Tjära inomhus???

[Malines här igen]

När jag har testat kaffesump har det blivit ganska ljust och defenitivt inte sett "äkta" ut.

[Broberg]

När jag har testat kaffesump har det blivit ganska ljust och defenitivt inte sett "äkta" ut.

Tror det är något mörkt, murrigt, lite nationalromantiskt, från de första seklen på 1900-talet som önskas. Ett visst hus här, har rätt mycket sådant.. Och mörkt fernissade golv. Trappväggar klädda med guteväv och grejer..

[Kringlan]

Får man vara lite OT och fråga;
 TW: Det där var nytt för mig, jag trodde jag lärt mig att timret ofta/nästintill alltid behandlades på något sätt. När hade "man" obehandlade/nakna timmerväggar inomhus?
-->1400-tal, 1600-tal eller fram till 1850?

På vilken typ av byggnader då?

Mvh
Karin

[Broberg]

Får man vara lite OT och fråga;
 TW: Det där var nytt för mig, jag trodde jag lärt mig att timret ofta/nästintill alltid behandlades på något sätt. När hade "man" obehandlade/nakna timmerväggar inomhus?
-->1400-tal, 1600-tal eller fram till 1850?

På vilken typ av byggnader då?

Mvh
Karin

När man var fattig och inte hade råd antar jag. Farfars föräldrahem byggt sent 1800-tal av hans morfar, hade jordgolv till -37. Farfar född -15. Hans farsa dog -36, så jag antar det blev någon änkepension eller nåt.

[JGR]

Jag har provat roslagsmahogny inomhus. (Gysinges)
Dels så har jag "lagat" en fernissad och lackad trappa som var sliten här och var, med just röslagsmahogny. penslade på och sen gned in/bort  det överflödiga med en trasa.
Visst det luktade ju lite upp till ett halvår efter.
Jag har även målat gamla takbjälkar med roslagsmahogny. Man kan även prova linolja det kan också bli snyggt, tonar lite grand.
roslagsmahogny är en blandning av trätjära, linolja och terpentin

Det är inte trätjäran som är cancerogen det är stenkolstjäran  som är förbjuden sedan säkert 30år.

[skogaliten]

De allra fattigaste backstugurna kanske hade bara timmerväggar, och något slags jordgolv, men annars så är kostnaden för materiel till lerklining försumbar.
Det är ju lera, hackad halm och djurhår. Blandas med vatten till angenäm konsisten, och "spacklas" ut på väggarna. Kostar mest bara arbetstid.

Innan spännpapp och tapeter, innan billiga sågade trävaror som pärlspont, så lerklinades innerväggarna oftast. Sedan målades väggarna.

Åtminstone i större delen av Sverige. Åtminstone i timmerhus.

Det där jordgolvet blir jag lite misstänksam mot. Är det en familjemyt? Ett jordgolv innebär att man egentligen inte har gjort någon grundläggning alls, och en sådan byggnad är fullständigt omöjlig att hantera vintertid, åtminstone om man har vintrar med minusgrader.
Var det kanske ett enkelt, oisolerat plankgolv direkt på mark det handlar om? Sådana har jag sett några stycken i undantagsstugor bl.a. Där har man lagt ospontade golvbrädor ovanpå halvklovor som legat direkt mot marken, alltså inte inlaxade i syllstocken. Grunden, förutom hörnstenar och några bärande stenar på långsidorna, har varit av "diverse sten" för att fylla ut, men inget bruk.   På väldigt torr mark, så har golvet hållit någorlunda i minst 150 år, men att behålla värme kan inte varit lätt.

[skogaliten]

Använd helst inte tjära på timmerstommen, eller använd roslagsmahogny! Förutom lukten, som ofta upplevs som jobbig och påträngande väldigt länge, och lätt kommer tillbaka vid varmt väder, så kan man få problem när man eventuellt vill måla om eller kanske lerklina. Om ytan innehåller mycket tjära, så finns det en massa färgtyper som absolut inte funkar ovanpå tjära.

Vill du ha en mörkbrun, men ändå lätt "genomskinlig" yta, betsa (typ herdins) eller lasera med en linoljelasyr.

Utgå från en färdigblandad linoljefärg som nästan stämmer i färgtonen, och justera med mer pigment för att få önskad färgton/djup i färgen, använd torrpigment, eller tuber med konstnärsoljefärg.
Blanda i en andel linolja, och en skvätt terpentin.

[Smajsan]

Jag behandlade mina bjälkar och knän med en blandning av linolja och terpentin.Det är 11 år sedan och lika fint fortfarande.Och det känns som om man gör rent samtidigt som man behandlar träet.Jag har iallafall för mig att det är "nyttig" blandning för trä.

[Silkesmamman]

Tack för alla tips å råd, tror jag kommer sata på en av herdins bets

[TW]

De allra fattigaste backstugurna kanske hade bara timmerväggar, och något slags jordgolv, men annars så är kostnaden för materiel till lerklining försumbar.
Det är ju lera, hackad halm och djurhår. Blandas med vatten till angenäm konsisten, och "spacklas" ut på väggarna. Kostar mest bara arbetstid.

Innan spännpapp och tapeter, innan billiga sågade trävaror som pärlspont, så lerklinades innerväggarna oftast. Sedan målades väggarna.

Åtminstone i större delen av Sverige. Åtminstone i timmerhus.

Det där jordgolvet blir jag lite misstänksam mot. Är det en familjemyt? Ett jordgolv innebär att man egentligen inte har gjort någon grundläggning alls, och en sådan byggnad är fullständigt omöjlig att hantera vintertid, åtminstone om man har vintrar med minusgrader.
Var det kanske ett enkelt, oisolerat plankgolv direkt på mark det handlar om? Sådana har jag sett några stycken i undantagsstugor bl.a. Där har man lagt ospontade golvbrädor ovanpå halvklovor som legat direkt mot marken, alltså inte inlaxade i syllstocken. Grunden, förutom hörnstenar och några bärande stenar på långsidorna, har varit av "diverse sten" för att fylla ut, men inget bruk.   På väldigt torr mark, så har golvet hållit någorlunda i minst 150 år, men att behålla värme kan inte varit lätt.

Nu är jag ju nätt och jämt utanför Sveriges gränser men husen här är väldigt lika husen i kustlandet i Västerbotten så jag antar att de här konstruktionerna har förekommit i Sverige också..........

Jordgolv är ingen myt. Så sent som på 1950-talet bodde en gubbe i Mullos i en gammal timrad stuga med jordgolv. Morfar brukade berätta om en ödestuga med jordgolv som han mindes från Kronoby på 1920-talet. Fattigfolksstugor.
Enligt vad jag har förstått var konstruktionen sådan att timran stod på en låg stenfot av löst radade naturstenar. Insidan av nedersta stockvarvet var klätt med björknäver och en jordvall som kallades mullbänk var uppöst mot insidan av väggen. Ovanpå mullbänkarna fanns väggfasta bänkar kring hela stugan. Innanför mullbänkarna var golvet av stampad jord.

I bondgårdarna fanns ofta samma konstruktion i princip men med ett löst insatt trägolv. Timran stod på en löst radad stenfot av natursten. Näver på insidan skyddade de två nedersta stockarna från kontakt med mullbänkarna. Golvbjälkarna låg nedgrävda i jorden och nådde inte från vägg till vägg utan endast till insidan på mullbänkarna. Ovanpå bjälkändorna låg en fyrkantbilad stock som kallades mullbänksstock och hindrade mullbänken från att rasa ut på golvet. Golvet var lagt innanför de där stockarna med två tums kilsågade plankor som var hälade kant mot kant men inte spikade i bjälkarna. Ovanpå mullbänksstocken stod framsidan av de inklädda väggfasta bänkarna.

Bara omålade timmerväggar har också funnits. Då man river ned spännpapp och uppklistrade tidningar av väggarna i ett gammalt hus träffar man ofta på de sista resterna av en nedriven lerklining eller limfärgsmålning direkt på timret. Nästan lika ofta är timret helt obehandlat och litet sotigt och tydligt blanknött där folk har suttit på långbänkarna med ryggarna mot väggen. Ibland kan man till och med se nyansskillnader i timmerytan där möblerna har stått. Huset som jag renoverar åt en kund just nu är byggt 1846-1848 och där är det tydligt att timret har varit bart och obehandlat inomhus.
Finnarna i inlandet höll fast vid bara omålade timmerväggar mycket senare än vi finlandssvenskar vid kusten. Det finns gamlingar som minns att de i sin ungdom har sett omålade timmerväggar i hus i finnbygderna.

[Malines här igen]

Tack för ett välformulerat svar TW!