Oljeekvivalenter i modernt jordbruk?

[Anders S]

Som ekobonde tycker jag man skall vara öppen med att det sker läckage från våra åkrar med, plöjer man ner en fet klövervall och odlar höstvete på det så kommer det ofelbart bli kväveläckage och havet bryr sig föga om vilket N det är. Inget att hymla med däremot har det inte gått åt någon naturgas för att binda kvävet från luften.

Man kan ju sikta på att låta vallen ligga längre. Med tiden binds mer kväve i stabilare mull som inte mineraliseras så snabbt. Och en del kväve tar man som vallskörd av både klöver och gräs. Dessutom spar man energi på att inte bryta vallen så ofta.

Att mäta mängden diesel konstgödsel och mänskligt ordnad energi i odlingsystemet mätt i calorier för att sen se vad grödan ger i calorier är ett sätta att mäta effektiviteten.

Ja, men kanske ett ganska grovt mått? Säger något men bedömningen av hur väl systemet fungerar hänger ändå till större delen samman med kvalitet på och typ av insatsvaror och skördeprodukter.

Det kan väll vara  intressant att se att jordbruket har blivit otroligt energi ineffektivt eftersom de flesta tror motsatsen.

Jo, en del av bristerna syns där.

En tanke appropå detta: Man kan försöka rätta till balansen på två olika vis:
-Försöka få ut mer energi. Förädla fram bättre enrgigrödor och optimera gödslingen ur energisynpunkt.
-Försöka klara sig på mindre energiinsats. Slopa energikrävande konstgödsel och minimera markbearbetning.
Två olika vägar att gå? Som säkert har mellanalternativ, men som kanske ändå till stor del är något slags vägskäl?

Kan man visa att ett hästdrivet lantbruk ger ett bättre energinetto kanske det är att föredra. Och det är ingen diskussion om att omvandla olja vi inte kan leva av till mat det är nonsens om något. Den olja som finns kvar skulle behövas bättre till vad som helst hellre än att brännas upp.

Jag nämnde oljan som en form av insatsenergi bland andra eftersom den har använts och fortfarande används i stor omfattning, och troligen kommer användas ett tag till. Det är en realitet helt enkelt. Därmed inte sagt att jag förordar användning av stora mängder fossilt bränsle i jordbruket. Men vad ska oljan ersättas med? Finns inte negativa exempel på vad odling av energigrödor ställt till med? Framför allt måste vad jag kan se jordbrukets behov av mekanisk energi (som vi idag får främst från fossilbränsle) minska.

På 50 talet lyckades sverige istort sett vara självförsörjande på mat och försörjde samtidigt jorbrukets dragare med föda.

Går nog att göra idag också om man kan klara arbetskraftskostnaden och om konsumenterna vill betala för dyrare mat. Eller finns fler möjligheter att uppnå detta?

[ekobonde]

Liggtiden på vallen avgör inte hur N avges till marken vid vallbrott och självklart riskerar inte redan bortförd grönmassa att läcka....ganska givet.
När nu medelarealen jordbruksmark i Sverige är 0.3 hektar per persona finns det inte så mycket utrymme för mer vall i den ekologiska växtföljden. Utvecklingen nu går mot en intensifiering av odlingen där jag bland annat låter radhacka alla grödor. Att få ut mesta möjliga skörd och inte ha några ogräs är ett effektivt sätt att minska näringsläckaget åtminstone mätt per producerat kilo gröda.
Vallen har givetvis en viktig roll i växtföljden men det är inte nödvändigt att använda den till köttuppfödningen. Mätning från 1927 upskattar dragdjurens arealbehov i det svenska jordbruket till 18%. Jordbruket var då så effektivt att ett överskott av spannmål skapades vilket ledde till en ökad fläskproduktion.
Vid en svältsituation som förvisso redan råder i världen idag är inte hur lite man behöver arbeta på sin åker det som spelar störst roll utan hur mycket mat det går att få fram.

Alternativbränslen till driften av jordbruket har aldrig varit längre bort än vad det är idag man kan beskriva läget som.. stendött. Orsaken är såklart att livsmedelspriserna har gått upp. Även de ökade kraven på avgasrening för traktorer har paradoxalt nog gjort att diesel är det enda bränslet som kan köras i dagens nya traktorer. Kvalitetsspridningen är för stor hos alternativbränslena.

i dagarna kom FN rapporten från deras miljöorgan UNEP som konstaterar att 70% av världens färskvatten 38% av odlingsarealen och 19% av världens klimatpåverkande utsläpp härör till vadå......

Kött och mjölk.



...och JA det finns en del fäfotsmark i norrland som skulle kunna öka andelen mark per person en aningens.

[Anders S]

Liggtiden på vallen avgör inte hur N avges till marken vid vallbrott

Jag ifrågasätter detta då med tiden mer förvedat kolrikt material byggs upp i vallväxternas rotsystem. Sådant material bryts ned långsammare, vilket borde ge större chans att näringen kan tas upp av efterföljande gröda.

och självklart riskerar inte redan bortförd grönmassa att läcka....ganska givet.

Poängen var att man helt eller till större delen producerar vallfoder med energimässigt gratis kväve. Om man kan få klövern att bli kvar längre i vallarna så kan man göra detta mer uthålligt och till lägre energikostnad.

När nu medelarealen jordbruksmark i Sverige är 0.3 hektar per persona finns det inte så mycket utrymme för mer vall i den ekologiska växtföljden.

Det var kanske lagom mycket vall under tiden 1850-1950 då vi hade mer integrerad djur- och växtproduktion med vall på de flesta gårdar.

Utvecklingen nu går mot en intensifiering av odlingen där jag bland annat låter radhacka alla grödor. Att få ut mesta möjliga skörd och inte ha några ogräs är ett effektivt sätt att minska näringsläckaget åtminstone mätt per producerat kilo gröda.

Menar du din egen utveckling? Låter som en tvivelaktig väg. Den ökade mineraliseringen från hackningen borde öka koldioxiden i luften samt riskera att utarma markens mullhalt. Dock finns förstås varierande lokala förutsättningar och olika sätt att odla. Så om det just nu är rätt väg för dig i din egen odling så må det vara hänt.

Vallen har givetvis en viktig roll i växtföljden men det är inte nödvändigt att använda den till köttuppfödningen. Mätning från 1927 upskattar dragdjurens arealbehov i det svenska jordbruket till 18%. Jordbruket var då så effektivt att ett överskott av spannmål skapades vilket ledde till en ökad fläskproduktion.

Vad är poängen? Det är förstås i de flesta fall bättre om vallen kan föda djur än att vara en ren gröngödslingsvall. Vilka djur som ska födas kan ju variera beroende på förutsättningar.

Vid en svältsituation som förvisso redan råder i världen idag är inte hur lite man behöver arbeta på sin åker det som spelar störst roll utan hur mycket mat det går att få fram.

Helt klart så ja.

Alternativbränslen till driften av jordbruket har aldrig varit längre bort än vad det är idag man kan beskriva läget som.. stendött. Orsaken är såklart att livsmedelspriserna har gått upp. Även de ökade kraven på avgasrening för traktorer har paradoxalt nog gjort att diesel är det enda bränslet som kan köras i dagens nya traktorer. Kvalitetsspridningen är för stor hos alternativbränslena.

Jag tror inte alternativbränslen är en bra idé om man inte samtidigt kan minska energibehovet för traktorarbeten m.m. Det går åt för mycket areal annars.

i dagarna kom FN rapporten från deras miljöorgan UNEP som konstaterar att 70% av världens färskvatten[-konsumtion?] 38% av odlingsarealen och 19% av världens klimatpåverkande utsläpp härör till vadå......

Kött och mjölk.

Detta måste ju sättas i relation till annat. Men eftersom de flesta äter en kost som innehåller ganska lite kött och mjölk, så är det höga siffror. Dock beror det väl till stor del på hur man producerar köttet och mjölken. Den mesta animalieproduktionen i världen är ju så långt ifrån att vara miljövänlig och uthållig så att jag skulle tro att problemet till stor del ligger där. Jag tänker på stora mängder spannmål till idisslare, intensiv slutuppfödning i s k feedlots, stora djurfabriker o dyl.

För i-världens befolkning tror jag mindre mängd animalier men av bättre kvalitet är rätt väg att gå. Det är dock bl a konsumenternas val - än så länge. Valet kan bli mindre fritt i framtiden.

[ekobonde]

Liggtiden spelar såklart roll men den tid som krävs för att gräset skall ta över helt i ett blandbestånd och bilda en grov kolrik växtlighet som sugit åt sig kvävet är bortåt 4-5 år. Orealistiskt i ett odlingssystem på bördig jord med potential att ge livsmedel.  De 0.3 hektaren behöver nog användas lite bättre om man inte lär sig att äta gräs själv.

Problemet när denna grässvål vänds ner är att efterföljande gröda kommer drabbas av kväveunderskott.

Hur det låg till på 1850 talet vet jag inte jag resonerar kring att sverige på något sätt skulle kunna närma sig självförsörjning av livsmedel i ett någorlunda uthålligt odlingssystem.

Angående radhackesystemet är det en revolution,fast igentligen en gammal variant i gamla lantmannaboken står det om radhackning av vete.
Radhackan innebär ett avkastningsgenombrott som ingen annan parameter gett på länge inom ekoväxtodlingen inte bara jag hyr denna tjänst överallt slår detta odlingsystem igenom. Co2 från luckrad jord har jag inte hört om däremot en ökad mineralisering vilket frigör kväve till grödorna ...i förlängningen lägre läckage. Högst utsläpp av lustgas kommer som jag förstått från biologiskt inaktiva och syrefattiga jordar.


Poängen med att driva ett lands jordbruk utan fossilbränsle utan att ta mer än en femtedel av arealen i anspråk för "drivmedel". Det är fantastiskt och kräver inte att man slår knut på sig själv för att uppfinna något man aldrig vet kommer kunna realiseras.

Tycka vad man vill om Amisch men de har lyckats med något vi bara snackar om, att driva ett fossilfritt jordbruk.

[Anders S]

Liggtiden spelar såklart roll men den tid som krävs för att gräset skall ta över helt i ett blandbestånd och bilda en grov kolrik växtlighet som sugit åt sig kvävet är bortåt 4-5 år. Orealistiskt i ett odlingssystem på bördig jord med potential att ge livsmedel.  De 0.3 hektaren behöver nog användas lite bättre om man inte lär sig att äta gräs själv.

Om gräset tagit över helt har man kanske väntat lite för länge. Hur lång tid detta tar varierar. Men tydligen finns ett problem med att klövern går ut allt snabbare nuförtiden.

F.ö. Jag trodde vi talade lantbruk snarare än självhushåll på familjenivå. För lantbruksdrift lär det vara effektivare med större skala än att var och en ska odla sina 0.3 ha. Vallen producerar förstås främst djurfoder, men det kan också i den lilla skalan användas som täckmaterial till täckodlingar.

Problemet när denna grässvål vänds ner är att efterföljande gröda kommer drabbas av kväveunderskott.

Det beror väl på. Jag är inte helt insatt. Men jag tror det är ungefär så här: man bör först sönderdela den grovt, med t ex tallriksredskap eller kultivatorharv, och låta ligga några veckor. Låta den ta av sitt eget kväve för den första nedbrytningen. Sen kan man plöja ner den om det är lämpligt. Dessutom bör man välja gröda efter förutsättningarna.

Hur det låg till på 1850 talet vet jag inte jag resonerar kring att sverige på något sätt skulle kunna närma sig självförsörjning av livsmedel i ett någorlunda uthålligt odlingssystem.

Och då kan det vara lämpligt att lära av perioden ca 1850-1950. Du har själv varit inne på 1920-talet, samt 1950-talet, som också i stort sett hör dit. Ta vara på det bästa, anpassa till nutid och använda nyare teknik. Lätt att säga, svårare att göra, men får vi ont om energi så kommer det nog göras (om samhället funkar någorlunda vettigt).

Angående radhackesystemet är det en revolution,fast igentligen en gammal variant i gamla lantmannaboken står det om radhackning av vete.
Radhackan innebär ett avkastningsgenombrott som ingen annan parameter gett på länge inom ekoväxtodlingen inte bara jag hyr denna tjänst överallt slår detta odlingsystem igenom. Co2 från luckrad jord har jag inte hört om däremot en ökad mineralisering vilket frigör kväve till grödorna ...i förlängningen lägre läckage. Högst utsläpp av lustgas kommer som jag förstått från biologiskt inaktiva och syrefattiga jordar.

Mineralisering av organisk substans med kväve och kol. Kvävet blir mer lättillgängligt (nitrat?). Kolet också, och förbränns lätt till CO2. En fördel kan vara att man får mineraliseringen i växande gröda. Men alltför mycket hackgrödor tröttar lätt ut jorden och ger den sämre struktur (fast det beror mycket på andra odlingsåtgärder också).

Lustgasutsläppen vet jag inte mycket om, men jag gjorde en webbsökning och hittade den här rapporten, som vid en snabb skumning verkar berätta en annan historia än du gör:
http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-6160-7.pdf

Poängen med att driva ett lands jordbruk utan fossilbränsle utan att ta mer än en femtedel av arealen i anspråk för "drivmedel". Det är fantastiskt och kräver inte att man slår knut på sig själv för att uppfinna något man aldrig vet kommer kunna realiseras.

Tycka vad man vill om Amisch men de har lyckats med något vi bara snackar om, att driva ett fossilfritt jordbruk.

Vi är på samma linje här. Jämför vad jag skrev ovan.

[kbh]

Tycka vad man vill om Amisch men de har lyckats med något vi bara snackar om, att driva ett fossilfritt jordbruk.
[/quote]Det är ju en sanning med modifikation  då dom bygger motiriserade efterställ har motorer på pressar mm.

[ekobonde]

0,3 hektar åker är vad som finns att tillgå i form av åker per svensk. Det betyder inte att var och en skall odla 0.3hektar. Kan vara bra att veta när man pratar om vad man vill ha och inte i form av föda bioenergi eller annat.

Amisch använder även stationära traktorer och lösa motorer för att driva remmaskiner. Det första folk brukar kommentera även med mina grannar som till 95% lever fossilfritt.

Förkylningen är nu över lycka till med oljediskussionerna!