Bebyggd Lantbruksenhet, Typkod 120?

[Nymåne]

Hej!
Äntligen har vi köpt min drömgård som vi snart skall flytta till.
Nu finns de massor av frågor vad det innebär rent juridiskt att äga en "Bebyggd Lantbruksenhet, Typkod 120".
Är det någon här som kan förklara några fördelar/nackdelar, eller vad man ska tänka på.

Vi kommer i det närmaste att sälja vårt nuvarande radhus (förmodligen med vinst och det vi köper kostar mindre än vad vi begär för radhuset).
Ska vi deklarera för näringsfastighet? Eller, vad innebär egentligen näringsfastighet, måste man skaffa något konto hos jordbruksverket för att kunna söka diverse bidrag?
Gården är på 6,8 ha, ingen skog, bara åker och äng. Två ekonomibyggnader, varav en stor i vinkel som är över 200 år gammal och behov av renovering/rivning. (Ladan finns med i  tv-serien "Raskens", i bla. första scenen )
Vi har tänkt att skaffa hönor, rensa fram alla gärdsgårdar som ligger kring åkern/ängarna, på sikt tänker jag mig rivning av en del av ladan och då vill jag förbereda för någon typ av verksamhet tex. B&B, café, butik el. dyl. Vi kan tänka oss att låta grannar slå och ta höet som blir på vår åker/äng.

Alla idéer och förslag mottages tacksamt!

[olof]

6,8 ha brukar betyda att det är en näringsfastighet och därmed måste allt som har med gården att göra drivas i enskild firma. Enklast är att låta en person stå för den enskilda firman och den andra få del i det om man är två som äger gården. Det kan vara idé att få lite hjälp av en redovisningsbyrå med deklarationen.

Den enda nackdelen är att du behöver bokföra allt som har med gården att göra. Försäljning av ägg, hö, inköp av färg, redskap etc. som behövs för att sköta gården och bruka marken.

Den stora fördelen är att allt som inte har med bostadshuset och tomten precis runt det är avdragsgillt. Allt underhåll av ekonomibyggnader t.ex. är avdragsgillt mot inkomster från gården (med reservation för att vissa typer av arbeten på byggnader inte är direkt avdragsgilla utan ska skrivas av). Men det hjälper ju kanske inte så mycket om ni inte skapar inkomster på gården mer än att man får dra av momsen.

Något konto hos jordbruksverket behövs inte, men däremot rekommenderas ett eget bankkonto för den enskilda firman. Ett paket med diverse företagstjänster kan man köpa hos de flesta banker.

För att få del av bidrag behöver man göra ett åtagande. T.ex. att förbinda sig att sköta åkermarken på ett visst sätt under säsongen. Man behöver bruka minst 4 ha åker/äng för att kunna söka bidrag. Gårdsstödet söker man på våren, så ni har lite tid på er att läsa. Sök på begreppet SAM. Övriga ev bidrag för att sköta gärdsgårdar, byggnader etc är jag inte alls insatt i.

[Nymåne]

Tack så jättemycket för din tid att skriva ned detta till oss olof! 

Nu är det lite lättare för oss att få överblick på hur det fungerar!

Mer tips är jättevälkommet 

[olof]

Jag kom på en sak till, det kan ha lite skatteteknisk betydelse vem som står på den enskilda firman, eller åtminstone hur man fördelar resultatet av den. Därför kan det vara idé att prata med en redovisningskonsult redan före man startar verksamheten. Och tänk på att man får dra av förluster i en nystartad enskild firma under några år mot inkomst av tjänst.

[andtol]

Vi står som ägare båda två till vår fastighet och båda måste deklarera för näringsverksamhet. Men vi behöver ingen konsult som gör det.

Mitt förslag är att börja långsamt. Bo in er. Gör inte stora förändringar förrän ni lärt er stället.

Det är bra med ved så kan du få ved av grannarna som använder er mark i utbyte är det guld värt i vinter. Det kan också vara bra att låta sly växa till sig på några platser så man får mer ved.

[Existens]

Jag kom på en sak till, det kan ha lite skatteteknisk betydelse vem som står på den enskilda firman, eller åtminstone hur man fördelar resultatet av den. Därför kan det vara idé att prata med en redovisningskonsult redan före man startar verksamheten. Och tänk på att man får dra av förluster i en nystartad enskild firma under några år mot inkomst av tjänst.

Ja, man får fördela resultatet under förutsättning att man är gifta, eller sambor med gemensamt barn.
Så lite bör man tänka till när man lägger upp det hela, beroende på yttre faktorer som om den ena har jobb och betalar in massor av skatt osv.

[Nymåne]

Ja, man får fördela resultatet under förutsättning att man är gifta, eller sambor med gemensamt barn.
Så lite bör man tänka till när man lägger upp det hela, beroende på yttre faktorer som om den ena har jobb och betalar in massor av skatt osv. 

Det är bra för oss att veta, - så nu kanske jag blir gift igen 


Tyvärr är det nog så att vi måste bygga en ny ladugårdsdel för att kunna komma någon vart med någon verksamhet för att få inkomster. Ladan är för dålig för att renovera.

Men visst är det som Toll säger att vi bör nog bo in oss först för att känna efter vad vi vill med stället.
Jag ser framför mig hur vi flyttar dit i mörkaste november och sliter med veduppeldningen och isande kyla i dragigt hus och funderar över vad vi gett oss in på... så, om vi överlever vintern utan att ge upp så kanske det är dax för större planer 

[javill]

Ni kan bara bara kvitta förlust på gården mot inkomst av tjänst de första fem åren. Värt att tänka på om ni ändå tänker bygga om ladan/logen. Större inköp skriver man av på flera år och då kan det vara bra att ha dem inom ramen av de fem åren.
Ni behöver momsregistrera er också. Det räcker om en av er är det om ni är gifta.

Är det ingen som brukar marken nu? Jag tänker på stödrätter och så. Ta reda på det och se till att ni får dem om nuvarande ägare inte tar dem med sig. Med sex ha kan det vara värt att sätta sig in i stöden. Bidrag för gärdsgårdar finns men, ett av dem (vet inte om det finns flera) kräver att marken intill brukas som åker. Ett par små gårdar i närheten av oss klipper sina gamla åkrar/hagar med gräsklippare. Vet inte om eller vad för bidrag de söker dock.

[Nymåne]

De som säljer gården kommer att flytta till Finland så de kan nog inte ta med sig ev stödrätter. Så om vi söker stödrätter nästa år så får väl vi dem för vår gård om vi äger den?  Eller kan exempelvis vår granne, som inte ens brukar vår mark, få stödrätter istället för oss om vi söker bidrag för samma mark? Har detta med att göra att det bara finns en viss mängd som går att få stöd för inom samma område el likn.?

Vad gäller för att vår åker ska betraktas som åker, dvs vad måste vi minst göra för att säga att vi brukar den? Skillnad mellan åker och äng?


Starta eget företag; momsregistrera sig, bokföra allt man gör, deklarera sin näringsinkomst, kontakta skatteverket, banken och kanske fixa en revisor, registrera sig för SAM på jordbruksverket, kvitta förlust mot vinst, skriva av större inköp, ja, det fixar vi men den svårare frågan för oss är ändå om vi ska gifta oss eller inte...

[andtol]

Ska ni köpa gård/fastighet tillsammans och vill bo tillsammans så är det klart ni ska gifta er! Speciellt om ni har barn. Sambolagen må vara bra med det är bättre att vara gifta.

Gift er enkelt (kyrkligt eller borgeligt) och så kan ni ha festen sen när ni vill vill/orkar.

[Nymåne]

Toll, det är jag som har barn som nu är vuxna, min sambo har inga egna barn utan en syster som har ett vuxet barn, jag tror han tänker på dem i första taget, blod är tjockare än vatten... det är därför han inte vill gifta sig med mig...    

[Existens]

När det gäller stödrätterna så är det alltså en rätt som går att sälja/köpa. Gårdens förra ägare kan alltså välja att annonsera ut dom och sälja till den som vill betala mest.
Det där kan man alltid diskutera det rätta i eftersom rätterna delades ut gratis när systemet infördes.  Men så funkar det iaf.

Så ni bör ju prata med förra ägaren om saken, om det inte stod nåt i köpekontraktet om stödrätterna, att dom följer med gården på köpet.  Säljer dom stödrätterna till nån annan, så måste ni i er tur försöka köpa ifall ni vill kunna söka stöd.

Alternativet att bara strunta i allt vad stöd heter finns ju också, det beror ju lite på hur stora de kan tänkas bli.

[Nymåne]

Så ni bör ju prata med förra ägaren om saken, om det inte stod nåt i köpekontraktet om stödrätterna, att dom följer med gården på köpet.  Säljer dom stödrätterna till nån annan, så måste ni i er tur försöka köpa ifall ni vill kunna söka stöd.

Så min granne kan tex sitta med en stödrätt för min mark och sedan vifta med den framför näsan och fråga mig hur mycket jag är beredd att betala honom för den, för att jag ska kunna söka och få bidrag på min egna mark?

Ja, det är ju den här biten som är så jäkla konstig, hur tar jag reda på detta utan att kontakta säljarna (vill helst inte det)  Kan jag utgå ifrån att det inte finns några köpta stödrätter för min mark, eller, vem har uppgifter om stödrätter på min fastighet?

Det här med enskild firma, är det bättre att ha när gården inte kommer att gå med vinst de första åren, eller kan vi starta ett AB direkt om vi vill (vet att det kostar 50 000)?

[Existens]

Ja, med stödrätterna fungerar det tyvärr så, och stod det inget i kontraktet så kan man ju utgå från att den förra ägaren tagit dom med sig ( om han ens haft några). Du kan säkert kolla detta med jordbruksverket eller länsstyrelsen, du har ju personens personnummer.

Stödrätter brukar kosta runt 1,5 ggr det dom ger på ett år, dvs dom betalar sig efter 2 år.

Nej, ni ska absolut inte starta ett AB om ni räknar med att göra förluster och har andra jobb vid sidan av.

Regeln om att få kvitta underskott i näringen mot inkomster av annat arbete gäller enbart enskild firma, enkelt bolag och delägare i handelsbolag.

Alla dessa tre är ju egentligen enskild firma, fast i olika former.  Ska man kunna flytta resultat mellan sig och slippa ha två enskilda firmor ( = dubbel bokföring ) så måste man som sagt vara gifte eller sambor med gemensamma barn.

Många bönder som inte uppfyller de kraven driver då sina gårdar i enkla bolag, det är i princip som att driva två enskilda firmor tillsammans.

Eller så bildar man ett handelsbolag, men det är då oftare om man kanske inte är så tätt knutna till varandra.

Och som sagt.. avdraget gäller de första 5 åren, och klockan började ticka när ni köpte gården. Så man ska inte gå och vela i 4 år innan man börjar satsa på nåt, då missar man det mesta av avdraget.
Avdraget är en stimulans för folk att vilja starta företag.

[johe71]

Ja, med stödrätterna fungerar det tyvärr så, och stod det inget i kontraktet så kan man ju utgå från att den förra ägaren tagit dom med sig ( om han ens haft några

men just så illa som Nymåne skrev i sin fråga är det väl inte? "Så min granne kan tex sitta med en stödrätt för min mark", om jag inte fattat det helt fel så är stödrätterna inte knutna till marken, utan du behöver bara äga stödrätter - så Nymåne kan väl köpa sina stödrätter från vilken försäljare som helst?

[Existens]

men just så illa som Nymåne skrev i sin fråga är det väl inte? "Så min granne kan tex sitta med en stödrätt för min mark", om jag inte fattat det helt fel så är stödrätterna inte knutna till marken, utan du behöver bara äga stödrätter - så Nymåne kan väl köpa sina stödrätter från vilken försäljare som helst?

Nej det är ju riktigt. Jag uppfattade det som en metafor..   Grannen kan sitta och vifta med vilka stödrätter som helst 

[Nymåne]

Ja, nu pluggar jag på lite här hos Jordbruksverket, stödrätter är inte knutna till marken, men ger mig rätt att söka olika stöd. Men då måste jag fråga; gäller det för att kunna söka stöd över huvud taget eller bara för vissa typer av stöd? Skaffar jag mig ett login och köper stödrätterna direkt via SAM Internet när företaget är startat? Ja, jag får väl klura ut lite här hur detta funkar... Tyvärr behöver jag min lilla a-kassa som jag får just nu och startar jag näringsverksamhet nu så är det ju absolut noll i inkomst, hur sjutton ska jag få snurr på det här?

Tack snälla ni för all hjälp ni ger mig för att komma vidare i den här... sörjan 

[besk]

Det finns vissa stöd som kan sökas utan att inneha stödrätter men ganska många förutsätter att du har dem, det är väl främst de som rör arealer som kräver det. Du köper stödrätter av någon bondtjuv som vill sälja dem. Jordbruksverket har delat ut alla en gång i begynnelsen och sedan är det fri handel så att säga. Läs lite till hos jbv, finns ganska bra beskrivet där. Sen är det många stöd som baseras på din brukarhistorik, dvs har du ingen verksamhet sedan tidigare så får du inte så mycket pengar. Om det skralt i gurkburken så är det kanske inte den bästa investeringen att köpa massa stödrätter utan bättre är väl då att se över de reella inkomsterna och pressa utgifterna.

[Existens]

Nej, precis.. man kan väl kanske tycka att det finns viktigare saker att lägga 9000 på än att köpa 6 stödrätter.
Det beror ju lite på var i landet stället ligger och vad stöden skulle kunna ge. Det tål att läsas på ordentligt innan man hastar iväg och köper på sig stödrätter.

Har du A-kassa så är det nog klokt att lyfta fram sambon som den drivande i näringen. Och några större inkomster lär ni nog inte kunna visa från gården än på ett tag, så du bör sitta säkert.

[javill]

Har du A-kassa så är det nog klokt att lyfta fram sambon som den drivande i näringen. Och några större inkomster lär ni nog inte kunna visa från gården än på ett tag, så du bör sitta säkert.

Ja med A-kassa är det petigt som tusan. Så då är det sambon som bör stå för företaget och du (trådskaparen) som passiv. För även om du inte tjänar en krona så får du bara 75 a-kassadagar om du har eget företag (läs äger en gård taxerad som lantbruksfastighet som inte är passiv). I alla fall är det så med Unionens a-kassa.