Spara bränsle genom växelvis fullgas och frirullning?

[Själv är bäste dräng]

Ser du förtändningen på obd:n? I så fall är det ju bara att pytsa i lite e85 och se tändningen återta sin tid. Med ännu högre komp så har du en ren e85-motor. Koenigsegg light

[husbehov]

vet inte än , har inte skaffat licensen pga köpstopp till lön men det vore riktigt kul att laborera med sånt sen . det här har fått mitt bilintresse att vakna lite igen faktiskt . e85 de ska väll ha mer bränsle med då vad jag läst mej till , ca 30 % ?

[husbehov]

har faktiskt införskaffat en till sotningssats om jag råkar komma över ett nytt topplock att gräva lite mer i

[husbehov]

Har Fiaten tändsystem med knackreglering? I så fall kommer den inte att spika hur mycket du än höjer kompressionen, den ställer bara tändningen senare efter behov och så ökar bränsleförbrukningen istället. Om det blir riktigt illa så kanske den tänder motorelektronikvarningslampan och sätter en felkod också.

men även det är bra att veta . 

[Själv är bäste dräng]

vet inte än , har inte skaffat licensen pga köpstopp till lön men det vore riktigt kul att laborera med sånt sen . det här har fått mitt bilintresse att vakna lite igen faktiskt . e85 de ska väll ha mer bränsle med då vad jag läst mej till , ca 30 % ?

Jag följer dina framsteg och lär utan att skruva

Det är mindre energi i etanol så det ligger nog på ungefär den nivån. Så skall e85 vara ekonomiskt lönsamt rakt av så måste literpriset vara 30% lägre än bensin. Och så får man tänka om så man inte blir deppad om bilen faktiskt drar synbart mer soppa.

[torbjorn]

e85 de ska väll ha mer bränsle med då vad jag läst mej till , ca 30 % ?

Ja, men ofta sköter lambdaregleringen om den saken automatiskt om inte gränserna är satta alltför snävt i motorstyrsystemets programvara. Så gott som alla bilar med lambdareglering klarar utan vidare att man blandar 30-40 % E85 i bensinen, och det är inte ovanligt att det går bra med uppåt 70-80 %. Med ren E85 kommer man dock, med få undantag, utanför lambdareglerområdet om man inte gör något åt saken.

Anledningen till att det krävs mer etanol i förhållande till luften än bensin, är ju att det ingår en syreatom i varje etanolmolekyl. En del av syret behöver alltså inte tillföras i form av luft utan följer redan med (och tar plats) i bränslet.

Det är värt att notera att om man blandtankar en bil, så blir det oftast ingen ökning alls av bränsleförbrukningen förrän man kommer över 30 % E85 i bränslet. Ibland kan förbrukningen till och med minska vid inblandningar mellan 20 och 30 %. Detta av två skäl - dels att etanolinblandningen höjer oktantalet så att ev knackreglering inte behöver reglera ner så mycket och dels att motorns termiska verkningsgrad blir bättre. Etanolen innehåller ju förhållandevis mer väte och mindre kol än bensin, det gör att avgaserna från etanol innehåller mer vattenånga och mindre koldioxid än vad bensinavgaser gör. Och vattenångan är mer effektiv på att expandera vid uppvärmning och omvandla värmeenergi till mekaniskt arbete.

[ensamhet]

Min gamla Volvo från -76.
B23-a med förgasare, brytarlöst tändsystem och overdrive drog mindre med 60% E85 när jag körde 110 på motorväg i Skåne.

[husbehov]

Ja, men ofta sköter lambdaregleringen om den saken automatiskt om inte gränserna är satta alltför snävt i motorstyrsystemets programvara. Så gott som alla bilar med lambdareglering klarar utan vidare att man blandar 30-40 % E85 i bensinen, och det är inte ovanligt att det går bra med uppåt 70-80 %. Med ren E85 kommer man dock, med få undantag, utanför lambdareglerområdet om man inte gör något åt saken.

Anledningen till att det krävs mer etanol i förhållande till luften än bensin, är ju att det ingår en syreatom i varje etanolmolekyl. En del av syret behöver alltså inte tillföras i form av luft utan följer redan med (och tar plats) i bränslet.

Det är värt att notera att om man blandtankar en bil, så blir det oftast ingen ökning alls av bränsleförbrukningen förrän man kommer över 30 % E85 i bränslet. Ibland kan förbrukningen till och med minska vid inblandningar mellan 20 och 30 %. Detta av två skäl - dels att etanolinblandningen höjer oktantalet så att ev knackreglering inte behöver reglera ner så mycket och dels att motorns termiska verkningsgrad blir bättre. Etanolen innehåller ju förhållandevis mer väte och mindre kol än bensin, det gör att avgaserna från etanol innehåller mer vattenånga och mindre koldioxid än vad bensinavgaser gör. Och vattenångan är mer effektiv på att expandera vid uppvärmning och omvandla värmeenergi till mekaniskt arbete.

jag kan knappt motstå att låsa upp licensen . det här är ju verkligen mycket effektivare än de förgasarbilar jag exprimenterat med tidigare . så mycket man får på köpet ! nu när man förstår det lite bättre

[husbehov]

Min gamla Volvo från -76.
B23-a med förgasare, brytarlöst tändsystem och overdrive drog mindre med 60% E85 när jag körde 110 på motorväg i Skåne.

ja jag har oxå fått en volvo nu när du nämner det att gå lite billigare med inblandning av e85 . en 245 jag ställde upp förtändningen på ganska mycket bara för att prova . jag hade dock brytarfördelare och min favoritvolvoförgasare pierburg . ( har aldrig fått SU och liknande att gå lika billigt)

[husbehov]

Min gamla Volvo från -76.
B23-a med förgasare, brytarlöst tändsystem och overdrive drog mindre med 60% E85 när jag körde 110 på motorväg i Skåne.

jag vart att tänka på hur många mil sen din förgasare renoverades ? har för mej att jag läst någonstans att de ska renoveras efter ca 6000 mil  ? de är inte svåra att renovera och det blir ju en väldig skillnad på både gång och förbrukning . har för mej satsen kostade runt 1000 kr

[torbjorn]

Det här med förebyggande renovering av förgasare var något som en del bildelsfirmor (bl a Mekonomen) propagerade för på 80-talet, mest bara för att få sälja delar.

Det som brukar hända med tiden med en förgasare med vakuumkolv är att nålen blir sliten och får ett "trappsteg" i det läge som ligger mitt för munstyckets kant vid tomgång, och felsymptomet på det är att det är omöjligt att ställa in förgasaren så att bränsleblandningen blir rätt både vid tomgång och normal körning. Antingen blir CO-halten för hög vid tomgång (och tomgångsförbrukningen dubbelt så hög som nödvändigt) och motorn går bra för övrigt, eller också får man rätt CO-halt vid tomgång men har en motor som är nästan okörbar vid måttligt gaspådrag.

Ett vanligt problem på Volvo, i synnerhet med Strombergförgasare, är att flottörventilen inte orkar hålla emot bränslepumpens tryck så att förgasaren flödar över (eller, i måttligare fall, så blir bara bränsleblandningen för fet), men det brukar inte bero på något fel i förgasaren utan den vanliga orsaken är att bränslepumpen lämnar för högt tryck. Vid byte av bränslepump på en sån där motor ska man egentligen alltid kontrollmäta bränsletrycket och, om nödvändigt, justera med olika tjocka packningar mellan pumpen och motorblocket. En del tvivelaktiga piratbränslepumpar hade på sin tid en alldeles för stark returfjäder, vilket ledde till för högt bränsletryck som inte gick att justera ner.

Man bör komma ihåg att alla de där förgasarna med vakuumkolv, oavsett märke, utvecklades och förbättrades med tiden. Den sista generationen av de förgasarna, från ca 1983-85, är från fabrik bestyckad för något magrare bränsleblandning än de äldre. Dels pga strängare avgaskrav och dels pga den stora bensinprishöjningen hösten 1982 som gjorde bränsleslukande bilar svårsålda de närmaste åren.

[husbehov]

Det här med förebyggande renovering av förgasare var något som en del bildelsfirmor (bl a Mekonomen) propagerade för på 80-talet, mest bara för att få sälja delar.

Det som brukar hända med tiden med en förgasare med vakuumkolv är att nålen blir sliten och får ett "trappsteg" i det läge som ligger mitt för munstyckets kant vid tomgång, och felsymptomet på det är att det är omöjligt att ställa in förgasaren så att bränsleblandningen blir rätt både vid tomgång och normal körning. Antingen blir CO-halten för hög vid tomgång (och tomgångsförbrukningen dubbelt så hög som nödvändigt) och motorn går bra för övrigt, eller också får man rätt CO-halt vid tomgång men har en motor som är nästan okörbar vid måttligt gaspådrag.

Ett vanligt problem på Volvo, i synnerhet med Strombergförgasare, är att flottörventilen inte orkar hålla emot bränslepumpens tryck så att förgasaren flödar över (eller, i måttligare fall, så blir bara bränsleblandningen för fet), men det brukar inte bero på något fel i förgasaren utan den vanliga orsaken är att bränslepumpen lämnar för högt tryck. Vid byte av bränslepump på en sån där motor ska man egentligen alltid kontrollmäta bränsletrycket och, om nödvändigt, justera med olika tjocka packningar mellan pumpen och motorblocket. En del tvivelaktiga piratbränslepumpar hade på sin tid en alldeles för stark returfjäder, vilket ledde till för högt bränsletryck som inte gick att justera ner.

Man bör komma ihåg att alla de där förgasarna med vakuumkolv, oavsett märke, utvecklades och förbättrades med tiden. Den sista generationen av de förgasarna, från ca 1983-85, är från fabrik bestyckad för något magrare bränsleblandning än de äldre. Dels pga strängare avgaskrav och dels pga den stora bensinprishöjningen hösten 1982 som gjorde bränsleslukande bilar svårsålda de närmaste åren.

ja i den satsen till pierburgen ingick just nål, munstycke, membran och några o-ringar och gjorde stor skillnad på samtliga jag renoverat (4st) men det är ju just som du säger huvudsakligen nålen som blir sliten . när membranet får sprickor får man en lustig gång och mycket törstig med . volvo 142:a med b20 monterade jag en renoverad pierburg på med ett orginal insug/grenrör jag helt sonika kapade bort avgasdelen på och ersatte med 4-2-1 extraktor och en k-kam nya lyftare, lager och kolvringar och vilken bil det vart med så enkla medel . inga supersiffror men fick den att ligga på 0.8 om man körde snällt och innan med gamla förgasaren så drog den lätt över litern. m40 låda var det och den tog min brors slutkörda volvo 850 i acceleration med lätthet

[ensamhet]

jag vart att tänka på hur många mil sen din förgasare renoverades ? har för mej att jag läst någonstans att de ska renoveras efter ca 6000 mil  ? de är inte svåra att renovera och det blir ju en väldig skillnad på både gång och förbrukning . har för mej satsen kostade runt 1000 kr

Har ingen aning om någon renoverat förgasaren.
Den går lite ojämt ibland, men tänker inte fippla något med förgasaren så länge den drar strax under litern.
Volvo är ju inte kända för att gå under litern.
I och för sig var Co-n 3 gånger högre nu än förra gången jag besiktigade 2008.
Kan ju bero på att den stått i skogen 6 år.

[torbjorn]

En sak som kan ändra CO-halten på en Volvo från sent 70-tal utan att något har hänt med förgasaren är om puls-air-systemet som ska släppa in luft i grenröret för att efterförbränna avgaserna har lagt av (t ex igensotade rör eller trasiga backventiler).
Jag vet inte exakt vid vilken årsmodell det infördes, men det kan som tidigast ha varit 1976 och det finns definitivt på 82'or med förgasare.
En vanlig orsak till hög bränsleförbrukning är om man har glömt att plugga puls-air-systemet när man ställer in CO-halten. Jag har sett ett fall där en bil hade 9 % CO med pluggad puls-air, när systemet togs i drift sjönk CO-halten direkt till 3 %. Men den motorn fick ju fortfarande alldeles för fet blandning och därmed hög bränsleförbrukning. Mer rimliga värden är 2-3 % utan puls-air och 0,5-1 % med.

Vill man vara säker på att ha lägsta möjliga bränsleförbrukning bör man kolla en gång extra att tändförställningsmekanismerna (både vakuum- och centrifugal- ) i fördelaren fungerar som de ska och inte kärvar. Det är viktigt att centrifugaltändförställningen inte börjar reglera förrän strax över tomgångsvarvtal, ibland kan det hända att den sätter in för tidigt pga utmattade fjädrar.

[Gröfre Slissing]

Hej!
Jag tjafsade tidigare om hur det kunde vara att utan elakhet från myndigheters och "förmyndares" sida kunna frirulla 45-km-fordon i högre hastighet än 45 km/tim. Jag fick då skriftligt bevis från myndigheten att det var skyltarnas hastighetsangivelser  som gäller, INTE fordonets regelbegränsning! Gladde mig!
Nåååågon av er visste inte dååå hur det fungerar med den typ av transmission 45-km-vagnarna har  om man lägger i neutralläge, rullar,  och sedan ,med fordonet fortfarande i rörelse, lägger i driften igen! På äldre vagnar med automatlåda var det så att 2.an hoppade i ett kort ögonblick, sedan blev det "drajven" som vanligt.
Har nååågon av er testat ovanstående, och kan skriva något om detta?

Hälsning!
G S

[JohnA]

....Så gott som alla bilar med lambdareglering klarar utan vidare att man blandar 30-40 % E85 i bensinen.....

...värt att notera att om man blandtankar en bil, så blir det oftast ingen ökning alls av bränsleförbrukningen förrän man kommer över 30 % E85 i bränslet. Ibland kan förbrukningen till och med minska vid inblandningar mellan 20 och 30 %. Detta av två skäl...

Så här års kör jag på ungefär 1/3 E85 utan tendens till ryckningar, vilka borde vara ett tecken på att utspädningen blivit så mager att gnistan har svårt att tända bränslet. Vid något tidigare försök att tangera gränsen trillade jag över med en procentuellt kraftig ökning av bränsleförbrukningen, ryckig gång och rimligen även kraftigt förhöjd HC-halt.

Till saken hör att min motor har förgasare som ju blandar bränsle helt i "blindo" och min inblandning av E85 måste därför ganska exakt motsvara förgasarens "säkerhetsmarginal" mot produktionstoleranser, vinterkyla, sämre bensinkvalitet m.m. som behövs för att en "blind" förgasare inte ska ge motorstörningar. Eftersom förgasaren inte känner av bränslets energiinnehåll kan bränsleförbrukningen inte öka förrän etanolhalten blir så hög att tändningen missar och HC-halten skjuter i höjden.

Jag har inte experimenterat tillräckligt för att våga påstå detta helt säkert, men de gånger jag tvingats tanka enbart bensin de senaste åren (t.ex. i Finland där bara 95E10 är tillgängligt) har bränsleförbrukningen blivit klart högre. Värst är dock motorns hopplösa glödtändande varje gång jag stänger av omedelbart efter acceleration med nära full gas. (som ju är mitt vanligaste driftfall och en av nycklarna till min låga förbrukning) Att glödtändningen dessutom får motorn att snurra några varv baklänges, puffa ut avgaser ur luftburken (lukten går inte att ta fel på) och varje gång tömma oljepumpen är ingen höjdare direkt... Att etanolinblandningen faktiskt sänker min förbrukning är mer av en trevlig bieffekt jag ser som bekräftelse på Torbjörns förklaring om det där med vattenångans expansion m.m.

Om man bytte från förgasare på min motor till lambdareglerad insprutning antar jag att bränsleförbrukningen skulle bli i stort sett densamma jag har idag med den mix jag kör på, helt enkelt för att det redan är så optimerat (åtminstone nu på sommaren). Eller...?
En sak bränsleinsprutning gör bättre än en förgasare, oavsett om den är lambdareglerad eller ej, borde vara att faktiskt finfördela bränslet bättre, vilket i sig borde göra förbränningen effektivare. Fast detta kanske främst gör sig gällande när motorn arbetar "strypt" och på låga varv. När min motor är igång är det i stort sett "fullt flås" genom den hela tiden och då blir det rimligen mer energi som piskar sönder bränslet i förgasaren?

Enklare framför allt, men kanske också mer lönsamt i mitt fall, borde vara att höja kompressionen. Den gamla Ford V4:n har omkring 9:1 vill jag minnas, vilket inte är så högt med moderna mått för en bensinmotor och med ständig E85-inblandning borde kompressionen kunna höjas ytterligare. Tror V4-topparna har en ganska bra form för att vara tvåventilers från 60-talet. En Fiat Abarth med samma form på förbränningsrummen har 11:1 i komp.

Ett alternativt till att höja kompressionen genom att plana topparna är att göra det med turbo! -Om inte annat en klart roligare åtgärd åtminstone... I så fall borde det vara optimalt med en ganska liten turbo som snabbt ger laddtryck redan vid ganska låga motorvarv. En motor med planade toppar borde ge högre verkningsgrad än turbomotorn vid låg belastning, vilket är hur de flesta kör sina bilar den mesta tiden, men nu är det ju JAG som kör och det sker som bekant med hård belastning eller inte alls.

Alltså: En liten turbo eller planade toppar? Turbon är onekligen roligare som sagt, och man slipper dessutom skruva isär motorn! Att konvertera en enkelspjällförgasare för övertryck är inte speciellt svårt: Man trycksätter spjällaxeln via små borrade kanaler under förgasaren med laddluft som hämtas före förgasaren, sedan behövs en bränsletryckregulator som hela tiden håller bränsletrycket aningen över laddlufttrycket.

Att turbon sedan sannolikt ger mer hästkrafter och en häftigare acceleration behöver faktiskt inte innebära att bränsleförbrukningen ökar. Snarare borde det kunna bli en marginell MINSKNING av förbrukningen eftersom bränslet förbränns under högre tryck och i större mängd utan att motorns friktionsförluster blivit större. ?

[JohnA]

Hej!
Jag tjafsade tidigare om hur det kunde vara att utan elakhet från myndigheters och "förmyndares" sida kunna frirulla 45-km-fordon i högre hastighet än 45 km/tim. Jag fick då skriftligt bevis från myndigheten att det var skyltarnas hastighetsangivelser  ...

Har för mig jag skrev om detta nyligen... *förvirrad och för lat för att plöja igenom äldre inlägg*
Min 15-årige son som nyligen skaffat AM-kort hävdar bestämt att körskolan sagt att han ALDRIG får köra sin moped fortare än 45 km/h. Antingen pratade de i nattmössan eller så har AM-kortet i sig en slags inbyggd hastighetsgräns? Detta låter fullt rimligt, ja faktiskt oväntat förnuftigt för att vara något lagstiftarna tänkt ut... Om mopedföraren däremot har A- eller B-kort blir fortkörningen rimligen mindre olämplig.

[Gröfre Slissing]

Hej!
Ja, tyvärr kom min "riktiga" fråga bort i och med att jag tjafsade om annat i början! Jag skulle naturligtvis bara skrivit följande :

"Någon av er visste inte förut  hur det fungerar med den typ av transmission många av 45-km-vagnarna har , om man lägger i neutralläge, frirullar,  och sedan ,med fordonet fortfarande i rörelse, lägger i driften igen! På äldre bilar med vanlig automatlåda var det så att 2.an hoppade i ett kort ögonblick, sedan blev det "drajven" som vanligt. Min fråga betingas av att jag lägger i friläge när jag kan göra så, och utnyttjar den levande kraften i bränslebesparingssyfte!
Har nååågon av er testat ovanstående, och kan skriva något om detta?

Hälsning!
G S

[husbehov]

Hej!
Ja, tyvärr kom min "riktiga" fråga bort i och med att jag tjafsade om annat i början! Jag skulle naturligtvis bara skrivit följande :

"Någon av er visste inte förut  hur det fungerar med den typ av transmission många av 45-km-vagnarna har , om man lägger i neutralläge, frirullar,  och sedan ,med fordonet fortfarande i rörelse, lägger i driften igen! På äldre bilar med vanlig automatlåda var det så att 2.an hoppade i ett kort ögonblick, sedan blev det "drajven" som vanligt. Min fråga betingas av att jag lägger i friläge när jag kan göra så, och utnyttjar den levande kraften i bränslebesparingssyfte!
Har nååågon av er testat ovanstående, och kan skriva något om detta?

Hälsning!
G S

vad är det för mopedtyp du har ?

[husbehov]

Att turbon sedan sannolikt ger mer hästkrafter och en häftigare acceleration behöver faktiskt inte innebära att bränsleförbrukningen ökar. Snarare borde det kunna bli en marginell MINSKNING av förbrukningen eftersom bränslet förbränns under högre tryck och i större mängd utan att motorns friktionsförluster blivit större. ?

  turbo brukar ju kunna sänka förbrukningen både på bensin och dieselar . ett annat sätt att bygga om till förgasarturbo är att bygga en "låda" runt förgasaren som turbon trycksätter . har för mej man behöver något högre bränsletryck med? det är något jag alltid velat testa ! jag är osäker på hur v4 :ans insug ser ut . men det brukar vara besvärligt att plana v8 or pga insuget . när topparna kommer längre ner blir ju insuget för brett eller hur man ska säga för att matcha insugskanalerna igen