Foder förr och nu

Startat av Brahmakochin, 01 Aug-13 kl 10:08

Föregående ämne - Nästa ämne

0 Medlemmar och 2 Gäster tittar på detta ämne.

Broberg

Citat från: Själv är bäste dräng skrivet 09 Aug-13 kl 18:56
De som var riktigt fattiga hade nog varken höns eller hönsfoder, men de som hade andra djur gav nog det protein som inte blev människoföda till hönsen. Inget fick förfaras.

Korv, en bit från söndagssteken och köttsoppan, från i förrgår?

Broberg

Hade varit kul att läsa lite historia om hönshållning, i äldre tid.

Läste om svin på 1700-talet, som gick i skogen om sommaren och på vintern fick klara sig på tall- och grankottar. 2-3 år tills de var slaktklara.
Om de inte ens fick lite säd, fick de då korv?

Där ollonskog och gott om suraplar fanns växte de till sig, lite kvickare.

Själv är bäste dräng

Citat från: Lopt skrivet 09 Aug-13 kl 19:10
Korv, en bit från söndagssteken och köttsoppan, från i förrgår?

Nej knappast, och som TiB skrev, det tar köksgrisen ;D Och om lagen skall efterlydas så blir det i soporna med det goa proteinet som köksgrisen inte har tålamod att sitta och pilla bort från fårryggarna.

Skall man vara laglig så blir det till att kompostera matresterna och ge masken åt hönorna, men vem vet vad för monster man skapar om man komposterar en köpekorv, den är ju bara godkänd som människoföda och kan nog innehålla ägg från fjärran land som finner sin mellanvärd i kompostmasken. Huvva

Själv är bäste dräng

Livet var hårt både för människor och djur förr. Gamlingarna brukar berätta om oxarna som fick hjälpas ut på våren. Idag skall djuren närapå komma ut fetare än när de gick in. Har tyvärr inte hört något om hönsen.

Malin Johansson

Det övergår mitt förstånd hur det kan bli korv och söndagsstek över i ett självhushåll.

Det finns en grupp på fejjan som heter "fattigmat". Där pratar man om att man kokar buljong på skrovet som blev över från när man gjorde broiler i ugnen till helgen. Och ibland kokas skrovet en gång till, efter att man knäckt benen, för liiiiiiite smak finns ju kvar även till en tredje kokning. Tänker mig att "förr", (om man nu går lite längre tillbaka än när farfar var ung, vilket faktiskt inte är så länge sedan,) gjorde man likadant.

Plötsligt finns inte så mycket animaliskt kvar att ge till varken grisar eller höns, i alla fall inte om man har vett att utnyttja det våra djur offrar när de blir av med huvudet på huggkubben.

Det är illa nog att föda upp djur på tjänlig människoföda (som tillexempel säd, soja, betor). Ska vi nu fö dem med deras artfränder för att ni ska vara nöjda? Har ni inget miljötänk alls?


Broberg

Sen körde de benstampar med ett tag.

Själv är bäste dräng

Det är inte frågan om att ha en produktion av höns som byggs på kött. Det handlar om att ta tillvara det spill man får i köket. Vi lever inte i fattig-Sverige just nu så även i resurs-sparande hem på landsbygden uppstår ett visst spill. Jag kommer aldrig att hamna i den situationen att jag måste äta varje gram på ett djur jag slaktat. Jag behöver inte ens äta upp, så billig är maten. Köpekyckling får man ju för 20kr kilot :o

Jag ger hönsen matrester och får tillbaks ägg. Jag ger dem inte deras artfränder.

Den här gruppen på fejjan, hoppas de inte lägger för mycket energi på att koka ur det sista grammet, el är också en resurs som kostar.

Skogsvilde

under 1600 talets Storbritannien så kostade 1 höna motsvarande de penningar man fick för 2 hela dagsverken.  Jag tror inte fattigt folk höll speciellt mycket höns.
E-nr är inte det minsta lilla farliga.
Det kan vara produkten som döljer sig bakom som ställer till det.
Men inte nödvändigtvis.

Broberg

Citat från: Skogsvilde skrivet 09 Aug-13 kl 20:16
under 1600 talets Storbritannien så kostade 1 höna motsvarande de penningar man fick för 2 hela dagsverken.  Jag tror inte fattigt folk höll speciellt mycket höns.

Nej, varför skulle de ha många?

Och inte forade man dem, med ännu mer arbetskrävande djur.

Malin Johansson

Citat från: Själv är bäste dräng skrivet 09 Aug-13 kl 20:09
Det är inte frågan om att ha en produktion av höns som byggs på kött. Det handlar om att ta tillvara det spill man får i köket. Vi lever inte i fattig-Sverige just nu så även i resurs-sparande hem på landsbygden uppstår ett visst spill. Jag kommer aldrig att hamna i den situationen att jag måste äta varje gram på ett djur jag slaktat. Jag behöver inte ens äta upp, så billig är maten. Köpekyckling får man ju för 20kr kilot :o

Jag ger hönsen matrester och får tillbaks ägg. Jag ger dem inte deras artfränder.

Den här gruppen på fejjan, hoppas de inte lägger för mycket energi på att koka ur det sista grammet, el är också en resurs som kostar.

Jag har inget spill. Hur bär man sig åt för att få spill? Är inte maten något värd bara för att man fått den billigt?

TiB

Drängar har tydligen ingen aning om vilket tålamod en köksgris besitter!

F ö. minns jag en berättelse från förr. Tror föräldrarna ville berömma någon av sönerna med:  Arvid, han suttar ur mörthuvvena så väl!

Och då minns jag också från sent 50-tal. Mörten lekte i en kanal och fångades med mjärde. 3 man orkade inte lyfta den utan att plocka ut en del. Mörten kokades till grisarna i brygghusgrytan. Faen vet om inte hönsen kom åt att nalla några också.  o:)

Å så är väl maten MER värd om den är billig, eller? Ett köpa dyr varuhusmat klarar väl vem som helst? Som ointresserad av all sport så går det att kompensera med hur BILLIGT något kan bli.
En röst talade till mig ur kaoset och sade;
Le, var glad, ty det kunde varit värre.
Jag log, jag var glad, och det blev värre!

Själv är bäste dräng

Citat från: Malin Johansson skrivet 09 Aug-13 kl 21:06

Jag har inget spill. Hur bär man sig åt för att få spill? Är inte maten något värd bara för att man fått den billigt?

Till att börja med kan du slakta hemma. Sedan kan du skaffa barn.

Det är klart maten är värd något, det är därför spillet går till hönsen. Där uppskattas det rejält. Och jag uppskattar äggen.

Malin Johansson

Jag slaktar hemma, och har två barn, men fortfarande inget spill.

karsan

Med tanke på att man inte hade kyl och frys förr i världen så kunde det nog hända att man periodvis fick överskott av t.ex fiskhuvun, inälvor, kalasrester, även om man fick dra åt svångremmen och suga på mörtbenen i andra perioder.  Hade man höns och ingen gris kan jag inte tänka mig annat än att hönsen fick kalas, - tillsammans med katten kanske. Men hönsen äter snabbare.

Halte

Men om det fungrar bra för Själv är bäste dräng, varför hålla på att tjata mot det?

Om man har höns för eget bruk spelar det ju ingen roll vad man ger dem så länge de mår bra..
Alla de där sjukdonarna som rabblats upp här hade man ju redan fått ändå i och med att man ätit den maten man sedan ger till hönsen.

Ha lite perspektiv,  tänk säkva och gör saker med måtta.

Malin Johansson

Va?

Sjukdomarna jag pratar om har ingenting med människan att göra. Det handlar om sjukdomar som drabbar djur, som kan slå ut hela besättningar. Såna som uppstår och sprids genom att vi ger kött som foder till djur.

Karlsdotter

Citat från: karsan skrivet 10 Aug-13 kl 07:43
Med tanke på att man inte hade kyl och frys förr i världen så kunde det nog hända att man periodvis fick överskott av t.ex fiskhuvun, inälvor, kalasrester, även om man fick dra åt svångremmen och suga på mörtbenen i andra perioder.  Hade man höns och ingen gris kan jag inte tänka mig annat än att hönsen fick kalas, - tillsammans med katten kanske. Men hönsen äter snabbare.

Man saltade maten för att få den att hålla , och salt är ett starkt gift för höns .
Sedan så hade man goda rester från kalas så åt man så man "sprack" det gavs inte åt djuren .
Sedan kom konserveringsmetoden då man kokade in rester till senare .

Det var vanligt att svälta djuren under perioder då maten var knapp , grisarna var som benrangel ute på skogen . När det var dags att förbereda julgrisen så tog man hem den och slutgödde den hemma under några veckor innan slakt .
Man lärde sig att svältande djur smakade illa .


Och varför ta allt ett varv till , vi har klarat ut att det är förbjudet att ge matrester som innehåller animalier åt djur oavsett hur många eller för vilket syfte man har hönsen .
Vi vet att det finns sjikdomar som kan spridas via våra livsmedel till djuren som kan få allvarliga konsekvenser för hela landet inte bara den enkilde bonden . Så det finns en internationell plan för hur vi ska skydda djuren och det innebär att inte ge matrester eller annat som kan innehålla animalier .

Det finns svar i tråden från en namngiven person som talar om vad som gäller och som säger att det är ok att kontakta vid frågor .


hånung

Citat från: Skogsvilde skrivet 09 Aug-13 kl 20:16
under 1600 talets Storbritannien så kostade 1 höna motsvarande de penningar man fick för 2 hela dagsverken.  Jag tror inte fattigt folk höll speciellt mycket höns.
Ja rekommenderar dig ett besök på Åsletå där dom hade hönsen inne  kanske du för krypa för att beskåda dock :)

karsan

Javisst saltade man in för att få mat att hålla, men fiskrens hörde väl knappast till det man ville spara.  Mjölk blev till filmjölk förstås eller ost, när man kunde ta hand om det på rätt sätt, men ibland blev det sannolikt fel, och hönsen höll till godo. Och vad kan man tänka sig hände med ett dödfött lamm t.ex?   Grävdes det ner eller hamnade det på gödselstacken när det var bråttom med annat? Vart gick hönsen?

Karlsdotter

Dödfödda lamm eller kalvar var man noga med att gräva ner då de oftst dött av en orsak och kunde sprida smitta .

Och när man saltade fisk så lät man ofta inälvorna sitta kvar precis som idag med tex ansjovis som man köper hel eller surströmmingen .


Du behöver registrera dig eller logga in för att delta i forumet. Det är enkelt och gratis, välkommen : )

* Online just nu

533 Gäster, 1 användare
Radar