De flesta frysskåp har ju ändå någon form av luckor eller utdragslådor som bidrar till att hålla kalluften kvar därinne.
För övrigt går det inte åt mycket energi för att kyla ner luften även om man skulle ha fått frysen full med luft av rumstemperatur.
Låt oss anta att fryskkåpets volym är 200 liter, det är fyllt med luft av temperaturen +20 °C som ska kylas ner till -20 °C. Luftens densitet är 1,293 g/liter och värmekapacitiviteten är 1 J/g*K. Då är det alltså 10,34 J värmeenergi som ska föras bort från luften. Om vi antar att frysens kylaggregat har en köldfaktor lika med 1 (ett mycket dåligt värde, de flesta frysar är säkerligen mycket bättre) så går det åt lika mycket elenergi från nätet för att åstadkomma den nedkylningen. 10,34 J är lika med 0,0000029 kWh , alltså ett försvinnande litet energibelopp. Det är den energimängd som fryskompressorn förbrukar från elnätet på 0,07 sekunder (då räknar jag med en kompressor på 140 W, vilket är ganska normalt för en medelstor frys).
För att förbruka 1 kWh, alltså elenergi för 1-2 kr, genom att fylla frysen med varmluft, så måste man upprepa det ungefär 350000 gånger!
Det lönar sig alltså knappast att vidta några åtgärder för att hindra luftfyllning av frysen, däremot bör man såklart inte lämna dörren öppen så länge åt gången att varor och inredning hinner värmas upp.
