Isolering i timmerhus?

[Loki]

Tack, bra råd! Det blir helt enkelt att skotta upp spånet.

Får se om jag kan få tag i lösull + maskin i närheten, det hade ju helt klart varit det bästa 

[Hårhäxan]

Personligen skulle jag ha valt träull. Det är ett naturmatrial och den är även komposterbar. Den är lite dyrare men den är gjord av gran och tall + brandskydd. Träullen är överlägsen på att hantera fukten och risk för mögel minskar. Börjar huset brinna så stoppas branden upp och du får längre tid att ta dej ut ur huset. Det blir heller inte lika giftig rök vilket gör att du inte blir lika rökförgiftad vid brand.

Ekofiber skulle jag inte vilja ha i mitt hus då det är gjort av returpapper och innehåller massor med gifter med färger och trycksvärta. Ekofiber innehåller 15% borsalter det är giftigt.

[ieenilorac]

Det finns ingen giftig trycksvärta i svenska/nordiska/nordeuropeiska trycksaker. Det är en gammal fördom och bygger på okunskap. Tryckeriarbetarnas fackförbund såg till att gifterna försvann redan i början av förra seklet.

Träull = cellulosafibrer+ brandskydd, och brandskyddet är oftast borsalter
Ekofibrer= oftast cellulosafibrer+brandskydd, och brandskyddet är oftast borsalter. Ekofibrer kan även vara baserat på annat än cellulosa, men det är ovanligt.

Returpapper=cellulosa som kommer från i huvudsak gran.

[TW]

Det finns ingen giftig trycksvärta i svenska/nordiska/nordeuropeiska trycksaker. Det är en gammal fördom och bygger på okunskap. Tryckeriarbetarnas fackförbund såg till att gifterna försvann redan i början av förra seklet.

Träull = cellulosafibrer+ brandskydd, och brandskyddet är oftast borsalter
Ekofibrer= oftast cellulosafibrer+brandskydd, och brandskyddet är oftast borsalter. Ekofibrer kan även vara baserat på annat än cellulosa, men det är ovanligt.

Returpapper=cellulosa som kommer från i huvudsak gran.

Helt rätt.
Termex använder ett borpreparat som heter Tetrapolat 10.

[Tacitus]

Hej.

Vi har ett två plans timmerhus från mitten av 1800-talet som står på en torpargrund, golven är isolerade på 70-talet med sågspån (vilket har sjunkit ihop till ca 10-15 cm). Väggarna på plan 1 är oisolerade och har tretex invändigt och ytterpanel (kanske vindpapp) utvändigt. Plan 2 är ett tomt vindsutrymme med endast timmer väggar och oisolerat tak (halvvalmat).

Vi har tänkt värma huset genom att använda oss av eldning, huset har en mycket fin och renoverad mur stock med tre öppna spisar. Vi har tänkt använda 2 av dem, men primärt 1 med en spiskassett. Eventuellt köpa en till. Vi har tänkt att försöka leva så "off the grid" som möjligt.

Då vi kommer att flytta in där senare det här året och har inte råd att isolera båda golven och taket på en gång, så har vi tänkt så här:
1.   Vi börjar med att isolera vindsgolvet med 195 mm mineralull (lambda 37) efter att ha tagit bort allt gammalt sågspån (som sannolikt är fullt med mus avföring eftersom det är lite möss i huset efter att det har stått tomt ett tag). Vinden får stå tom så länge.
2.   Senare göra samma sak med golvet på plan 1.
3.   Innerväggarna på plan 1, där vi skall bo, har vi planerat att riva ner tretexen så att timret kommer fram i huset. Men då kolla alla springor osv. och dreva om mellan timmer + knutar med lindrev. Som jag har förstått det så har timret en mycket bra isoleringsförmåga i sig självt. Senare tilläggsisolera utvändigt med asfaboard eller något liknande.

Tänker vi galet här? Hur skulle ni göra med våra förutsättningar och i vilken ordning borde vi renovera?

Uppskattar alla svar!

1, Timmer har tyvärr inte alls någon bra isoleringförmåga - som sagts tidigare så isolerar 200 mm timmer lika bra som 60 mm gullfiber 

Spån isolerar även det pissdåligt på ren svenska...

2, Öppna spisar är riktigt dåliga för uppvärmning, dels har dom synnerligen dålig verkningsgrad och dels så kräver dom n rejäl stor portion med kunskap om dom ska användas på rätt sätt - i en öppen spis eller en spis med stor häll så är det en dödsynd att låta lågorna sticka iväg ut genom skorstenen, elden ska "ligga ner" så att den befinner sig i rummet och ha en stor andel glöd.

3, Timmerhus är fruktansvärt dragiga - det var därför man spikade upp massor av mattor, tretex eller vad man nu kom åt på väggarna och hade massiva lager med trasmattor på golven förr. Även om du drevar timmret så kommer du inte helt åt att få till timmerhusets riktigt stora akilleshäl, nämligen att det drar in i genom knutarna och mellan tak och vägg, med en alltför välventilerad grund får du även drag imellan golv-vägg.

Jag rekommendarar att du utvändigt reglar upp och islorerar med minst 100 mm isolering med u-värde 0.04 eller lägre och sedan sätter asfaboard utanpå detta. Se till att du får hyffsat tätt neråt och uppåt så att inte kall vind kan tränga in i isoleringen. Se även till att dreva ordentligt mellan fönstersmyg och timmer... där kan det dra snålt på vintern.

[malarmaster]

Tacitus brukar dyka upp i isoleringstrådar . han snackar som vanligt i nattmössan då han är den typiske isoleringstalibanen.
finns numera mycket fakta om timmerhus o isolering  och där råder de flesta att man skall undvika att isolera timmerväggar med täta material då det ofta leder till röta.Plast och timmerhus går helt enkelt inte ihop. Tacitus,läs Energiboken  och inse att ett gammalt hus inte kan bli ett nytt.Vill man ha ett superisolerat hus så får man bygga nytt.
Det är ju också en fråga om byggnadsvård och kulturarv,en utvändig isolering förändrar husets utseende radikalt och drar med sig massor av merarbete,fönsterutflyttning  med åtföljande arbete inomhus.
Jag förstår inte dina synpunkter då man mycket väl kan bo i ett gammalt hus med rimliga energikostnader genom att i första hand inrilta sig på de svaga punkterna,golv,tak,fönster,dörrar.en timmervägg  är det sista man rör,det visar om inte annat erfarenheten. Negligera Tacitus!!   Ulf

[TW]

Tacitus har helt rätt gällande öppna spisar men hans isoleringsteorier brukar vara rena skrivbordsprodukter som inte alls beaktar normal fuktvandring. Sådana lösningar brukar bli mögelodlingar på litet längre sikt.
Det är enkelt för någon som sitter vid ett skrivbord och gör arbetsbeskrivningar att skriva till exempel "diffussionstätt skikt" på insidan av en vägg och därefter fundera ut resten av konstruktionen utgående från antagendet att skiktet verkligen är diffussionstätt. I verkligheten är det fullkomligt omöjligt att åstadkomma ett diffussionstätt skikt på insidan av ett gammalt timmerhus och därför måste man anpassa hela konstruktionen till det faktum att fuktvandring förekommer inifrån och utåt. Ett plastskikt som inte är fullkomligt diffussionstätt gör mer skada en nytta så halvmessyrer duger inte.

Jag skulle gärna lägga på 5 cm isolering och asfaboard på utsiden efter att ha drevat om huset. En sådan lösning förutsätter ett fuktgenomsläppligt isoleringsmaterial, baserat på cellulosa eller lin till exempel. Som fattigmans-nödlösning kan man spika på flera lagar träfiberskivor eller ett lager tjocka träfiberskivor typ Runkoleijona.
Glasull eller bergull är inte fuktgenomsläppliga och därför anser jag att de inte är lämpliga för tilläggsisolering av timmerhus. Ibland fungerar det och ibland inte men om huset vore mitt skulle jag inte ta risken.

TW
byggnadsingenjör och timmerman

[Ulric Eriksson]

Varför skulle det vara svårare att åstadkomma ett diffusionstätt på insidan av en timmervägg än på insidan av vilken vägg som helst?

[ieenilorac]

Varför skulle det vara svårare att åstadkomma ett diffusionstätt på insidan av en timmervägg än på insidan av vilken vägg som helst?

Det tror jag inte att det är, men det är mycket svårare att åstadkomma diffusionstätt på ett gammalt hus, än att göra det när man bygger nytt. Golv- och takbjälklag, innerväggar mm är i vägen för att göra det diffusionstätt.

[TW]

Det tror jag inte att det är, men det är mycket svårare att åstadkomma diffusionstätt på ett gammalt hus, än att göra det när man bygger nytt. Golv- och takbjälklag, innerväggar mm är i vägen för att göra det diffusionstätt.

Exakt.
-Dessutom rör sig timmerhus på ett vis som moderna resvirkeshus inte gör.
-Dessutom kan en gammal grund leda upp fukt i väggen på ett vis som en modern grund inte gör. Den fukten måste kunna torka ut så snabbt som möjligt.
Det finns många åsikter om det här men jag anser att det hala handlar om två olika byggtekniker som inte är kompatibla med varandra. Resvirke-plast-bergull och timmer-spån-träfiber-tjärpapper.

[Broberg]

Det tror jag inte att det är, men det är mycket svårare att åstadkomma diffusionstätt på ett gammalt hus, än att göra det när man bygger nytt. Golv- och takbjälklag, innerväggar mm är i vägen för att göra det diffusionstätt.

Jo, hur skulle man t.ex få till plasten där en innervägg möter en yttervägg? En innervägg som ofta är "inknutad" i ytterväggen?


Och sen sätter man upp grejer på väggen och drar spik och annat genom den täta plasten. Monteras den inte med häftklammrar också?

[Ulric Eriksson]

Jag tror ingen nubbar fast plasten direkt på timmerstommen. En invändig isolering brukar väl gå till ungefär så att man sätter upp stående reglar 45x45, isolering däremellan, sedan plast och någon sorts skivor. Jag kan inte se att den konstruktionen skulle vara besvärligare på en timmerstomme än någon annanstans.

[TW]

Ulric. Jag vet att folk gör så men det är en lösning som bland annat vår lärare i fuktfysik brukade framhålla som riskabel. Han brukade extraknäcka som fuktskadeutredare. Jag har efteråt hört många andra i branchen säga det samma och själv sett hur svart glasull kan vara vid läckor i plasten då man river någonting som har stått 30 år eller så.
Hur tätar du mot timret i mellanväggarna och hur får du plasten tät och genomgående genom mellantaket?

Om man tilläggsisolerar ett timmerhus skall det om möjligt göras på utsidan.
Detta för att fukten som vandrar utåt inte får möta en kall tät yta någonstans.  Om man har tilläggsisoleringen invändigt kommer fukten att vandra genom isoleringen och möta det flera grader kallare och relativt täta timret. Risken för kondens är med andra ord ganska stor i en dylik konstruktion.
Dessutom är det ju litet galet att stänga av timret från rumsluften. Då kan man inte längre utnyttja timrets förmåga att utjämna magasinera värme och därmed rumstemperaturen över tid.

Det har visat sig att det brukar kunna lyckas att tilläggsisolera med 5 cm bergull/glasull utvändigt utan mögelproblem trots att det delvis strider mot den teoretiska fuktfysiken. Troligen beror detta fenomen på att temperaturen i ullen är så pass hög att daggpunkten kommer utanpå väggen vid de flesta temperaturer. Jag vill inte rekommendera den lösningen men det brukar gå.

[kackelmann]

Det har visat sig att det brukar kunna lyckas att tilläggsisolera med 5 cm bergull/glasull utvändigt utan mögelproblem trots att det delvis strider mot den teoretiska fuktfysiken. Troligen beror detta fenomen på att temperaturen i ullen är så pass hög att daggpunkten kommer utanpå väggen vid de flesta temperaturer. Jag vill inte rekommendera den lösningen men det brukar gå.

Med tanke på hur mycket värme timmerstommen släpper igenom är min känsla av att man nog kan isolera med både 70 och 95mm ull utan att få in daggpunkten i väggen. Gör man detta med nån "ekofiber"-lösning, i samband med en genomgripande renovering så att man kan flytta ut fönstrena och slippa gluggarna.. så tror jag det kan bli riktigt fint. Locklistpanel med ojämna bredder, järnvitriolbehandlad. Inte historiskt korrekt men rackarns snyggt.

Förstår inte varför så många i tråden hänger upp sig på mineralisolering. Finns goda naturalternativ.. kör på det.

[Broberg]

så att man kan flytta ut fönstrena och slippa gluggarna.. så tror jag det kan bli riktigt fint.

Hur flyttar man ut stengrunden så man inte får ett hus som ser ut som en svamp? Och så är det inget litet jobb att förstora hela taket så det blir rätt proportioner heller.

[Ulric Eriksson]

Vid utvändig isolering flyttas ju daggpunkten utåt.

[Loki]

Bra diskussioner! Jag lär mig jätte mycket. Tack.

Jag har pratat med både hfekoisolering.com och feab.se om att köpa lösull eller ekofiber. Jag funderar också på om det är bäst att dem kommer och gör jobbet åt mig, dem är ju ändå proffs och jag har aldrig tagit i lösull eller ekofiber  . Ca. 11000 för jobb och material efter ROT.

[malarmaster]

Med tanke på hur mycket värme timmerstommen släpper igenom är min känsla av att man nog kan isolera med både 70 och 95mm ull utan att få in daggpunkten i väggen. Gör man detta med nån "ekofiber"-lösning, i samband med en genomgripande renovering så att man kan flytta ut fönstrena och slippa gluggarna.. så tror jag det kan bli riktigt fint. Locklistpanel med ojämna bredder, järnvitriolbehandlad. Inte historiskt korrekt men rackarns snyggt.

Förstår inte varför så många i tråden hänger upp sig på mineralisolering. Finns goda naturalternativ.. kör på det.

att mineralullsfrågan hela tiden dyker upp beror nog mest på att det är vad som erbjuds ute på byggshoparna/varuhusen,ekofiber har hittills stannat på specialfirmor och byggnadsvårdsbutikerna men jag tror att det kommer mer o mer då det börjar efterfrågas,givetvis är det också en prisfråga men om husägaren sätter sig in i problematiken med mineralull/timmerhus brukar merkostnaden vara överkomlig. tror också att priserna på ekofiber sjunker med att tillverkare och efterfrågan ökar hela tiden. Ulf

[Skogsvilde]

Sen är det faktiskt så att man inte behöver ha 20 grader varm innomhus. Sänker man temperaturen ner till 18 grader så är det fortfarande behagligt även om man måste ha en extra tröja på sig.


Korrigerat 

[Ulric Eriksson]

Sen är det faktiskt så att man inte behöver ha 20 grader varm innomhus. Sänker man temperaturen ner till 118 grader så är det fortfarande behagligt även om man måste ha en extra tröja på sig.

Låter svettigt.