Bygga skorsten i gammal ladugård

[Mårten]

Hej!

Har en ladugård från ca år 1900, som jag håller på att bygga en gårdsverkstad i.
Det är gamla logen och halva kostallet som ska bli en isolerad uppvärmningsmöjlig del.
Uppvärmningen ska bestå i en kökspanna (köksnora) på ca 20 KW.
Till denna ska kopplas ett par radiatorer, en acctank och en aerotemper.
Dessa komponenter har jag koll på, men jag undrar om någon har något tips om hur jag ska bygga skorstenen (vill ju inte elda upp huset)?
Har ännu inte bestämt placeringen av pannan och därmed inte heller var skorstenen ska stå. Rummet är beläget mitt i huset, så någon gavel att bygga mot finns inte.
Måste skorstenen gå över nock om jag har den vid en av ytterväggarna?
En skorsten av märket Isokern är ju både säker och snabb att bygga, men finns det något alternativ? Helst billigare och helst lika bra ur säkerhetssynpunkt.

[Skogsvilde]

Den absolut bästa skorstenen är en murad eller en med ett väldigt tjockt inre rör för rökgaserna.
När du eldar i verkstan så kommer du säkerligen elda ganska hårt för att få upp värmen snabbt och sedan elda på under hela dagen. 
Så skulle jag i alla fall eldat.
Jag har tittat på flera modulskorstenar och visst dom har varit bra. Men då värme utvecklingen blir ganska hög så är risken att innerröret fräts sönder på ett par tre år.
Medan en murad eller gjutna moduler inte har den risken.

Förresten känner du branden på Potatisåkern i Malmö? Där var det plåtmuduler som inte klarade av eldningen.
Minns inte exact vad som var problemet med eldstäderna där var bara avsedda för trivleseldning och när någon hyresgäst eldade på så var katastrofen ett faktum.
Nu påstår jag inte att Isokern är dålig men väl att du bör fundera i ett bredare spektrum och tänka på den förväntade livslängden. 
Och ja..   den skall över nock om du skall ha någon som helst möjlighet att få det godkänt.

[Temeriaire]

Det där med att det ska vara över nock är ett relativt begrepp, finns nån sorts uträkningsmodell för det som jag inte kan.
Jag är dessutom tveksam till att en stålskorsten skulle vara ett så dåligt alternativ.

[Edgar]

Skorstenen ska sluta minst 1 m över taktäckning. Om det är mindre än 2,? m från skorsten till nock ska det vara 40 cm över nock. Sedan ska det tas hänsyn till omgivningens brandfarlighet.

Kontakta kommunens sotare innan du köper!

[Mårten]

Hej! och tack för tipsen!
Jag har en släkting som nästan satte eld på sin loge med en nyinstallerad och godkänd skorsten.
Den var av metall och blev alldeles för varm där den gick genom taket till vindsvåningen.
Jag är ju lite lat också, så en isokern verkar ganska lockande. Satte in en sådan i mitt förra hus.
Det var en dålig skorsten som var otät på vinden. När jag bytte panna så rev jag den gamla skorstenen och det tog bara en dag att mura upp den nya isokern-skorstenen.
Den blir såklart ganska dyr eftersom ladugården är hög i nocken.
Isokern har ju dels en yttervägg och dels ett rökrör inuti, med luft däremellan. Det är ju därför som den inte blir så varm på utsidan.
Ang hållbarheten vid hård eldning, så vet jag inte hur mycket den tål. Men jag vet å andra sidan att allt har en gräns för vad det klarar av i längden.
Hur skulle det ställa sig med ett rostfritt rör inuti det ordinarie röret ? Dyrt förståss - men billigare än en ny ladugård gissar jag.
Kanske det bara behövs ett inre rör de första fyra - fem metrarna? Eller ?

[Anders G.]

http://www.schiedel.se/produkter/blockskorsten/schiedel-isokern
Lättmonterad modulskorsten, bara att stapla och "limma". Sönderbrända innerrör? Ja, då menas metallskorstenar och för höga rökgastemperaturer.

[ca]

De flesta modulskorstenar är gjorda för temperaturer upp till 450 grader vilket i himlens namn det av självbevarelsedrift inte finns nån vettig anledning att släppa ut i skorstenen . En sänkning till normala 200 grader ger en värmevinst på 3,5-5 kw alltså mer än vad som behövs till att värma hela verkstaden. Antingen väljer man en bättre eldstad eller ser till att komplettera den gamla med större konvektionsdel, tex en heataccväxlare el dyl. 

[ca]

vill man sänka rökgastempen genom att lagra överskottet i sten så går det enkelt att bygga en enkel "kakelugnsmodul", eller köpa färdig, där röken kyls innan den går ut i skorstenen

[Anders G.]

@ca:
Naturligtvis skall man inte släppa ut kontinuerligt överheta rökgaser i sin skorsten.
Det som knäcker stålskorstenar är felfunktioner, feleldning etc vilket naturligtvis alltid förekommer. En stenskorsten tål sån't.

[Mårten]

Ja , sten är ju svårantänt...
Får nog kolla vad en sådan där modulskorsten kan kosta.
Tack för tipsen om att använda rökgaserna för uppvärmning/avkylning mellan eldstad och skorsten.

Kan berätta en liten anekdot som jag själv tycker är finurlig.

Jag känner en äldre man som bor i ett torp där han inte har el.
DVS - han har ingen köpt el.
Istället drivs allt som behövs av stora batterier som laddas av solceller och en propeller kopplad till en bilgenerator. Home made vindkraft.
Den elen används som alla förstår sparsamt.
Det är mest till belysning och vattenpump.
Värmen i huset kommer från ved.
I köket finns förståss en vedspis för uppvärmning och matlagning - och en gasolplatta.
I stora rummet finns värsta värmesystemet jag sett hittills.
Det består av en kakelugn som eldas medelst en gammal gjujärnskamin som har ett rökrör kopplat till kakelugnen.
Så långt är det ju inte helt unikt, men för att inte elda för kråkorna, så är rökröret relativt grovt dimensionerat och dessutom draget i en rejäl "knorr" mellan kaminen och kakelugnen.
Det händer att kaminen eldas så att rökröret göder......
Någon bastu behövs inte...... Och någon risk att frysa om vintern finns inte heller.

[torbjorn]

Jag har goda erfarenheter av en Isokernskorsten som jag murade upp för ca 15 år sedan. Det tar ett tag innan man får snits på att blanda till specialbruket, och man får se upp med att blocken inte har riktigt perfekt parallella ytor så man måste provmontera och vrida och vända varje block för att se hur det passar bäst, slarvar man kan det sluta med att skorstenen blir fullt synligt krokig. Man bör absolut armera skorstenen med armeringsjärn + bruk i de förberedda hålen i hörnen, åtminstone om det blir en hög fristående skorsten över tak.
Täckplåtarna runt utomhusdelen av skorstenen är helt plana utan förstyvningar så de dundrar rätt mycket när det blåser hårt. Själv har jag vant mig vid ljudet men tillfälliga besökare brukar bli oroliga. Det hade nog varit lämpligt att sätta ett par korslagda vinkeljärn på insidan av varje plåt. Det kan förstås tänkas att utförandet har förbättrats på senare år.

[Broberg]

Det är ingen avancerad vetenskap att mura en vanlig skorsten... Bara rätt skitigt och så krävs det en del arbetstimmar.