Spara bränsle genom växelvis fullgas och frirullning?

[JohnA]

Efter katastrofresan med kylskåpet på taket är förbrukningen tillbaka vid dryga fyra deciliter milen. Senaste tankningen gav 0,42.

[Gröfre Slissing]

Hej!
Skrev för någon tid sedan följande:
”Hur är det ; har någon av er med samma körningsbeteende som jag erfarenhet av körning med Volvo 1970-talare, automatlåda? Har man frirullning och sedan lägger i ”D-läget” när det är dags, går först ”2-läget” i , men sedan lugnar det ner sig snabbt, och vanliga ”drajven” hoppar i.
Skall det / brukar det vara så, eller var det just MIN låda som bara betedde sig så?”

”torbjorn” svarade:
Beteendet du beskriver på en gammal Volvo-automatlåda tycker jag låter som man kan förvänta sig. När man rullar i friläge så är ju förmodligen styrtrycket nere på noll. När sedan växeln läggs i så tar det några sekunder innan styrtrycket stiger till rätt värde för aktuell hastighet, och innan allt har stabiliserat sig har ventilblocket ett ögonblick fått för sig att hastigheten är lägre och att det ska läggas i en lägre växel.”

Raskt över till mitt egentliga ärende.
Jag har funderat på att i framtiden köpa en mopedbil, och undrar om ovanstående beteende kommer att visa sig också med en sådan. Där är det väl bara någon variator som sköter utväxlingen. Givetvis kommer jag att i utförslöpor lägga ur ”växeln!” Har någon av er provat vad som händer när man ”lägger i växeln igen” på en sådan?

Hälsning!
G S

[Själv är bäste dräng]

Har testat jojokörning med snålbilen, men fick bara ned förbrukningen från 0,38 till 0,37 på min teststräcka. Jojokörningen var inget kul heller, så jag är glad att den inte visade sig fungera bra på min bil.

Färddatorn är en riktig nyttopryl. Handbromsen låg på lite vid en resa, och det syntes direkt på förbrukningen. Dessutom får man en sådan exakt feedback på sin körstil och hastighet.

[torbjorn]

Hej!

Raskt över till mitt egentliga ärende.
Jag har funderat på att i framtiden köpa en mopedbil, och undrar om ovanstående beteende kommer att visa sig också med en sådan. Där är det väl bara någon variator som sköter utväxlingen. Givetvis kommer jag att i utförslöpor lägga ur ”växeln!” Har någon av er provat vad som händer när man ”lägger i växeln igen” på en sådan?

Hälsning!
G S

Jag har inte provat, men med tanke på hur transmissionen ser ut på andra tekniskt sett liknande fordon (t ex fyrhjulingar och snöskotrar) så är det nog överhuvudtaget inte tillrådligt att lägga i och ur växeln  annat än när mopedbilen står helt stilla. Växlingen mellan fram, friläge och back brukar nämligen ske med skjutkugghjul, och om man försöker lägga i växeln under körning kommer det bara att skrapa och man får knappast i växeln om man inte lyckas anpassa motorvarvtalet mycket exakt efter hastigheten (jämför med dubbeltrampning på en gammal lastbil med osynkad växellåda).
I många fall finns det överhuvudtaget inget friläge, utan bara växling mellan fram och back.

På fyrhjulingar (och troligen också på mopedbilar) finns det en centrifugalkoppling på sekundärvariatorn, som man eventuellt kan få att släppa så att bilen kan rulla fritt utan att dra med variatorrem och motor.

[Gröfre Slissing]

Hej!
Tack för ditt svar, "torbjorn!"  Det låter inte bra!
Nu har jag fått löfte av en grannes dotter att provköra hennes franska mopedbil, och då kanske jag försiktigt kan prova ; först i mindre backar, och om detta går bra , även  i större . Jag har redan varit i tillfälle att köra den, men hade då ingen tanke på prova detta.

Yttrligare en fråga fanns hääär! Borttagen av "ointresse!"

Hälsning!
G S

[Gröfre Slissing]

Hej!
I mitt senaste svar inflikade jag en fråga, men som den inte besvarades klippte jag ut den och skriver den nu separat, låt vara i något annorlunda skepnad.
Kanske inhandlas EU-mopedbil, således 45 km/tim-fordon, och lyckas jag med i- och urläggandet av växel under drift kommer jag att , som tidigare, frirulla i utförslöpor.
Det betyder att jag kanske kan komma upp i 80-100 km / tim om det vill sig väl. Mitt förnuft säger mig att det är ”skyltarnas” hastighetsbegränsningsangivelse som gäller, medan det kanske av förmynderi- och byråkratiskäl är ”fordonets" hastighetsbestämmelser som skall följas!

Jag ställde min fråga i telefon till Fordonsstyrelsen, som inte kunde besvara den, utan hänvisade mig till ”lokala polisen!”  Nej, de kunde heller inte besvara frågan !
Vore intressant att veta hur det är, så att inte godtycke tillämpas vid eventuell fartkontroll!

Hälsning!
G S

[Skogsvilde]

Hej!
I mitt senaste svar inflikade jag en fråga, men som den inte besvarades klippte jag ut den och skriver den nu separat, låt vara i något annorlunda skepnad.
Kanske inhandlas EU-mopedbil, således 45 km/tim-fordon, och lyckas jag med i- och urläggandet av växel under drift kommer jag att , som tidigare, frirulla i utförslöpor.
Det betyder att jag kanske kan komma upp i 80-100 km / tim om det vill sig väl. Mitt förnuft säger mig att det är ”skyltarnas” hastighetsbegränsningsangivelse som gäller, medan det kanske av förmynderi- och byråkratiskäl är ”fordonets" hastighetsbestämmelser som skall följas!

Jag ställde min fråga i telefon till Fordonsstyrelsen, som inte kunde besvara den, utan hänvisade mig till ”lokala polisen!”  Nej, de kunde heller inte besvara frågan !
Vore intressant att veta hur det är, så att inte godtycke tillämpas vid eventuell fartkontroll!

Hälsning!
G S

Aldrig aldrig ta dylika frågor på telefon med transportstyrelsen.
Alltid skriva brev eller mail.

Till din fråga, mopedbilens konstruktiva hastighet är 45 km/h det innebär att bromsar, krockskydd och personskydd i fordonet är av sådan konstruktion som är anpassat till den förhållandevis låga hastigheten och därför skall man bötfällas trots att man vid frihjulning endast använder de krafter moder natur ger en.

[Gröfre Slissing]

Hej igen!
Tack för svaret, "Skogsvilde!"
Jo då, jag har skrivit tilll Transportstyrelsen, och avvaktar svar! Skriftligt är förstås det bästa i det fall det gällermyndigheter.
Tyvärr får jag säkert samma svar av den. Verkar dock som om jag inte är lika fönuftig som Du i det här fallet.

Hälsning!

G S

[Gröfre Slissing]

Hej!
RIK VÄLSIGNELSE ÖVER TRANSPORTSTYRELSEN!

Nedan följer min fråga, och "Transportstyrelsens" svar!
-----------------------------------------------------------

Hej Willy!

Tack för din fråga med ärendenummer TSMS 2015/9538.

Fråga:
Eventuellt inhandlas EU-mopedbil, således 45 km/tim-fordon, och lyckas jag med i- och urläggandet av växel under drift kommer jag att , som tidigare med vanlig bil, frirulla i utförslöpor. Klart bränslebesparande!
Det betyder att man kanske kan komma upp i 80-100 km / tim. om det vill sig väl. Mitt förnuft säger mig att det är ”skyltarnas” hastighetsbegränsningsangivelse som gäller, medan det kanske av förmynderi- och byråkratiskäl är ”fordonets hastighetsbestämmelser” som skall följas! (ställ inte för stora krav på mitt förnuft!)
Vad tycker ”Transportstyrelsen?”  Om det är fordonets hastighetsbegränsning som gäller i detta fall ; VAR kan man se det i klarskrift / lagtext?
Förhands-tack för svar!
Vänliga hälsningar!
Willy Nilsson

Svar: Mopedbilens hastighetsbegränsning är bara ett tekniskt krav på att den inte på plan mark ska kunna köras fortare än 45 km/tim. Om du i medlut exempelvis skulle rulla upp i 70 km/tim är detta helt lagligt om vägens hastighetsbegränsning är minst 70 km/tim och förhållandena är sådana att det är trafiksäkert att hålla så hög hastighet. Det är alltså vägens hastighetsbegränsning, och förstås anpassning till sikt, väg, väder trafik med mera som gäller när du kör bilen i trafik.

Med vänliga hälsningar
Bo Göingberg
------------------------------

Många glada hälsningar!

G S

[Skogsvilde]

Hej!
RIK VÄLSIGNELSE ÖVER TRANSPORTSTYRELSEN!

Nedan följer min fråga, och "Transportstyrelsens" svar!
-----------------------------------------------------------

Hej Willy!

Tack för din fråga med ärendenummer TSMS 2015/9538.

Fråga:
Eventuellt inhandlas EU-mopedbil, således 45 km/tim-fordon, och lyckas jag med i- och urläggandet av växel under drift kommer jag att , som tidigare med vanlig bil, frirulla i utförslöpor. Klart bränslebesparande!
Det betyder att man kanske kan komma upp i 80-100 km / tim. om det vill sig väl. Mitt förnuft säger mig att det är ”skyltarnas” hastighetsbegränsningsangivelse som gäller, medan det kanske av förmynderi- och byråkratiskäl är ”fordonets hastighetsbestämmelser” som skall följas! (ställ inte för stora krav på mitt förnuft!)
Vad tycker ”Transportstyrelsen?”  Om det är fordonets hastighetsbegränsning som gäller i detta fall ; VAR kan man se det i klarskrift / lagtext?
Förhands-tack för svar!
Vänliga hälsningar!
Willy Nilsson

Svar: Mopedbilens hastighetsbegränsning är bara ett tekniskt krav på att den inte på plan mark ska kunna köras fortare än 45 km/tim. Om du i medlut exempelvis skulle rulla upp i 70 km/tim är detta helt lagligt om vägens hastighetsbegränsning är minst 70 km/tim och förhållandena är sådana att det är trafiksäkert att hålla så hög hastighet. Det är alltså vägens hastighetsbegränsning, och förstås anpassning till sikt, väg, väder trafik med mera som gäller när du kör bilen i trafik.

Med vänliga hälsningar
Bo Göingberg
------------------------------

Många glada hälsningar!

G S

Spara på det och ha med i bilen,  för jag är övertygad att du kan komma att behöva det.
Rena frikortet!

[Gröfre Slissing]

Hej!
Utmärkt ,"Skogsvilde!" Tack för det!
Trodde förresten inte att jag skulle få det svar jag fick!

Skulle det bli en vagn av 45 km / tim-slaget kommer jag att ta med ett exemplar av svaret!
Hälsning ånyo!

G S

[JohnA]

Jag höll på att tappa hakan när jag läste svaret från Transportstyrelsen gällande mopedbil i nedförsbacke! Har hört om fjunläppar i A-traktor som ibland lyckas krångla sig ur polisens grepp genom att hävda att de "bara kopplade ur och rullade i backen" då det kört för fort.

Ett fordon vars hjulsystem/bromsar/däck är dimensionerade för max 45 km/h borde lätt kunna klassas som klart olämpligt och t.o.m. vårdslöshet i trafik om man far fram med det i dubbla hastigheten. Å andra sidan finns mycket att säga om trafiksäkerhet och underdimensionerad teknik på många veteranfordon... Som ägare/förare av ett udda veteranfordon kanske man förväntas ha lite bättre koll än genomsnittsföraren på vilka hastigheter fordonet faktiskt klarar.

Vad svaret från Transportstyrelsen inte innehåller är något om körkort/behörighet. Kanske förutsatte man att föraren av mopedbilen har B-kort? Även om fordonet i sig är helt lagligt att störta nerför backen i 90 blås på 90-väg hoppas jag för allt i världen att polisen har kraftfulla synpunkter om föraren är en 15-åring med licens att döda i endast 45 km/h!

Min son har fått en EU-moped, en sju år gammal fyrtakts kinaskoter som bara körts av en lite äldre kvinna samt då och då av hennes dotter. Ingen inblandad har en susning om teknik och hur man manipulerar en moped till att gå fortare. På plan mark gör nog moppen sina lagliga 45 ungefär och den tappar rejält i uppförsbackarna. I den rejäla nedförsbacken på 70-vägen hemomkring jobbade mopedmätaren upp sig en bit över 70 med mig och den yngre sonen i hukande ställning. Mopeder brukar ha glädjemätare, men det faktum att vi nästan drog jämnt med bilarna talar sitt tydliga språk: EU-mopeder direkt från handlaren får en sjuhelsikes fart när det blåser medvind och bär iväg nedför! Frågan är vad lagen säger om föraren kör fortare än vad KÖRKORTET tillåter?

Med 90 i mopedbil på 90-väg och B-kort borde det alltså vara ok (men potentiellt farligt). Med AM-kort för moped borde det INTE vara ok. Med 90 nerför backen på tvåhjulsmoped och endast B-kort borde det inte heller vara ok, eftersom tvåhjuling över 45 km/h är motorcykel.

Något jag är nyfiken på är vad lagen säger om en 15-åring med AM-kort i 45 km/h med en A-traktor som ju bara får gå i 30. Alltså inget fusk med traktorn, utan medvind eller nedförsbacke. Traktorn som sådan är i sig laglig i vilken hastighet som helst men föraren har faktiskt körkort som ger behörighet att köra en slags bil i 45 km/h, mopedbilen alltså. Gissar det är Polisen och inte Transportstyrelsen som kan tala om vad som egentligen gäller.

Vi är långt från trådämnet nu, men detta är intressant! 

ON topic: Sedan kylskåpet på taket bromsade upp bränsleförbrukningen rejält har min Saab återgått till att nöja sig med 4,2 till 4,4 L100 ganska konstant under flera fulltankningar. Det börjar verkligen likna sport på elitnivå, -minsta slarv och det straffar sig tydligt vid nästa tankning.

Nu när vintern börjar knacka på, med helt andra behov av kupévärme och strålkastare är det definitivt slut med det roliga. Min väldigt spänningskänsliga bilstereo pekar också på att bilbatteriet kanske har tagit stryk av alla starter och korta laddningscykler. Det räcker helt enkelt inte längre att köra något 10-tal kilometer med endast LED-varselljus tända för att få slut på bilradions hopplösa omstarter varje gång startmotorn slår till. Det är fullt rimligt att något går sönder av mitt eviga startande, men jag hade nog räknat med att det första att ge upp skulle vara startmotorn. Har sett att Feltema säljer specialbatterier för bilar med "rödljusavstängning" och det är kanske värt de extra hundralapparna om jag längre in i vintern får batteriproblem.

Redan förra vintern planerade jag att montera en elektrisk cirkulationspump på kupévärmeslangen och koppla den i serie med fläkten för att få ner varvtal och strömförbrukning på dem båda. Som elektronikfreak funderar jag på att bygga en s.k. boost-converter som kickar igång och håller uppe spänningen till huvudstrålkastarna på 13-14 volt då motorn stängs av. Som det är nu hinner det inte gå många sekunder från motoravstängningarna innan lyset "kroknar" så pass att framfarten känns mindre säker.

Biltema har LED-konverteringssats för H4-strålkastare som jag tror drar ca 35W per lampa oavsett hel- eller halvljus. Dessa LED-lampor är inte godkända men om de ger rätt ljusbild tycker jag inte det är något att gråta över. Eftersom LED-chippen arbetar med betydligt lägre spänning än bilsystemets 12-14 volt antar jag att LED-lamporna har en aktiv reglering som ger konstant ljusstyrka oavsett om generatorn laddar eller ej. Att spara 40-50 watt vore inte dåligt alls eftersom generatorn har den otacksamma uppgiften att pumpa tillbaka det jag lånar under rullningsfaserna på den korta tid motorn jobbar. Startmotorn är förstås den avsevärt största strömförbrukaren, men motorn är för det mesta extremt lättstartad och jag har inte märkt tecken på att batteriet totalt sett "går back", vare sig på kortare eller längre resor.

Blybatterier sägs inte fungera ihop med regenerativ bromsning på elfordon och orsaken ska vara rent elektrokemisk, d.v.s. att det tar en viss tid för batteriet att omvandla tillförd energi. Innan batteriet "tar laddning" antar jag den inmatade energin i stället blir till värme i batteriet. Mina kanske minutlånga cykler med ca 20 sekunder "eldning i pannrummet" och 40 sekunders rullande borde egentligen dränera bilbatteriet fullständigt under en längre resa men jag har aldrig haft några startsvårigheter dagen efter en längre resa med den sedvanliga hysteriska jojjokörningen.

[torbjorn]

I somras fick jag tillfälle att vara med vid ett högst ovetenskapligt prov med ett par olika H4-LED-konverteringssatser. De provades i en strålkastare från en Citroën BX, och ljusbilden bedömdes genom att lysa på en garagevägg ca 5 m bort. Strålkastaren gav bra ljusbild med en riktig H4-lampa, men konverteringssatserna såg inte något vidare ut. Halvljuset blev en diffus fläck riktad snett nedåt höger, och helljusbilden blev mycket bredare än den borde vara. Den ena konverteringssatsen gav en mörk fläck i mitten av helljusbilden.

Vill man spara ström och kan tänka sig lite svagare ljus, så kan man byta ut H4-lamporna mot 35/35 W HS1-lampor. De har exakt samma placering av glödtrådarna som H4, men alltså lite lägre effekt. Sockeln är inte exakt likadan, en av de tre styrklackarna är bredare på HS1 än på H4.

Man ska se upp lite med de här AGM-batterierna för start/stopp -system, de vill ha några tiondels volt högre laddspänning än ett vanligt blybatteri. På en V4 med separat laddningsregulator är det dock säkert inget problem att bryta upp regulatorn och göra lämpliga modifieringar.

Såvitt jag vet har regenerativ bromsning fungerat utmärkt på de Renault-elbilar från 90-talet som i efterhand har konverterats till bly när man har tröttnat på de exploderande originalbatterierna (som var Ni-Cd).

[JohnA]

Jag läste en recension om LED-konvertering för MC-strålkastare. Det verkade till en början lovande, ja t.o.m. starkare än original, men vid praktiskt körprov floppade LED:en totalt. Dimmigt, ojämnt och har för mig fenomenet med den mörkare fläcken mitt i ljusbilden omskrevs även där. LED är definitivt en lovande teknik men jag misstänker att den lämpar sig ganska dåligt till strålkastare som inte från början designats för LED.

Beträffande start/stopp-batterier tolkar jag det som att de extra hundralapparna kan vara MER än bortkastade om resultatet blir att batteriet inte blir laddat ordentligt i en äldre bil. Jag har nyserved 55A generator från sista årsmodellerna Saab 96. Tidigare generatorer ger bara 35A. Antar det där extra både kan ge bättre laddning och mindre risk att jag smälter diodbryggan. Å andra sidan må min laddström vara högre än vid normalkörning, men det borde skona dioderna något att laddtiden är kortare än nedkylningstiden då motor och generator står stilla.

[fredde e]

Det var ju en bra utredning, när och varför bilarna drog mer eller mindre bränsle. Men att det finns bilar idag som drar 0,5 är nog en myt. Då har man gått på reklamen, där står det nämligen aldrig att man avser dieselbilar  med den låga förbrukningen. Jag och all mina bekanta med alla möjliga bilmärken lyckas inte att förbruka mindre än 0,9 vid vanlig blandad körning. Bilarna är medel till stora. Det kan finnas småbilar som drar mindre, men inte v 60 och uppåt. Däremot finns det mycket fel i den tron som folk har om förbrukningen på äldre bilar. Tex MB 450 SLC. Det påstås alltid att dessa bilar drar minst 1.5 liter. Helt fel, de drar inte mer än en liter om man hänger med den övriga trafiken. Trots V 8ta. Likadant med flertalet större bilar från 70-80 talet.

[torbjorn]

Vid vanlig blandad körning med någotsånär moderna bilar med ottomotor är det nog svårt att komma under 0,9 l/mil om man kör på E85 , vid bensindrift finns det dock åtskilliga fall av bilar som ligger nedåt 0,6-0,7 l/mil.  Ett sådant som jag har observerat på sista tiden är Skoda Fabia med 1,2 l bensinmotor. Dock ska man ha klart för sig att det fanns mycket mer gott om extremt snåla bensinbilar i början av 90-talet, dels var ju den tidens småbilar lättare än dagens eftersom de inte hade några ambitioner att få bra resultat i Euro NCAP -tester utan det räckte om de nätt och jämnt blev godkända i myndigheternas krockprov, och dels var det lättare att göra en bensinmotor med katalysator riktigt bränslesnål före ca 1993-94 då kraven på kväveoxidutsläpp skärptes. De allra äldsta bilarna med katalysator, från omkring '87-88 drog ofta mer pga mer grovhuggen teknik (elektroniska förgasare, mekanisk tändförställning mm) samt att de var optimerade för lågoktanig blyfri bensin (91 oktan på europeiska kontinenten, ännu lägre i t ex USA).

Beträffande större, äldre "glidarbilar" med automatlåda så är min erfarenhet att de måste komma upp över ca 70 km/h, så att automatlådan går på högsta växeln och med eventuell lock-up aktiverad, för att de ska ha en chans att bli någotsånär snåla. Så snart växellådan går ur lock-up, vare sig det beror på sänkt fart eller backig väg, stiger förbrukningen med minst 50 %. Amerikanska sådana bilar är ofta mycket hårt optimerade för att vara snåla vid amerikanska landsvägshastigheter på 55-65 mph (88-104 km/h) , så snart man kommer utanför det hastighetsintervallet stiger förbrukningen.
Det där är mycket störande för mig, som har en stor andel småvägar där lämplig hastighet är strax under 70, på mina dagliga körningar.

[Ackmyren]

Hela Ostasien kör ju på detta sättet...

Fruktansvärt obekvämt att åka med.
De ligger på en cykel på ca 6 sekunder. 2 sekunder gas och sen 4 sekunder släpp....

[Thomas_]

Det var ju en bra utredning, när och varför bilarna drog mer eller mindre bränsle. Men att det finns bilar idag som drar 0,5 är nog en myt. Då har man gått på reklamen, där står det nämligen aldrig att man avser dieselbilar  med den låga förbrukningen. Jag och all mina bekanta med alla möjliga bilmärken lyckas inte att förbruka mindre än 0,9 vid vanlig blandad körning. Bilarna är medel till stora. Det kan finnas småbilar som drar mindre, men inte v 60 och uppåt. Däremot finns det mycket fel i den tron som folk har om förbrukningen på äldre bilar. Tex MB 450 SLC. Det påstås alltid att dessa bilar drar minst 1.5 liter. Helt fel, de drar inte mer än en liter om man hänger med den övriga trafiken. Trots V 8ta. Likadant med flertalet större bilar från 70-80 talet.

Min firmabil, en Peugeot Bipper årsmod 2010 (Årets bil 2009), drar exakt 0,5 l diesel/mil 8 månader om året, samt 0,57-0,58 under vintern. Kunderna debiteras 34:- / mil + moms....

[JohnA]

Min ecodriving tvingades i vinterdvala. Allt eftersom mörkret krävde mer av generatorn och värmesystemet ville ha mer cirkulerande vatten så ökade förbrukningen brutalt. Som mest har jag uppmätt ett L100 på över sju, vilket är ganska nära vad "vanligt folk" kommer med en 40 år gammal Saab när de kör lugnt. Nu i fina vårvädret är siffrorna snällt på väg ner igen, senaste noteringen var fortfarande en irriterande bit över fem liter. Nyligen bråkade även tändsystemet med Biltemas tydligen ganska kortlivade tändkablar och tändstift som gått säkert 50.000 km sedan förra bytet. Nu startar motorn som vanligt igen, på ett eller högst två kolvslag! Ska bli intressant att se om jag lyckas komma ner i förra sommarens sanslöst låga siffror som under tillräckligt långt tid var stabila nog för att ha hög trovärdighet, -drygt fyra liter per 100 km.

[malarmaster]

Det var ju en bra utredning, när och varför bilarna drog mer eller mindre bränsle. Men att det finns bilar idag som drar 0,5 är nog en myt. Då har man gått på reklamen, där står det nämligen aldrig att man avser dieselbilar  med den låga förbrukningen. Jag och all mina bekanta med alla möjliga bilmärken lyckas inte att förbruka mindre än 0,9 vid vanlig blandad körning. Bilarna är medel till stora. Det kan finnas småbilar som drar mindre, men inte v 60 och uppåt. Däremot finns det mycket fel i den tron som folk har om förbrukningen på äldre bilar. Tex MB 450 SLC. Det påstås alltid att dessa bilar drar minst 1.5 liter. Helt fel, de drar inte mer än en liter om man hänger med den övriga trafiken. Trots V 8ta. Likadant med flertalet större bilar från 70-80 talet.

jag har haft flera bensinbilar som legat under halvlitern vid normal körning,t.ex Fiat Uno och Fiat punto. Likaså har jag kört fiat fiorino diesel som firmabil och legat på 0,4 trots hård körning. min kompis har en Peugeot diesel 307 som ligger under 0,4,långkörning i stadig hastighet ligger den på 0,35-0,37. Jag vet då jag kört den ett flertal gånger mellan Ronneby-Lund o tillbaks.stressar man den kan den gå upp till 0,5 men då kör man i farlig hastighet (för körkortet vill säga)
som jämförelse kör jag privat en Rover 75 med V6 2,5  och den ligger på 0,7-0,8 vid normal körning.Jag äger även en berlingo bensin 1,4 och den drar faktiskt lika mycket.
Sedan har jag även en veteranbil,transit-77 bensin v4. den går inte att köra under 1,5 men det hänger ju ihop med karossformen.
jag kör också jänkare men där går det inte att komma under litern och då snålkör man ändå. normal körning med dessa klumpar i normal fart ger en förbrukning uppåt 1,5.
Vissa modeller med stora motorer kan ligga upp mot 2,o.
Så jag hålller inte med dej,moderna bilar,särskilt dieslar är idag väldigt snåla.Jag har kört bil i 40 år och haft mestadels medelklassbilar och på 70-talet var en normal förbrukning runt litern,en volvo 140 brukade ligga på runt 1,2.