Liggtiden spelar såklart roll men den tid som krävs för att gräset skall ta över helt i ett blandbestånd och bilda en grov kolrik växtlighet som sugit åt sig kvävet är bortåt 4-5 år. Orealistiskt i ett odlingssystem på bördig jord med potential att ge livsmedel. De 0.3 hektaren behöver nog användas lite bättre om man inte lär sig att äta gräs själv.
Om gräset tagit över helt har man kanske väntat lite för länge. Hur lång tid detta tar varierar. Men tydligen finns ett problem med att klövern går ut allt snabbare nuförtiden.
F.ö. Jag trodde vi talade lantbruk snarare än självhushåll på familjenivå. För lantbruksdrift lär det vara effektivare med större skala än att var och en ska odla sina 0.3 ha. Vallen producerar förstås främst djurfoder, men det kan också i den lilla skalan användas som täckmaterial till täckodlingar.
Problemet när denna grässvål vänds ner är att efterföljande gröda kommer drabbas av kväveunderskott.
Det beror väl på. Jag är inte helt insatt. Men jag tror det är ungefär så här: man bör först sönderdela den grovt, med t ex tallriksredskap eller kultivatorharv, och låta ligga några veckor. Låta den ta av sitt eget kväve för den första nedbrytningen. Sen kan man plöja ner den om det är lämpligt. Dessutom bör man välja gröda efter förutsättningarna.
Hur det låg till på 1850 talet vet jag inte jag resonerar kring att sverige på något sätt skulle kunna närma sig självförsörjning av livsmedel i ett någorlunda uthålligt odlingssystem.
Och då kan det vara lämpligt att lära av perioden ca 1850-1950. Du har själv varit inne på 1920-talet, samt 1950-talet, som också i stort sett hör dit. Ta vara på det bästa, anpassa till nutid och använda nyare teknik. Lätt att säga, svårare att göra, men får vi ont om energi så kommer det nog göras (om samhället funkar någorlunda vettigt).
Angående radhackesystemet är det en revolution,fast igentligen en gammal variant i gamla lantmannaboken står det om radhackning av vete.
Radhackan innebär ett avkastningsgenombrott som ingen annan parameter gett på länge inom ekoväxtodlingen inte bara jag hyr denna tjänst överallt slår detta odlingsystem igenom. Co2 från luckrad jord har jag inte hört om däremot en ökad mineralisering vilket frigör kväve till grödorna ...i förlängningen lägre läckage. Högst utsläpp av lustgas kommer som jag förstått från biologiskt inaktiva och syrefattiga jordar.
Mineralisering av organisk substans med kväve och kol. Kvävet blir mer lättillgängligt (nitrat?). Kolet också, och förbränns lätt till CO2. En fördel kan vara att man får mineraliseringen i växande gröda. Men alltför mycket hackgrödor tröttar lätt ut jorden och ger den sämre struktur (fast det beror mycket på andra odlingsåtgärder också).
Lustgasutsläppen vet jag inte mycket om, men jag gjorde en webbsökning och hittade den här rapporten, som vid en snabb skumning verkar berätta en annan historia än du gör:
http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-6160-7.pdfPoängen med att driva ett lands jordbruk utan fossilbränsle utan att ta mer än en femtedel av arealen i anspråk för "drivmedel". Det är fantastiskt och kräver inte att man slår knut på sig själv för att uppfinna något man aldrig vet kommer kunna realiseras.
Tycka vad man vill om Amisch men de har lyckats med något vi bara snackar om, att driva ett fossilfritt jordbruk.
Vi är på samma linje här. Jämför vad jag skrev ovan.