Ännu en tråd om torpargrunder

[Markus_Almroth]

Nu har jag sökt och läst, och inte blir jag klokare. Det verkar finnas hur många idéer tankar, myter, lösningar och fiaskon som helst just på ämnet torpargrunder.

Jag har hittils kommit fram till följande:
* En torpargrund fungerar bra om den används så som den byggdes för, dvs kontinuerlig eldning året runt och inte allför effektiv isolering av trossbotten.

* En torpargrund får inte vara för tät.

* Det går att gjuta en platta i ett hus med torpargrund, men det är jobbigt som fan och ganska dyrt.

* Det går att klanta till det när man gjuter plattor i torpargrunder (fanå, det lär ju jag göra om jag försöker)

* Fuktig luft som kommer in i en sval torpargrund kan kondensera på sensommaren - mindre bra.

* På vintern är det rätt lugnt.

* Jag gillar inte beroende av avfuktare.

---- Och en del andra punkter som jag inte ids lista.

Största problemen verkar härledas till nybyggen på fuktig mark och isolering. Nu är det ju så att jag inte gillar kalla golv mer än någon annan, så där har vi ju ett problem alltså.

Om vi nu tar min kåk som exempel, som har ett gammaldags skorstensfundament nedgrävt till frostfritt djup och som leder värmen ner i marken. Huset står på granitblock. Då funderar jag såhär: Problemen uppkommer ju på sensommaren när luftfuktigheten är hög, ofta nära 100% i kombination med en sval grund.

Varför är grunden sval? Jo, min tankegång är att den fungerar som en jordkällare. Dvs markfukten stiger upp till ytan och så länge inte luftfuktigheten är 100% kommer den att kondensera där. Kondensation kräver energi, så marken kommer då kylas av.

I ena änden av huset är grunden redan urgrävd av någon som ville ha källare och inte räknade med att det skulle vara sandmo=ras=mer jobb för mig. Men fördelen är att jag kommer åt trossbotten för isolering. När jag nu fyller igen källaren kan jag väl lägga ett lager med byggplast och markisolering under ett lämpligt lager med t.ex. singel. På det viset lär jag ju åtminstone hyfsat väl hindra markfukten att nå upp till markytan, kondensera och därmed kyla av grunden. På vintern kommer skorstensstocken leda värme ner under markisoleringen och hålla marken varm och frostfri. Även om det drar lite under grunden.

I andra änden av huset måste jag nog finna mig i att bryta upp golvet och gräva ur så jag får en hygglig krypgrund och då kan jag göra samma manöver där. Mycket jobb, men en inte alltför blodig investering.

jag skulle även kunna kosta på mig att göra en dränering av grunden på utsidan för att i ännu högre grad minska fukthalten i jorden utan att det skulle bli särskilt dyrt.

Har jag tänkt rätt?

/M

[torbjorn]

* En torpargrund fungerar bra om den används så som den byggdes för, dvs kontinuerlig eldning året runt och inte allför effektiv isolering av trossbotten.

Men det finns ju många byggnader med torpargrund som aldrig har haft någon eldstad och klarat sig bra ändå i hundratals år - exempelvis olika slags bodar och härbren. Likaså många boningshus på fäbodar eller fiskarstugor som bara har varit bebodda delar av året, bagarstugor där det traditionellt bara eldades några gånger per år i samband med storbak osv.

* Fuktig luft som kommer in i en sval torpargrund kan kondensera på sensommaren - mindre bra.

Visst kan den det, och det finns ju situationer då det är kondenserande fukt överallt i samband med extremt blötväder och värme - sådant som väl blir vanligare och vanligare i våra trakter i och med de berömda klimatförändringarna. Men jag skulle nog vilja påstå att om fukten kondenserar på golvbjälkar och trossbottens undersida någon enstaka gång då och då men torkar upp relativt snabbt efteråt, så gör det inte så mycket.  Det gäller ju just att ha grunden väl ventilerad under de perioder på året då luft och mark är fuktiga, och för den delen att inte placera huset på alltför fuktig mark.

[Kitsune]

Men det finns ju många byggnader med torpargrund som aldrig har haft någon eldstad och klarat sig bra ändå i hundratals år - exempelvis olika slags bodar och härbren. Likaså många boningshus på fäbodar eller fiskarstugor som bara har varit bebodda delar av året, bagarstugor där det traditionellt bara eldades några gånger per år i samband med storbak osv.

Ah, ja, det var ju en poäng, och något jag snuddat vid förut utan att egentligen reflektera över det. Skulle vara intressant att höra hur torpargrundsdiskussionerna svarar kring det. Det är ju intressant detta hur vissa hus blir så sorgligt drabbade medan andra verkar kunna stå i evigheter.

På tal om att elda. Vad jag hört så brukade man bränna stolparna till gärdesgårdar, iaf de med markkontakt, för att klara sig bättre mot röta. Och när jag gick förbi vår gamla mulle-plats i skogen så fanns fortfarande spår efter lägerelden kvar, efter decennier. Så bränt trä verkar ju klara sig ganska fint ifrån återgången till kretsloppet. Men finns det någon som vet om detta brukats i andra fall där man behövde skydda trä, tex i husgrunder?

[knöcklan]

Nån hantverkare berättade att han sett ett flera hundra år gammalt hus som stått på en ås. Grundstockarna var som nya.

Har hört att man förr la björknäver mellan grunden och stockarna för att skydda dem. 

[Skogsola]

Men det finns ju många byggnader med torpargrund som aldrig har haft någon eldstad och klarat sig bra ändå i hundratals år - exempelvis olika slags bodar och härbren. Likaså många boningshus på fäbodar eller fiskarstugor som bara har varit bebodda delar av året, bagarstugor där det traditionellt bara eldades några gånger per år i samband med storbak osv.

Du kan ha en bod på en torpargrund som står sig hur länge som helst. Men fäbodar och fiskarstugor har sällan åtta tum mineralull i golven. Det är då problemen börjar.

[Markus_Almroth]

Hur kombinerar man varma golv med torpargrund då?

/M

[Skogsola]

Det moderna sättet är att göra en varmgrund. Man isolerar markskiktet med frigolitplattor som man gömmer i lecakulor. I princip kan man säga att man bygger en källare fast bara några dec. hög. Den ska ventileras in i huset.
 I gamla hus så får man kompromissa lite med golvisoleringen och se till att det finns ventilation utåt.

[Vasa81]

riktiga problem får man om man slutar elda eller installerar varmluftpump.

[torbjorn]

Har hört att man förr la björknäver mellan grunden och stockarna för att skydda dem.

Och numera använder man gärna någon form av asfalt- eller tjärpapp i samma syfte.

Helst bör trä inte alls ha direktkontakt med sten eller murverk, i synnerhet inte med sådant som innehåller kalk. Då finns det risk att hussvamp trivs alldeles för bra.

På tal om att elda. Vad jag hört så brukade man bränna stolparna till gärdesgårdar, iaf de med markkontakt, för att klara sig bättre mot röta. Och när jag gick förbi vår gamla mulle-plats i skogen så fanns fortfarande spår efter lägerelden kvar, efter decennier. Så bränt trä verkar ju klara sig ganska fint ifrån återgången till kretsloppet. Men finns det någon som vet om detta brukats i andra fall där man behövde skydda trä, tex i husgrunder?

Innan man började impregnera stolpar för el- och teleledningar så brukade man bränna och/eller tjära dem på den del som skulle grävas ner. Det ansågs öka livslängden med kanske 30 eller 50 % i bästa fall. Man strävade också efter att jord inte skulle ligga an mot stolpen utan grävde gärna ett betydligt större hål som man återfyllde med kullersten och/eller grovt grus.

[Broberg]

Du kan ha en bod på en torpargrund som står sig hur länge som helst. Men fäbodar och fiskarstugor har sällan åtta tum mineralull i golven. Det är då problemen börjar.

Plastmattor och andra täta golvskikt kan också ställa till det om det kommer lite fukt underifrån.

[hatte]

Vi har en liten soldriven fläkt som sitter under yttertaket och blåser ner varm luft till grunden när solen skiner. Vi har dessutom gott om kattgluggar också. I kombination med en god dränering så verkar detta ha fungerat. Fläkten är köpt på Jula a´1295:- och sägs ska ge 60m3/timme. Det sägs ju att de största problemen med en torpargrund är just under den varma årstiden. Kan tilläggas att vi har plåttak.

[Skogsola]

Funderar just på hur det vore med en luftsolfångare där man leder luften in i huset vintertid och under huset sommartid?

[Markus_Almroth]

Hmm. Om man skall blåsa in luft under grunden borde man nog avfukta den luften på ngt sätt först.

Ett alternativ är att ta luften från under gunden och sen blåsa tillbaka den efter uppvärming i luftsolfångaren för att på det viset gör att luften under huset håller högre temp en utomhusluften. Den vanliga ventilationen borde då avlägsna fukten.

Tar man utomhusluft är det stor risk att den innehåller mer fukt än luften under huset.

Ett alternativ är att gräva ner tilluftslangen (med ngt slags vattenlås) så djupt att luften kyls ner ordentligt innan den värms upp av luftsolfångaren och sedan in under huset. En sådan anordning borde dessutom fungera med självdrag.

/M

[Johan B]

Berättar först skräckexemplet. I Ilmajoki kyrka i finska Österbotten  lade man in plast mot marken i krypgrunden för att stoppa fukten.
Mycket snart började mögel och svamp växa under plasten. Så småningom klättrade svampen över plastkanten upp längs väggarna och in i trägolvet.
Det föreslogs totalrenovering av det urgamla trägolvet men det blev betydligt enklare dvs plasten bort och  borsalt hälldes ut. Man slapp mao undan med blotta förskräckelsen. Lägg alltså inte plast i krypgrunden.
Däremot kan man lägga exempelvis ett tjockt lager lecakulor, som tack vare den förminskade kapillärförmågan hindrar fukten från att stiga uppåt.

Nu måste jag sluta, det blir bara felslag och det är jobbigt att skriva med mobilen. Nästan omöjligt att korrigera. Återkommer med luftsolfångaren. Tror det är en bra ide.

Mvh Johan på

[Markus_Almroth]

Ett kapillärbrytande lager borde ju faktiskt räcka. tvättad singel eller lecakulor. Hur tjockt?

Det är vid ytan som förångningen och därmed nedkylningen sker, så det borde räcka för att undvika fuktutfällning på sensommaren.

/M

[Skogsola]

Grejen är om man med luftsolfångaren kan få det varmare under huset än den omgivande luften. Kan man det så borde trossbotten torka ur. Kan man inte få upp temperaturen så kanske den inströmmande luften gör mer skada än nytta som Magnus var inne på.

[pyromanen]

Att det går bra i diverse gamla härbren mm som klarar sig länge beror på att det är så otätt att virket torkar upp utan problem.
I mitt hus hade man slutat elda 1962 (eftersom inget bodde i huset vintertid från 1962-2000 när jag flyttade in). Dessutom hade sommarstugufolket som ägde huset den perioden lagt spånskivor och plastmatta på golvet i köket pluss! att dom hade täpt igen ventilationshålen och anlagt en rabatt med jord direkt utanför grunden som var i nivå med nederkanten på ytterpanelen.  Golvet under plastmattan var så murket att jag kunde smullra bjälkarna mellan fingrarna - det var typ plastmattan som höll uppe bjälksmulorna.
Vi gjorde följande operation: 1. Bort med hela ruttna golvet, 2. Bort med ca 8 kubikmeter jord, 3. Bort med rabatten och jorden utanför mot väggen, 4. ner med dränering utanför, 5. Öppna ventilationshålen i grunden, 6. 1 dm singel på under köksgolvet och ovanpå singlet plast, 7. Nytt golvbjälklag med golvvärmeslingor i och inspektionslucka så vi kan kika ner i grunden, 8. Klinkersgolv på ytan och inte så tjock isolering under slingorna (med flit lite värmespill till grunden från golvvärmen).
Detta var 12 år sedan nu och det funkar. D.v.s. vi har varmt o skönt golv och det är friskt och fint under golvet.

[Skogsola]

 Hade en liknande upplevelse i mitt torp. Problemen hade börjat i hallen där förre ägaren som var yrkessnickare hade påbörjat renovering. Han hade lagt dubbel isolering och för säkerhets skull tätat rubbet med byggskum! Därinne fanns en mögelhärd som spridit sig till halva huset. Där golvet har fått vara kvar i gammal god 40-talsstandard så verkar det ha klarat sig. Frågetecken för plastmattorna dock, de är nyare.

[DeadMan]

Gör som jag! Kopiera husets funktioner!! Jag bor i ett hus från 1900 och jag håller på att slänga ut treglas fönstrena mot ett sommar glas sen en isolerar ruta för vintern! Funkar skit bra och det är varmare.. Många tycker jag är en tok men sen när dom kommer hem till mig blir dom något " villrådiga" över deras så kallade kunskap! !,, poängen är att vi byggde hus innan oljekrisens 70 tal och passivhusens era! Jag vill inte bo i en plastpåse med tropisk värme! Inte heller andas i samma rör som grannen för att vinna några kilowatt!

[knöcklan]

Berättar först skräckexemplet. I Ilmajoki kyrka i finska Österbotten  lade man in plast mot marken i krypgrunden för att stoppa fukten.
Mycket snart började mögel och svamp växa under plasten. Så småningom klättrade svampen över plastkanten upp längs väggarna och in i trägolvet.
Det föreslogs totalrenovering av det urgamla trägolvet men det blev betydligt enklare dvs plasten bort och  borsalt hälldes ut. Man slapp mao undan med blotta förskräckelsen. Lägg alltså inte plast i krypgrunden.
Däremot kan man lägga exempelvis ett tjockt lager lecakulor, som tack vare den förminskade kapillärförmågan hindrar fukten från att stiga uppåt.

Nu måste jag sluta, det blir bara felslag och det är jobbigt att skriva med mobilen. Nästan omöjligt att korrigera. Återkommer med luftsolfångaren. Tror det är en bra ide.
Mvh Johan på

Under ett hus här i BRF har vi avlägsnat sågspånen och lagt in plast över marken.  Och vi är pG att göra det under ett annat hus också.  I det huset ligger sågspånen från trossbottnen fortfarande kvar.  De skall avlägnas av ett företag.  Ett proffs sa att ni kan inte själva  få ut allt så anlita ett företag som kan suga ut spånen. 

Jag är tjej okunnig och måste ställa en massa frågor för att lära mig och förstå.  Är krypgrund samma som torpargrund dvs man kan krypa under huset och trossbotten. 

En fråga här hur länge har man lagt plast under grunderna?  Hur beprövat är plasten??  Av vilka anledningar kan det gå fel? trots plast??
Och när det gäller "kattgluggarna" borde de inte vara anpassade efter husets storlek? 
 
En vedbodlänga i BRF ligger direkt på marken.  Min egen är ett fuskbygge  på gaveln och hänger inte riktigt på grundstockar.  Jag upptäckte att jorden möglade och fick den höjd en bit med luftspalt ut och i år möglar inte jorden längre trots att vi har haft den regnigaste sommaren i mannaminne. 
Var det brist på ventilation som gjorde att kyrkan Ilmajoki möglade.   Skulle ju kunna vara så att man skyllde på plasten om man missat ventilationen, eller lämnat organiskt material under, eller nåt annat ? 

PS det har dykt upp ännu en tråd om krypgrund.