Miljöaspekter på jordskepp (avknoppat från annons)

[Existens!]

I sverige återvinns 95 % av däcken så det är inte så många miljarder som skickas till uländer . .

[take]

Det "produceras" 3,3 miljoner utslitna bildäck årligen i Europa. Det finns en miljard utslitna bildäck "i lager". Förlåt en ynglings undran men.......förutom de däck som tuggas ner i små fraktioner och strös ut i paddockar där de avger ftalater skitsnabbt och resten blir ett fint svart damm,
förutom de man försöker göra vägbanor av vilka likaledes förvandlas till fria ftalater och fint svart pulver..............
förutom de man eldar upp i värmekraftverk.............
till vilka u-länder exporterar vi resten för ett okänt öde, i ett än mer stekande solgass?

Nog phaen gör de mindre skada som armering i jordskepp där solen inte når dem och de inte bryts ner till olika flyktiga substanser?

De eldas av nordkalk och cementa för att ge värme åt cementugnen.

[emma.ju.petersen]

Fint emma.ju.petersen att du kan prata med en trevlig ton trots det motsatta bemötandet

Jag tycker att jordskepp är intressant. Är dock även jag skeptisk till bildäcken utan att ha några som helst belägg för det. Lite som att jag helst undviker plast utan att ha belägg för det.

Men en sak jag också tänkt på är mögel och hur det funkar i vårt fuktiga regnrika klimat. Finns det redan byggda hus som har erfarenheter av detta eller smarta lösningar på det hela ?

Hej!
Det är en annan anledning till att bygga med däck:
-Det finns miljarder däck, på vår planet. Som bara ligger. Som inte kommer att återvinnas. På marken. I havet. I djungeln. Överallt.
Att kapsla in 1000-2000 däck i ett hus som sedan inte belastar planeten med drift och underhåll är smart!
-Däck kan inte mögla, inte ruttna, de brinner inte när de är inkapslade (det finns två jordskepp som varit med om bränder)
-Inga djur vill äta dem.
-De bildar en i princip okrossbar konstruktion som står emot jordbävningar, stormar osv.

Och det finns forskning som visar att däcken INTE läcker några gifter ALLS när de är inkapslade.

Däcken i sig kan inte mögla men jorden som du bankar in i däcken kan bli fuktig. Det är därför viktigt att skydda dem från regn medan du bygger, tex med en presenning.
Det finns bland annat jordskepp i Kanada, Sibirien, England, Skottland, Holland, Belgien osv. Och resten av världen

Hälsningar Emma

[emma.ju.petersen]

Nej aldrig i livet att jag skulle bo i någonting som är byggt av bildäck. Hela tanken låter ju fullkomligt förnuftsvidrig om man tänker på vilka sorters gifter som finns i dem. Om man försöker kapsla in däcken tätt i betong för att hålla kvar största delen av gifterna så går det åt minst lika mycket betong som till att gjuta en vanlig betongvägg som är både giftfi och betydligt starkare än en betong/gummi komposit. Betong är väldigt energislukande att tillverka och har dåligt isoleringsvärde så en betong/gummivägg blir både giftig och energislukande att bygga och får extremt dålig isoleringsförmåga. Den kombinationen av egenskaper förknippar jag inte med ekologiskt byggande.......fast det finns uppenbarligen andra som anser att det är höjden av miljövänlighet.........

Mögel och radon är också två problem som måste beaktas. Jag skulle inte vilja bo i ett nedgrävt hus på radonrik mark. Radon ger som bekant upphov till bland annat lungcancer.
Bostäder i källare var förr i tiden kända för att vara ohälsosamma på grund av det kalla fuktiga inomhusklimatet i rum som inte var isolerade mot jorden. Numera då man kan isolera mot jorden brukar de bli mögelhärdar och det är ju inte så mycket bättre.

Jag tror inte på jordskeppsiden i vårt klimat.

Vi ska inte bygga med betong. Cement i vissa fall, annars kobb - sand, lera, halm, vatten. Helt naturligt.
Och återigen - det finns forskning som visar att inkapslade däck inte läcker någonting.

[emma.ju.petersen]

Först och främst vill jag skriva att jag tycker att det är intressant att många har så fasta åsikter kring byggande med bildäck och omedelbart anser att deras åsikt är den allenarådande rätt.
En tidigare debatt om jordskepp och bildäck finns här: http://www.alternativ.nu/index.php?topic=111856.0
I den tråden försöktes utreda vilka risker som bildäcken innebär, att däcken helt inkapslade så varken sol, vatten eller syre kan nå dem, inte emitterar något torde vara rätt självklart.
Vad jag och flera andra skulle vilja veta är om några tester/undersökningar gjorts i samband med byggande av jordskepp med deras tillhörande metoder givit några resultat kring emittrerade ämnen och om du då kan dela med dig av referenser.

Ja, det finns faktiskt en svensk studie i detta och även flera från USA och andra länder.
När vi ansökte om bygglov bifogade vi några av dem. Jag ska försöka leta reda på dem och se om jag kan posta dem här.

[emma.ju.petersen]

Jag grubblar inte så oerhört på miljöaspekten faktiskt, utan undrar mest vad däcken alls har för funktion.
Jag bygger ju hellre en vanlig form och gjuter, än jagar rätt på flera hundra bildäck.

Det finns alltid en avvägning mellan enkelt - svårt och snabbt - långsamt... Alla har inte ambitionen att bygga jättefort, utan ser hela byggprocessen som en lärorik resa. Som en erfarenhet man vill ha och kan känna sig stolt över att ha åstadkommit.

Men däcken packade med jord bildar termisk massa som lagrar värme, tänk termos eller gjutjärnspanna.
Det isolerar och avger långsamt värme. Solen skiner in genom växthuset på den södra sidan av huset och "laddar" den termiska massan med värme, som sedan långsamt återges, från dag till natt och från sommar till vinter.
Det är en av däckens funktion.

[Malin Johansson]

I Sverige återvinns som sagt 95 % av däcken.
 
Det jag främst vänder mig emot med jordskepp är som nämnts innan dräneringsfrågan. Runt en vanlig, oinredd källare, som man inte bor i utan bara förvarar saker i, dränerar man vart 20:e - 50:e år ungefär. Hur funkar det kring ett jordskepp?
 
Som princip är jag helt för miljövänligt byggande, men för ett miljövänligt byggande måste man även ta med hållbarhet i beräkningen. Många timmerstommar har stått i flera hundra år. Hur många jordskepp av däck och pantburkar kommer att hålla så länge?
Och är det inte bättre att vi återvinner den typen av energikrävande material, som glas, papper, metall, oljeprodukter, istället för att gräva ner dom?
 
Ytterligare en aspekt är att om huset av någon anledning inte ska bebos mer, så blir det en sabla massa skräp kvar om man bygger med bildäck och plåtburkar, inte olikt de drivor av däck TS beskriver som redan finns i djungel och hav. Bygger man enbart med nedbrytbara naturmaterial blir det ingen skräphög, då tar jorden snabbt hand om det man lämnat.

[Malin Johansson]

Men däcken packade med jord bildar termisk massa som lagrar värme, tänk termos eller gjutjärnspanna.
Det isolerar och avger långsamt värme. Solen skiner in genom växthuset på den södra sidan av huset och "laddar" den termiska massan med värme, som sedan långsamt återges, från dag till natt och från sommar till vinter.
Det är en av däckens funktion.

Nej. Däckens enda funktion är att hålla den termiska massan på plats, de själva bidrar inte nämnvärt till värmelagringen. Termisk massa går att ordna på andra sätt än med just bildäck.

[Existens!]

Tex med en vägg av betong.  Vad skulle skillnaden vara på betong och cement? Och på vilket sätt är betong ett onaturligt material?  Sen tror jag rent allmänt att man överdriver den lagrande förmågan.

[Malin Johansson]

Det tror jag inte man gör, men jag tror att man i det här klimatet överdriver den lagrande effektens betydelse. I ökenlandskap kan temperaturen skifta väldigt mycket från natt-dag-natt. Även sommar-vinter-dag-natt. Man har oftast inte sol precis halva dygnet här, det har man däremot på sydligare breddgrader. OSV OSV. Jag tror att jordskepp är en superduperidé för ökenklimat, men jag tror att den är helt förkastlig i det svenska klimatet.

 
http://www.byggbrigaden.se/default.asp?do=visa&id=224 Om betong och cement.
 

[Existens!]

Det kan tänkas att jordskeppen kom till i en tid då man dels bara kastade bildäcken till ingen nytta ( vilket man säkert gör på sina håll i världen ännu, även om jag tycker det verkar kämpigt att hämta byggmaterial på havets botten ) och dels inte kände till ord som exempelvis 'passivhus'.
Den tiden är nu förbi och det går att bygga både mer miljövänligt, energisnålt och framförallt trevligare än att gräva sig in i en jordkulle.
Så OM det är just energin man vill spara så föreslår jag att man bygger en traditionell trästomme med väl tilltagen isolering, bra läge och fönster åt söder enbart.  Kompletterat med lite solceller och så kan man komma ner till noll energiförbrukning vad gäller värme, tack vare den värme som alstras av folk och hushållsmaskiner.
Dessutom får man ett hus med bra andrahandsvärde, vilket känns väldigt tveksamt med en jordskeppskonstruktion.

Det måste ju också till en bra isolering mellan det 'termiska elementet' och bakomliggande jord. Annars kommer all värme som eventuellt lagras att smita ut bakvägen. Jordtemperaturen håller sig ju rätt konstant, och är i synnerhet på vintern inte speciellt hög.

[Chaan]

Det tror jag inte man gör, men jag tror att man i det här klimatet överdriver den lagrande effektens betydelse.

Lagrande massa ska vara på insidan av isoleringen i kalla klimat. Inneluften värms upp av solen på dagen (och eldning o dyl) och termisk massa håller sedan huset varmt medan man sover. Därför är lera på innerväggar smart.

I ökenlandskap kan temperaturen skifta väldigt mycket från natt-dag-natt. Även sommar-vinter-dag-natt. Man har oftast inte sol precis halva dygnet här, det har man däremot på sydligare breddgrader. OSV OSV. Jag tror att jordskepp är en superduperidé för ökenklimat, men jag tror att den är helt förkastlig i det svenska klimatet.

Det är det jag brukar skriva när den här debatten kommer!

[Chaan]

Och det finns forskning som visar att däcken INTE läcker några gifter ALLS när de är inkapslade.

Den vill vi se. Oljor dunstar ju.

[woodmant1]

Vi ska inte bygga med betong. Cement i vissa fall, annars kobb - sand, lera, halm, vatten. Helt naturligt.
Och återigen - det finns forskning som visar att inkapslade däck inte läcker någonting.

Jag tror dig att inkapslade bildäck inte läcker om dom är inkapslade i något tätt material men jord/sand
är inte det vad som sägs.
Betong eller cement går med tillsats få tät.

[Lise]

Att lagra värme från solig dag till kall natt eller från solig dag till mulen nästa dag är en vettig grundtanke. Vad jag förstått är vatten bland det bättre på att lagra värmeenergi. Solvärmefångare + välisolerat accumulatortank. Hur skulle jord i däck vara bättre än vatten i accumulatortank?

[Henrik Uddemar]

I sverige återvinns 95 % av däcken så det är inte så många miljarder som skickas till uländer . .

Förtydligande åter igen.
Gamla däck blir inte nya gummiprodukter, gummi går inte att återanvända som (termo)plast.
I första hand bränns uttjänta däck, det kallas för energiåtervinning.

[TiB]

Förtydligande åter igen.
Gamla däck blir inte nya gummiprodukter, gummi går inte att återanvända som (termo)plast.
I första hand bränns uttjänta däck, det kallas för energiåtervinning.

OK. Med ftalater o allt......

[Tickelitack]

Efter att ha jobbat ca 10 år med markundersökningar och saneringar samt miljöinventering av byggnader och anläggningar, därefter ca 5 års arbete med bl.a. kemikaliefrågor i anläggningsbranschen har jag en viss skepsis mot byggmetoden.

Som mjukgörare i däck används HA- oljor, högaromatiska oljor (halterna är lägre i däck tillverkade efter 2010). Man har tillsatt fraktioner av rest och spilloljor för att få däcken mjuka. Dessa oljor innehåller bland annat polykromatiska kolväten, PAH. Det är helt klarlagt att PAH läcker från däck i vatten (en av de första undersökningarna beskrivs i en populär artikel från Formas http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/Juni-2003/Innehall/Notiser/Bildack-sprider-farliga-kemikalier/. PAH binder generellt väldigt hårt till partiklar, tex jord. Jag är därför inte särskilt förvånad över att man inte hittar några höga halter PAH i närheten eller t.om. fyllningen av väggarna i ett jordskepp. Men skulle man ta prover på den jord som ligger an mot däckens yta föreställer jag mig att halterna skulle vara mätbara och antagligen mycket höga jämfört mot vad som är lämpligt i en bostadsmiljö. PAH-ämnen utgör hälsorisker främst vid hudkontakt (direkt eller via dammpartiklar som det bundit PAH till) samt genom inandning och hudexponering av ångor.
Exponeringsvägarna för PAH från däcken mot de boende bedömer jag främst vara ånginträngning när väggarna värms upp. Kontakt med hud kan ske direkt och via damm när huset byggs och när det rivs/ändras. Mot miljön kan exponering ske via läckage av vatten, bedömningen bör göras över ett livscykelperspektiv och även innefatta ett övergivet och raserat hus. Betong, puts utgör inte något tätt skikt i dessa sammanhang, jämför uppbyggnaden av en deponitätning för motsvarande material, som är flera meter tjock(däck får inte deponeras). Jag tror inte halterna blir så höga att man kommer att kunna påvisa en högre cancerrisk i jordskepp jämfört med andra byggnader (det finns så många andra orsaker och det kommer att vara för få som bor i jordskepp för att få statistiskt säkra resultat).

Däcken innehåller även metaller, bl.a. zink, koppar och kadmium, även dessa binder hyggligt bra till jordpartiklar och kommer inte att spridas så långt från däcken. Exponering mot boende bedömer jag främst ske genom damm, mot miljön genom läckage via vatten främst då huset övergetts. Det finna andra riskämnen i däck som uppmärksammats i Naturvårdsverkets screeningar http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/Miljoovervakning/rapporter/miljogift/screening-av-dack.pdf, troligen har ingen ens funderat på att mäta eller riskbedöma dessa i samban med jordskepp. Svavel och kväveföroreningar som eventuellt skulle kunna utgör en risk ingår också. Som kuriositet kan jag nämna att det ingår nanopartiklar också, däcken är färgade svarta och UV -skyddade med "Carbon Black" även kallat  kimrök eller sot (kol) i däcksammanhang framställt genom ofullständig förbränning av restoljor vid raffinering. (används för att färga godis också, men med lite renare råvara)

Däck kan i viss mån återvinnas till nya däck och liknade, dels genom regummering dels genom kryomalning (malning i kylt tillstånd). Pulvret  används som utfyllnad/tillsats i nya gummiprodukter, ytbehandingar m.m. Däckgranulat kan blandas i asfalt med goda egenskaper avseende buller och uppkomst av partiklar PM 10 jämfört med konventionell asfalt. Rivna däck kan användas som fyllning i vägkonstruktioner där speciella tekniska egenskaper krävs, däck ingår även i konstgräs och falldämpande material tex omkring lekställningar (fördelen framför sand och liknade är att t.ex. glas lätt upptäcks och kan städas bort). I vägkonstruktioner är man generellt restriktiv med användning av återvunnet däcksmaterial, då riskerna med lakning av skadliga ämnen till grundvattnet inte anses tillräckligt utredda, tekniskt fungerar materialen bra. När det gäller t.ex. konstgräs och fallskydd anses de olämplig att använda inomhus om de innehåller återvunna däck.

Juridiskt är däcken avfall, ett avfall som kan "återanvändas för anläggningsändamål" om risken är mindre än ringa, efter anmälan om risken är ringa, och efter tillstånd om risken är mer än ringa. Vägledning om risknivån finns i Naturvårdsverkets handbok www.naturvardsverket.se/Documents/.../978-91-620-0164-3.pdf , det är här användningen för vägändamål blir problematisk. Ser man däcken som byggmaterial bör ju även byggmaterieldirektivet vara uppfyllt. Är däcken oproblematiska som byggnadsmaterial så kommer det garanterat att dyka upp CE-märkt däck för byggnadsändamål på marknaden, finns en nog en hel del pengar att tjäna där.

Ofta verkat iden med jordskepp vara att de delvis byggs in i en sluttning, Byggnadssättet är vanligt för försvarsändamål sedan slutet av 1800-talet fram till idag. Under den första halvan av denna period var byggsättet inte olikt jordskepp med lita av varje som byggnadsmaterial, större stenar i hopbundna med  betong dominerar. Jag har miljöinventerat några 100 sådana byggnader, de som använts till något har haft torrluftsaggregat i drift, restan har varierat vattenfyllda, vadbara till takdropp och allmänt mögliga.

[Existens!]

Förtydligande åter igen.
Gamla däck blir inte nya gummiprodukter, gummi går inte att återanvända som (termo)plast.
I första hand bränns uttjänta däck, det kallas för energiåtervinning.

http://www.ragnsells.se/Vara-tjanster/Material-och-ravaror/Dack/

Ragnsells ljuger alltså när dom säger, citat *Däcken återvinns – främst som materialersättning inom diverse projekt som vägbyggnationer, kompaktorvägar, ridbanor, bullervallar etc samt som energiutvinning.*

Man kan ju tycka att om det är som du påstår så hade dom skrivit *främst som energiutvinning*..

[Snuzer]

" Bildäck används ibland som barngungor. Att röra ett däck är inte farligt och det är därför ofarligt att använda dem som gungor. Men man bör se till så att inte små barn eller husdjur får tillfälle att suga, bita eller tugga på däcken, eftersom de då kan få i sig cancerframkallande ämnen. "


http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=2236

Tror inte jag skulle vilja bygga ett hus mer eller mindre under jord av ett sådant material, inneslutet eller ej. 
Saker som försluts har en tendens att så småningom sippra ut....