2012-11-27
För första gången har spridning av Schmallenbergvirus bekräftats i Sverige och undersökningar visar att smittan är utbredd i landet. Virus har även påvisats i svidknott som sprider sjukdomen.
Infektion med viruset kan leda till missbildade foster hos får, get och nötkreatur. Smittan kommer inte att leda till några restriktioner från Jordbruksverket och djurhållare kommer att kunna flytta sina djur som vanligt.
Under slutet av 2011 påträffades ett nytt virus hos idisslare i Tyskland, Holland och Belgien. Under 2012 spred det sig till många fler länder i Europa. Viruset är uppkallat efter den ort där det först påträffades, Schmallenberg. Viruset sprids inte till människa och det är inte farligt att dricka mjölk eller äta kött från djur som haft infektionen.
Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har genomfört en nationell undersökning där komjölk från ett stort antal gårdar undersökts eftersom antikroppar mot viruset utsöndras i mjölken. En stor andel av proverna visar att det finns antikroppar. Under november 2012 har det genomförts en nationell tankmjölksundersökning där mjölkprover från 589 av totalt 750
mjölkkobesättningar nu är analyserade. Av dessa är 409 prover positiva med avseende på förekomst av antikroppar mot Schmallenbergviruset.
http://www.jordbruksverket.se/images/18.6302e0a13b40dd4ba6800043/Karta+Schmallenberg+2012.jpgSVA har även påvisat virus i tre prover från svidknott, den insekt som sprider sjukdomen.
– Med tanke på de rapporter om smittans utbredning vi fått från grannländerna den senaste tiden är resultaten inte oväntade. Eftersom smittan sprids med svidknott sker ingen smittspridning under vintern säger Erika Chenais, epidemiolog på SVA.
Dräktigheten hos idisslare påverkas av viruset.
Att viruset har påverkat dräktigheten hos idisslare i Sverige misstänks bland annat i en fårbesättning i sydöstra Sverige, Kalmar län. Flera av de djur som inte blivit dräktiga hade också antikroppar mot viruset. Detta antyder ett samband men är inget slutgiltigt bevis för att virusinfektionen har orsakat symptomen, som även kan ha andra orsaker.
Tidigare i år hittades tecken på infektion i Sverige från förra hösten, men det är alltså först nu som man sett en spridning och eventuella samband mellan infektionen och symptomen hos idisslare i landet. Ett större utbrott som involverar nötkreatur och får i tidig dräktighet kan medföra ett allvarligt produktionsbortfall.
I Sverige är det vektorfri säsong ungefär från november till april. Genom att exempelvis senarelägga betäckningen till början på den vektorfria säsongen kan sjukdomseffekter på avkomman undvikas.
Inga nationella bekämpningsåtgärder
– Infektionen är spridd i princip hela Sverige och har också påvisats i Norge, Finland och Danmark så det är sannolikt så att vi kommer att ha smittan åtminstone under flera år framåt, säger veterinär Kristina Mieziewska som hanterar Schmallenbergvirus på Jordbruksverket.
