Är det någon som kan något om att odla signal-kräfta för försäljning?

[Argona]

Jag har två dammar med naturligt vattenflöde. , den ena är ca. 40 x80 meter, den andra något mindre. .Där fanns redan kräftor när vi köpte fastigheten med dammarna. Vi har inte matat dem utan de har fått äta det som finns naturligt i vattnet, där finns ingen fisk. Vi har fiskast upp ca. 15 kg två år i rad, lämnat de små och säkert fler som vi inte fått upp!
Nu undrar jag om det finns någon möjlighet att utöka kräftbeståndet för att sedan sälja och få in en slant. Någon som vet hur man går till väga, känner någon som jag kan fråga?

[jorwa]

bara lägg ut en annons folk köper som tokiga samt börja mata lite för mer fart i dammen

[Argona]

Vi har sålt det vi tagit upp (strykande åtgång som du säger ) men jag funderar på om jag kan utöka, rejält!! Dammarna är på 3200 kvm och den mindre är 2400 kvm, de har förbindelse med varandra och är ca. 3 meter djupa. Vad ska jag mata dem med? Hur många kräftor kan bo och trivas i dammarna?

[TheoA]

Vet du om det finns några rör el. liknande på botten, det skapar fler gömställen = fler kräftor, sen så kan du ju alltid mata om du kommer över lite billig fisk eller om du fiskar själv.

[Argona]

Vi har slängt i tegelpannor men kan lätt slänga i fler "bostäder" till yngel. Är det fisk man ska mata dem med?? De äter växter som det är nu då det inte finns någon fisk i dammarna. Vi använder den större dammen som bad-plats på sommaren så jag vill inte att vattnet ska bli förstört av fisk-rester od. 

[TheoA]

Jag vet faktist inte om dem äter fisk, men jag bara tänkte att det är ju fisk som finns i sjöarna och man brukar ha det som bete. Dem kanske äter växter. 

[Händig Man]

Kräftodling i dammar
Förutsättningar för en dammodling
1. Varför dammodling?
All odling går ut på att ensidigt gynna den organism man tänker odla.
+ God kontroll
+ vattenkvalitet
+ bottenstruktur
+ predatorer
+ födotillgång
+ vattennivå
+ gömsletillgång
+ tillsyn
+ vegetation
+ dammens utseende + skörd
- Svårt att kontrollera 
- temperatur
- beståndstätheter
2. Vilka har varit de vanligaste problemen?
- dålig koll på vattenkvalitet, främst syrgashalter
- dålig koll på utfodring
- icke optimalt utformade dammar
- genomströmmande vatten av dålig kvalitet
- svårkontrollerade kraftiga flöden 3. Planering av dammens läge
+ närhet till eltillgång
+ markstruktur -lerhaltiga jordar
+ avlägsna matjord
+ använd grävmassorna till dammvallar + återför matjord runt dammen
+ sänkor i marken
+ sydläge
+ solbelysning
4. Växtlighet i och runt dammen
+ gräs runt dammarna - bör hållas långt
+ gärna al (or) runt dammen
+ måttliga mängder växter i dammen
+ kransalger (Nitella), vissa arter av nate (Potamogeton) 
+ vissa arter av slingor (Myrriophyllum, Ceratophyllum) 
+ kortskottsväxter, rosettväxter t.ex. Braxenmat (Isoetes) 
- vattenpest (Elodea)
- alla flytbladsväxter t. ex. näckrosor, gäddnate, vattenpilört m.fl.
- strandväxter/övervattensväxter
5. Krav på vattenkvalitet
+ syrgashalt över 6 mg/l
+ kalciumhalt så hög som möjligt - helst över 10 mg/l
+ pH helst över 6,5
+ alkalinitet helst över 0,2 mekv/l
+ nitrat, nitrit, ammonium, fosfat - sällan någon risk för höga värden
+ järn helst under 0,5 mg/l 6. a) Vattentillförsel i "öppna" system
+ gräv aldrig i ett flöde utan vid sidan av
+ förbind flödet med dammen genom kontrollerbart till- och avflöde
+ höga krav på god vattenkvalitet i flödet
+ underlättar syresättning
+ minskar risken för uppkomst av höga halter växtnäringsämnen
- ökad risk för tillförsel av "dåligt" vatten
- ökad risk för att få in sjukdomar i odlingen
- ökad risk att få in predatorer i odlingen
- ökad risk för utvandring/invandring av kräftor
- ökad risk att få in oönskade växter (t.ex. vattenpest)
b) Slutna system
+ goda möjligheter att kontrollera/förändra vattenkvalitén 
+ minskad risk för sjukdomar, predatorer, utvandring/invandring, oönskade växter
. + syresättning genom interncirkulation + lätt att tömma vid skörd, föryngring, reparation,
förändring m.m.
- kräver tillgång till elektricitet
- täta dammar
- god tillgång till grundvatten med relativt låg järnhalt
- kan vara känsliga för höga temperaturer på sommaren
- kan medföra tjocka istäcken
7. Dammens utformning
+ runda/ovala dammar
+ gärna en ö i mitten
+ bottenarean på minst 300m2
+ skålformad botten
+ en lågpunkt för enkel tömning
+ ca 2,5 m djup i lägsta punkten
+ ca 15° lutning
+ inte för stor andel grunda bottnar (mindre än 50cm vattendjup) 8. Täta dammar?
+ lermark ger täta dammar
+ vid behov kan gummi duk, presenning användas
9. En årsklass per damm eller flera årsklasser i samma damm?
En årsklass:
+ god kontroll på antal kräftor i dammen 
+ jämnare storleksfördelning
+ effektivare matning.
+ lägre risk för kannibalism
+ enklare att skörda
+ goda avelsmöjligheter
- kräver egen yngelproduktion
- kräver tömningsbara dammar
10. Vilka faktorer avgör produktionen i dammen?
+ god tillgång på gömslen i olika storlekar t.ex. plastkassetter
för skogsplantor (beräkna 2-3 gömslen per vuxen kräfta)
+ god tillgång på föda
+ optimal beståndstäthet 10-20-30 ind.lm2
+ sjukdomsfria kräftor
+ tidigt kläckta yngel
+ begränsa antalet vattenlevande insekter och insektslarver t.ex.
dykarbaggar, ryggsimmare, trollsländelarver m.fl.
+ bekämpa mink
+ skapa så lång odlingssäsong som möjligt d.v.s. tidigt isfritt - sen isläggning
+ vattenkvalitet
+ undvik höga sommartemperaturer (helst ej över 20°C)
+ "ständig" tillsyn
+ LÄR KÄNNA DINA DAMMAR
11. Ekonomi
- kostnader för grävning och markberedning -ledningsdragning för el och vatten
(bräddavlopp för slutna system)
- bohålor - inköp av utsättningskräftor
- gräsfrö
- elkostnader
- foderkostnader
- kostnader för arbetstid (egen? och andras)
- utrustning och maskiner för tömning av dammar - analyser av vattenkvalitet
- konsultkostnader!
- odlingstillstånd?
- ev. hälsokontroller
- marknadsföring
- transporter
+ försäljning av kräftor (konsumtion- utplantering) 
+ försäljning av kräftfisketillfälle
12. Avkastningsmöjligheter
Ett räkneexempel gällande damm med en årsklass.
Antag en odlingsyta på 400m2.
Antag en odlingstid på 3 somrar (utsättning juni 2006, skörd augusti 2008).
Antag en täthet på 10 kräftor större än 10cm per m2.
Antag 25 kräftor/kg  -40g/kräfta  -400g/m2.
En damm på 400m2 avkastar då 160kg.
Antag ett kilopris på 350kr/kg.
Total avkastning blir då 56 000kr/3 år. Detta ger ca 19 000 kr/år
Slutsats: Odlandet måste effektiviseras. Hur?
+ hålla nere kostnader
+ öka kräfttätheten per ytenhet
+ förkorta odlingstiden
+ öka försäljningspriset per kilo


Hämtat från en god väns sida




Och vad gäller mat kan du ge dem i stort sett vad som helst eftersom de är Omnivorer

fisk, potatis, baljväxter är nog det vanligaste

[Händig Man]

Hoppas du fick lite hjälp nu

[Argona]

Jag googlade lite och tror jag hittade din goda väns sida!! Känner igen det mesta du skrev därifrån!!
Ska läsa och begrunda.
Mina dammar är ej tömmningsbara så årgångsodling går bort.
Tack för hjälpen så länge. Kan man ta kontakt med din vän om man vill ställa fler frågor??

[Snuzer]

Vi har sålt det vi tagit upp (strykande åtgång som du säger ) men jag funderar på om jag kan utöka, rejält!!

Men är ni inte för billiga per kilo?
Kollade din hemsida och de flesta andra tar ju 3-400 kronor kg för levande kräftor.

[Argona]

Vet inte om vi är billiga eller inte men det är inte Flodkräfta utan vanlig Signalkräfta! Vår hemsida är ej uppdaterad (datorhaveri i december -11, kommer ej åt att redigera min hemsida längre) men jag har inte ändrat priserna för i år i alla fall.
Har sökt och fått tillstånd hos Länstyrelsen förra året men inte funderat vidare på detta med kräftor som affärside eller om man bara ska fortsätta löne-arbeta

[Argona]

'Finns det någon studiecirkel/kurs om kräft-odling?

[Argona]

Nu har vi fiskat upp det som går (så gott som) utom de som är under 10 cm och det blev ca. 30 kg. Då utan extra fodring och inga utlagda gömslen.
Det borde gå att öka så jag kastar i flera gömslen till att börja med.

[grimbart]

Som barn matade jag kräftor i en å,mört mm klämde jag fast på botten med en liten sten över,jag trädde även fast på pinnar som jag tryckte ner i bottnen,de åt gärna bröddegen som jag metat mörten med. Minken var ofta i ån och tog kräftor,långa rader med tomma skal låg kvar när den var färdig,även abborre och öring käkade kräftor,jag vet inte om hägern äter kräftor dock.

[Idalun]

Löv från al ska tydligen vara bra kräftmat.

[Körven]

Det är OT men det skiter jag i.
Är det någon som har kräftor att sälja till konsumtion,levande eller kokta.

[Argona]

Om jag hade gått in för att mata mina förra året så hade jag kanske haft att sälja till dig nu men så är inte fallet ännu.

[Existens!]

Intressant ämne. Jag har en del betesmarker och en kraftledningsgata som jag funderar över att gräva ur till dammar. Vatten finns där nog så det räcker. Jag var orolig för skogen som ligger nära, men ser att du också har skog jämte dammarna.
Oron var alltså att granskogen skulle ge väldigt surt vatten.. inte att skogen skulle ta skada

[grimbart]

Kalk motverkar surt vatten.. 

[Argona]

Sitter här på kammaren och funderar återigen på mina kräftor!! Har i alla fall skickat iväg en fråga till Jordbruksverkets avdelning Vattenbruk så får vi se vad det kan leda till. Svårt att hitta information om hur jag kan gå tillväga med odlingen när jag googlar på det. De tips jag fått innan har jag lusläst
Undrar om det är något att gå vidare med och få någon sorts ekonomi i det eller bara lägga ner  och ha för husbehov!!