Livsmod i renoveringstid

[farmarn]

Vi är en familj med fyra barn och båda jobbar, en heltid och en deltid. För ett halvår sedan köpte vi en liten gård med fyra vackra björkhagar. Tusen tankar har vi om vad vill göra här. Huset behöver renoveras, både ute och inne, stallet behöver en upprustning, tomten behöver..... ja, ni ser bilden.
Och vi tänkte ta det så lugnt, ett rum i taget, lugnt och fint... Vi var alla så inställda på det.
Men 40 timmar är 40 timmar och 30 timmar är 30. Våra barn går i Waldorfskola och det är fester och kalas och basarer och det ska bakas och städas och pysslas.... lite liv vill man ju få plats med  också... i alla fall någon slags tillvaro.
Så stressen började krypa sig på. Det känns som det tar så lång tid och antingen skiner solen så mycket så man kan inte göra någonting utan att smälta bort (i somras), eller så är det för mörkt så man ser ingenting (nu). Och så känns det som man går omkring i någon slags konstig "flyttkänsla". Det finns inget som är uppackat på riktigt liksom, och man känner inte igen sitt eget hem. Bilden i huvudet stämmer liksom inte överens med det man ser framför sig...
Idag fick jag två kort. På det ena stod: "Det finns inga omöjliga drömmar, bara vår begränsade uppfattning om vad som är möjligt". På det andra stod: "Gör vad du kan, med det du har, där du är". Ibland finns det människor runt omkring en som bara vet hur man känner och tänker och sänder en tanke i rättan tid.
Hela den här sighten är hur skön som helst att sitta vid när man känner att det blir en aning tungt.
Nu ska vi få våra får och vår bagge och till våren ska vi starta upp med lite bin. Ikväll har vi tänt en eld ute och barnen sitter ute på grillmuttern, hundarna springer lyckliga omkring och det är klart att det här kommer att bli jättebra. Vi kan komma över alla negativa känslor när vi inser att den enda makt de har över oss, är att vi tror på dem! Tack för korten, vem det nu var som skickade dem!

[Sågaren]

Vart ligger huset har ni två boenden heller bor ni på gården
i så fall måste ni arbeta så mycket???. det finns 24 timmar på ett dygn och man kan inte jobba mer än 16 timmar. vart är bilden?

[Frances]

Käa farmaren..läs rmitt inlägg på övrigt bygga-bo om grundlig renovering eller nåt sånt. Det är så skönt att veta att man är flera som sitter i samma båt... Våra grejer har nu varit i min mors garage i 2 år.... suck.
Men den som väntar på något gott  ja du vet.
Ibland vill man ju bara lägga sig o grina o undrar om man verkligen är helt frisk där uppe oandra dagar, som idag, känns allt helt ljuvligt.Det är dom dagarna när man får nåt gjort, idag har jag spacklat skruvhål i gipsskivorna i vardags rummet, då ser man ljuset ett tag  

[ChristinaR]

Vi har bott här i 3½ år och huset känns fortfarande som en byggarbetsplats ... så mycket idéer och så svårt att finna tid att realisera dem. Ibland blir jag superstressad över snigelfarten och det känns som det ALDRIG blir klart   Men samtidigt hände det ju saker sakta men säkert... Blir mest stressad av att se "alla andras" "perfekta" hem och så tror jag att jag oxå måste ha det sådär fint och nyrenoverat och smakfullt inrett och, ja ni vet...

[yrian]

Ljuset, ja, det ser man... när man äntligen, efter två månader, kommit sig för att börja lägga golv på övervåningen! Och oj vad fint det blir!  

[farmarn]

Under en tidigare renovering (!) eller jag vet inte vad man ska kalla det har någon haft tillgång till en väldig massa flytspackel och i princip hällt det över golven - fina trägolv är det under. Ringde till Gysinge byggvård och frågade vad man gör. Använd kniv var rådet! Okej... så vi började med det. Nu har vi kommit på att båtskrapa är mycket bättre och äntligen börjar vi se slutet på det här golvprojektet. Det kommer bli jättefint.
Om man jobbar för mycket, för lite eller lagom är ju en högst privat sak. Jag tycker nog inte att vi jobbar för mycket, jag och min man. Många jobbar mer och andra jobbar mindre - det är upp till var och en. Jag klagar inte på att jag har jobb - det är jag mest tacksam över när jag ser så många av mina vänner söka jobb efter jobb utan att få napp. Det är nog mest den där känslan som fler av er uttrycker. Ibland känns det som att man tagit sig vatten över huvudet. Men så kommer en dag som idag när solen strålar och man får massor gjort och kan glädja sig över det. Vi har bara bott här ett halvår och ligger nog ganska rätt till i planeringen (ett rum mer eller mindre försenat....). Ett av våra barn som är tio år sade häromdagen: När ni gjort klart hela huset är det väl dags för sådan där tioårsrenovering! Tack för kaffet!!
Vi bor söder om Örebro. Förut bodde vi i Hälsingland och där har våra barn vuxit upp. Där hade vi får och getter och jag gjorde getost. Från början kommer vi från Göteborg och där bodde vi mitt i stan, i Haga. Det var ett slags liv det med - inte helt fel faktiskt när man inte hade barn. När barnen blivit större kommer jag absolut flytta tillbaka till Järvsötrakten - det finns inget bättre ställe att bo på. (Det gör det antagligen - det är bara att jag inte varit där än.)
Nej, dags att skrapa lite till innan det är dags att gå och lägga sig.
Lycka till alla ni som skrapar och målar och snickrar och spacklar och drömmer....

[kobbe]

Hej farmarn!

Vi har nu bott på vår lilla gård i drygt fyra år. I början var vi jättestressade över allt som vi tyckte att vi måste göra; byta den där trasiga syllen i vedboden, beskära alla äppelträden, skrapa och måla alla fönster där färgen hänger i flagor och kittet är borta sen länge, isolera under köksgolvet, osv... Men efterhand så har ett visst lugn infunnit sej och det beror inte på att vi fått massor av våra projekt genomförda, utan snarare är det en känsla av att det finns tid.

Vad är det man har så bråttom till egentligen? Vem är det man jämför sej med? Vad är det som gör att jag känner att jag "lyckats" med att vara utflyttare?

Nä, det är en känsla av ro som fyller mej mer och mer. Att kunna se och uppskatta vad vi gjort istället för att ha ågren för det vi inte gjort. Jag börjar mer och mer se gården som ett livsprojekt som aldrig kommer att bli färdigt, det är mer som ett långt "nu". Visst, jag får återfall och känner mej helstressad emellanåt men lyckas ta mej tillbaka till lugnet lite snabbare för varje gång   Brukar påminna mej själv om varför jag flyttade hit egentligen och det var inte för att känna mej pressad över min livssituation  

[Norrsken]

Så härligt att läsa kobbe! Ett livsprojekt är det inte det man söker? Hur skulle man känna sig den dag allt är färdigt och man inte har me att göra?? (Ok, jag vet, har man djur och odlingar har man att göra, men lekmed tanken!) Är inte meningen medlivet att ha nåt att syssla med, nåt som ger nåt slags tillfredställelse? Nä jag tror det är all denna strävan efter det "perfekta" som skapar den mesta stressen! Man kan ha det bra ändå ! Och vad som känns som perfekt i tillvaron är ju olika från person till person . Man får fundera över vad som är viktigt för en själv, och inte jämföra så mycket med andra..

[farmarn]

Hej!
Jo, det är så sant som ni säger. Och vi som är vuxna tänker nog så oftare än vi är på väg att ge upp. Vi har bara bott här ett halvår som sagt, och det är många vändor vi planerat och planerat om så vi har inte bråttom- det är det mest alla andra som har. Och barnen kan bli otåliga. De har så lätt att jämföra sig med andra och när man står mitt i puberteten är det också viktigt att få jämföra sig med andra. Oftast kommer de fram till att de absolut inte vill byta med någon av sina kompisar i sina villor i sta´n. Men ibland rinner det på dem att de vill ha som "alla andra", att det ska vara färdigt liksom. Även jag gör mig lätt en bild i huvudet av hur det ska se ut och så blir jag otålig när den där bilden aldrig blir färdig. Även om jag självklart ser att det händer saker hela tiden.
Ikväll har vi gjort korv och leverpastej och inte slipat på en enda bräda. Och vespisen knastrar så skönt och det är en glädje när man lärt sig baka goda bröd i den utan att halva brödet är svart! Visst är det ett härligt liv vi har förmånen att leva.

[lite_av_varje]

Så härligt att läsa kobbe! Ett livsprojekt är det inte det man söker? Hur skulle man känna sig den dag allt är färdigt och man inte har me att göra?? (Ok, jag vet, har man djur och odlingar har man att göra, men lekmed tanken!) Är inte meningen medlivet att ha nåt att syssla med, nåt som ger nåt slags tillfredställelse? Nä jag tror det är all denna strävan efter det "perfekta" som skapar den mesta stressen! Man kan ha det bra ändå ! Och vad som känns som perfekt i tillvaron är ju olika från person till person . Man får fundera över vad som är viktigt för en själv, och inte jämföra så mycket med andra..

precis!! man ska fundera över vad som är viktigt för en själv...och inte jämföra med andra...jag skulle vara glad bara över lugnet och över enkelheten ,med ett hus på landet..inga måsten här inte!!

[louise]

Skön tråd. Känner samma. Men det är väl lätt att stressa ner om det inte är akutrenoveringar. DÅ kan man mysa med sitt spackel å pensel. Men hur ska man tänka när taket inte är helt, källaren möglar, köket existerar knappt och pengarna finns inte.. När det värsta är över tror jag att jag kommer lugna ner mig.

[Sar]

Vi har just dragit igång med en ny storrenovering med elbyte, vattenvärme etc. Byggdammet har börjat lägga sig i skrymslen och vrår och plötsligt önskar man att det äntligen var klart faast man knappt börjat! Jag tror man måste se det som en livsstil, ett gemensamt intresse som snarare håller ihop familjen än splittrar den. Problemet är väl bara att det viktigt grundarbetet tar så mycket tid, det roliga ytliga arbetet där det verkligen syns att man renoverat är över på så kort tid.
Jag skickar en julkram till alla andra i byggdammiga hus! /Sar

[farmarn]

GOD JUL alla ni som snickrar och håller på. Nu har julefriden sänkt sig över vårat lilla hus i alla fall. Vi saknar snön, men det går fint ändå. Barnen sover ( eller rävsover - de väntar på att tomten ska komma med julstrumpan och godisstrut), det luktar gott av hyacinter och tända ljus. Vi har till och med lyckats med bedriften att få till lite värme här inne...! Och att alla nyckelhål i våra gamla dörrar är fulla av sågspån, ja det syns faktiskt inte i skenet från ljusen. Nu är det bara tid att njuta.

[Pastorn]

vi har bott på vår gård i 3 år och får heller inte tid med allt renoverandet, vi har lagt trädgården helt i träda och prioriterar husen i stället. kanske ni kan erbjuda mat, husrum och eventuellt lite fickpengar åt någon ung individ som tycker om att gå och pula/renovera?sen får man ju skala ned sina ambitioner rejält och inte ha för många projekt igång samtidigt. en annan VÄLDIGT bra variant är tjänstebyten, jag hjälper grannen att bygga ett växthus-han hjälper mig att bygga ett värmesystem, tillsammans går jobbet mycket fortare och roligare. bjud hem era vänner på målarfest, alla får en pensel i ena handen och en öl i den andra.  bjud på en smaskig soppa som avslutning, garanterat jättetrevligt!

[Frances]

  Vi har ett vardagsrum , vi har ett vardagsrum osv. tralalalaaa..

Det känns alldeles overkligt att sätta sig i en SOFFA o glo på tv..hände senast för 7 år sedan  

När man väntar på något gott....

Nu är det bara resten kvar.............

[Vitis]

Grattis tessmoliis !!

Njut ordentligt av din soffkväll ... jag har fått klart i hallen idag (nästan) och nu har vi ("nästan") bara vardagsrummet kvar.

Dessutom har jag totalskrubbat badrummet nu ikväll så det känns också helt "nyrenoverat" !

[Ulric Eriksson]

Vi har ett vardagsrum , vi har ett vardagsrum osv. tralalalaaa..

Vi har inget kök, vi har inget kök, trallalla.  

[Frances]

ah.. dra mig till minnes med fasa några månader på micromat o engånsartiklar.. *ryser*