Gräva - hur djupt?

[Journalistkarin]

Vi har ett litet trädgårdsland som vi fräste upp i fjol. Tyvärr mycket lerjord men vi har odlat på det en säsong och nu har vi haft på massa brunnen hästskit.

Har läst att jordfräs inte är så bra, att det dödar maskarna och sprider ogräset. Så vi tänkte använda handkraft och vända upp landet med spade. Men hur djupt ska man gräva??

Vi ska odla kålväxter, lite rödbetor och squash på friland.

[besk]

Jag är nog en av de som iofs. förordar fräsning, men inte som enda jordbearbetning. Fräsen är fantastisk på att sönderdela grässvål när man bryter nytt. Maskarna är det ingen fara med, de är många. I viss mån sprider man ogräset men varje rotbit blir ju mindre och därmed mindre livskraftig om det lukas och hackas senare.

Men fräsen arbetar inte djupt nog för många gödor, jag gör så att jag fräser allt och sedan handvänder jag potatisplätten och lite till. Eftersom jag flyttar platsen för potatis betyder det att all jord djupbearbetas ungefär vart tredje år. Jag har lärt mig att en fot är lagom djupt. Sen så är det ju inte mycket lönt att vända upp för mycket av alven om nu den ligger grunt på sina ställen. I ditt fall är det väl främst för rödbetorna som djupbearbetningen är viktigast, även om den är nyttig för allt växande och ogräsbekämpning. Värt att tänka på är att jordar med hög lerhalt blir bättre av att vändas på hösten så frostsprängning luckrar jorden (och i viss mån dränerar den inför våren).

[christelle]

Här en som inte gillar fräsen (även att det finns en här), jordlagren flyger hit och dit, maskarna och mikroberna massakreras och hamnar huller om buller, ogräset ffa parksallat, kirskål och kvickrot får massor av nya rotbitar att starta om med.
Om du måste gräva så gräv absolut inte längre ner än till alven annars har du orubbat allt. Bättre då att hacka med renshacka där det du ska så inte behöver så djupt för att trivas och sedan hacka mellan plantor och rader. Eller täckodla.

[freitag]

Kan du inte grepa igenom ordentligt istället och ogräsrensa för hand? Beror kanske på hur stort det är. Vi fräste upp ett par plättar (äng sedan 30 år, tidigare potatisåker) för ett par år sedan och det är fortfarande otroligt mycket rotogräs kvar. Jobbigast är de lååånga rötterna som är svåra att få i sin helhet. På ett annat ställe har jag handgrävt upp, där blir inte alls så mycket ogräs. Vet inte om det är en slump...

Men numer gräver jag inte, jag grepar och luftar på så sätt utan att vända på jordlagren. Det är betydligt lättare än att gräva! Sen försöker jag varje år vända ner massa kompost och organiskt material för att få jorden lite mer lucker, det är relativt tung lerjord här med.

[lichiplommon]

Hur stort är landet?
Om du har ork så borde du 'dubbelgräva'. Man gräver ett spaddjup och lägger första raden i exempelvis en skottkärra. Då har du en fåra du gräver sedan 'bottnet' utan att vända typ grepa igenom. Då luckra man även det nedre jordlagret. Nästa rad vänder du i in i fåran och får en ny fåra som ska luckras i botten. När du har kommit till slutet av landet lägger du det som fick av första fåran in den sista fåran. På så vis blir jorden luckrad två spaddjup ner. Mycket bra! Mycket arbetssam!
Men är landet inte stort kan det gå.

[LenaWB]

min ståndpunkt är - du behöver varken gräva eller fräsa jorden, förstör för mycket. Efterlikna naturen, låt dynga och annan jordförbättring omhändertas av maskarna istället. Har du mycket rotogräs - täck med wellpapp/tidningar och lägg grönmassan och gödsel ovanpå i olika lager o odla direkt i det - kallas lasagnodling. Du kommer inte ångra dig och du sparar din kropp...

[Broberg]

Har du mycket rotogräs - täck med wellpapp/tidningar och lägg grönmassan och gödsel ovanpå i olika lager o odla direkt i det - kallas lasagnodling.

Blir inte det som en "konstgjord plogsula", typ?

[ieenilorac]

Blir inte det som en "konstgjord plogsula", typ?

Nja, i början blir det väl lite så. Men tidningarna/wellpappen är till för att ge odlaren ett försprång och ha ihjäl det mesta av rotogräset. Sedan förmultnar det, och maskar och mikroliv förbättrar jorden, och luckrar upp den, så att de får en fin, djup och lucker jord, på 3-8 år, om man fortsätter att tillföra organiskt material.

[lichiplommon]

min ståndpunkt är - du behöver varken gräva eller fräsa jorden, förstör för mycket. Efterlikna naturen, låt dynga och annan jordförbättring omhändertas av maskarna istället. Har du mycket rotogräs - täck med wellpapp/tidningar och lägg grönmassan och gödsel ovanpå i olika lager o odla direkt i det - kallas lasagnodling. Du kommer inte ångra dig och du sparar din kropp...

Jag kan i viss mån hålla med om det du skriver. På vissa delar av mina odlingar (tex i mitt växthus) gör jag också täckodling. Men det där med wellpapp och tidning har jag alltid haft svårt för. Vad finns egentligen i det? Vilka ämnen finns t.ex. i trycksvärtan? osv. Är det där verkligen bra? Sedan tycker jag att det beror på hur stor yta man vill odla. Man måste ju ha tillgång till stora mängder täckmaterial om man vill odla en större yta. Att effektivt täcka en  - i min värld - liten odling på 10 ggr 10m kräver redan ganska mycket material, men att gräva den tycker jag är överkomlig (men man är ju olika ), själv gräver jag en av mina plättar fortfarande varje år (ca 350kvm).
Så hur stor är odlingen och har du tillgång till växtmaterial för att täcka, är väl frågan?

[hånung]

Stor balar kan man ju komma över alldeles gratis både halm och hösilagebalar som har blivit lite skadade såna körs ju ändå till skogen . Vill man ha fräscht  så får man väl betala för det  .Så nog finns det täckmaterial så det räcker åt dom flesta. Annars kan man ju åka om kring och samla upp i från villa trädgårdar  och få gräsklipp kanske helst då sånna som har uppsamlare

[lichiplommon]

Stor balar kan man ju komma över alldeles gratis både halm och hösilagebalar som har blivit lite skadade såna körs ju ändå till skogen . Vill man ha fräscht  så får man väl betala för det  .Så nog finns det täckmaterial så det räcker åt dom flesta. Annars kan man ju åka om kring och samla upp i från villa trädgårdar  och få gräsklipp kanske helst då sånna som har uppsamlare

så kan man givetvis göra. men det kan hända att man inte vill ta in så mycket utifrån på ens gård eller i ens trädgård. dessutom kan det ju hända att man vill ha balar från en eko-odling. det beror allstå lite på vad man har för filosofi kring detta. annars har du helt rätt, det brukar skräpa hösilagebalar eller halmbalar lite här och där.  själv tänkte jag mer på gräsklipp eller gräs som man slagit nånstans på tomten och då behöver man enligt min uppskattning upptill 10 ggr så stor yta än man odlar. alltså gräs från ca 1000kvm för en odling på 100kvm.

[Ylven]

Varning! Om du tar emot växtmaterial från andra, så försäkra dig först om att det inte finns mördarsniglar där det kommer ifrån. Om du nu inte redan har det själv förstås.

[hånung]

så kan man givetvis göra. men det kan hända att man inte vill ta in så mycket utifrån på ens gård eller i ens trädgård. dessutom kan det ju hända att man vill ha balar från en eko-odling. det beror allstå lite på vad man har för filosofi kring detta. annars har du helt rätt, det brukar skräpa hösilagebalar eller halmbalar lite här och där.  själv tänkte jag mer på gräsklipp eller gräs som man slagit nånstans på tomten och då behöver man enligt min uppskattning upptill 10 ggr så stor yta än man odlar. alltså gräs från ca 1000kvm för en odling på 100kvm.

Jo vist kan det va så  . Men har man svårt att få tag på material så kanske man inte ska va så petig efter som det är gaska få ekobönder vad ja vet .Nå väl det var bara ett tips på hur man kunde få tag på material 

[ieenilorac]

Men det där med wellpapp och tidning har jag alltid haft svårt för. Vad finns egentligen i det? Vilka ämnen finns t.ex. i trycksvärtan? osv. Är det där verkligen bra?

Detta är en ständigt återkommande missuppfattning. Trycksvärtan har varit ofarlig i många decennier, något som facket gjorde bra för länge sedan. Du kan äta tidningspapper om du vill.

Och själv är jag inte det minsta nervös för att det skulle finnas några rester av bekämpningsmedel i halm eller ensilage från konventionella gårdar. Särskilt inte efter att mikroorganismerna fått göra sitt arbete, och brutit ner materialet till fin mull. Så halm och ensilage använder jag gärna i mina odlingar, både för att täcka mellan växterna, och för att bygga upp nya bäddar.