Erfarenhet att gjuta cementplatta under hus med torpargrund ?

[knöcklan]

Ett stort timmerhus, långt och brett, har skador i grundbjälklag pga fukt och ålder.  Ett anbud har kommit med förslag att gjuta en cementplatta under grunden.
Erfarenheter av detta och finns det bättre alternativ ?

[skogsråetiskogen]

Vi gjorde detta, under vårt 1600-talshus. Vi helrenoverade och ville ha in golvvärme och få det tätt. Rev upp golven rum för rum och hävde ut det mesta av stenen. Ett enormt hårt och slitigt arbete. Man måste långt ner för att det ska räcka. Vi hade nog gamla golvnivån i brösthöjd när vi var klara för att börja lägga in makadam, avlopp, etc. Sedan genom fönstrena stoppa in rännan från betongbilen (som då körde sönder hela trädgården...) och hälla in betongen rum för rum. Eftersom vårt hus ligger i en brant kom bilen bara åt från ett håll så det blev att skottkärra omkring på plankgångar inne i huset. Tung och slitit som f-n. Sätta höjder var ju en del jobb med och sedan mot slutet var det att prima golvet, och få in golvvärmeslingorna och ansluta dem till centralen. Svårt att få det absolut slätt, det gick åt mycket primer i ett rum och det är dyrt. Vi blev nöjda men det är ett hiskeligt arbete och för med sig mer än man tror. Nu skulle vi ju ändå riva ut allt (tapeter, fönster, innerdörrar etc) men ska man också vara rädd om interiör vete hundan hur det ska gå till. Något alternativ till detta vet jag inte. Inget som blir lika bra troligen.

[Broberg]

Blir ännu kuligare den gången avlopp och annat ingjutet behöver åtgärdas.

[knöcklan]

Nu har jag sökt och läst, och inte blir jag klokare. Det verkar finnas hur många idéer tankar, myter, lösningar och fiaskon som helst just på ämnet torpargrunder.

Jag har hittils kommit fram till följande:
* En torpargrund fungerar bra om den används så som den byggdes för, dvs kontinuerlig eldning året runt och inte allför effektiv isolering av trossbotten.

* En torpargrund får inte vara för tät.

* Det går att gjuta en platta i ett hus med torpargrund, men det är jobbigt som fan och ganska dyrt.

* Det går att klanta till det när man gjuter plattor i torpargrunder (fanå, det lär ju jag göra om jag försöker)

* Fuktig luft som kommer in i en sval torpargrund kan kondensera på sensommaren - mindre bra.

* På vintern är det rätt lugnt.

* Jag gillar inte beroende av avfuktare.

---- Och en del andra punkter som jag inte ids lista.

Största problemen verkar härledas till nybyggen på fuktig mark och isolering. Nu är det ju så att jag inte gillar kalla golv mer än någon annan, så där har vi ju ett problem alltså.

Om vi nu tar min kåk som exempel, som har ett gammaldags skorstensfundament nedgrävt till frostfritt djup och som leder värmen ner i marken. Huset står på granitblock. Då funderar jag såhär: Problemen uppkommer ju på sensommaren när luftfuktigheten är hög, ofta nära 100% i kombination med en sval grund.

Varför är grunden sval? Jo, min tankegång är att den fungerar som en jordkällare. Dvs markfukten stiger upp till ytan och så länge inte luftfuktigheten är 100% kommer den att kondensera där. Kondensation kräver energi, så marken kommer då kylas av.

I ena änden av huset är grunden redan urgrävd av någon som ville ha källare och inte räknade med att det skulle vara sandmo=ras=mer jobb för mig. Men fördelen är att jag kommer åt trossbotten för isolering. När jag nu fyller igen källaren kan jag väl lägga ett lager med byggplast och markisolering under ett lämpligt lager med t.ex. singel. På det viset lär jag ju åtminstone hyfsat väl hindra markfukten att nå upp till markytan, kondensera och därmed kyla av grunden. På vintern kommer skorstensstocken leda värme ner under markisoleringen och hålla marken varm och frostfri. Även om det drar lite under grunden.

I andra änden av huset måste jag nog finna mig i att bryta upp golvet och gräva ur så jag får en hygglig krypgrund och då kan jag göra samma manöver där. Mycket jobb, men en inte alltför blodig investering.

jag skulle även kunna kosta på mig att göra en dränering av grunden på utsidan för att i ännu högre grad minska fukthalten i jorden utan att det skulle bli särskilt dyrt.

Har jag tänkt rätt?/M

flyttar hit inlägget eftersom flera skall ta beslut vad göra och antagligen inte orkar läsa många trådar samtidigt 

[Markus_Almroth]

Men det handlar ju inte ombetongplattor ju.
Jaja. skitsamma, frågan kvarstår :-)

/M

[knöcklan]

Nej men folk som aldrig varit här på @.nu lär inte söka på/fram diverse trådar. Så funkar inte folk    Allt inkl verkar vara dagens melodi 

Men det finns ju många byggnader med torpargrund som aldrig har haft någon eldstad och klarat sig bra ändå i hundratals år - exempelvis olika slags bodar och härbren. Likaså många boningshus på fäbodar eller fiskarstugor som bara har varit bebodda delar av året, bagarstugor där det traditionellt bara eldades några gånger per år i samband med storbak osv.

Visst kan den det, och det finns ju situationer då det är kondenserande fukt överallt i samband med extremt blötväder och värme - sådant som väl blir vanligare och vanligare i våra trakter i och med de berömda klimatförändringarna. Men jag skulle nog vilja påstå att om fukten kondenserar på golvbjälkar och trossbottens undersida någon enstaka gång då och då men torkar upp relativt snabbt efteråt, så gör det inte så mycket.  Det gäller ju just att ha grunden väl ventilerad under de perioder på året då luft och mark är fuktiga, och för den delen att inte placera huset på alltför fuktig mark.

[Malines här igen]

1. Ta reda på varför grundbjälklagen ruttnat, d.v.s varifrån fukten kommer.

2. Åtgärda.

3. Byt grundbjälklaget, de stockar som är dåliga.

Gjuta känns som ett väldigt omständigt sätt att förvärra ett problem.

[vindensbonig]

Ett stort timmerhus, långt och brett, har skador i grundbjälklag pga fukt och ålder.  Ett anbud har kommit med förslag att gjuta en cementplatta under grunden.
Erfarenheter av detta och finns det bättre alternativ ?

Tror det blir både billigare och bättre att byta bjälklag .

[Brukspatronen]

Ja, det känns som ett väldigt dyrt, omständigt och osäkert sätt att försöka åtgärda ett problem.

[dagar]

Ja, det känns som ett väldigt dyrt, omständigt och osäkert sätt att försöka åtgärda ett problem.

nej , jag tror en gjuten platta är överlägsen en kryp/torp grund,

men sen är jag VVS och lägger golvvärme x antal ggr om året, så man har ju vart med på en snart 100 plattor,

aldrig i en krypgrund dock, men snart gör jag det i mitt torp,,

min tanke är


betong kant i kant med syllen
armering
golvvärme slingor
cellplast 300mm
makadam 8-16

ang avloppsrör som är ingjutna så är det inga problem, skulle det bli i framtiden så kan du re-lina

tappvatten ligger Rör i rör och dom är utbytbara

har du inte centralvärme så är detta ett relativt billigt sätt att få det,


men folk i regel är fortfarande skrämda av dom gamla 70 talsplattorna med betongen först och sedan isoleringen

[kurt]

Det alternativ som de flesta använder sig av är väl att gräva ur och lägga in ett kappilärbrytande lager t ex lekakulor

[TW]

Du är på fullständigt fel spår dagar.

Eftersom värmeläckaget nedåt från golvvärmen värmer upp jordmassan under huset ökar ångtrycket där nere. Fukten pressas uppåt och eftersom plattan är tät kommer fukten att pressas upp genom de glesa stenfötterna och upp genom syllarna. Eftersom betongen ligger mot syllarna har de ingen möjlighet att torka och ruttnar snabbt.
Den här konstruktionen är ju som du säger relativt ny men det har redan blivit vanligt att man tvingas pika bort plattorna och byta bortruttnade syllar.
Skall vi boka tid för syllbyte om 15 år? Jag brukar arbeta med sådant.

I moderna hur har man inte samma problem eftersom stenfötterna är täta mot uppstigande fukt och syllarna vanligtvis ligger ovanpå golvnivå.

[Nordic Vargtand]

Jag måste nog hålla med TW här om att det är lätt att man blir begeistrad över ny teknik och nya möjligheter, men det kan skapa problem om man är för ivrig.
Jag vet tex många 80 tals villor som kommer att få samma problem om kanske 20-30 år på grund av konstruktionsfel, dessutom skulle jag inte lita på att plast (i jord) håller absolut tätt mer än runt kanske 50 år, sedan VET vi inte så mycket om vad som egentligen händer, osv...
Betong i sig suger upp fukt och skickar det vidare genom kapilärverkan som TW säger så det är endast platmembranet som stoppar fuktvandringen om grunden inte är utförd på annat vis för att förebygga detta och det går inte att göra i en äldre grundram utan att man får öppningar dör fukt kan krypa in.

Egentligen är det nästan bättre att göra tvärtom och öka ventilationen i en gammal grund.


Edit, mullbänkar och skit av trä mot mark skulle jag dock plocka bort noga om det fortfarande finns sådant kvar idag...
Sådant är rena julbordet för ett stort antal rötsvampar om det blir fuktigt eller PH värdet ökar av någon anledning, osv...
Allt var inte bättre förr...