byta jordvärmepump till ved?

[Heddan76]

En kamin i den gamla murstocken håller ju även fukt borta från den.
Men att många påstår att VP är dåligt för miljön förstår jag inte. Jag vet flera som har vedeldat som har haft högre elförbrukning med vedpannan än vad de senare fick med VP:n.
Eftersom acktankarna ofta är alldeles för små så måste de spetsa i princip varje dag med el. Det är inte så vanligt att man installerar acktankar som klarar ett dygns förbrukning när det är -40. Så då behöver också vedpannan eltillsats...

[Grangården]

  Håller som bäst på att ersätta vedpanna med bergvärme. Allt jobb kring eldningen tar i sig tid och energi, ved kostar en del i inköp och maskiner med frakt mm. Jord/bergvärme pumpar är en bra investering som är mycket dyr ca 150-200000 kr. Värdet av huset höjs också av en sådan. Så behåll det!!!! Men mitt förslag är en kamin inomhus, t ex köksspis eller dylikt. Ni kan få värme snabbt och gott, får njuta mer av eldningen som mysfaktor och genom att använda den som spis så vinner ni el på det sättet! ni kan värma mat, men även varmvatten till disk mm. Sedan kan ni se hur ni väljer att isolera. Se också över hur själva pumpen står, om ni kan isolera kring den bättre och på så sätt slippa att elen drar iväg pga den kyls ner mycket.
Självdrag ska till viss del behållas i huset, men bra fönster hjälper till mycket så kanske investera där till att börja med. Dessa vintrar har varit hårda och det gick åt betydligt mer ved än tidigare årsförbrukning här i år.
mvh Vendela

[Heddan76]

200 000:- lät som stockholms priser.
Här i trakterna brukar en jordvärmeinstallation landa på runt 100 000:- och bergvärme på 130-140 000:-. På detta kan man sedan göra ROT-avdrag...

[javill]

Vi har bergvärme i vårt hus. Tidigare fanns här en kombipanna olja/ved som var helt oduglig att elda ved i. Alltså bytte vi men, efter att ha fått tokdyra elräkningar sista vintern funderar jag på att installera en kökspanna och koppla upp den mot det vattenburna värmesystemet. Tanken har varit att vi ska sätta tillbaka den gamla vedspisen i köket när det blir dags att renovera det men, istället för det så lutar det nu åt en kökspanna istället. Tänkte att man då kan elda lite mer när det är riktigt kallt ute så att elpatronen slipper att gå in hela tiden.

[Heddan76]

Jag tycker du skall börja med att lära dig att trimma din värmepump. Det finns väldigt många parametrar att skruva på som gör att du kan minska din elpatrontimmar. Och det är väldigt vanligt att installatören inte kan eller orkar bry sig i dessa, utan han låter inställningarna vara i grundläge.
Bla kan man öka på tiden innan elpatron hoppar in och hjälper till. Detta är väldigt användbart när det är svinkalla nätter, för då klarar kompressorn att komma ikapp dagtid.

Att koppla in en vedpanna på samma system brukar kräva ett antal ventiler som du manuellt skall slå om när du skall elda. Och sedan slå om igen när eldandet är klart. För kopplar du inte bort vedpannan när du inte eldar i den så blir den en stor värmetjuv istället.

[javill]

Jag tycker du skall börja med att lära dig att trimma din värmepump. Det finns väldigt många parametrar att skruva på som gör att du kan minska din elpatrontimmar.

Att koppla in en vedpanna på samma system brukar kräva ett antal ventiler som du manuellt skall slå om när du skall elda. Och sedan slå om igen när eldandet är klart. För kopplar du inte bort vedpannan när du inte eldar i den så blir den en stor värmetjuv istället.

Vi har fått pumpen trimmad av en Nibetekniker. Det blev bättre men, när det är kallare än minus 4 ute måste patronen gå in om det ska bli varmare än 15-16 grader i huset. Det jag funderat på är om rumsgivare kan hjälpa. Vi bor i ett stort gammalt timmerhus. När det är vindstilla är det varmt i huset men, när det blåser är det kallt. Givaren sitter ju utomhus och visar ju lika oavsett om det blåser eller inte. Samma när solen skiner så blir det varmt i huset och har det då varit kallt på natten så brassar pumpen på för glatta livet även om vi redan har 23 grader inne. Fast folk jag pratat med om angående rumsgivare menar på att det är såå svårt att få bra.

Så att installera en kökspanna skulle inte förbättra mycket mer än att installera en vanlig vedspis? Fördelen om det hade fungerat är att alla nio rum skulle få nytta av värmen. En vedspis skulle nog bara värma de två närmsta rummen förutom köket.

[Heddan76]

Du har två problem.
1. Pumpen verkar ju vara kraftigt underdimensionerad om den inte ens orkar med -4. Vet du vad du har för DUT där du bor? DUT= dimensionerande ute temp. Helt enkelt hur kallt är det som kallast? Och vet du vilket effektbehov ditt hus har då? Vad har du för storlek på pumpen?

2. Regleringsproblemen blir inte bättre om du installerar en kökspanna. Innegivaren kan delvis kompensera för felaktig inomhustemp. Hur mycket man vill att den skall kompensera kan man ställa in själv. Men det gäller att placera den rätt, sätter du den t.ex. i köket(vilket inte är lämpligt) så kommer den ju att sänka tempen i huset när du har mycket folk på besök eller storbakar. Som följd kan du få svinkallt i resten av huset.

[javill]

Du har två problem.
1. Pumpen verkar ju vara kraftigt underdimensionerad om den inte ens orkar med -4. Vet du vad du har för DUT där du bor? DUT= dimensionerande ute temp. Helt enkelt hur kallt är det som kallast? Och vet du vilket effektbehov ditt hus har då? Vad har du för storlek på pumpen?

Pumpen är på 11 kW om jag minns rätt. Vi satte in den 2004. Det var inga problem de första vintrarna men, då var det milda vintrar och jag tror knappt det var kallare än minus fyra i snitt mer än några dygn på hela vintern. I fjol var det nog kallare än minus fyra från november till mars. Som kallast kan här nog bli en -18- -20 men, inte mer än en eller ett par nätter.

Säljaren tyckte det skulle räcka med en mindre pump på 9 kW men, vi gick upp en storlek. Hålet är 165 m också det djupare än rek. 150 m. Vet inte om det är där felet kan ligga. Grundtanken verkade i alla fall vara att elpatronen skulle gå in och jobba för att få en jämn gång.

Vet inte vad huset har för effektbehov när det är som kallast. Vi gör av med ca 24 000 kWh i el när vintrarna är så kalla som de två sista och det är ca 4000 mer än vid en normalvinter. Uppskattningsvis är 8000 - 10 000 ren förbrukningsel och resten går till värmepumpen.

[Heddan76]

DUT i blekinge ligger på mellan -12 - -20 beroende på vars i blekinge du bor.
Utan att ha räknat på det så borde din pump klara ungefär -5 utan eltillsats. Din pump(och hål) är nog snäppet för liten. Man brukar dimensionera pumpstorleken till 75-80% av husets effektbehov vid DUT. Elpatron skall hjälpa till dom kallaste nätterna under vintern.
Det är tråkigt är installatören inte har gjort mer för att ta reda på ditt hus behov och tyvärr är det därför berg/jordvärme ofta får så dåligt rykte. Tekniken är helt suverän när den har dimensionerats rätt. Men allt för ofta är det klåpare som räknar och installerar och då blir det som det blir.

I ditt fall kan ju hålet vara för kort, min granne installerade bergvärme för 2 år sedan och hon har en pump på 10kW men de borrade över 200m...Vi här uppe har visserligen kallare berg än ni där nere...Vet du vad du har för temp på Brine vintertid(när VP går såklart)?

Jag antar att du har öppnat alla radiatortermostater helt. Ett sätt för att öka VP:ns effektivitet kan vara att byta ut radiatorer mot större och effektivare eller att placera någon fläktkonvektor på lämpligt ställe i huset. Vad har du för framledningstemp när det är kallt ute?

Men för att komma tillrätta med regleringsproblemen så får du prova att installera en innegivare. Då kan den kompensera för kraftig solinstrålning och blåst. Då borde du komma tillrätta med ojämn innetemperatur. Men den kan skapa något högre elräkningar eftersom den nu tvingar pumpen att hålla innetempen, elpatron få oftast gå in ännu tidigare...

[Kira]

Vi kompletterade vedpannan med en ackumulatortank och en luft/vattenpump av samma fabrikat då vi flyttade hit för fem år sen. Vi installerade en speciell styrning till systemet. Det fungerar  jättebra, vi eldar då vi är hemma och pumpen värmer upp huset till 17 grader då vi inte är hemma och värmen slut i ackumulatortanken. Sommartid kör vi elberedare för varmvattnet om vi inte eldar. Kör man bara på pump i gamla hus kan man riskera att skorstenen vittrar sönder och fuktskador i uppstår grunden.

[Heddan76]

Så om du inte eldar har du då bara 17grader inomhus? Stänger styrningen ner cirkulationen genom vedpannan/acktankarna när den har kallnat?

Om man skall kombinera VP och Ved så måste man ha en styrning som kopplar bort ackumulatortank/vedpanna när dessa inte ger värme(eldas i) annars kommer dessa att stjäla energi. VP skall arbeta direkt mot värmesystemet, inte genom någon acktank för att fungera effektivast.

Varför värmer ni inte varmvatten med VP?

Att stödelda med Ved när man VP är svårt att få ekonomi i. Speciellt när veden är dyrare än vad elen till VP:n kostar...För mig kostar varje kWh som VP producerar under 25öre, men eldar jag i vedpannan så kostar varje kWh 50-70öre.

[Kira]

Så om du inte eldar har du då bara 17grader inomhus? Stänger styrningen ner cirkulationen genom vedpannan/acktankarna när den har kallnat?

Om man skall kombinera VP och Ved så måste man ha en styrning som kopplar bort ackumulatortank/vedpanna när dessa inte ger värme(eldas i) annars kommer dessa att stjäla energi. VP skall arbeta direkt mot värmesystemet, inte genom någon acktank för att fungera effektivast.

Varför värmer ni inte varmvatten med VP?

Att stödelda med Ved när man VP är svårt att få ekonomi i. Speciellt när veden är dyrare än vad elen till VP:n kostar...För mig kostar varje kWh som VP producerar under 25öre, men eldar jag i vedpannan så kostar varje kWh 50-70öre.

Vi har en styrning som köptes till då vi installerade pumpen, VP värmer inte upp ackumulatortanken men vedpannan och varmvattnet, så där blir det förluster, vår varmvattenberedare är till för att ge extra varmvattenkomfort (gillar att duscha varmt och länge;). Sommartid är det billigast att värma varmvattnet med el, vilket vi också använder den extra beredaren till.

VP är mina absoluta favorit bland uppvärmningssystem ska komplettera med solfångare (ej solel utan vattenburna) så småningom men är gift med vedmannen som gillar att gymma med yxa

[Heddan76]

Risken med dessa kombisystem är att de inte lönar sig alls. En ordentlig installation bara baserad på t.ex. VP är oftast mest lönsam.
Som du har nu har du förluster i vedpannan när du kör VP. Du värmer varmvatten med ren el under sommaren, något som VP:n kan göra rejält mycket billigare sommartid.
Jag skulle satsa på att renodla systemet istället och utnyttja VP:n maximalt. Låt vedpanna med acktankar ligga parallellt med VP:n men frånskiljda(med ventiler) från ditt värmesystem. Och använd vedsystemet som nöd/reservsystem om VP:n krånglar, eller om du under kalla vinterdagar vill elda istället, och för att då och då elda för att torka upp källare och murstock. Så har jag gjort och är mycket nöjd med det. Det enda extra jag behövde installera var 2st ventiler...

Och återigen tänk på att ved är 2-3ggr så dyrt som el till en Vatten/Vatten VP, till en Luft/Vatten VP är skillnaden lite mindre.

[Lönshult]

Hej alla! Tänkte kort berätta hur vi nu bestämt och gjort. En lite gjutjärnskamin har införskaffats beg. för några tusenlappar (Waterford Paddy, max effekt 10kW) som vi satt in som insats i öpna spisen. Vi fick sätta rör i skorstenen men det blev inte så dyrt som vi befarat, ca 8000 i material. Nu eldar vi vid behov och har hittills denna milda höst inte behövt ha värmen på. Har satt värmepumpen på viloläge ner till 10 grader utomhus och 15 inomhus, vi får väl se hur detta går. Kaminen finns i kök/allrum och värmer de allmänna utrymmena på ovanvåningen också.

Vi ska ha hit en tekniker som går igenom vårt system, för vi inser att det inte kan vara optimerat. Kanske är det felaktiga och för få radiatorer, kanske annat. Vi har också tätat huset vidare, i kök och allrum blev det efter försök med både isoleringssremsor och silikon t ex silvertejp bakom golvlisten: ) Tja, det blåser inte längre in i alla fall.

Beslut om ev vedpanna har vi skjutit på framtiden. Än så länge. Sätter vi in nån, kommer den att stå i det gamla pannrummet trots att det betyder mer skit in i huset.

[Temeriaire]

En vanlig orsak till att det fungerar dåligt med värmepump i gamla hus som har haft t ex oljepanna tidigare är att elementen är för små. Värmepumpen fungerar ju bäst med ganska låga framledningstemperaturer, upp till 50 eller möjligen 60 grader, men med en gammal oljepanna kunde man mycket väl brassa på med 80 grader på framledningen när det var riktigt kallt.
Om värmepumpen klarar att hålla 50 grader på framledningen när det är som kallast ute men värmen i huset ändå inte räcker till, så är det troligen större element som behövs (det kan naturligtvis vara andra saker som ställer till problem, t ex igenskruvade strypningar vid elementanslutningarna, eller cirkulationspump som är för klen eller ställd på för låg hastighet).

I min värld så är gamla tjocka radiatorer betydligt mindre beroende av hög framledningstemp.
Jag hade ett tag en kåk i Storuman som var typ halvdant isolerad, byggår -51. Eldades med olja, vilken byttes mot pellets.
När det var -35 så kändes elementen varma, men inte heta, vid mildare väder ute så var dom bara ljumma.
Pappsens hus, byggt 76 och betydligt bättre isolerat fick vattenburen värme -80, med tunna fåniga radiatorer med en konvektorplåt på baksidan.
Han eldade ved. När det var neråt 25-30 grader ute så var radiatorerna lite för varma för att man skulle vilja ta i dom...
Min slutsats, och flera med mej i hemtrakterna, är att gamla, tjocka flänsradiatorer har så mycket större avledningsyta att det inte alls går åt så hög framledningstemp till dessa som till moderna plåtar med kanaler i?

[Heddan76]

Det spelar ingen roll om man har moderna tunna radiatorer med konvektor plåtar eller gamla tjocka radiatorer. Har du bara några få och för små av den gamla typen så avger de i allafall för liten effekt, de moderna finns ju med både 1, 2, 3 och 4 paneler med eller utan konvektorplåtar och kan avge väldigt hög effekt på låg framledningstemp.

Jag har den moderna typen med allt från 1 panel utan konvektorplåt till 2 paneler med konvektorplåt och jag får aldrig högre framledningstemp än 40grader och då vid en utetemp på -30.

Allting beror på vilken framledningstemp man dimensionerade radiatotorsystemet för. Högtempsystem har en max framledningstemp på över 55 grader vilket många installerade då man hade el, olja eller vedpanna. Jag har hört de som har haft upp till 80 grader på högtempsystemet när det är riktigt kallt, det funkar ju om man har el, ved eller oljepanna.
Lågtempsystem skall inte gå över 55grader men dessa system är fortfarande för högtempererade för en VP, det funkar men VP går väldigt ineffektivt.

[Jenova]

Det är ingen som pratar om fliseldning. En panna måste ju installeras och flistanken med skruv, en fliskvarn men det mesta sitter på utsidan. Fick lite info om det i våras från en familj som i norra Sverige. De klarade sig på halva mängden ved i ett dåligt isolerat hus och ändå hade ca 25° varmt inne med -20° och kallare ute. Dessutom behöver man inte ta den bästa veden utan man mal ner den minsta lilla kvist. Inget går till spillo, ingen torktid (flisen torkar på vägen in i pannan), mindre arbete, allt sly man rensar bort är bara att mala ner. Det blir ju ganska mycket spill i vedhanteringen. När jag köpte min gård för 6 år sedan så var vedpannan nyinstallerad tyvärr. När den pannan är slut blir det fliseldning.
Det verkar ju inte som ni tänker göra något åt det i år så ni har mycket tid att dyka in i olika alternativ  .

[kbh]

Det är ingen som pratar om fliseldning. En panna måste ju installeras och flistanken med skruv, en fliskvarn men det mesta sitter på utsidan. Fick lite info om det i våras från en familj som i norra Sverige. De klarade sig på halva mängden ved i ett dåligt isolerat hus och ändå hade ca 25° varmt inne med -20° och kallare ute. Dessutom behöver man inte ta den bästa veden utan man mal ner den minsta lilla kvist. Inget går till spillo, ingen torktid (flisen torkar på vägen in i pannan), mindre arbete, allt sly man rensar bort är bara att mala ner. Det blir ju ganska mycket spill i vedhanteringen. När jag köpte min gård för 6 år sedan så var vedpannan nyinstallerad tyvärr. När den pannan är slut blir det fliseldning.
Det verkar ju inte som ni tänker göra något åt det i år så ni har mycket tid att dyka in i olika alternativ  .

Då ska man komma i håg att man behöver ha gaska bra ned skog skälv om man inte ska köpa flisen dessutom ser ja flis som gaska miljö vidrigt  då man gör av en den masa fossila bränslen för att framställa flisen med tanke på pek oil så  tror ja inte på flis samt har man bara lite skog  så är det ingen vits  då man är beroende av andra aktörer hela tiden och ja vill då inte va beroende andra  det är min slut satt i alla fall av det hela

[Skytten]

Har man en fungerande jordvärmeanläggning eller bergvärme, så är det ett bra värmesystem. Man bör ha möjlighet till att elda med ved i kamin, när elen är borta, när det är extra kallt, för elpatronen ska helst aldrig starta. Jag har haft en luftvärmepump under 10 år, som nu är förbrukad, och det var värt att köra den höst och vår, och milda dagar, för att elda med ved när kylan kommer.

Flis ska man vara försiktig med. Passar större anläggningar, men inte i en villa. Bulkigt tar 10 ggr så mycket plats som ved.
Fuktigt, kräver kondensåtervinning för att vara ekonomiskt (Torr flis tar fyr lätt av sig själv, och går till nästan 100% till pellets). Långa transporter äter på lönsamheten. Priset är inte som förr, då större värmecentraler köper upp mycket flis, samt att spånplattor, och briketter slukar allt som man lönsamt kan transportera fram. Torka efterhand med flisen, som innehåller minst en tredjedel vatten, är rena förlusten( då en riktig flistork är stor som en gårdsplan och bör födas med ton varje dag).  Bättre att säja flisen till en panna med kondensåtervinning och använda inkomsten till att betala annan värme.

[Heddan76]

Jordvärme är det klart mest ekonomiska uppvärmningskällan, i alla fall här i Norrbotten. En ny anläggning kostar ungefär lika mycket som en komplett ny ved eller pelletsanläggning. Men driftskostnaden är under hälften jämfört med ved eller pellets.
Jag har kvar vedpannan för att kunna elda då och då. Men jag skulle aldrig orka dra igång den bara för att slippa några ynkliga elpatrontimmar på värmepumpen. Jag har i snitt 20-30h elpatrontid per år, alltså 100-150kr:-. Däremot eldar jag då och då för att hålla bort fukten i källare och murstock, speciellt då vid vår och höst.
Elen till min värmepump kostar per år under 5000:-, förut eldade jag upp 20kbm travad ved. Denna ved säljer jag idag istället för 15000:-. Jag tjänar 10000:- per år i rena pengar och behöver inte lägga en enda minut på att elda, kasta in ved, stapla ved, sota osv...dessutom kostar sotaren nu mycket mindre. Jag har nu sotning var 3:e år i stället för 3 ggr per år. Bara det är en 1000-lapp mindre per år.