Hur mycket av vägen äger en vägförening?

[HiddenQuill]

Hej! Min pojkvän bor i en by med en enskild väg där vägen underhålls med hjälp av en vägförening som alla i byn (som äger en fastighet) är med i. Nu har de beslutats att vägen ska rustas upp - dikas om, byta vägtrummor, underlätta dräneringen o.s.v. För att spara pengar har det inte hyrt in någon firma utan istället har de hyrt en grävmaskin och de bybor som vet hur man gör gräver ideellt med. Renoveringen av vägen har kommit ganska långt nu, men det finns ett problem. En familj i byn bråkar om vad som ska göras och inte trots att de själva har varit med på möten innan vägrenoveringen. Nu har det gått så långt att de har polisanmält min pojkväns familj då de anser att de har grävt där de inte får gräva. Området i fråga är en gräskant vid vägen som tagits bort för att underlätta dräneringen. Marken på det området tillhör familjen och de anser att de har gjort fel då de grävde ett "dike" där. Det är inget dike utan vägen har bara blivit aningen bredare.
Hur mycket av vägen äger vägföreningen och vad är deras mark? Jag har hört att vägföreningen äger vägen + det som krävs för att underhålla den, vilket enligt mig då borde innefatta gräskanten som togs bort för att underlätta dräneringen.

Tack på förhand

[Skaffaren]

Det ska vara bestämt då vägföreningen upprättas och de handlingarna ska finnas kvar för att man ska slippa eventuella tvister.
Det borde alltså inte vara ett problem förutsatt att handlingarna finns kvar.

[Trollmor]

Är det endast Vägverkets vägar som har lagrum där det står precis hur många cm från mitten av vägen / vägkanten som hör till vägen?

[Skaffaren]

Det gäller de vägar de äger.

[Trollmor]

Dessa mått gäller alltså endast de vägar som Vägverket äger, inte t ex vägföreningar som tar emot statsbidrag?

[kbh]

Om ja inte missminner mig så är det 5 m i från vägens mitt

[Skaffaren]

Det är lite olika.
I skogsmark är det 1,5-2 meter.
Vid åker kan det vara så lite som 0,5 meter.

[Trollmor]

En halv meter från vägens mitt

[anders50]

Har aldrig hört talas om några mått i meter när det gäller vem som äger en enskild, skogs eller delad väg. Där gäller lantmäteriets gränser.
En väg består av körbana, vägren, slänt, dike. (vissa väg-renar ägs dock av samer) 
Som underhåll av väg anses åtgärder som är av nytta för bibehållande av vägen i ett skick som motsvarar dess ändamål.
Detta går att läsa i Väglagen.

Är det en vägsamfällighet så utgår det statligt och kommunalt bidrag och då finns det krav på en viss standard på vägen.
Jag bor vid en sådan väg och t.o.m. äger en bit av vägbanan på ett stycke, men vägsamfälligheten äger nyttjanderätten på vägkanten och det som behövs för skötseln av vägen.

[HiddenQuill]

Har du någon aning om vilken paragraf av väglagen detta står?

[TiB]

(vissa väg-renar ägs dock av samer)

  Galenpanna! *rtflmao*

[massey-35]

undvik allt  som handlar om gemenskap.......
enkelt finns inget tvång som handlar om underhållspengar. han kan skita i att betala men han får arga grannar, vägen måste underhållas ändå.

[anders50]

Har du någon aning om vilken paragraf av väglagen detta står?

1 kap.  5§

Och vad jag vet så gäller den än.

[HiddenQuill]

Efter mycket djupt grävande hittades en kopia av originaldokumenten från 1932 då vägen grundades. Dem visar att beroende på marken vid vägen så äger vägföreningen olika mycket - minst vid berggrund och mest vid myr (om jag inte minns fel). Vid det aktuella området blir det då ca 3m(!) på vardera sida om vägen. Det som då utgörs av en tomt ägs av tomtägaren, men vägföreningen har nyttjanderätt av aktuellt område om det behövs för underhåll av vägen och det går inte att återta nyttjanderätten.

Tyvärr så verkar det som att detta knappt kommer att hjälpa och bråket är långt ifrån över... Nu är det en slänt som är problemet...
I samband med dikningen så grävdes även en slänt upp där vägmaterialet hade börjat skjutsa och blottat en vattenledning som med stor säkerhet kommer att frysa i vinter om det inte åtgärdas. Anledningen är att vägtrumman hade gått sönder och vattnet har gjort jorden lös. Därför togs den gamla vägtrumman bort för att ersättas av en ny. Slänten är ganska stor så för att komma åt med grävmaskinen och för att få dit nytt material så att det blir stabilt igen har de dumpat material från dikningen i slänten som de sedan packat. Arbetet är långt ifrån klart men nu påstår familjen (eller rättare sagt kvinnan i familjen) att allt det har gjort är olagligt vilket hon även har tagit dit en jurist för att konstatera (konstigt med tanke på att hon inte har "råd" att lägga pengar på vägen eller något annat som rör byn.) Dock så har bara juristen hört en del av historien och har inte heller sett dokumenten. Tydligen måste man sanera jorden så att ingen smuts rinner ut i älven, men om det inte gjordes så skulle ju jorden som skjutsar ändå förorena älven på en mycket högre nivå än den ev. skulle göras av det "dumpade" materialet.

Är det någon som har någon aning om vad som gäller?

[Skaffaren]

Rimligtvis borde originaldokumenten gälla såvitt inte nya tvingande regler är antagna.
Det enklaste vore att kontakta Vägverket eller möjligen kommunen då de också lämnar bidrag till vägföreningar.

[anders50]

Du skriver att kvinnan inte har råd att lägga pengar till vägen? Är det en samfälld väg så betalar varje fastighet till vägen, visserligen olika men dock. Så det kommer hon inte undan att göra.

Men låt hennes jurist arbeta och om det skulle bli "skarpt läge" så koppla in vägverket eller kommunen och visa handlingarna ni har.
Vems är vattenledningen som blottlades?

[HiddenQuill]

Som jag förstår så betalar hon avgiften för vägen, men så fort det nämns att man skulle behöva lägga ut lite extra till underhåll så blir det ett blank nej och pågrund av att det var vissa fastighetsägare i byn som inte ville lägga ut extrapengar så beslutades det att inget företag skulle hyras in utan att de som kunde med grävmaskiner (bl.a. en man i byn som jobbat med grävmaskiner i 12 år) skulle jobba ideellt.
Vattenledningen går till husen på andra sidan slänten alltså bl.a. huset där kvinnan bor så egentligen får hon skylla sig själv om vattnet fryser i vinter.
En annan sak som det är tjafs om nu är en K-märkt stuga som står på andra sidan, lite ovanför slänten. Eftersom att tomten som stugan står på tillhör henne, så påstår hon nu att marken inte får grävas i p.g.a. K-märkningen och att man bara får göra "underjordiska diken". Vi tror att hon menar dräneringsslangar. Stämmer det? Jag hade för mig att K-märkningen bara gäller själva byggnaden och inte marken runt den.

[Rödskägg]

Vad gäller betalningen så är det så att om man sköter allt med protokoll årsmöten kallelser osv. så får hon vackert betala. Det är t.o.m. så att om det går så långt som till indrivning och utmätning så går krav från vägsamfällighet före pantbrev. Även om detta är en lång och kostsam process. Dessa utsugare som inte vill betala för sina vägar hade man ju kunnat hoppas ska dö ut men tendens tycks gå åt andra hållet med betalningsmoral överhuvudtaget. (Ja vi har en dylik *ordsomskullestängaavmigfråndettaforumföralltid* i vår förening). 

[Tickelitack]

De gränser som står i upprättane handlinge är troligen giltiga. Det finns inga mått som gäller  från vägmitt o.d.men till vägen räknas även diket och väganordningar (skyltar, viltstängsel, bullerplank) Trafikverkets vägar är oftast fastställda genom arbetsplan som ger vägrätt, finns även tillfällig vägrätt (under byggperioden), och inskränkt vägrätt (kan tex vara en tryckbank, eller ett område som måste siktröjas men kan nyttjas av markägaren med begränsningar) Skulle vägen rivas upphör vägrätten och marken återgår till markägaren. När vägområde fasställs för statliga vägar så ritas området ut på ritning. En del av måtten som angetts i några inlägg ovan stämmer med vad som är praxis när nya vägar fasställs, tex en smal remsa  bakom viltstänsel ( Det är ohållbart att ha kontakt med varje markägare varje gång det skall röjas sly längs stängslet). Det skall finnas en säkerhetszon fri från oeftergivliga föremål som varierar med hastigheten mm därför är vägområdet ofta bredare i skogsmark än i jordbruksmark.

Att byta vägtrummor ( ej "torra" trummor tex där en skogsväg kommer ut men lite grövre trummor tex där en bäck korsar vägen) är oftast anmälningspliktigt till länsstyrelsen enligt Mijöbalken, anmälan om vattenverksamhet, men kan ibland vara tillståndspliktigt (då blir det krångligt) eller fall under begreppet uppenbart att skada ej uppstår på allmänna eller enskilda intressen och då är det bara att utföra ( men om något intresse skull ha kommit still skada så är det straffbart). Resning av diken bör man anmäla för samråd enligt mijöbalken 12:6, "anmälan om betydnade ingrepp i naturmiljön", det är samma här sker ingen skada så behövs det inte, sker skada, tex att det fanns en fridlyst växt i diket och man inte anmält så är det straffbart, vissa åtgärder är straffbara att utföra även om skada inte uppkommer (husbehovstäker är en av dem om jag minns rätt).

K-märkning finns inte, det är ett populärt begrepp för en räcka skyddsformer och annat med olika juridisk innebörd. "Q-märkt" är en betäckning i detaljplaner som innebär skydd av en byggnad på ett ele rannat sätt, framgår av detaljplanen. Kultruminneslagen kan skydda objekt på olika sätt tex fornlämningar, kulturhistoriska lämningar mm, även detta ett skäl att samråde med länsstyrelsen före dikning och liknande. Fornlämningar har ett skyddsområde som fasställs från fal till fall.

[take]

Dessa utsugare som inte vill betala för sina vägar hade man ju kunnat hoppas ska dö ut men tendens tycks gå åt andra hållet med betalningsmoral överhuvudtaget. (Ja vi har en dylik *ordsomskullestängaavmigfråndettaforumföralltid* i vår förening).

Stegling är nåt som kommer upp i min skalle varje gång jag träffar såna.