Nyhet från Jordbruksaktuellt, 2007-01-11
Lönsam gårdsproduktion av hampabriketter
Småskaliga tillverkare kan få god avsättning för hampabriketter om de kan hålla marknadspriser. Enligt en rapport från JTI ser ekonomin positiv ut för gårdsproduktion av hampabriketter. Dock finns det mycket att göra för att framförallt effektivisera odlingen av hampa, odlingskostnader skulle kunna sänkas med en tredjedel.
Enligt JTI är den bästa marknaden för hampabriketter antas kunder som ska ersätta vedeldning i pannor, spisar, kakelugnar, kaminer och öppna spisar, men även mellanstora värmeanläggningar skulle kunna komma i fråga.
Stigande priser på briketter
Lönsamheten bedöms vara störst vid försäljning av hampabriketter utan prispåslag av mellanhänder samt inom korta transportavstånd. Forskare på JTI har räknat ut att det kostar knappt 1 900 kr per ton att producera briketter av hampa, varav själva briketteringen står för 30 procent av kostnaden.
De beräknade produktionskostnaderna ligger strax under eller i nivå med marknadspriserna hösten 2006 för briketter.
– Men den möjliga vinstmarginalen har ökat sedan beräkningarna gjordes, eftersom marknadspriserna på träbriketter nu i början av 2007 ligger uppåt 2 600-2 700 kr per ton, inklusive moms och frakt. För tillfället råder det brist på briketter i Sverige på grund av den ökade efterfrågan, säger Maya Forsberg, forskare vid JTI.
Priserna på briketter förväntas öka något vintertid p g a ökad efterfrågan när uppvärmningsbehovet stiger. Men den här vintern har brikettpriserna stigit fastän vädret har varit mycket milt.
Mycket pengar att tjäna på effektivare odling
I rapporten beskrivs hela produktionskedjan från odling till brikettering, och den teknik som finns för detta. Av totala produktionskostnaden på knappt 1 900 kr per ton briketter står odling, skörd och lagring för 70 %. På denna post skulle stora kostnadssänkningar kunna göras, anser forskarna, så att de totala produktionskostnaderna för hampabriketter sänks med en tredjedel till drygt 1 200 kr per ton briketter, vilket skulle betyda ytterligare höjda vinstmarginaler.
Värmevärde i nivå med pellets
Enligt bränsleanalyser från två svenska tillverkare ger hampabriketter askhalter på 1,8-5,2 % av ts, och ett effektivt värmevärde på 5,1-5,3 MWh per ton ts. Det är ett värmevärde i nivå med träbriketter och träpellets. Askhalten från hampabriketter ligger dock högre än för träbriketter och träpellets, och även något högre än för andra åkerbränslen.
Nyhet från Jordbruksaktuellt, 2007-02-15
Lönsam hampaodling i Gudhem
I oktober 2006 lyfte Sverige det sista förbudet mot odling av industrihampa. Ett beslut som hälsades med glädje på anrika Gudhems Kungsgård några mil utanför Falköping. Familjen Jonsson började för drygt fyra år sedan att skifta spannmålsproduktionen mot hampodling. En mycket lyckad satsning har det visat sig.
Stina Jonsson stod inför ett val. Gården var i behov av investeringar och det var dessutom dags att tänka på framtiden. Sonen Gustav ville ta över, men den olönsamma spannmålsproduktionen kunde inte försörja två familjer.
– Jordarna här gör att vi inte får så stora spannmålskördar. Vi får bra kvalitet, men inte så många kilon. Spannmålsproduktionen var inte ekonomiskt lönsam helt enkelt, förklarar Gustav Jonsson som idag är den som driver gården.
2004 valde de istället att helt lägga om verksamheten.
– Vi valde hampa och att investera i en egen briketteringsmaskin. Det fanns inget annat vettigt alternativ. Idag har vi har helt och hållet frångått spannmålsodlingen och skördar inte ett korn, säger Stina.
Investeringen i briketteringsmaskinen gör att de kontrollerar hela produktionskedjan, kan ta ut den högre avkastningen på förädlingen och dessutom sälja de färdiga bränslebriketterna direkt till konsumenterna.
Skörd i januari
Årets skörd stannade på knappt tre meter i höjd, men det har varit ett svårt år med både torka och enorma mängder regn.
– Vi har drygt 100 hektar och i år ger det 600-700 ton TS. Det är extremt dåligt. I normala fall ligger vi upp emot 1000 ton på samma areal, säger Stina.
Årets skörd fick vänta till sista veckan i januari då vinter äntligen kom. Det var först efter att det frusit till som de kunde ge sig ut på de vattensjuka markerna, men det finns fler skäl till att skörda sent på året.
– Det blir bättre eldningsegenskaper. Alla näringsämnena drar sig ner i roten. Dessutom torkar grödan upp och vi får en lägre vattenhalt. Efter skörden är det bara att köra in allt i briketteringsmaskinen och sen få vi färdiga briketter. Vi tillsätter inga bindemedel, lim eller något annat. Det är 100 procent ren hampa, säger Gustav och ler.
Även om den blöta vintern försenat skörden till slutet av januari, så är det inget mot förra året. Då skördade de först i maj.
– Hampan är tjockast nertill och det var dolt av snön. När vi skördat klart i maj så fanns det ju inte någon efterfrågan. Det får man ha med i beräkningarna. Det blir en förskjutning på kanske ett och ett halvt år. Nu säljer vi 2005 års skörd, säger Gustav.
Bra ogräsbekämpare
Hampan är så ny att det ännu inte finns några godkända bekämpningsmedel, men det bryr man sig inte om på Gudhems Kungsgård. De besprutar ändå inte.
– Det har inte funnits något behov hittills i alla fall, men det ska komma bekämpningsmedel under 2007. Hampan är lite trög i starten och då finns det en risk att ogräset kväver den, men vi har aldrig haft några problem, säger Stina.
Tvärtom är hampa en mycket effektiv ogräsbekämpare, framför allt på fleråriga ogräs.
– Den är en bra ogräsbekämpare på fleråriga ogräs, bland annat kvickrot och tistel. Eftersom hampan är så tät, kväver den allt som växer under. Dessutom har den en bra strukturförbättring på jorden, säger Stina.
Den extremt snabbväxande hampan får däremot näringstillskott i form av kväve. De har haft hjälp av SLU Alnarp, som gjort tester för att ta fram rätt mängd.
– Max 120 kilo kväve har vi sagt. Det är optimalt för oss. I och med att hampan växer långt in på senhösten tas det mesta upp vilket minskar läckaget, säger Gustav.
Framtiden ser ljus ut
När Rysslands president Vladimir Putin mitt i ett svinkallt januari för ett år sedan vred om gaskranen som försörjer stora delar av Europa med energi, innebar det ett uppsving för bioenergin. Som en följd av detta har EU nyligen tagit fram en plan för att tjugo procent av EU: s energi ska komma från förnyelsebara källor, såsom bioenergi, år 2020. Idag ligger andelen strax under tio procent. Putins kranmanöver fick dock betydlig mer direkta effekter för Gustav.
– En knapp vecka efter att jag såg Putin på nyheterna så ringde det en kille som letat sig fram till oss på något sätt. Han ville köpa 7000-8000 ton briketter sa han. Jag hade kanske 50 ton att sälja då, skrattar Gustav.
Han verkar onekligen trivas med att sitta på en produkt som marknaden skriker efter. Dessutom blir lönsamheten allt bättre i takt med att energipriserna ständigt stiger. När investeringskalkylen gjordes för drygt fyra år sedan gjorde de en rejäl felkalkylering, åt rätt håll. De räknade med att få 1 krona per kilo. Nu är kilopriset för de konsumentförpackade hampabriketterna uppe i 2,70.
– Det är ovanligt att man som jordbrukare har en produkt där priset inte speglas mot den reglerade livsmedelsmarknaden. Nu har vi helt plötsligt en produkt som speglar sig mot energimarknaden. Problemet är att vi inte har haft tillräckligt med hampabriketter. Det är en oerhört stor efterfrågan, säger Gustav.
Byt träda mot energi
Lantbruket i Sverige har länge varit en marginaliserad yrkeskår som varit dåliga på att föra fram sig själva. Nu rider lantbruket på en framgångsrik opinionsvåg. Det har svängt snabbt på bara något år. Anklagelserna om övergödning, bidragsfusk och kemikalieintensiv odling har bytts mot lovprisningar där lantbrukarna idag ses som de framtida energiförsörjarna.
– Vi kanske inte kan leverera all energi, men en stor del. Det finns stor potential i det svenska lantbruket. Trädan till exempel skall definitivt inte ligga i träda. Tar vi de runt 200 000 hektar som idag ligger i träda, bara för att det finns en överproduktion på spannmål, och odlar bioenergi istället så är mycket vunnet, säger Stina Jonsson.
Fakta om hampa (Cannabis sativa L.)
Industrihampan är mycket gammal kulturväxt och har odlats i Sverige sedan medeltiden. I övre Norrland ersatte den linet eftersom hampan hade bättre frosttålighet. 1965 förbjöds all hampodling i Sverige, på grund av narkotikarädsla. Ett förbud som höll sig i över 40 år. Den aktiva drogsubstansen THC får för industrihampa inte överstiga 0,2 procent, att jämföra med den narkotikaklassade kusinen marijuana som har en halt på runt 5 procent (det ger en jämförelse ungefär lika relevant som den mellan lättöl och brännvin). Hampan trivs i stort sett överallt i alla klimat. (källa: Naturvårdsverket, Hampanätet).
http://jordbruksaktuellt.se/nyheter/visaNyhet.asp?NyhetID=7655&highlight=hampahttp://jordbruksaktuellt.se/nyheter/visaNyhet.asp?NyhetID=7801&highlight=hampa