Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?  (läst 5412 gånger)

Humle

  • Inlägg: 1548
    • Västerbotten
12V BoostPack. Replaces auto battery. Works great!


Vad tror ni om det? Nackdelar? Fördelarna är ju uppenbarligen många :). Vad säger bilbesiktningen?
Gillar hantverk, snickrar ofta kaffeved.

malungen

  • Inlägg: 61
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #1 skrivet: 31 mar-13 kl 23:42 »
Kondensatorer alltså?  Sist jag hade koll på det kunde dom inte på långa vägar lagra samma energimängder som ett blybatteri. I bilar används dom såvitt jag vet bara för att utjämna spänningen till ljudanläggningar.
Bor på landet, djur och träd i överflöd.
Mål 1: Bli skuldfri
Mål 2: Producera el och värme med något från skogen. Mål 3:  Driva bilen med något eget skogsbränsle.

Micke.R

  • Inlägg: 29
    • Småland
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #2 skrivet: 31 mar-13 kl 23:47 »
Kortsluter du dom så kan det gå fruktansvärt illa.

Hittar man bättre energialternativ så soppas dom ju bara under mattan av "stormakten". Använd oljan som "stormakten" säger åt dig att göra och va en lydig liten medborgare. ;)

torbjorn

  • Inlägg: 11141
    • Medelpad
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #3 skrivet: 01 apr-13 kl 09:06 »
Ett problem med kondensatorer för energilagring är ju att man inte kan få konstant spänning på det sättet utan spänningen sjunker linjärt med det antal Ah man tar ut. Ska man använda energi lagrad i en kondensator för t ex motordrift så måste man alltså ha en spänningsomvandlare emellan som kan hantera ett mycket brett inspänningsområde. För en given effekt blir det ju frågan om hög spänning och låg ström då kondensatorn är fulladdad, men låg spänning och hög ström då den är urladdad. Och det är den högsta spänningen och högsta strömmen som bestämmer storlek, vikt och kostnad för spänningsomvandlaren, det blir alltså en tämligen dyr och skrymmande pjäs.

För drygt 10 år sedan pratades det mycket om att använda supercaps som buffert för att ta hand om kortvariga strömstötar vid acceleration, motorbromsning osv i elbilar och hybridbilar. Dock visade det sig att fördelarna blev ganska små jämfört med vad kondensatorer och nödvändig kraftelektronik kostar, och i och med att det har kommit fram batterier med bättre egenskaper så minskade kondensatorlösningens fördelar ännu mer. Flera stora kondensatortillverkare (t ex Epcos) hade byggt upp produktionslinjer för att kunna massproducera lämpliga supercaps för elbilsbruk, men eftersom det aldrig blev någon marknad för sådana komponenter så lades produktionen ner omkring 2005-2006.

Den traditionella användningen för supercaps är som ersättare för backupbatteri för t ex små elektronikprylar med en klocka som ska hållas igång även då prylen är strömlös, för det ändamålet har man använt miljontals supercap per år åtminstone de senaste 25 åren.

fishyerik

  • Inlägg: 995
    • Uppland
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #4 skrivet: 02 apr-13 kl 09:31 »
Priset per mängd lagrad energi är väl avskräckande nog i sig? 6 st x 6 USD x 7 SEK = 250:- vilket är mer än vad man behöver betala för bra beg startbatteri.  6 USD/st får man leta efter för begagnade, 36 USD/st är det billigaste jag hittar just nu exklusive frakt, för begagnade.

Ja, visst, energin de har kan hämtas i mycket hög takt, men sen då? Hur många sekunder tog det från 14V till strax över 10V med belysningen på? Lämnar man belysningen på lika många sekunder till kan man inte starta bilen från det packet utan att ladda det.   

Nu hade han visserligen lyckats starta bilen när den stått tre dagar, men ska man lämna en bil med det där startpacket och fjärrcentrallås bör man koppla ur centrallåset  om man vill vara säker (någorlunda) på att kunna starta bilen.

Jag var lite förvånad över hur lite energi han verkade ha i packet när han visade hur snabbt han kunde ladda det, och att det tog slut av en klen lampa en liten stund och borra 6 hål, men efter att ha kollat ebay där en säljare med liknande kondensatorer (3000F) hävdade att man får ut 18,2 watt-timmar ur 6 sådana verkar det stämma rätt bra. Ett 12V startbatteri på 60 Ah har 720 watt-timmar, det är nästan 40 gånger mer.
Kött är delar av djur!

Oftast gott och alltid näringsrikt!

Humle

  • Inlägg: 1548
    • Västerbotten
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #5 skrivet: 02 apr-13 kl 11:20 »
Ok jaha det var för bra för att vara sant som vanligt :).
Gillar hantverk, snickrar ofta kaffeved.

JohnA

  • Inlägg: 1055
  • Snål nord-vallentunisk skrotfyndande återanvändare
    • Uppland
    • EM34
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #6 skrivet: 05 apr-13 kl 14:17 »
Supercaps som ersättare för bilbatteriet är jag skeptisk till (se Torbjörns argument) däremot har jag ibland fantiserat om de skulle kunna fungera bra ihop med frihjul (som i gamla Saab 96) och dynastart i svänghjulet, d.v.s. för kortvariga motoravstängningar och ständiga omstarter av varm motor i syfte att minska tomgångskörning och ineffektiv körning med låg motorbelastning.

Skulle man förresten kunna korta ner tidsförloppet till extremerna och använda supercaps som ett slags elektromagnetiskt svänghjul vid låga varvtal på en fåcylindrig motor? Ett vanligt svänghjul med stor massa saknar i praktiken förluster men det kostar vikt och gör motorn seg om det samtidigt ska ge en bra utjämning av kraftpulserna vid låga varvtal. En elektromagnetisk motsvarighet kan ses som en "elmotor/generator med fasförskjuten rundgång" där man kan styra egenskaperna fritt efter kolvmotorns belastning och varvtal. En helt mekanisk motsvarighet skulle vara ett tungt extra svänghjul med centrifugalkoppling som släpper svänghjulet fritt över ett visst motorvarv.

Grunden till mina funderingar är det faktum att färre cylindrar erbjuder effektivare förbränning och mindre friktionsförluster men det innebär också glesare kraftpulser och ett smalare användbart arbetsområde. En encylindrig motor har stora mekaniska vibrationer om den inte förses med kraftkrävande balansaxlar. En tvåcylindrig fyrtakts radmotor är lika usel den om man inte väljer 180-graders vevaxel men då blir istället gången nästan lika ryckig som den encylindriga maskinen.

Den bästa kompromissen borde vara en tvåcylindrig boxermotor men jämfört med en fyrcylindrig motor har den så klart en stökigare gång vid låga varvtal, något som skulle kunna fixas med extra svänghjul eller kanske då supercaps och elektromagnetisk svänghjulseffekt! Det blir förstås ingen billig motor dessvärre... Men det är ju kul att fantisera!
Skitless på översittare med attityden "köp en xxx istället så funkar det bättre". -Inte mitt fel att jag har gott om egna idéer medan de måste låna andras. Kör min 40 år gamla Saab V4 på drygt fyra deciliter milen till vardags. http://ecomodder.com/forum/em-fuel-log.php?vehicleid=847

torbjorn

  • Inlägg: 11141
    • Medelpad
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #7 skrivet: 05 apr-13 kl 21:02 »
För en sådan mycket kortvarig energilagring kanske man rent av skulle kunna hitta på en elektromagnetisk lösning - jag tänker på exempelvis den gamla hederliga tekniken att lägga ett kortslutet varv runt en del av en järnkärna för att t ex få frånslagsfördröjning i ett relä eller att få en viss fasförskjutning så att en primitiv enfas asynkronmotor (skärmpolmotor) kan starta av sig själv.

fishyerik

  • Inlägg: 995
    • Uppland
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #8 skrivet: 06 apr-13 kl 08:01 »
Spontant känns idén för mig aningen passé att bygga om gammelsaaben för att minska bränsleförbrukningen när man för några dussin tusenlappar kan få en bensinbil som drar under fyra deciliter milen på landsväg. 0,45l/mil bandad och 0,55l/mil stadskörning.

Dessutom svårt för mig att se att man hemma i garaget skulle kunna skapa en ny bättre otto-motorkonstruktion som kan tävla med de stora tillverkarna med i sammanhanget försumbara ekonomiska resurser.   

Siffrorna i första stycket är ju nominella, utan Eco driving, jojo-körning, nyttjande av luftfickor, överpumpande av däck osv.

Kött är delar av djur!

Oftast gott och alltid näringsrikt!

krikav

  • Inlägg: 448
    • Hälsingland
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #9 skrivet: 11 maj-13 kl 11:17 »
Kan man få till laddningstolpar som fordonet kan ladda vid utan att sakta ned, under hela området där fordonet ska köras, då kanske det kan vara en bra idé?
Lite som ett alternativ till trådbussar eller elektrifierade tåg.
Man kanske kan komma undan med mindre mängd infrastruktur.

torbjorn

  • Inlägg: 11141
    • Medelpad
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #10 skrivet: 11 maj-13 kl 11:41 »
Kan man få till laddningstolpar som fordonet kan ladda vid utan att sakta ned, under hela området där fordonet ska köras, då kanske det kan vara en bra idé?
Lite som ett alternativ till trådbussar eller elektrifierade tåg.
Man kanske kan komma undan med mindre mängd infrastruktur.

Och så har vi den lilla haken med folk som oroar sig över elektromagnetiska fält.

Jag hävdar för min del att all praktisk erfarenhet av elbilsdrift visar att laddtider på 8-12 timmar inte är något problem för praktiskt bruk. Det är ändå en ytterst liten del av alla personbilskörningar som sker under sådana förhållanden att det inte finns tillfälle att ladda någon gång under dygnet. Man får väl se det som att bilen behöver en dygnsvila lika väl som föraren. Elbilar med batteri ombord kommer ändå inte att kunna ersätta förbränningsmotordrivna bilar för alla användningsområden, för vissa slags körningar måste andra slags lösningar till.

fishyerik

  • Inlägg: 995
    • Uppland
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #11 skrivet: 11 maj-13 kl 12:52 »
Kan man få till laddningstolpar som fordonet kan ladda vid utan att sakta ned, under hela området där fordonet ska köras, då kanske det kan vara en bra idé?
Lite som ett alternativ till trådbussar eller elektrifierade tåg.
Man kanske kan komma undan med mindre mängd infrastruktur.

Automatiska strömavtagare  funkar inte i praktiken för en så blandad fordonsflotta.

För eldrift från Li-ion-batteri behöver man med dagens teknik ungefär 1 kWh batteri-kapacitet per 10kW man vilja kunna hämta utan att tära på batteriets livslängd. Det innebär att om du vill kunna hämta 70 hästkrafter vill du ha ca 5 kWh batterikapacitet, minst. 4 av dessa kWh kan du hämta utan att tära nämnvärt på batteriets livslängd, vilket ger dig 2-3 mils räckvidd om resan huvudsakligen sker i 70 km/h eller långsammare . Li-ion batterier tål att laddas på 6 minuter, även om det ofta kräver aktiv kylning, och om man har stort batteripaket extrem laddeffekt. Laddstationer med effekt nog att ladda 4kWh på 6 minuter är inte våldsamt dyra, och de har det redan byggts många av i Sverige. 5 kWh Li-ion-batterier kostar ca 17-18 000:- för biltillverkaren i  inköp.

För situationen här i Sverige finns ingen känd teknisk lösning som helt kommer ifrån behovet att ha antingen nära 100kWh (eller mer) batterikapacitet eller räckviddsförlängning genom en bränslemotor. En liten bränslemotor-räckviddsförlängare behöver inte vara ett stort problem, startas den bara när den behövs så skulle behovet av bränsle till våra bilar minska till en bråkdel. I en mindre bränslemotor är det lättare att nyttja betydligt större andel av värmen som utvecklas, när den dessutom är konstruerad för en bestämd belastning behöver den inte vara särskilt tekniskt avancerad för att få (relativt) hög verkningsgrad.

Spillvärmen från fossilbilarna som ofta nämns som argument är ganska löjligt, då man sällan får nytta av mer än några få procent av det. Först ska motorn bli varm, om den inte redan är det, sen ska det vara kallt ute för att värmen ska vara till någon som helst nytta, och fortfarande då, så kan man ha nytta av upp emot 10% av den alstrade värmen under en resa när det är extremt kallt, om bilen mot förmodan är konstruerad så att man kan nyttja så stor andel av värmeförlusterna till annat än att hålla motor och avgasrening fungerande.

Nej, ska man pressa bränslekostnaden jämfört med dagens snåla bilar som börjar få rimliga priser som begagnade, utan att bilen ska kosta miljonbelopp eller göra några som helst avkall på bruksvärdet är det batteribilar med måttliga batteripaket och räckviddsförlängning med effektiv värmeanvändning som gäller.

Med batteribilar med räckviddsförlängning skulle man kunna sänka bränslebehovet så att det skulle bli betydligt lättare att förse det med hållbart framställda biobränslen, laddningsbehovet på vintern när vi har som sämst med el skulle minska med det ökade användningen av räckviddsförlängarna för värmen skull, totalverkningsgraden för framdrift och värme på bränslet för bilar skulle kunna öka från i storleksordningen 20% till över 50%.

Kött är delar av djur!

Oftast gott och alltid näringsrikt!

krikav

  • Inlägg: 448
    • Hälsingland
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #12 skrivet: 14 maj-13 kl 01:01 »
Och så har vi den lilla haken med folk som oroar sig över elektromagnetiska fält.

Jo, att det skulle vara politiskt och praktiskt omöjligt i dagsläget tror jag med.
Jag försökte bara lyfta fram en alternativ hypotetisk arena för användning av teknologin.

JohnA

  • Inlägg: 1055
  • Snål nord-vallentunisk skrotfyndande återanvändare
    • Uppland
    • EM34
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #13 skrivet: 05 jan-17 kl 23:50 »
Börjar supercap-tekniken komma ikapp nu? Som direkt ersättare för batteriteknik har supercaps fortfarande långt kvar, men tekniken kan KOMPLETTERA i stället för ersätta! Tåligheten mot många djupa cykler är vad jag förstått överlägsen all batteriteknik och supercaps kan leverera mycket höga effekter på kort tid. På Wikipedia läste jag nyss om hybridbatterier, alltså lösningar där supercaps funkar som energibuffert mellan motor/generator och de egentliga batterierna i hybridbilar.

Så ramlade jag på den (i mitt tycke) vackra vätgasbilen Rasa! 0-100 km/h på tio sekunder är inte illa pinkat av en tvåsitsig sak med endast 11kW primär kraftkälla. I Rasa är det en bränslecell driven av vätgas, men det skulle lika gärna kunnat vara t.ex. en liten encylindrig dieslmotor driven av biodiesel antar jag. Rasa har inga batterier, däremot en rejäl bank med supercaps. De elva kilowatten från bränslecellen räcker nätt och jämnt för att hålla marschfarten och kondensatorerna fixar enbart accelerationen. Bilen sticker alltså snabbt upp till sin marschfart, varefter accelerationen slutar tvärt och kondensatorerna kan sedan laddas upp på det lilla överskott bilen säkert har. Det mesta av uppladdningen sker förmodligen dock då man sänker farten igen, samtidigt som bränslecellen fortsätter producera sina elva kilowatt.

Det låter ganska genialiskt, men funkar det i praktiken?

https://www.youtube.com/results?search_query=rasa+hydrogen+car

När jag läst om supercaps har jag fått intrycket att tillverkningen är klart mer miljövänlig än för diverse ackumulatorer. Livslängden verkar vara jämförbar. Biobränslen (gas och flytande) är så mycket mer energitäta än dagens batteriteknik att det troligen kommer ta lång tid innan batterierna hinner i kapp. Bygger man sedan bilarna lättare och smäckrare, utan en massa onödigt trams, samt utbildar förarna bättre på energieffektiv bilkörning går det nog att komma ganska långt med relativt enkel teknik. Tesla har en cool bil, men den är INTE en miljöbil (om jag fattat rätt).
Skitless på översittare med attityden "köp en xxx istället så funkar det bättre". -Inte mitt fel att jag har gott om egna idéer medan de måste låna andras. Kör min 40 år gamla Saab V4 på drygt fyra deciliter milen till vardags. http://ecomodder.com/forum/em-fuel-log.php?vehicleid=847

malarmaster

  • Inlägg: 3806
    • Småland
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #14 skrivet: 06 jan-17 kl 10:25 »
Och så har vi den lilla haken med folk som oroar sig över elektromagnetiska fält.

Jag hävdar för min del att all praktisk erfarenhet av elbilsdrift visar att laddtider på 8-12 timmar inte är något problem för praktiskt bruk. Det är ändå en ytterst liten del av alla personbilskörningar som sker under sådana förhållanden att det inte finns tillfälle att ladda någon gång under dygnet. Man får väl se det som att bilen behöver en dygnsvila lika väl som föraren. Elbilar med batteri ombord kommer ändå inte att kunna ersätta förbränningsmotordrivna bilar för alla användningsområden, för vissa slags körningar måste andra slags lösningar till.
rena elbilar  kan funka i storstäder,definitivt i södra europa där du har klimat. här i norden kommer elbilen bara bli en parantes tills infrastrukturen för bränslecellsbilar(vätgas)  är utbyggd. norge har t.ex slutat sponsra rena elbilar  för att istället sponsra bränslecellsbilar.
test i Norge av de elbilar som finns på marknaden har visat att vintertid är räckvidden bara 30-50 km. den räckvidd som fabrikanten anger är ju under ideala förhållanden dvs sommartemperaturer.
Funkar i kalifornien där det finns massor av elbilar,funkar i stora delar av europa och i länder där temperaturen inte sätter ner batterikapaciteten.
både Danmark och norge har nu satsat på att bränslecellsbilen skall ersätta fossilbränslena,utvecklingen i europa är likartad. Svenska ansvariga tycks dock inte se teknikutvecklingen och låser sig vid elbil. i sverige sker utbyggnaden på privat initiativ,stationer har byggts längs västkusten (för att norska o danska bilar kan ta sig fram o tillbaks) och två stationer i stockholm (arlanda,centr. stockholm) då Stockholms taxi satsat på bränslecellsbilar och byter ut elbilarna.

den tunga trafiken går över till bränsleceller,prototyper finns färdiga även hos de svenska tillverkarna . I europa är försäljningen av dessa redan igång.
Skall fossilbränslen fasas ut till 2030 får det börja hända något i sverige,Norge har lovat att fossilbränslen skall bort redan 2025. Dvs efter det datumet får inga fossilbränslebilar  nysäljas. tittar man på biltillverkningen i världen så finns det bränslecellsbilar hos många fabrikat,rena elbilar fasas dock ut hos dessa men fortfarande dominerar fossilbränslebilar.
Krävs alltså att t.ex EU sätter ett slutdatum för fossilbränslet och att bilkunderna får lite alternativ att välja på. Ulf

Alexn72

  • Moderator
  • Inlägg: 1408
    • Skåne
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #15 skrivet: 06 jan-17 kl 14:17 »
Kan man få till laddningstolpar som fordonet kan ladda vid utan att sakta ned, under hela området där fordonet ska köras, då kanske det kan vara en bra idé?
Lite som ett alternativ till trådbussar eller elektrifierade tåg.
Man kanske kan komma undan med mindre mängd infrastruktur.

Varför inte ta energin när den ändå inte används?
Laddar man på natten så slipper man belasta elnätet när det används som mest.

Alexn72

  • Moderator
  • Inlägg: 1408
    • Skåne
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #16 skrivet: 06 jan-17 kl 14:33 »
rena elbilar  kan funka i storstäder,definitivt i södra europa där du har klimat. här i norden kommer elbilen bara bli en parantes tills infrastrukturen för bränslecellsbilar(vätgas)  är utbyggd. norge har t.ex slutat sponsra rena elbilar  för att istället sponsra bränslecellsbilar.
test i Norge av de elbilar som finns på marknaden har visat att vintertid är räckvidden bara 30-50 km. den räckvidd som fabrikanten anger är ju under ideala förhållanden dvs sommartemperaturer.
Funkar i kalifornien där det finns massor av elbilar,funkar i stora delar av europa och i länder där temperaturen inte sätter ner batterikapaciteten.
både Danmark och norge har nu satsat på att bränslecellsbilen skall ersätta fossilbränslena,utvecklingen i europa är likartad. Svenska ansvariga tycks dock inte se teknikutvecklingen och låser sig vid elbil. i sverige sker utbyggnaden på privat initiativ,stationer har byggts längs västkusten (för att norska o danska bilar kan ta sig fram o tillbaks) och två stationer i stockholm (arlanda,centr. stockholm) då Stockholms taxi satsat på bränslecellsbilar och byter ut elbilarna.

den tunga trafiken går över till bränsleceller,prototyper finns färdiga även hos de svenska tillverkarna . I europa är försäljningen av dessa redan igång.
Skall fossilbränslen fasas ut till 2030 får det börja hända något i sverige,Norge har lovat att fossilbränslen skall bort redan 2025. Dvs efter det datumet får inga fossilbränslebilar  nysäljas. tittar man på biltillverkningen i världen så finns det bränslecellsbilar hos många fabrikat,rena elbilar fasas dock ut hos dessa men fortfarande dominerar fossilbränslebilar.
Krävs alltså att t.ex EU sätter ett slutdatum för fossilbränslet och att bilkunderna får lite alternativ att välja på. Ulf


Sa du att internet bara var en fluga med?

Nog för att den övre delen av sverige kanske har lite sanning i de du säger men definitivt inte den nedre delen av sverige.
Batterierna vill inte vara i varmt klimat (kalifornien) de vill snarare vara runt 10-20grader.
3mil räckvidd på vintern, nog för att räckvidden blir mindre på vintern men endast 3mil stämmer inte.
och oavsett vilket så skulle 80-90% av sveriges befolkning klara sig med dessa 3 mil för sin dagliga körning.
Om du tror att de fått fram siffror på 3-5mil i norge så får du visa var den faktan kommer från för det stämmer inte heller.

Har du själv kört en elbil och isåfall vilken?

malarmaster

  • Inlägg: 3806
    • Småland
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #17 skrivet: 06 jan-17 kl 15:28 »
när nu alla de stora biltillverkarna satsar på bränslecellsbilar och de flesta länder i Eu satsar stora pengar på infrastruktursuppbyggnad för vätgas så lär den rena elbilen bli distanserad.Många biltillverkare har redan lagt ner sin forskning på elbilar. i gengäld har det kommit nya tillverkare t.ex tesla men tiden lär ju få visa om de kan ta konkurrens från bränslecellsbilar. deras fördel är just samma flexibilitet som kännetecknar dagens bilar plus att du kan använda bränsleceller även inom den tunga sektorn.
i framtiden kommer också hushållen att använda tekniken och bli självförsörjande på el. Finns redan flera sådana hus i Sverige.Som energilagring är vätgas ett bra medium och relativt lätt att med dagens nya teknik framställa. ulf

Alexn72

  • Moderator
  • Inlägg: 1408
    • Skåne
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #18 skrivet: 06 jan-17 kl 18:00 »
när nu alla de stora biltillverkarna satsar på bränslecellsbilar och de flesta länder i Eu satsar stora pengar på infrastruktursuppbyggnad för vätgas så lär den rena elbilen bli distanserad.Många biltillverkare har redan lagt ner sin forskning på elbilar. i gengäld har det kommit nya tillverkare t.ex tesla men tiden lär ju få visa om de kan ta konkurrens från bränslecellsbilar. deras fördel är just samma flexibilitet som kännetecknar dagens bilar plus att du kan använda bränsleceller även inom den tunga sektorn.
i framtiden kommer också hushållen att använda tekniken och bli självförsörjande på el. Finns redan flera sådana hus i Sverige.Som energilagring är vätgas ett bra medium och relativt lätt att med dagens nya teknik framställa. ulf

Vätgas kräver vad jag vet dubbelt så mycket energi för att kunna blir vätgas, ofta tillverkas den från just el. Att det finns en marknad för bc bilar tro jag säkert men på men att den skulle vara bättre en elbilen kan jag verkligen inte förstå varför den skulle vara..

Hade du kört något elbil?

malarmaster

  • Inlägg: 3806
    • Småland
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #19 skrivet: 06 jan-17 kl 20:01 »
 vad har det med saken att göra? Prius men det är en hybrid och faktiskt förstår jag inte vitsen med en hybridbil.
tester hittade jag många vid googling. Bäst är de norska testerna då Norge har stor andel elbilar. kolla t.ex norska TV2 från 26/2 2015 när man testar i -1 grad. Räckvidden halveras.
Eller projektet RekkEVidde ,ett projekt finansierat av nordiska rådet för utvärdering av elbilar i norden. de kom till samma slutsats.och ju kallare desto sämre kapacitet pga att batteriet inte bara skall räcka till drift utan också belysning och vintertid värme.Fabrikanterna överdriver också räckvidden,flera tester visar att räckvidden även vid ideala förhållanden är överdrivna med c:a 20%.Det som dock skrämde mig lite är att vissa modeller vid lågt batteri kopplar ur t.ex ABS-bromsar m.m utrustning. Kan ju faktiskt leda till olyckor.
jag vill inte döma ut elbilar,kör man bara lite så är det okej men för mig skulle knappast en ren elbil fungera.Och som sagt i stadsmiljö med få mil kan de vara ideala.
Själv tror jag mera på ett fordon som likt fossilbilen är flexibel och du inte behöver  vara nervös för att hitta laddstolpe m.m
vätgas fungerar som energilagring.elen som används vid framställning är vind eller sol. vitsen med såväl elbil som bränslecellsbil är ju att vara CO2 fria.
Dock laddas ju dagens elbilar från nätet,dvs elen är inte helt CO2 fri särskilt inte om man vintertid importerar kolel från kontinenten.
Det finns säkert många argument för det ena eller andra men bränslecellen lär ta hem matchen då fördelarna är så mycket större. vi får se om c:a 10 år hur det ligger till. ulf

torbjorn

  • Inlägg: 11141
    • Medelpad
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #20 skrivet: 06 jan-17 kl 22:51 »
Dock laddas ju dagens elbilar från nätet,dvs elen är inte helt CO2 fri särskilt inte om man vintertid importerar kolel från kontinenten.

De senaste 5-10 åren har det knappast förekommit någon elimport från kontinenten till Sverige, även om näten är hopkopplade och ger möjlighet till tillfälliga utjämningsleveranser.
De stora energimängderna som passerar genom de internationella förbindelserna är vattenkraftel från Norge som transiteras genom Sverige för export till Tyskland och Finland.

Beträffande vätgas så finns det problem som gör att den knappast kommer att kunna slå igenom på allvar.
Framför allt den dåliga verkningsgraden i elektrolyscellerna som sönderdelar vatten till vätgas medelst elektrisk energi. Man kommer sällan upp i mer än 30-40 % av det teoretiskt möjliga vätgasutbytet.
Men det är också ett bekymmer att ha stora mängder vätgas lagrad under högt tryck ute i trafiken och bland folk. Det smäller och brinner tillräckligt ofta i de fåtaliga biogasdrivna fordon som finns idag.
Ska man använda ett gasformigt bränsle så bör det av säkerhetsskäl inte lagras under tryck utan förbrukas i samma takt som det produceras. Vätgasen KAN kanske vara användbar som energidistributionsmedium, men i så fall för stationärt bruk (uppvärmning mm), inte för fordonsdrift.

Alexn72

  • Moderator
  • Inlägg: 1408
    • Skåne
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #21 skrivet: 06 jan-17 kl 23:02 »
vad har det med saken att göra? Prius men det är en hybrid och faktiskt förstår jag inte vitsen med en hybridbil.
tester hittade jag många vid googling. Bäst är de norska testerna då Norge har stor andel elbilar. kolla t.ex norska TV2 från 26/2 2015 när man testar i -1 grad. Räckvidden halveras.
Eller projektet RekkEVidde ,ett projekt finansierat av nordiska rådet för utvärdering av elbilar i norden. de kom till samma slutsats.och ju kallare desto sämre kapacitet pga att batteriet inte bara skall räcka till drift utan också belysning och vintertid värme.Fabrikanterna överdriver också räckvidden,flera tester visar att räckvidden även vid ideala förhållanden är överdrivna med c:a 20%.Det som dock skrämde mig lite är att vissa modeller vid lågt batteri kopplar ur t.ex ABS-bromsar m.m utrustning. Kan ju faktiskt leda till olyckor.
jag vill inte döma ut elbilar,kör man bara lite så är det okej men för mig skulle knappast en ren elbil fungera.Och som sagt i stadsmiljö med få mil kan de vara ideala.
Själv tror jag mera på ett fordon som likt fossilbilen är flexibel och du inte behöver  vara nervös för att hitta laddstolpe m.m
vätgas fungerar som energilagring.elen som används vid framställning är vind eller sol. vitsen med såväl elbil som bränslecellsbil är ju att vara CO2 fria.
Dock laddas ju dagens elbilar från nätet,dvs elen är inte helt CO2 fri särskilt inte om man vintertid importerar kolel från kontinenten.
Det finns säkert många argument för det ena eller andra men bränslecellen lär ta hem matchen då fördelarna är så mycket större. vi får se om c:a 10 år hur det ligger till. ulf


Vad det spelar för roll att om en bil drar dubbelt så mycket energi per mil...

Slår hål på myterna om att elbilen bara funkar i stan http://www.tv2.no/a/8475529/
Halverad räckvidd http://www.tv2.no/a/6616208/
Min norska är inte den bästa så du får ursäkta om jag uppfattat fel men den första bilen "gav upp" efter 10mil..och den andra typ samma och den tredje gick 30mil.

Vilka gick 3-5mil?

Vilka bilar kopplar ur abs?

Om du laddar en elbil med ful el som ger 800g co2 så skulle motsvarande bränslecellbil ge 1600g co2 utsläpp... var hittar du det logiska i det?

Jag antar att du aldrig ens suttit i en elbil... fel eller rätt?

fredde e

  • Inlägg: 380
  • Det finns inget omöjligt, det tar bara längre tid
    • Hälsingland
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #22 skrivet: 07 jan-17 kl 00:14 »
I år har det faktiskt importerats en jäkla massa Kolström från Tyskland. Eller det europäiska nätet. Vilket i det här fallet är samma sak. Det är vattenbrist i magasinen, so det lär bli mer import den kommande tiden.
Man sitter alltid fast i skiten. Det är bara djupet som varierar. Och häng aldrig med huvudet, när den når upp till hakan.

JohnA

  • Inlägg: 1055
  • Snål nord-vallentunisk skrotfyndande återanvändare
    • Uppland
    • EM34
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #23 skrivet: 07 jan-17 kl 00:37 »
Så fort man vill omvandla energi från en form till en annan blir det förluster. Enda undantaget är så vitt jag vet då den önskade "slutprodukten" är värme. Därför borde minsta möjliga antal omvandlingar vara klokt att eftersträva, även om den i sig kanske inte har helt imponerande verkningsgrad.

Om batteriteknik kräver dyrbara och miljöförstörande materialresurser blir det lätt en massa politiska villfarelser som får industrin att bygga med fel slags teknik. Om "supercaps" är relativt resurseffektivt och miljövänligt känns det spontant som en bra buffertteknik mellan kraftkälla och drivhjul. Om vätgasen är knepig både att lagra och framställa kanske biobränslen ändå har en chans? Å andra sidan är ju el från naturens rörelseenergi (älvar, vind, sol och vågor) kanske bättre även om man slösar i omvandlingen, än att avsätta enorma odlingsytor för biobränslen. Om köttätarhysterin nu är så skruvad som det sägs på vissa håll, och "verkningsgraden" hos en saftig biff bara är 10% av det samma åkeryta kan ge om man odlar veganmat i stället, ja då kanske man kan få ihop ekvationen med biobränslen trots allt?

Oavsett HUR man driver framtidens fordon MÅSTE det universaldellösningen vara att få dem att rulla mer energisnålt. -Och så förstås att minska transportbehoven totalt sett! Kan man dessutom nyttja de befintliga fordonen effektivare med IT-organiserade bilpooler och sådant som autonoma taxis, ja då borde ytterligare resursvinster kunna nås.

Skitless på översittare med attityden "köp en xxx istället så funkar det bättre". -Inte mitt fel att jag har gott om egna idéer medan de måste låna andras. Kör min 40 år gamla Saab V4 på drygt fyra deciliter milen till vardags. http://ecomodder.com/forum/em-fuel-log.php?vehicleid=847

JohnA

  • Inlägg: 1055
  • Snål nord-vallentunisk skrotfyndande återanvändare
    • Uppland
    • EM34
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #24 skrivet: 07 jan-17 kl 00:49 »
Nästan alla fordon idag har motorer med överkapacitet. I viss mån behövs detta för att i vårt stressade samhälle kunna nå marschfarten snabbt. När en kolvmotor har överkapacitet betalar man med högre vikt men också med lägre verkningsgrad när motorn inte nyttjas fullt ut. Även elmotorer med överkapacitet blir förstås större och tyngre, men de kan tillfälligt överbelastas (med lägre verkningsgrad som följd) och brukar så vitt jag förstått faktiskt få bättre verkningsgrad om man bara nyttjar en del av deras fulla potential. Alltså tvärt emot kolvmotorns egenskaper. Om supercap-tekniken börjar bli mogen, har vettig livslängd och inte minst är mer miljövänlig än dagens batterier, vill jag gärna tro att hybridfordon med en relativt liten elektrisk buffert kan vara en vettig lösning. Om kolvmotor används behöver den inte ge mycket mer än vad som behövs för att hålla marschfarten uppe, och då kan den göras både lätt och effektiv. Det behövs dock elmotorer, kondensatorer, generator och kraftelektronik, så i slutänden blir det ändå dyrt, tungt och skrymmande. Om verkningsgraden ändå ökar i slutänden är det kanske gott nog, och gör man samtidigt fordonen mer energieffektiva kan det ju knappast skada kalkylen.

Eller ska man helt enkelt ha en stor gummisnoddsmotor mellan kolvmotorn och växellådan?  ;D
Skitless på översittare med attityden "köp en xxx istället så funkar det bättre". -Inte mitt fel att jag har gott om egna idéer medan de måste låna andras. Kör min 40 år gamla Saab V4 på drygt fyra deciliter milen till vardags. http://ecomodder.com/forum/em-fuel-log.php?vehicleid=847

JohnA

  • Inlägg: 1055
  • Snål nord-vallentunisk skrotfyndande återanvändare
    • Uppland
    • EM34
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #25 skrivet: 07 jan-17 kl 01:07 »
På tal om det där att minimera antalet energiomvandlande steg och se till hela kedjans verkningsgrad i stället för att stirra sig blind på hur effektivt ett bränsle omvandlas till rörelseenergi i en motor:

Hur skulle det vara att kombinera gengas med supercaps? Gengasen har väl ingen fantastisk verkningsgrad, men den är onekligen väldigt nära sin källa. En stor nackdel är vad jag förstått den tröga responsen när energibehoven hastigt skiftar i trafiken. Med IT-baserad trafikstyrning kan det säkert bli bättre "flow" på gatorna, men skulle supercaps kunna hjälpa upp responsen rejält?

Jag tänker mig då precis som i vätgasbilen Rasa en energikälla som inte ger mycket mer än vad som behövs för att hålla marschfarten uppe. Med gengas är det förstås en kolv- eller turbinmotor som får driva en generator vilken i sin tur laddar kondensatorerna. Eftersom spänningen varierar med laddningsnivån borde det vara enkelt att förutsäga när det börjar bli dags att "dra av på gasen". Eftersom generatorn har förluster, och detsamma gäller elmotorn, shuntar man förbi kraften direkt från kolvmotorn till drivhjulen när man väl nått marschfarten. På så vis kan man helt slippa de förluster en vanlig växellåda har när man kör längre sträckor.

Principen blir förstås densamma, oavsett om man driver fordonet med vätgas+bränsleceller, gengas eller t.ex. biodiesel, men gengasen är ju som sagt ett väldig "källnära" biobränsle.
Skitless på översittare med attityden "köp en xxx istället så funkar det bättre". -Inte mitt fel att jag har gott om egna idéer medan de måste låna andras. Kör min 40 år gamla Saab V4 på drygt fyra deciliter milen till vardags. http://ecomodder.com/forum/em-fuel-log.php?vehicleid=847

malarmaster

  • Inlägg: 3806
    • Småland
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #26 skrivet: 07 jan-17 kl 08:59 »
De senaste 5-10 åren har det knappast förekommit någon elimport från kontinenten till Sverige, även om näten är hopkopplade och ger möjlighet till tillfälliga utjämningsleveranser.
De stora energimängderna som passerar genom de internationella förbindelserna är vattenkraftel från Norge som transiteras genom Sverige för export till Tyskland och Finland.

Beträffande vätgas så finns det problem som gör att den knappast kommer att kunna slå igenom på allvar.
Framför allt den dåliga verkningsgraden i elektrolyscellerna som sönderdelar vatten till vätgas medelst elektrisk energi. Man kommer sällan upp i mer än 30-40 % av det teoretiskt möjliga vätgasutbytet.
Men det är också ett bekymmer att ha stora mängder vätgas lagrad under högt tryck ute i trafiken och bland folk. Det smäller och brinner tillräckligt ofta i de fåtaliga biogasdrivna fordon som finns idag.
Ska man använda ett gasformigt bränsle så bör det av säkerhetsskäl inte lagras under tryck utan förbrukas i samma takt som det produceras. Vätgasen KAN kanske vara användbar som energidistributionsmedium, men i så fall för stationärt bruk (uppvärmning mm), inte för fordonsdrift.
Nu är det så att man beslutat i europa (tyskland,frankrike,holland m.fl) att bränslecellsbilar skall ersätta fossilbränslen.Man har avsatt stora summor till infrastrukturbyggen (som är i full fart) och de europeiska biltillverkarna har tagit fram prototyper där faktiskt en del redan är i produktion.att det funkar bevisas i kalifornien där bränslecellsbilar sålts i flera år då japanska biltillverkare satsat stort. elbilar har givetvis också en marknad både i europa som i usa men de saknar den flexibilitet och räckvidd som en bränslecell ger.
Vätgas har nu i åtskilliga år använts till just bränsleceller både i rymdraketer som i stationära anläggningar. Många isolerade samhällen har sin elproduktion genom en sådan station. nu kommer alltså transportsektorn där framförallt den tunga sektorn nu kan gå över till bränsleceller.även inom den maritima sektorn har man börjat testa tekniken.
jag är helt övertygad om att just bränslecellen kommer att bli den dominerande fordonstypen i framtiden,elbilen kommer att ha sin nisch men den stora massan bilar kommer att drivas med bränslecell.
Avseende elproduktion så har förra årets sommar tömt vattenmagasinen,vi importerar just nu mycket kolkraft.
huruvida framtidens väder ger oss torra somrar pga klimatförändringar återstår att se. här i södra Sverige har det i alla fall inte kommit de normala regnmängder som krävs och grundvattennivåerna är fortfarande låga. En torr vår och sommar så är det definitivt kris inte bara inom elproduktion.
klimatförändringarna är ju ett resultat av fossilbränslena och jag är lite förvånad över det motstånd till ny teknik en del sätter upp och vill ha kvar gammal teknologi.
Själv ser jag ett scenario där man kraftfullt börjar bygga infrastruktur till både laddstolpar som vätgasstationer och fasar ut fossilbränslena som sagts till 2030.
nybilsförsäljning av fossilbilar bör därför börja fasas ut redan om 6-7 år och den äldre bilparken får förbereda sig på kraftigt höjda bränslepriser.
efter 2030 kommer marknaden själv att reglera tillgången (färre bilar,färre bensinstationer) och bilparken kommer därefter att snabbt bytas  ut återstående fordon.
Sverige ligger ju uppenbarligen inte i fas med resten av europa. De få bränslecellsbilar som sålts i Sverige hämmas av bristen på stationer men det har utlovats en utbyggnad i flera storstäder i år.

Bianca Castafiore

  • Inlägg: 3009
  • Är ett Mufflonfår
    • Hälsingland
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #27 skrivet: 07 jan-17 kl 12:02 »
Bränsleceller dras tyvärr fortfarande med ganska stora problem, även om det hänt mycket de senaste åren.
Bra bränsleceller som håller över tid och ger någorlunda effekt i förhållande till vikt och volym är fortfarande extremt dyra att tillverka.
Man har länge i praktiken dragits med problem med begränsad hållbarhet på högeffektiva bränsleceller samt att många typer kräver dyrbara råvaror för att fungera optimalt. Men man forskar intensivt kring det sistnämnda.

För närvarande är det moderna typer av batterier som gäller, men  jag hoppas att kondensatorlösningarna tar in på accumulatorsekotrn mer i framtiden när man löst en del av problemen man har idag.

En tanke kring bränsleceller är att dessa är lättast att få att arbeta på lägre effekt men över tid och man kan tänka sig att de laddar någon form av accumulator som kan avge mer energi över kortare tid (tex när man kör upp för en brant backe).

Dagens kondensatorer kan lagra upp till en viss bestämd mängd energi som främst frigörs under kort tid, eller så kan man använda den i diverse obskyra tillämpningar för utjämning, mm. (vilket är vanligast vid elektroniska tillämpningar).








Förenklar man någonting för mycket så blir det till slut helt obegripligt.
Led and fists are ment to fly...
Support the Yellow Vests, Sweden shall burn until we got equal rights for the people!

Alexn72

  • Moderator
  • Inlägg: 1408
    • Skåne
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #28 skrivet: 07 jan-17 kl 23:33 »
...

Du glömmer inte att svara på mitt inlägg?

JohnA

  • Inlägg: 1055
  • Snål nord-vallentunisk skrotfyndande återanvändare
    • Uppland
    • EM34
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #29 skrivet: 27 apr-17 kl 01:08 »
Funderingarna snurrar mycket nu för mig kring parallellhybridsystem liknande det i vätgasbilen Rasa och första generationens Honda Insight. Torbjörn skrev tidigare att nackdelen med superkondensatorer är att det krävs mer komplicerad och dyrbar kraftelektronik än med batterier, så om man söker en lösning som är om inte DIY-vänlig så i alla fall inte helt DIY-omöjlig, antar jag man ska satsa på Ni-mh eller Li-jon.

Det jag tänker mig är alltså en helt vanlig kolvmotor med endast en eller två cylindrar och en effekt som med knapp marginal räcker till för en marschfart på 80-100 km/h på plan mark. Parallellt med kolvmotorn en elmotor/generator av borstlös eller asynkron typ som inte ger några betydande förluster när den inte är i drift. Placeringen kan vara antingen i svänghjulet som på Honda Insight, eller en separat enhet som driver/drivs via kuggrem på vevaxeln. Elmotorns effekt bör troligen vara 1-2x kolvmotorns men när den går som generator är effekten betydligt mindre. Batteripaketet ska inte vara större än att det utan att överhettas kan leverera full effekt till elmotorn under endast någon minut eller ett fåtal minuter.

I stadstrafik räcker förmodligen kolvmotorn ensam, men vid behov av extra kraft hjälper elmotorn till. När bilen står stilla är kolmotorn avstängd, såvida batteriet behöver laddas. Även i jämn fart på landsväg klarar sig kolvmotorn själv, men vid acceleration UPP till marschfarten kommer elmotorn behöva hjälpa till i de flesta fall. Återladdning av batteriet kan sedan ske under lite längre tid och i nedförsbackar då bilen vill rulla fortare än sin marschfart.

Jag tänker mig INTE någon regenerativ bromsning (annat än som ovan vid behov i nedförsbackar), dels för att hålla systemet enkelt, dels för att all form av bromsning innebär förluster. Maximal bränsleekonomi uppnås genom en klok och förutseende körteknik! Jag tänker mig alltså inte att detta ska vara ett perfekt hybridkoncept som "vanligt folk" kommer uppfatta som en helt normal bil, utan ett sätt för verkliga entusiaster att plocka ut maximal bränsleekonomi.

Tänk en genomsnittlig småbil på under ett ton och med en del aerodynamiska förbättringar.  I grova slängar 15 kW kolvmotor borde räcka för en marchfart på 80-100 km/h och med lika mycket till från elmotorn bör marschfarten nås på någon minut. Batteriet bör förmodligen klara 2-3 minuter för att bilen också ska klara lite längre uppförsbackar utan att sacka allt för mycket, samt att accelerera i motvind. Stormiga dagar med motvind hela vägen får man helt enkelt nöja sig med en lägre marschfart, men betänk också att aerodynamiken är klart bättre än hos genomsnittsbilen.

Är det över huvud taget möjligt att dimensionera ett batteripaket så att det kan leverera 15 kW under endast några få minuter eller kommer så pass små batterier att ge orimligt stora värmeförluster? Även superkondensatorer har rimligen ESR/inre resistans som ger värmeförluster om strömmen är hög i förhållande till lagringskapaciteten.

Vilken typ av elmotor/generator lämpar sig bäst på DIY-nivå om effekten ska vara omkring 15kW som elmotor men att det kanske räcker med 2-5kW lämnad effekt då den går som generator med hög verkningsgrad? Vad kan man räkna med för prestanda av gammalt skrot från gaffeltruckar och golfbilar? (om effekten inte räcker kan man tillåta sig att ta fler än en sådan motor)

Kan en vanlig asynkronmotor (400V trefas) göra ett vettigt arbete som både hjälpmotor och generator om den matas från någon fiffig frekvensstyrning?

Skitless på översittare med attityden "köp en xxx istället så funkar det bättre". -Inte mitt fel att jag har gott om egna idéer medan de måste låna andras. Kör min 40 år gamla Saab V4 på drygt fyra deciliter milen till vardags. http://ecomodder.com/forum/em-fuel-log.php?vehicleid=847

Alexn72

  • Moderator
  • Inlägg: 1408
    • Skåne
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #30 skrivet: 27 apr-17 kl 11:46 »
Lite "bakgrundsfakta" nissan leaf drar mellan 10-20kw när man ligger i 110kmh på motorväg.

JohnA

  • Inlägg: 1055
  • Snål nord-vallentunisk skrotfyndande återanvändare
    • Uppland
    • EM34
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #31 skrivet: 27 apr-17 kl 20:57 »
Lite "bakgrundsfakta" nissan leaf drar mellan 10-20kw när man ligger i 110kmh på motorväg.

Låter rimligt om "leafen"! Själv har jag haft tre olika bilar vars bensinmotorer varit så svaga att gaspedalen för det mesta var konstant i botten på landsväg och motorväg. Kolvmotorer är nog i underläge gentemot elmotorerna p.g.a. det ganska smala varvtalsområde där vridmomentet är maximalt. Det tar helt enkelt mycket lång tid att nå full marschfart vid minsta motvind eller uppförsbacke, men har man väl kommit upp i fart ökar motorns vridmoment och effekt i sådan grad att det sedan kan gå att hålla farten även när det blir mer motstånd. Med många växlar eller CVT blir det förmodligen bättre.
Skitless på översittare med attityden "köp en xxx istället så funkar det bättre". -Inte mitt fel att jag har gott om egna idéer medan de måste låna andras. Kör min 40 år gamla Saab V4 på drygt fyra deciliter milen till vardags. http://ecomodder.com/forum/em-fuel-log.php?vehicleid=847

JohnA

  • Inlägg: 1055
  • Snål nord-vallentunisk skrotfyndande återanvändare
    • Uppland
    • EM34
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #32 skrivet: 27 apr-17 kl 21:12 »
Om en liten kolvmotor ska backas upp av en elmotor med ungefär samma effekt eller kanske något större borde kraftelektroniken kunna göras väldigt enkel. Elmotorn/generatorn behöver kanske inte ens gå att mjukköra. Eftersom den bara ska förstärka kolvmotorn kan elmotorn slå till med full effekt när gaspedalen går i botten. När elmotorn arbetar som generator borde det inte heller vara någon svår utmaning eftersom effekten är relativt låg. Om batterierna kan ta emot laddning snabbt kan regenerativ bromsning vara värt att ta till, men att köra så bromsning i någon form kan minimeras torde vara mer effektivt. 
Skitless på översittare med attityden "köp en xxx istället så funkar det bättre". -Inte mitt fel att jag har gott om egna idéer medan de måste låna andras. Kör min 40 år gamla Saab V4 på drygt fyra deciliter milen till vardags. http://ecomodder.com/forum/em-fuel-log.php?vehicleid=847

torbjorn

  • Inlägg: 11141
    • Medelpad
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #33 skrivet: 27 apr-17 kl 23:25 »
Beträffande val av elmaskin för ett sådant hybridprojekt, så skulle jag tro att man inte blir särskilt nöjd med en standard asynkronmotor för 400 V 50 Hz trefas. Onödigt tung och skrymmande i förhållande till effekten, mycket litet luftgap gör den mekaniskt känslig osv.  Jag föreslår att man hellre tittar på större bilgeneratorer - på bussar och militärfordon förekommer ju sådana för effekter uppåt 5 kW kontinuerligt.

JohnA

  • Inlägg: 1055
  • Snål nord-vallentunisk skrotfyndande återanvändare
    • Uppland
    • EM34
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #34 skrivet: 30 apr-17 kl 00:52 »
...att man hellre tittar på större bilgeneratorer - på bussar och militärfordon förekommer ju sådana för effekter uppåt 5 kW kontinuerligt.

5kW borde räcka men sparar det inte mer vikt och utrymme att välja en elmotor som också kan fungera som generator vid den lägre effekten? Antingen något modernt borstlöst eller någon gammal "klassiker" typ gaffeltruckmotor? Den senare sorten har väl både rotor- och fältlindningar som man kan koppla lite som man vill efter behov? Utan magnetisering borde en sådan motor rulla ganska lätt men slitaget på kolborstarna kräver väl en del underhåll? En äldre mer primitiv motor har förstås lägre veckningsgrad men då den arbetar ganska kort tid tänker jag att det spelar mindre roll. Viktigare är att motorn har bra verkningsgrad som generator vid en lägre effekt, samt att den inte rullar tungt. Med permanentmagneter borde det vara större risk för den sortens tomgångsförluster än hos en "sämre" motor med fältlindning.
Skitless på översittare med attityden "köp en xxx istället så funkar det bättre". -Inte mitt fel att jag har gott om egna idéer medan de måste låna andras. Kör min 40 år gamla Saab V4 på drygt fyra deciliter milen till vardags. http://ecomodder.com/forum/em-fuel-log.php?vehicleid=847

torbjorn

  • Inlägg: 11141
    • Medelpad
SV: Superkapacitatorer istället för batterier i bilar etc?
« Svar #35 skrivet: 30 apr-17 kl 09:29 »
Jag tänkte mig att en större bussgenerator skulle kunna köras som synkronmaskin i största allmänhet, den duger ju även för motordrift i kombination med lämplig växelriktare.

Gaffeltruckmotorer upplever jag som onödigt tunga i förhållande till effekten, i truckbranschen brukar man ju inte behöva spara på vikt - ofta måste ju truckarna till och med förses med fristående motvikter för att inte stå på näsan.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

258 gäster, 9 användare (2 dolda)
ärt, alternaiv, malarmaster, bonde456, murbräcka, backabjorn, eribi

* Forum

* Om tidningen Åter



- Fantastisk!
/Emma

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser