Badrum på andra våningen i träregelhus

[erik_kalmar]

Har väldigt svårt att tro att ett material baserat på kalk och olivsåpa ska kunna verka 100 % vattenavvisande. Det går ju aldrig att få det godkänt av ett försäkringsbolag.

[Huggorm]

Vill man experimentera så kan man bara glömma försäkringen. Vilket kanske är lika bra, eftersom försäkringar i princip är lagligt bedrägeri i alla fall

[khashayar]

Vill man experimentera så kan man bara glömma försäkringen. Vilket kanske är lika bra, eftersom försäkringar i princip är lagligt bedrägeri i alla fall

Hear, hear!

[Broberg]

Men alltså, för att undvika missförstånd, att bygga i organiska material är nog ingen höjdaridé oavsett. Det jag efterfrågar - och det som rekommenderas enligt sidan jag länkade till tidigare - är att bygga i naturliga icke-organiska material. I praktiken innebär det olika typer av mineraliska material: tegel, kakel, klinkers eller - det som verkar allra mest intressant: tadelakt.

Man skulle t ex kunna tänka sig ett hus byggt i lättbetong (utan ytterligare isolering), där badrummet varken behöver plastmatta, tätskikt eller något annat eftersom huset, då det är byggt av lättbetong som inte är organiskt, inte kan mögla.

Det intressanta vore om man kunde bygga ett icke-mineraliskt litet hus, som är badrummet, inuti ett träregelhus.

Som jag har fattat saken - återigen efter att ha läst runt på ekobyggportalen - så finns det inga plastmattor och inga tätskikt eller primers som inte är giftiga. Att inte använda giftiga material är för mig delvis en principsak efter alla problem vi har haft här. Dessutom hade jag tänkt ett tadelaktbadrum som man vill tillbringa många timmar i

Har sett mögel växa som flera centimeter tjockt, vitt ludd, på till synes rena betongväggar i källare, när dränering utanför gett vika.

[malarmaster]

har nu studerat tadelakt,för mig ett nytt ämne.
kort kan man säga att det är ett kalkputs,säkert ett bra alternativ till kakel men inte vattentätt och definitivt inte ångtätt.
vidare kräver det en yta under som inte rör sig,dvs sten,betong eller liknande.
finns tydligen en liknande produkt,beton cire som går att använda ovanpå t.ex gipsskivor och som kan ta upp lite mer rörelse.
men kraven på ångtäthet kvarstår,du måste ha något under som tätskikt.
att bygga sten/betongväggar inuti ett trähus på andra våningen där normalt ett vanligt kakelbadrum är ett risktagande även med de regler som finns syns mig ogörligt.
problemet med golv kvarstår också,då materialet tadelakt inte är särskilt slitstarkt och inte rekommenderas till golvytor.
i ett befintligt stenhus kan jag nog se att materialet kan användas förutsatt att man hittar något till tätskikt som kan godkännas.
det är ju defacto just tätskiktet som skall godkännas,inte materialet som är ovanpå.betong och sten är inte heller vattentätt,något som kan studeras i miljonprogrammet där vattenskadade badrum är mer regel än undantag.
ulf

[pyromanen]

Finns inte nån sorts "bropelarbetong" som är helt tät?

[malarmaster]

du kan genom tillsatser få betong vattentätt,det finns tillsatser till t.ex kakelfog som gör de mer täta.
men inget är godkänt till badrum i bostadshus.där är regelverket otroligt snävt.
jag har själv gjort flera badrum vid sidan om regelverket,jag garanterar deras funktion men de är som sagt inte godkända.
min metod är att på bef gips köra ett våtrumssystem med väv,ovanpå den släta väven marmorerar jag med traditionella metoder och lägger upp fält,pelare m.m så det ser ut som ett marmorbadrum,även landskapsmotiv kan läggas upp om så önskas.
efter tork lägger jag på 2 lager epoxifärg för industribruk som är garanterat vattentätt.
denna metod går utanför regelverket och är inte godkänd även om de försäkringsbolag jag talat med håller med om att det funkar.
golvet består oftast av plastmatta eller klinker,gjort enl. regelverk.
något som ofta förbises är ju att det finns godkända system för våtrumsmålning där färg och armeringsväv funkar som tätskikt,dock innehåller all färg och limmer idag olika kemikalier och är inte giftfria,vattenbaserade färger är bland det giftigaste vi har i bostadsmiljö. Ulf

[Tickelitack]

Jag tror på att i så stor utsräckning som möjligt använda byggnadstekniska lösningar som minskar behovet av kemiska tätningmedel så långt som möjligt.

Inställningn här är ofta att plast är dåligt. Tänker man så har man nog förenklat tillvaron lite väl mycket och biter sig själv i svansen. Malarmäster skrev en bit upp att vattenbaserad färg är bland det giftigaste vi hari bostadsmiljön. Det är lätt att marknadsföra och tänka vattenär bättre än lösningmedel som terpenitn, men för att få till en vattenbaserad färg ( finns lite olika principer, men här tar jag en vattenlöslig alkydfärg som exempel) man ha i tillsatser som gör olja "löslig" i vatten och soppan man får fram kan mögla och då måste man tillsätta konserveringsmedel och den  är inte stabil så då måste man tillsätta något för det osv. Den vattenbaserade färgen minskar VOC-utsläppen och risken för målaren men vad de andra tillsatserna innebär hav inte särskilt stor kunskap om.

Samma sak med kalk och cementbaserade produkter, ren cement består av kalk som bränts och vattnats osv, man tillsätter nåt järnsalt för att hålla krom (naturlig förorening i kalkstenen) i en form som minskar risken för  krom allergi. Det går åt en välig massa energi för detta men och produktenär frätande men några egentliga kemiska miljörisker finns inte.

Det går att anväda kalkbruk och cementbruk till det mesta.. (Det kan finnas tillsatser även i dessa som vi inte vet om. B.l.a. förekommer biocider för att säcken skall kunna lagras länge).
Men i badrummet så anvädns flytsapckel, då krävs utöver ev ballast och fiberarmering (asbest har förekomit men inte idag), flytmedel och gissningsvis en räcka andra tillsatser. Samam sak är det i andra cementbaserade produket en väldig massa tillsatser och de är ofta inte deklareade. istället för tillsats A som blir så sot andel att dnemåste deklareras tar man tillsats A, B, C och D i så låga halter att man inte behöver redovisa dem enligt EU-bestämmleserna. Tillsatseran kan vara gaska harmlösa , som vattenglas, bakpulver men även mer tveksamma organiska aminföreningar, fenoler (nonylfenol förekommer).

Med viss insyn i anläggningsbranchens kemikalie- ch produktvalpå övergripande nivå så kan man se att de riktigt farliga kemikalierna används i en ganska begränsad omfattning men att man kan förvänta sig problem med farligaämnen som är tillsatta i små mängder i produkter som används i stora volymer. Det är en del på gång inom de myndighetssverige omkring detta.

Men åter till badrummen. I en gammal artikel så byggde man trä hus, men med väggana till våta utrymmen byggdes i håltegel murat så att det fanns möjlighet till fuktavgång uppåt i väggen genom hålen. Konstruktionen måste tätas på något sätt men minskar risken för skador vid ångläckage in i väggen.

[Neon Knight]

Har sett mögel växa som flera centimeter tjockt, vitt ludd, på till synes rena betongväggar i källare, när dränering utanför gett vika.

Det "möglet" är salt som trycks ut ur betongen av fukttrycket utifrån.

[Broberg]

Det "möglet" är salt som trycks ut ur betongen av fukttrycket utifrån.

Åh fan, där ser man. Till tjockt ludd? Vita missfärgningar ser man ju oftare.

[Neon Knight]

Tänk om det blev modernt att köra bil med förbundna ögon. Olycksstatistiken gick i taket, dödstalen antog katastrofnivåer, bilverkstäderna fick jobba dygnet runt. Bilutvecklarna tog fram bättre bilbälten, större backspeglar, längre krockzoner. Myndigheterna stiftade nya lagar för hur man skall köra bil med förbundna ögon och sänkte hastighetsbegränsningarna. Branschorganisationerna utarbetade regler för vilka material som skall användas i bromsklossarna för att säkert hinna stanna. Detta pågick i decennier men lik f-rb-nn-t kvarstod problemet, år efter år.

Det är ju orimligt. Varje barn förstår att man inte kör bil med förbundna ögon.

Precis så är det med modern badrumskonstruktion. Man tar inte itu med grundproblemet att det är mycket svårt, troligen omöjligt, att hitta på en konstruktion som kan byggas av en medelmåttig byggnadsarbetare och är så tät att den tål att vara permanent fuktig i minst tjugo år utan att behöva besiktigas någon gång under drifttiden. Inte ens avlopp får numera byggas utan att det går att kontrollera funktionen när det används.

[Lena på Högen]

Jag har ingen aning om det innehåller gifter eller ej, men det finns våtrumsskivor i nåt trämaterial som ser ut som kakel.

www.byggma.no klicka på Fibo-Trespo

Man har tidigare varit tvungen att kolla med sitt försäkringsbolag om de godkänt det, men tror nu att det är godkänt i våtrum.

[Huggorm]

Jag har ingen aning om det innehåller gifter eller ej, men det finns våtrumsskivor i nåt trämaterial som ser ut som kakel.

www.byggma.no klicka på Fibo-Trespo

Man har tidigare varit tvungen att kolla med sitt försäkringsbolag om de godkänt det, men tror nu att det är godkänt i våtrum.

Men det är samma där att man behöver något slags medel som håller tätt i fogarna

[Tickelitack]

Ett tips för att hitta byggmaterial med med bättre miljöegenskaper i den vanliga handeln är BASTA registret med knappt 80 000 produkter.

http://www.bastaonline.se/

Kriterierna bygger på i byggnadsmaterialet ingående ämnens faroegenskaper och ges genom maximal tillåten halt av ämen med faroegenskaper (de faror som skall anges på säkerhetsdatablad för ingående ämen i varan varan kemikalien). Faroegeskaper är det som anges med riskfraser på kemikalieförpackningars etiketter, tex hälsoskadligt, giftigt för vattenlveande oragnsimer, reporduktionstoxistkt.

Det är kanske inte produkter som alltid kan beteckans som "Alternativa", men man sorterar bort den sämre delen av markanden.

[malarmaster]

Jag har ingen aning om det innehåller gifter eller ej, men det finns våtrumsskivor i nåt trämaterial som ser ut som kakel.

www.byggma.no klicka på Fibo-Trespo

Man har tidigare varit tvungen att kolla med sitt försäkringsbolag om de godkänt det, men tror nu att det är godkänt i våtrum.

materialet är godkänt för våtrum men är endast avsett för vägg,ytskiktet är samma som i perstorpsplattan,alltså ett tryck inbäddat i harts.monteras på aluskenor och skarvar tätas med silicon. vid rätt montering behövs inte något tätskikt bakom. golvet brukar utföras i plastmatta eller klinker där regelverk för resp. material följs.
dyrt och ej beprövar hållbarhetsmässigt över tid,silicon brukar inte vara så länge. ulf

[Ylven]

Vi ska också bygga ett badrum på övervåningen. Nu har jag inte lika starka principiella motstånd mot plastmattor, så jag kommer nog att ha sådana  i vårt badrum. Duschkabin ska det i alla fall bli, definitivt!

I ett tidigare hus vi bodde så renoverades badrummet efter 50 år. Badrummet saknade av naturliga skäl alla former av tätskikt, och bestod på sedvanligt 40-50-talsmanér av klinkrat golv och halvkaklade väggar med målad masonit däröver. Det var inga betydande fuktskador under detta! Det viktiga är att inte vatten blir stående och att det kan torka ut!

Om man nu ändå inte bryr sig om vad försäkringsbolaget säger (man bör nog få skriftligt på att försäkringen ändå gäller allt UTOM just badrummet och skador därav), så skulle jag välja spontad panel på väggarna, ev målad med linoljefärg eller helt obehandlade samt klinker på golvet och upp en decimeter. Naturligtvis med duschkabin och noga koll så att det inte står och droppar vatten någon stans.

Undvik alla lösningar där det sägs: Det är VIKTIGT att tätningen blir 100%-ig - Det finns nämligen inga sådana!