De gränser som står i upprättane handlinge är troligen giltiga. Det finns inga mått som gäller från vägmitt o.d.men till vägen räknas även diket och väganordningar (skyltar, viltstängsel, bullerplank) Trafikverkets vägar är oftast fastställda genom arbetsplan som ger vägrätt, finns även tillfällig vägrätt (under byggperioden), och inskränkt vägrätt (kan tex vara en tryckbank, eller ett område som måste siktröjas men kan nyttjas av markägaren med begränsningar) Skulle vägen rivas upphör vägrätten och marken återgår till markägaren. När vägområde fasställs för statliga vägar så ritas området ut på ritning. En del av måtten som angetts i några inlägg ovan stämmer med vad som är praxis när nya vägar fasställs, tex en smal remsa bakom viltstänsel ( Det är ohållbart att ha kontakt med varje markägare varje gång det skall röjas sly längs stängslet). Det skall finnas en säkerhetszon fri från oeftergivliga föremål som varierar med hastigheten mm därför är vägområdet ofta bredare i skogsmark än i jordbruksmark.
Att byta vägtrummor ( ej "torra" trummor tex där en skogsväg kommer ut men lite grövre trummor tex där en bäck korsar vägen) är oftast anmälningspliktigt till länsstyrelsen enligt Mijöbalken, anmälan om vattenverksamhet, men kan ibland vara tillståndspliktigt (då blir det krångligt) eller fall under begreppet uppenbart att skada ej uppstår på allmänna eller enskilda intressen och då är det bara att utföra ( men om något intresse skull ha kommit still skada så är det straffbart). Resning av diken bör man anmäla för samråd enligt mijöbalken 12:6, "anmälan om betydnade ingrepp i naturmiljön", det är samma här sker ingen skada så behövs det inte, sker skada, tex att det fanns en fridlyst växt i diket och man inte anmält så är det straffbart, vissa åtgärder är straffbara att utföra även om skada inte uppkommer (husbehovstäker är en av dem om jag minns rätt).
K-märkning finns inte, det är ett populärt begrepp för en räcka skyddsformer och annat med olika juridisk innebörd. "Q-märkt" är en betäckning i detaljplaner som innebär skydd av en byggnad på ett ele rannat sätt, framgår av detaljplanen. Kultruminneslagen kan skydda objekt på olika sätt tex fornlämningar, kulturhistoriska lämningar mm, även detta ett skäl att samråde med länsstyrelsen före dikning och liknande. Fornlämningar har ett skyddsområde som fasställs från fal till fall.