Lönsamma kaniner?

Startat av Edgar, 27 Okt-12 kl 11:52

Föregående ämne - Nästa ämne

0 Medlemmar och 1 Gäst tittar på detta ämne.

Edgar

När jag läste genom en annan tråd fick jag se att någon frågat om hur min uppfödning sett ut innan jag blev sjuk.

Det kanske inte platsar här på självhushållning, men alltför många påstår att det icke går att föda upp slaktkaniner med lönsamhet. För någon tid sen skrev jag en kort komihåguppsats om min uppfödning, vilken bifogas nedan.

Som ett mått på täckningsbidrag använde jag summa kronor för sålda kaniner (i huvudsak slaktdjur), minus summa kronor för insatsvaror (i huvudsak foder). Måttet är inte redovisningsmässigt helt renlärigt,men dög för mig, för att se om jag skulle hålla på. Målet var att för varje 100 kr "sålt" skulle kostnaden vara högst 80 kr. Uppfylldes med råge. Räknat på årsbasis. Mitt sätt att räkna innebär ju att framtagning av rekryteringsdjur, avelsdjurens foder etc är inräknat  i kalkylen. Eftersom jag även drev slakteri så värderade jag de djur jag tog ur egen uppfödning till samma kilopris som jag betalade för inköpta slaktdjur, annars blir ju jämförelsen fel.

Jag hade runt 25 - 30 avelshonor.

Avelsdjuren hölls inomhus i isolerat uthus med plusgrader. Avelsdjuren hölls ett per bur.

Honor parades första gången vid 6 månaders ålder, därefter 6 veckor efter kullfödsel. Detta gav ca 4 kullar per år. Jag accepterade 1 "tomgång" per år.

För att komma till lönsamhet så är det mycket att tänka på. Vid 3 års ålder går fruktsamheten ner, och sålunda bör 1/3 av avelsdjuren ersättas varje år. Min erfarenhet är att 1 hona av 6 prövade blir riktigt bra avelshona.

Om man har 30 avelshonor, så skall alltså 10 bytas ut varje år. Eftersom 1 av 6 blir bra, så måste 60 honor testas varje år, innebär att varje månad måste 5 st testas. (ca 15 % varje månad). Om man ska öka besättningstorleken, måste fler testas. Om testdjuren inte är lika bra eller bättre än genomsnittet i besättningen slaktas de efter andra försöket.

För att motverka inavel, använde jag en gruppindelning, där honor behölls inom gruppen, och hane hämtades från gruppen bredvid efter ett visst schema. På detta vis kan nytt blod införas genom att köpa in enstaka nya hanar.

Jag tog honor ur avel när;
de gick tomma mer än var 5-e parning
de fick mindre än 10 ungar summerat 2 sista kullarna
de inte blev dräktiga efter 2 försök
deras avkomma vid 8 veckor inte motsvarade gruppgenomsnittet (ett sätt att öka produktiviteten)


Har man arbetat på dett sätt eller liknande, och lik förbaskat inte får lönsamhet så ska man göra något annat.

Edit: Lagt in förstameningen.

Existens!

Det var ett mycket bra inlägg och jag tycker det belyser väl vad som krävs för att nå lönsamhet.  Och jag ser inget som hindrar att man har samma syn om man vill ha lönsamhet inom andra djurslag . Bara att anpassa siffrorna. Ett ganska krasst och rationellt tänk är ju tyvärr nödvändigt om det ska bli lönsamt.

beekeepern

Hej Edgar!
Du skriver att honorna paras igen, när ungarna är 6 veckor, menar du inte 9 veckor?

Beekeepern.
Man måste sätta sig ner ibland, så att själen hinner i fatt.
Sökare...
Eller så kan det vara bättre att resa sig från datorn och göra något praktiskt ett tag, för att rensa skallen.

Edgar

Citat från: beekeepern skrivet 27 Okt-12 kl 15:07
Hej Edgar!
Du skriver att honorna paras igen, när ungarna är 6 veckor, menar du inte 9 veckor?

Beekeepern.

Nej. Efter 6 veckor är ungarna avvanda, honan hämtat sig och i bra hull. Vid 8 veckor plockas ungarna bort från honan, så hon får vara ifred.

beekeepern

OK,
men då hinner du med fler än 4 kullar på ett år, eller får honan en viloperiod under vintern istället?

Beekeepern.
Man måste sätta sig ner ibland, så att själen hinner i fatt.
Sökare...
Eller så kan det vara bättre att resa sig från datorn och göra något praktiskt ett tag, för att rensa skallen.

Edgar

Jag accepterade 1 "tomgång" per år.  Eftersom jag hade kaninerna i plusgrader kunde den inträffa när som helst.
Jag satte in honan till hanen, kollade en stund att allt var lungt, sedan fick de idka familjeliv någon tid. Brydde mig ej om "brunstkontroll", därför accepterade jag 1 tomgång.

grimbart

Vad blev kullsnittet? Tomgången medräknad..
Fjäderfän och kaniner

Gösta

Vad som förvånar mig lite när lönsamhet kommer upp i inläggen är att de endast handlar om köttet. Köttet motsvarar ca 55% av livdjuret. De övriga 45%? Det enda jag ännu inte har lyckats hitta en kund till är gallblåsan.
Naturligtvis säljer jag inte allt kringmaterial varje slakt men relativt mycket.
Magsäck; skinn; tassar; öron; blod; organ; skrov efter styckning; ögon; urin; morrhår; skallar; åtel för att nämna lite biinkomst från slakten.
Andra lönsamma delar: Uthyrning; forskning; ormmat (avlivade djur); reklam; sällskapsdjur; avelsdjur.
Tarmpaket dels till djurfoder dels till biogas.
Blir lite trött på alla negativa inlägg som påstår att det inte lönar sig med kaniner.
Naturligtvis gäller det att marknadsföra sina produkter samt att ha förstklassigt material. Med andra ord: Hårt arbete och hög kunskap samt erfarenhet och ett positivt tänkande :D
Gösta

Edgar

Kullsnittet minns jag inte (det är några år sedan), men jag vet att jag hade det gruppvis som en av flera parametrar för val av nya avelsdjur i gruppen. Mest fokus hade jag på att djuren gav tillbaka mest per insatt krona.

Gallan hade jag lite funderingar på som ingrediens till galltvål. Vissa komponenter i galla har starkt emulgerande egenskaper. Men, galltvål finns ju redan, de använder förmodligen oxgalla. En variant kan ju vara att koka tvål på bortskuret kaninfett, och blanda i galla och få en "KANINte bli bättretvål"

RäddförDamien

Patentera snabbt det namnet!  ;D
Om man tror att en personlig tolkning av god ton är överordnad rasism och sexism är man inte så genomtänkt. Men hey, det behöver man inte vara heller om man är moderator.

Edgar


LasseDalom

Räknas kostnader för eget arbete och avskrivningar på anläggningar (dvs gård, uthus osv) in i kalkylen?

Edgar

Som jag skrev så är det en modifierad täckningsbidragskalkyl. Som jag tänkte så var det inkomster i kronor från kaninerna minus utlägg i kronor för kanindriften, som gav en uppfattning om ifall det var lönt att hålla på. 

Ingen arbetskostnad och ingen avskrivning. Ej heller några nya burar.
Meningen var att kaninerna skulle betala sig, likaså getter, div fjäderfä och kennel. De sistnämnda gjorde inte det. Men de tillförde andra, ickepekuniära värden.

Ser vid genomläsning att uppvärmning av stallet ej heller är med som kostnad.


Existens!

Det som är uträknat är bruttovinsten,  och det är helt korrekt att där bara ska vara med kostnader som är direkta för produktionen. Detta för att man ska se om det ens är lönt att hålla på.  Jag brukar vilja ha en bruttovinst runt 50% men inom djur så kan man mycket väl få nöja sig med 20%.  Men det blir ju mindre över till de följande posterna.  Inom jordbruk har man av nån anledning alltid kallat bruttovinsten för täckningsbidrag 1.

Edgar

Bruttovinsten är väl försäljning minus sålda varors värde? I min uppställning ingår ju också kostnader för framtagning och hållande av rekryteringsdjur och avelsdjur. Brukar det vara med i bruttovinst?

I de industriföretag jag jobbat på kallades bruttovinsten för TB 1. Jag tror man hade TB2 TB3 och TB4 i redovisningen också. Minns inte exakt vad som ingick i de olika.

Existens!

Ja TB 2, 3 och om man så vill 4 kommer längre och längre ner i resultaträkningen. I jordbruket så brukar det sista alltid vara förlust för då har man räknat in löner och vinstkrav också...
Men jag får nog säga att jag sällan hör nån annan än Lrf-konsult prata om TB numera..

Avelsdjuren i lantbruk går ju som lager, och det beror lite på hur man definierar kaninerna, men även dom borde räknas som lager om man ser det hela som en lantbruksverksamhet. Och lagerförändringen är ett 40-konto och kommer därmed med i bruttovinsten.
Men det är en gråzon, helt klart.

Gösta

Kaninerna i avel går som arbetande kapital när jag läste företagsekonomi.
TB1= bruttointäkt - foderkostnad
TB2= TB1 - fasta kostnader
TB3 = TB2 - lönekostnader
TB 4= bruttointäkt - TB3 = vinst
Kan finnas andra räknesätt med andra beteckningar men slutsumman blir densamma.
Gösta

Kjell.Fredrik

Grattis Gösta såg att du var representerad vid semifinalen till åretskock 13nov i uppsala !

Gösta


nilsegårn

Räknas det aldrig med någon vinst från päls och skinn?
: "Om en idé inte verkar bisarr till att börja med, så är den ingenting att hoppas på" Niels Bohr

"man kan alltid sluta med något när man vill, så länge det är nästa tisdag" Lemmy


Du behöver registrera dig eller logga in för att delta i forumet. Det är enkelt och gratis, välkommen : )

* Online just nu

1 545 Gäster, 3 användare
Ulrika Louise Bjorklund, Angellore, Anders Flix