Att äta egen tupp - blev inte bra alls första gången

[Bubblaren]

Alltså, nu har jag verkligen försökt äta våra tuppar och tror väl att de blev lite sega då de kyldes ned för snabbt - då de lämnades ute i verkstan efter avlivning över natten i minusgrader (men de frös aldrig). Ja - vi skulle plocka dem, hann inte och ångrade oss dagen efter och  hängmörade dem istället i en vecka och sen tog ut bröst etc.

Men förutom att vi misslyckades med att få dem möra i ugnen så kändes de inte så aptitliga med det bruna köttet och de annorlunda långsmala benpiporna mot vad "vanlig kyckling" ser ut som. (Isbar och Plymouth Rock)

Är det vanligast att de ser så bruna ut i köttet? Eller är det olika raser. Det smakade också mycket mer "kyckling" som att vilt smakar vilt jämfört med tamboskap etc.

Känner mig inte alls taggad av att äta igen... och när de ser så annorlunda ut så tänker jag bara på att jag äter mina sällskapsdjur - som att äta katten typ 

Vill få till detta bättre och uppskatta maten - är ju galet att äta köpt kyckling när man avlivar egna ibland  . Ska jag tillreda dem på annat sätt? Någon annan som tycker det ser osmakligt ut? Det slutade med att vi kastade det mesta 

[Jennyt]

Jag tycker nog att det är en vanesak... åsså handlar det ju om tillredning e klart Samt hur gamla djuren är vid slakt.

Vi slaktar numera när tupparna är unga. Även om det medför att det blir mindre kött per djur. Vi plockar djuren och tillreder dem på gammaldax vis. Fräser först i gryta och häller sedan på vatten, morötter, lök, salt och peppar och låter puttra under lock, tills köttet lossnar från benen. Då lyfter jag ur tuppen och gör sås på spadet. Serveras med valfritt tillbehör. GOTT!!!

På det igen!

[Linkoso]

Att tillaga tupp i ugn brukar inte bli någon större höjdare, min personliga åsikt. Har blivit nöjd en gång! Då handlade det om en stor ung, välmusklad orpington som jag fick tips om att gnida in skinnet med grov, söt/stark senap, påminde om julskinka lite.

Annars tycker jag att tuppisar passar bäst i grytor där köttet får ligga och puttra länge, blir mört och fint (även äldre tuppar). Curry är en favvis.
Har även provat på o gjort kroketter med tuppköttsbitar i vilket också blev bra.

Köttets färg kan variera beroende på vad det är för slags tupp. Allt från nästan svart (mörkhyade höns, där brukar skelettet kunna vara bäcksvart med) till gråblåaktigt/lila till gulaktigt till nästan helt vitt o lite andra nyanser däremellan. Men även hos de raser som har vitt kött så har alltid köttet på benen varit mörkare ("brunaktig) o har en med viltaktig smak, de har ju fått skuttat runt och använt musklerna under en längre tid.

Tuppkroketter



Senapstupp i ugn


Tupp i Curry

[skiesabove]

Möra med hjälp av ananas. Enzymet bryter ner vadsomhelst. Gör en smarrig marinad, "skala" en ananas (alltså ta abort de oätliga bitarna) och lägg dom i påsen med tuppen. Ät upp ananasen och låt tuppen ligga till nästa dag.

Koka, ångkoka, eller tillaga i lergryta länge på låg temperatur.

Ta bort köttet från benen så ser det inte farligt ut .

Att dom har en annan färg förstår jag inte riktigt problemet med, tillexempel kalkon och anka är ju också också mörkare än affärskyckling.

Eller gör färs på tuppen.

[Nettis]

Tupplår blir jättegoda om man skär dem i små tärningar som man bryner och saltar och pepprar. Sen lägger man dem i en gryta med grädde, purjolök och en ädelost. Sen får de puttra tills de är möra, kan ta någon timme. De blir väldigt goda för de har så mycket smak i sig och de tar också upp det bästa av osten.

[Västgötamor]

det måste jag prova, slaktade mina första tuppar vid nyår och tyckte att lårköttet var hemskt segt

[Rakadero]

Samma erfarenhet här tyvärr. Vi blev väldigt besvikna när vi skulle äta våra egna tuppar. De var inte gamla, fem sex månader kanske, inte sega heller kanske direkt, men köttet var brunt och smakade äckligt. Det blev liksom grått i smaken, hur jag än kryddade och grejade med olika recept, testade några olika grytor, så smakade kycklingbitarna i grytan skitäckligt. Det var som att de inte kunde ta åt sig kryddorna, tuggorna växte i munnen tills man fick spotta ut och slänga.

Bröstköttet var lite bättre märkte vi efter några försök. Men i fortsättningen när vi har överflödiga tuppar blir det tyvärr bara nacka och gräva ner tyvärr för jag lägger inte mer jobb på plocka eller flå när det smakar så illa. Inte ens om vi som de sista gångernan, bara tog tillvara på bröstköttet, för det blir ju inte mycket kött på så himla mycket jobb då tyvärr.

[Azoo-Lina]

Kött från djur som inte får/kan röra sig blir blekare och mer smaklöst.....Man kan till och med få nötkött att bli blekt som kyckling om man föder upp kalvarna på tillräckligt onaturligt sätt  ( dock inte tillåtet i Sverige längre)

Jag tror att många som tycker det smakar konstigt med hemuppfött gör det för att smaken och konsistensen inte är vad man förväntade sig. Det i kombination av att man inte har för vana att laga kyckling på det sättet som krävs när djuren blir lite äldre, samt att många har raser som inte är avlade för blekt kött.

Glöm inte att butikskyckling slaktas vid 40-42 dagar. De flesta som slaktar överskottsungtuppar låter dem växa tills dom är könsmogna (vilket säkert påverkar smaken också) vid kanske 4-6 månader. Det är 120-180dagar det och rätt mycket längre tid än fabrikshönsen.

Som grädde på moset så görs många färdiga kycklingprodukter (nuggets & biffar bla) inte av helaköttbitar utan av färs vilket också bidrar till att det blir lättuggat.

[Linkoso]

Hehe, jag slaktade en tuppkyckling på ca 6 veckor ålder en gång för o testa hur den smakade (om det gick och jämföra med butikskyckling mer då, var en som undrade då den planerade o skaffa höns eller vad det var men inte tyckte om smaken av höna). Använde till o med kronfågel marinad o la den i men nä ... Inte ens då blev det likt trotts den unga åldern, smakade mer kalkon om den (vilket inte jag däremot är så förtjust i om man inte dränker in det i någon sås eller något, är så smaklöst annars enligt mig  ) och tuggmotståndet var i majoritet nästan lika som hos en 4 - 5 månaders tupp, var ett parti på kroppen... Tror det var gumpen som smakade som butikskyckling.

[Rakadero]

Jag hade kunnat stå ut med att det smakade annorlunda, men inte att det smakade äckligt. Det var inte det att det var segt eller något sådant. Det var den otäcka icke-smaken av grå fadd smaklöshet som gjorde det oätligt.

[Bubblaren]

Möra med hjälp av ananas. Enzymet bryter ner vadsomhelst. Gör en smarrig marinad, "skala" en ananas (alltså ta abort de oätliga bitarna) och lägg dom i påsen med tuppen. Ät upp ananasen och låt tuppen ligga till nästa dag.

Koka, ångkoka, eller tillaga i lergryta länge på låg temperatur.

Ta bort köttet från benen så ser det inte farligt ut .

Att dom har en annan färg förstår jag inte riktigt problemet med, tillexempel kalkon och anka är ju också också mörkare än affärskyckling.

Eller gör färs på tuppen.

Låter som gryta är ett bra alternativ. Jo det här med köttfärgen - jag tycker ju det är lite "småjobbigt" att käka dem. När det då ser så annorlunda ut...och inte smakade bra fick jag lite avsmak.  -Jag har inte ätit anka och kalkon så många gånger och anka har jag inte gillat så mkt fast serverat på restaurang, var segt. Tycker det inte ser så gott ut med brunt kött, men hoppas det är en vanesak.

[hajens]

Sinnebilden av hur kyckling smakar är nog tyvärr inte hur en riktigt kyckling smakar, det är fabriksmaken vi har lärt oss att identifiera som den naturliga.

Lite som att dricka jordgubbssaft, vi hajar grejen, men inte fan smakar det som en jordgubben egentligen smakar.

[Strajder]

Ungtupp och den industriprodukt vi hittar i frysdisken (COBB/ROSS) kan man inte jämföra. Som flera konstaterat så kan man sällan använda moderna recept för tillagning av kyckling. Då blir det segt och otäckt. Man får istället gräva djupare i högen av kokböcker. Recept på Coq au vin eller liknande från förra sekelskiftet passar bättre för våra egenuppfödda ungtuppar. Å andra sidan finns det mycket spännande maträtter i andra kulturer där gårdsuppfödda ungtuppar spelar en viktig roll. Exempelvis kubanska, afrikanska och andra matkulturer har mycket att erbjuda.

Många av de gamla recepten har dock fallit i glömska eftersom det inte går att använda en industrikyckling till dessa, köttet faller ihop eller blir torrt med de långa koktiderna.

[jerker_s]

Jag kokar mina med massor av vitlök, lök, lagerblad, vitpepparkorn och morötter. När tuppen faller av benen tar jag upp den ur spadet, låter den svalna för att rensa den. Buljongen låter jag sen koka ner till kanske 1/5 innan jag lägger tillbaks köttet, reder med grädde och mjöl och kryddar med cyrry... Mums!
Dock tar detta en halv dag! ::)Men det blir gott!!!

[pyromanen]

Tycker tuppar smakar så mycket mer och bättre än industrikyckling!  Affärens är vardagsmat, och smakar väldigt lite, tycker nästan bara det är "bärsubstans för kryddor" förutom skinnet som har nån liten egen smak.
Egna tuppar är festmat!  Men kanske är det så att många inte är inriktade på att ta fram goda köttiga tuppar utan dom mest bara "blir" som biprodukt från äggeriet .  En tupp som sprungit runt med flocken ute fritt i 5-6 månader blir ofta bortjagat av stortuppen och får mindre mat än han skulle vilja ha och mer motion. Sådan en ungtupp är seg och svårare att få god. Kokning typ coc au vin funkar dock. 
Vill man få till en festmatstupp som kan stekas i ugn med frasigt gott skinn och saftigt kött, så behöver den gödas!  När man med säkerhet ser det är en tupp så tar man den till något eget utrymme, ev ihop med någon eller några fler tuppkompisar i samma ålder. Där ges de massor av mat och framförallt fri tillgång på vete.  4-6 veckor brukar vi göda våra. Sen vägar de runt 2,5 kilo färdigslaktade (totalkorsningar med mycket hedemora i) och har tydlig fettlager under skinnet och runt rumpan.
Tillagning så gör vi oftast så som någon ovan nämnde. Styckar i delar och gnider in i stark+söt+grov senap. totalmängd ca ½-1 deciliter senap. Lägger i långpanna med skinnsidan upp. Häller nån skvätt vatten i botten på långpannan. I ugnen vid 200-225 grader. Då och då under stekningen öser vi upp vätskan från botten på långpannan över köttbitarna alternativt gör detta med bakpensel. Bitarna ska inte bli torra på ytan.  Ca 1 timme och kalaset kan börja 

[Bubblaren]

Jag får testa igen med mina nya recept jag fått av er tack! Så får jag se om det blir bättre. Nu fick jag varje fall bekräftat att det inte är som att laga vanlig kyckling och det smakar inte som vanlig kyckling. Knäppt att ens smakreferenser och det man gillar är något mer onaturligt som inte mått lika bra som det naturligt uppfödda. Fanns alltså en mening med att mamma tryckkokade hönsen när jag var liten. Jo jag är uppvuxen på bondgård - kanske man inte kan tro med denna trådfråga -  vi åt grisarna och korna. Men det smakade bra och jag hade mer distans då och det var inte jag som lagade.


Hur är er uppfattning om att plocka dem direkt eller som min jägarvän som jagar fågel gör: de vill hänga dem i några dagar i sin kyl och tycker det blir bättre - så gör de med vildfågeln. Ibland skär hon därefter upp med kniv istället och plockar ur de bästa bitarna.

Så plocka direkt eller hängmöra?

[hajens]

låter som det borde startas en egen tråd med "recept på bonntuppar"!

[Snarrbon]

Min första egenuppfödda o egenhändigt slaktade tupp blev också en jättebesvikelse. Jag trodde jag skulle få en riktig mör o saftig stekt tupp ut ur ugnen men fick altså en i princip oätlig köttbit i munnen som inte kom mycket längre än till att sitta fast mellan tänderna.
Numera lagar vi altid grytor på våra tuppar o speciellt tupp i vin är en riktig höjdare.

[Existens?]

Tycker tuppar smakar så mycket mer och bättre än industrikyckling!  Affärens är vardagsmat, och smakar väldigt lite, tycker nästan bara det är "bärsubstans för kryddor" förutom skinnet som har nån liten egen smak.)

Men så tolkar man ju knappast inläggen här i tråden där de hemmauppfödda tupparna fullkomligt dränks i olika kryddor och kokas i en halv dag...

Tycker det är konstigt att folk som inte tycker om dom inte kan respekteras utan måste få veta att dom inte har nån känsla för smak.  Jag tycker själv man kan laga till utmärkt goda kycklinggrytor eller ungsstekt kött från 'industrikyckling', saftigt, mört och behöver inte dränkas in i kryddor.

Och ja, här fick hundarna tupparna som slaktades, jag klarade inte att äta dom, och dessutom så pyttelite kött som det är på en ägg-ras.

[Fru Jansson]

Samma erfarenhet här tyvärr. Vi blev väldigt besvikna när vi skulle äta våra egna tuppar. De var inte gamla, fem sex månader kanske, inte sega heller kanske direkt, men köttet var brunt och smakade äckligt. Det blev liksom grått i smaken, hur jag än kryddade och grejade med olika recept, testade några olika grytor, så smakade kycklingbitarna i grytan skitäckligt. Det var som att de inte kunde ta åt sig kryddorna, tuggorna växte i munnen tills man fick spotta ut och slänga.

Bröstköttet var lite bättre märkte vi efter några försök. Men i fortsättningen när vi har överflödiga tuppar blir det tyvärr bara nacka och gräva ner tyvärr för jag lägger inte mer jobb på plocka eller flå när det smakar så illa. Inte ens om vi som de sista gångernan, bara tog tillvara på bröstköttet, för det blir ju inte mycket kött på så himla mycket jobb då tyvärr.

Jag köper dina tuppar när som helst! Det är ju det bästa fågelkött man kan hitta! Mitt ex är från afrika, och brukade använda tuppkött från lite äldre djur. Lite brunrött kött, som är extremt segt och på gränsen till oätligt om det inte får koka tillräckligt länge. Men, välkokt är det bland det godaste som går att leta upp. Så... är alternativet att gräva ner de döa tupparna så hämtar jag dem på studs!