Blivit med traktor, hjälp med redskap!

[Existens!]

Du har ju 3 tunnland?!... Med en vettig vall så kan det ju ändå bli 1500 balar...

[Tjalve]

Annars går det att köra små mängder med självlastarvagn. Har man mycket hö blir det lite jobbigt att lasta av utan hökanon. Gamla maskiner är billigt så priset för en löspress borde inte vara det som avgör.

[Existens!]

Nä, en gammal Svecia eller Welger får man ju för ett par tusen.

[Trollmor]

Aha, är det plant, så är det ju bra!  Men nog kan vädret vara lite ... olika!

Jag tolkar era svar som att det inte är lämpligt att satsa på en hårdpress.  Hur stora balvagnar o dyl kan man tänka sig efter en 65:a?

[Tjalve]

Jag kan inte gamla MF så bra men jag tror man kan köra en mindre hårdpress också. Jag vet att att en MF135 klarar en claas 40 i alla fall. Det beror på om man tycker att priset för en sådan press är överkomligt.

[Brukspatronen]

Kan vara ute och cykla men tror 65:an är en visserligen äldre men ändå större modell än 135:an? Ja, kanske inte är så tokigt med en löspress trotts allt? Då slipper man ju hökanonen också för logistiken.

[skräptanten]

Du skulle ju hässja, hur ska du ha det ?

En nackdel med balar är att då måste höet var precis 100 torrt innan du pressar balarna, annars blir det varmgång och mögel och skit i dem och de blir oanvändbara till foder. Kör du in löshö på en skulltork är det lite mer förlåtande, då kan du blåsa ur den sista lilla fukten efter du kört in höet. Hässjat hö ska inte behöva skulltorkas alls. Hur var det, hade du skulltork eller inte?

Att lägga om vallen är kanske onödigt arbete till en början, det beror på vad du ska ha för djur. Vissa djur, exempelvis getter, uppskattar en gammal vall med stor artvariation och äter gärna sånt hö.
Gödsla bör du göra hursomhelst, även de sk ogräsen växer bättre om de får i sig en skvätt kväve, kalium och fosfor.

[Brukspatronen]

Kan man inte pressa höet då när det torkat klart på hässjorna?

[vindensbonig]

Kan man inte pressa höet då när det torkat klart på hässjorna?

Klart man kan  bara att man måste mata någorlunda jämtoch inte bara vräka i   i alla fall när det är lös press det har fungera för mig  då ja gjort det .

[Existens!]

Har man skulltork så går det ju också alldeles utmärkt att köra in pressat hö utan att hässja det först.
Även hårdpressat funkar, om man inte kör för hårda balar.

[Aqualize]

Nu tycker jag Fabrikens ska ta och lägga upp lite bilder på nyförvärvet

Gällande trepunktslyften så är den bästa förklaringen jag hittat på nätet med mått denna:
http://www.tractordata.com/articles/technical/threepoint.html
Lite svensk terminologi översatt från vad som indikeras på bilden (hovra muspekaren över texterna så lyses delarna upp):
Lower link arms - Dragarmar/ "hydraularmar"
Upper link arm - Tryckstång/topstag/toplänk
Lift arms - Lyftarmar

Lite datauppgifter om traktorn kan hittas här
http://www.tractordata.com/farm-tractors/000/7/3/734-massey-ferguson-65.html
http://www.konedata.net/Traktorit/MF35.htm
Dock är det inget som man kan lita helt på. Och som synes på konedata så kom det en andra generation 65:or, så Fabrikens får nog lista ut vilken variant det är.
En uppgift på konedata som är intressant är att andra generationens växellåda verkar ha höjd lägsta hastighet (1:ans växel). Löspressning och för hög hastighet är inte

Traktorn är ivf lite starkare än en 135:a. 65:ans efterföljare var 165 där motorn växt till sig på den senare årgångarna och traktorn blivit lite tyngre. Det finns skillnader mer än kåpor och motor, bl.a. har den trumbromsar mot 165:ans skivbromsar.

Det nämndes kom kraftuttag, 1000 rpm är inte så nytt men det har alltid varit avsett för mer effekthungriga redskap. Men alla enklare redskap görs fortfarande i 540 rpm variant. Det är inte på något sätt utslaget då det inte finns behov av 1000 rpm.

Jag försökte få fram vilken kategori trepunktslyften är av men OIE.se säljer ersättningsdelar till både kategori 1 och 2. Så säkrast är att mäta på sin egen traktor. Som synes i länken om trepunktslänkage så står tum-mått inom parentes. Alla sprintar och sådana här hål i traktorvärlden har klassikt angivits i vissa storlekar i tummått.

Som sagts finns det bussningar så man kan ha redskap med lägre kategori. Ibland är det onödigt då redskapet självt har t.ex. kategori 1 tappar inåt och kategori 2 tappar utåt.



Nå över till redskapen.
Sommar:
Billigast för att slå av vallen är en slåtterbalk. Du ska ha en trepunktsburen, det är de flesta för traktorer. Jag skriver det bara så du inte blir pålurad någon ombyggd slåtterbalk för häst som är bogserad. De finns mittmonterade (alltså mellan fram och bakhjulen) men jag tror det inte var så vanligt i Sverige. En trummslåtter klarar din traktor också av, är priset inte farligt så är det att föredra.

Om vi går på linjen att du ska hässja så ska det väl vara en släpräfsa (bättre?) eller hjulräfsa. Det finns ju traktorvarianter men jag har också sett bilder på där det byggts om med drag till en fyrhjuling. Råkar du ha en fyrhjuling så kan det vara en bättre idé för att vara smidigare och bekvämare än traktor.

Är det linjen att det ska torkas på backen så behöver du en form av hövändare som sprider höet (också kallat hösprätt). En billigaste och allrådande modellen är JF CR320, en s.k. kombivändare för den stränga också (om inte strängformarrullarna är borttappade). Men det blir många strängar det. Är det en konstgödslad vall som växer bra så räcker det nog men är det tunt så blir det mycket åkande för väldigt lite. Vill man ha mer i strängen kan man endera skaffa sig en bra (bred) sidoräfsa och lägga ihop två strängar, eller om priset råkar vara det rätta, en rotorsträngläggare (men de kostar nog mer än vad de smakar för det lilla du ska ha).
Nu kommer du till att frakta in höet på något vis.
Hösvans (måste det strängläggas?)
Jag har inte sett det själv men hörde om att en grannbonde körde in hö med hösvans på närmsta gärdet och det hade varit rätt bra fart på det ekipaget. Du skriver att det är 100 m max, det är riktigt nära. Jag tror absolut hösvans står sig bra i kg/timme som körs in.
Självlastarvagn - du får med dig mer i varje lass än en hösvans men de kostar lite mer (men är ändå väldigt rimliga i pris). Som någon skrev kan de ha snittverk så höet blir mer finfördelat.
Balpress - Traktorn klarar av en hårdpress (glidkolvpress) men de är dyra, för 1,5 ha kan jag inte se nyttan med det. Så en lös/mediumpress (svängkolvpress) får du för några få tusenlappar. Bäst är att ha en (eller flera balvagnar) att lasta direkt i från en balbana. Om du säger att gärdet är platt så kan du köpa dig en lågbyggd balvagn utan pendlande boggi (de har hjulen under flaket). Dessa lågbyggda är inte så eftertraktade då de lättare skrapar i backen men priset blir lägre också.
Trollmor undrade om vad en MF 65 klarar i form av balvagnar. Den klarar allt som man kan ni kan behöva. Visst finns det en gräns där den kommer slira på åkern men då har man kopplat på rätt många balvagnar. Min MF 175 som dock har några fler kusar men inte så mycket (den är storebror till 165 som jämförelse) klarade av en tippkärra lastad med grus som totalvikten nog blev 7 ton, på högsta växel på vägen. Lite motlut gick an. Och 30 km/h kör man inte på en åker med balvagnar! (en normal balvagn med hårdpressat hö hamnar runt 2 ton).

Över till andra delar av året. Harvning är ju något man gör i flera överfarter och likaså är vältning en "enkel" uppgift. Men undra om det ens är värt att skaffa dessa. Du besparar dig nog på att inte hyra in det som tjänst men istället försöka hitta någon som har lite gamla redskap som du kan få hyra eller låna mot bytestjänst. Gäller kanske resten av redskapen med för jordbearbetning. Det går ju flera år mellan det behöver göras. Konstgödselspridare (om du inte har något emot konstgödsel) använder man ju varje år, det kan du skaffa.

Nu när du är traktorägare och kanske inte har så bråttom att skaffa redskap så är det dags att hålla utkik, speciellt på sommarhalvåret, efter gårdsauktioner. Med lite tur kan du ropa in något redskap som du behöver till en bra peng och nära hem.

[Brukspatronen]

Tack för utförligt svar! jag är på resande fot nu men ska ta nån bild på rishögen sen 28mm diameter var det i varje fall när jag mätte för nån dag sedan.

[mwson]

Inga maskiner som passar en MF 65:a behöver vara dyra, nu är det ju inte säsong så på rätt lantbruksauktion eller på lantbruksnet kan du säkert hitta både vårbruks och hö redskapen för under 20.000:- totalt med lite letande eller fråga runt hos grannar, det står förvånansvärt mycket bra maskiner till ingen nytta som folk vill bli av med

[Brukspatronen]

Nu kommer äntligen några bilder på traktorn! 

[Brukspatronen]

En till!

[Brukspatronen]

Dessutom har jag en till utrustningsfråga. Om man vill ha en vinsch-historia till traktorn vad ska man satsa på då? Håller för tillfället på att slita ihjäl mig när jag avverkar i en brant och djup bäckravin på tomten, en vinsch skulle onekligen underlätta något kopiöst.

[Temeriaire]

Jag har en wirekran. Den har trettiometer wire, så jag kan wincha fram timmer till traktorn och sen bara ändra taget om stocken och lyfta upp den på vagnen. Det är lite stenålder jämfört med griplastare, men helt underbart lätt jämfört med att handlasta. dessutom får man loss en fungerande wirekran för 7-8 tusen, för en ok griplastarvagn får man typ lägga till en nolla...

[Aqualize]

En till!

Du saknar jordbruksdraget (ett plattjärn med hål i som ska sticka ut ovanför hitchkroken). Om du inte kan tillverka eget blir det nog till att ringa traktorskrotar och höra. Drag som säljs nya i utlandet är av annan modell (ej hitch).
Sen, hur lyfts hitchkroken? Normalt så sitter det lite fästen och kedjor ner från toppen av lyftarmarna (leden ovanför veven på höger sida, likadan på vänstra). Är de där kättingarna som inte är rostiga fästa vid hitchen så de lyfter den? Verkar ju dumt, inte så mycket styrka på sista biten innan det ska gå i lås.


Ja en wirekran/skogskran/starkran/vajerspel/wirespel/vajerkran är nog vad du ska ha (nu har du fått en lista på sökord).
Görs nya så du får se exempelbild: http://www.sonnys.se/~112852/sonnys.se/public_html/index.php/skogsbruksmaskiner/skogskran-star

[Brukspatronen]

Får kolla efter en sån, är nog lämpligast i längden även om bara en enkel vinsch skulle räcka för tillfället då det är självs släpandet upp för ravinen som är det stora problemet, inte lastningen.

Jordbruksdraget är med, det ligger för tillfället i traktorns vektygslåda. En toppstång saknas dock men det verkar det ju vara lätt att köpa nya i rätt längd.

[Aqualize]

Ja toppstång hittar man lätt. Det ska vara kategori 2 om du har 28 (nästan 29, eller 1"1/8" ) i dragarmarna, då är det 25 vid toppstaget (1"). Till Ferguson brukar de lite längre stängerna passa bra.
http://www.veterandelar.net/Produkter?id=1003504&m=2&hid=674008
Tittar man in på sidan för MF65 och klickar sig fram där för toppstag så är det mellanvarianten 532-815 mm (för kategori 2) som är rekommenderad.
Undra om inte jag till min 175:a har ett snäpp längre än det. Men den har väl aldrig varit för kort men ibland lite nära nog för lång.