Effektiv produktion av animalier

[Urdjur]

Jag går och klurar på en tankenöt som jag skulle behöva hjälp att knäcka

Som jag ser det är det fantastiska med djur ur livsmedelssynpunkt att de kan äta sånt som vi människor inte kan eller vill äta, och "transformera" det till högvärdiga och välsmakande livsmedel. Ur detta perspektiv är det mer effektivt om ett djur tillväxer genom att äta gräs än genom att äta havre, eftersom människan redan kan äta havren. "Anrikningen" som sker i djuret är alltså mycket mer intressant, om man vill föda en befolkning, när djuret äter gräs än när det äter havre (bara för att ta ett exempel).

Nästa aspekt på det hela är hur olika djurslag "konkurrerar" sinsemellan om födan. Ko, häst, get och får äter alla vegetabilier som människan inte kan tillgodogöra sig - men söker föda lite olika. Om man har en blandad betesmark kan det alltså vara mer effektivt att hålla 5 får och 5 getter, än 10 får, för att två olika djurslag kan utnyttja den tillgängliga biomassan bättre än ett. Ett annat exempel är att tillsätta höns/ankor till blandningen - idisslarna bereder marken för fåglarna som kan äta kortare gräs etc. som är kvar samt minska parasitbördan när de pickar i sig avföring.

Ytterligare en viktig aspekt på effektiviteten är ju vad fodret omvandlas till, och hur mycket. Det enda måttet jag hittat här är FCR (feed conversion rate), som bara verkar kunna ange hur mycket ts foder som blir till djurkropp. Här leder t.ex. fisken, men då tar man inte hänsyn till att vattenhalten är mycket större i en fisk än i en gris t.ex. Det är också svårt att jämföra med andra animalier såsom mjölk och ägg.

Är det någon som vet om det är mer fodereffektivt att producera protein till människor genom att byta något människan inte kan äta mot ägg, mjölk, kött eller fisk? Vilka djur är våra mest effektiva livsmedelsproducenter, om man ser till deras art generellt snarare än sönderavlade raser? Låt oss sammanställa en lista på djur som är verkligt effektiva ur en ekologiskt hållbar synvinkel. Här är några förslag för att få igång diskussionen:

1) Bin: De använder en resurs som människan och övriga djur inte gör anspråk på och producerar två mycket användbara produkter - honung och bivax. Samtidigt ÖKAR de närmast biomassan i ekosystemet genom förbättrad pollinering. "Nackdelen" är väl att honung inte innehåller fett och protein, så det får vi hitta på annat håll.

2) Äggläggande fåglar: Att producera 1kg ägg lär kräva mindre foder än att producera 1kg höna, och det är fråga om inte den mängd näring som är tillgänglig för människan är högre i ägget också än i djurkroppen. Fåglarna är allätare och kan föda sig själva samt äta olika sorters avfall, d.v.s. de konkurrerar inte nödvändigtvis med människan.

Hur "mjölkdjur" står sig kontra "köttdjur" resp. fisk och vilka arter som är effektivast i varje kategori vet jag för lite om för att kunna spekulera, men ni andra kanske kan hjälpa till?

[esten]

Hur menar du ?
Det finns en undersökning från slu som säger att en vegetarian behöver ca 800 kvm för sin försörjning ( Svenska förhållanden ) av grönsaker frukt och bär + säd oljefrön och socker .
En ko om hon bara äter gräs och ingen spannmål / kraftfoder behöver äta ca 15-20 kg gräs om dagen , och det blir minst 3 hektar per ko .

Vad blir mest ekonomisk ?

[Urdjur]

Jo precis, men eftersom hela jordens odlingsbara yta (ca 4 miljader hektar) inte bara består av grönsaker, frukt, bär, nötter etc. utan också en hel del gräs, sly etc. så menar jag att vi kan utnyttja den ytan bättre genom att placera ett djur på den.

Man kunde naturligtvis invända och säga att det vore bättre att ta bort mer gräs, sly, träd etc. och odla mera sojabönor där istället, men någonstans måste ju ändå icke ätbara växter få växa också, och där kan vi fortfarande placera ett djur.

Det är mer livsmedelsekonomiskt att att djur äter gräs, gödslar betesmarken och bidrar till livsmedelsproduktionen, än att gräset bara spirar och vissnar för sig självt, år efter år.

Jag är väl medveten om det ekonomiska i en vegetarisk kost - men det blir som sagt gott om skog och mark över. Det jag undrar är, vilka djurarter är de mest effektiva att hålla där ur livsmedelssynpunkt?

P.S: Jag är också intresserad av effektiva vegetabilier för svenska förhållanden, så om du har en länk till den där studien skulle det uppskattas mycket! Vet du förresten om ytan förutsatte tillgång till konstgödning eller om det räckte med att vegeterianen själv gödslade med urin/avföring för att inte utarma ytan på lång sikt?

[esten]

Okey effektivaste proteinomvandlaren ?
Finns det något mer effektivt då än kaniner .
Snabbväxande  , förökar sig snabbt , mycket effektivt foderomvandlingssystem .
Två . tre kullar per år som nästan når vuxenstorlek .
Hög köttkvalitet .

[Urdjur]

Intressant - jag tänkte också på kaniner. Kollade upp och fann att de hade en FCR på 3-4, vilket visserligen inte är mycket bättre än dagens grisar, men de ger vi å andra sidan mycket baljväxter.

Hur står sig nu detta i förhållande till exempelvis ägg- och mjölkproduktion? Finns det något sätt att göra en jämförelse?

Notera även mitt tillägg till förra meddelandet

[esten]

Okey .
En kanin hane och två honor kan ge omkring hundra kg kött per år .
En ko får en kalv per år och om den förds upp till mellankalv har du ca 100 kg kött där också , då har kalven ätit ca 500 kg hö och två hundra kg spannmål + kon som behöver ett hektar i hö och spannmål för mjölkproduktionen .
Vem kostar minst till mängden kött ?
Höns skulle knappast värpa mer än ett litet antal ägg per år om hon inte fick proteinfoder och spannmål .
I förhållande till kaninen betydligt mer , för mindre utkomst .

[kurt]

Däggdjur är inte speciellt effektiva på att omvandla energi. T ex sniglar på land eller musslor i vatten är mycket effektivare.

[Urdjur]

Sniglar! Så intressant, det är ju gott också. Jag ska genast kolla upp det mer. Men du menar alltså att ts halten protein från snigeln kräver förhållandevis lite ts vegetabilier för att bli till? Även jämfört med äggproduktion etc?

[Whippet]

Okey .
En kanin hane och två honor kan ge omkring hundra kg kött per år .
...

Hur mycket äter kaninerna och alla deras '100-kg-kött-på-ett-år'-ungar?
Räknar du med att de kan få så många och kraftiga ungar på bara gräs/hö eller räknar du på något tillskottsfoder som människor skulle kunna äta?

OBS! Jag betvivlar inte att det ger mer kött på ett år för mindre mat med kaniner istället för ko. Jag är bara nyfiken hur du tänkt

  /Anette

[esten]

Under sommaren borde dessa kaniner kunna föda sig själv och sina ungar helt , kanske även vintertid om vi lär oss mer av fodtret för kaninerna .
Tanke experimentet var ju också att använda mark och " mat" som inte vi människor använder .
Tror nötkött blir svårare att föda upp lika billigt även om vi flyttar ut på en amerikansk prärie och låter kossorna " klara sig själva"
Får får väldigt lätt skravelsjuka vid fel foder men de kan kanske vara de som kommer kaninen närmast .
Men det blir en betydligt mycket mindre mängd kött för samma mängd foder som kaninen.

[Edgar]

Om jag minns rätt uppger Dean Goforth (som driver Blue Chip Farms, kanineri i USA) att det går åt 6 ggr så mycket foder och vatten för att få fram ett kilo nötkött, som det går åt att få fram ett kg kaninkött.

Jag har sett uppgifter på foderomvandlingstal på 3½ - 4 för kaniner, (dock ännu inte mina).

Musslor, sniglar och fiskodling ger ju ett bättre utbyte per mängd foder, eftersom dessa djur inte förbrukar energi för att hålla värmen.

[MickeMård]

Skulle inte satsa på sniglar då de är mellanvärdar för många parasiter.
Tror på kaniner.

[Urdjur]

Kul med många svar - nu börjar det likna något Jag kan berätta att jag mailat SLUs livsmedelspanel och frågat, men då senaste aktiviteten på sidan tycks ha varit vid millenieskiftet har jag inte stora förhopnningar att få svar :/

Får får väldigt lätt skravelsjuka vid fel foder men de kan kanske vara de som kommer kaninen närmast .
Men det blir en betydligt mycket mindre mängd kött för samma mängd foder som kaninen.

Kommer närmast hurdå - i förmåga att klara sig själva på icke-mänskligt foder? Borde inte getter vara ännu härdigare då de också kan äta sly etc. även om köttmängden minskar ytterligare något då? Och hur blir det om vi väger in mjölken i ekvationen - är det mer effektivt att göra get/fårost eller get/fårkött? Jag läste någonstans på Wikipedia att mjölk var dubbelt så effektivt som kött på nötboskapssidan i alla fall, men jag hittar inte den källan igen.

Om jag minns rätt uppger Dean Goforth (som driver Blue Chip Farms, kanineri i USA) att det går åt 6 ggr så mycket foder och vatten för att få fram ett kilo nötkött, som det går åt att få fram ett kg kaninkött.

Intressant! Det skulle innebära att även om komjölk är dubbelt så effektivt som nötkött, så är kaninkött ändå 3 ggr så effektivt som komjölk. Men get/får-mjölk kanske kan produceras mer fodersnålt än komjölk? Särskilt med tanke på att ostutbytet för fårmjölk är mer än dubbelt så stort som för komjölk. Undrar om det är möjligt att få några siffror på äggproducerande djur också som jämförelse.

Musslor, sniglar och fiskodling ger ju ett bättre utbyte per mängd foder, eftersom dessa djur inte förbrukar energi för att hålla värmen.

Ah, god poäng. Det låter väldigt logiskt. För detta tankeexperiment krävs dock att fisken kan äta vegetabilier och hushållsavfall t.ex. som människan inte vill ha. Koi karpar kanske är ett bra alternativ - växtätare, domesticerade, dekorativa i livet och ätliga på tallriken?

Skulle inte satsa på sniglar då de är mellanvärdar för många parasiter.

Men i princip alla djur vi äter har rätt mycket parasiter. Om man bara odlar och tillagar sniglarna på rätt sätt tror jag inte det skulle vara någon fara. Å andra sidan lär sniglar vara en ganska liten del av de flesta människors diet Målet är i alla fall inte att hitta en enda art, utan flera arter av intresse.

Kanin, sniglar, bin, växtätande odlad fisk - en imponerande lista så långt. Med detta som utgångspunkt, kunde man då säga att getterna konkurrerar mindre med kaninerna om födan än vad får skulle göra? Om vi vill utnyttja löv, sly och sådant kaninerna inte äter vore det kanske bättre att "tillsätta" getter till blandningen än får. Och hur är det med äggläggande fåglar som ankor och höns - kan de "efterbeta" där getter och kaniner redan rensat rent för sina behov?

TILLÄGG: Har hittat lite data från den kommersiella ägg- och kycklingproduktionen. Tydligen är FCR där ca 2 i genomsnitt (bättre än kaniner), men då används foder som innehåller Gud vet vad - inte gräs i alla fall (troligtvis majs och soja, som vi redan kan äta). Äggomvandlingen av foder ligger på ca 3.5 - alltså "sämre" än kycklingkött, men då måste man beakta att vi kan äta mycket mer av ägget än av kycklingen (hur stora bröstmuskler vi än hänger på den). Får/getter verkar inte vara mer effektiva än kor vare sig på kött eller mjölk, när det gäller foderomvandlingen. Däremot kan ju särskilt getterna utnyttja bete som de andra inte kan tillgodogöra sig.

[skiesabove]

Jag tror stenhårt på kaniner och höns. Ägg! Så underbar mat. Och höns kan äta sånt från hushållet som man inte ger till kaninerna, kaninerna är die-hard veganer .
Kaniner äter också gärna sly och sånt, men dom äter mindre än getter. Och framförallt, man kan hålla väldigt många av dom på väldigt liten hylla utan att det påverkar djurens välfärd negativt (burar staplade på höjden).

Men vill man ha mjölk är väl getter bäst =).

[esten]

Får äter förhållandevis mindre foder än en get , men lämnar större ( tyngre) avkomma vid "slaktmognad" .

Fårmjölken är liten i mängd jämfört med getmjölken (som är naturligt homogeniserad , silket kan ge bekymmer vid smörframställning ) Tror även att fårmjölken har mer protein än get .

Karpar behöver starkt uppvärmda tankar för att föröka sig här så de blir inte såeciellt energisparande . Det finns annan fisk tex aborre som skulle passa bättre . Vanlig svensk karp och även ruda funkar bra , men inte koi eller gräs-glaskarp -.

[Tjalve]

Intressant teoriserande!
Brukar man inte allmänt säga att det behövs 10 gånger mer energi i föda än vad man får ut? Detta FCR har jag inte sett tidigare men det verkar inte ta hänsyn till fodrets kvalité. Det bör ju vara bättre att välja ett litet djur än ett stort men storleken skall nog logaritmiserat vid jämförelse mellan arter därför blir skillnaden mellan kor och får/get inte avgörande.
Sedan är nog alla jämnvarma arter (fåglar och däggdjur) ganska lika. Det viktigaste är föda upp djuret på en kost som är olämplig för människor. Vidare kan det vara relevant att ta hänsyn till djurets krav på tempererat livsrum, här vinner stora djur över små i alla fall i Sverige. Om kanin verkar vara en vinnare bland däggdjuren bör ju ännu mindre djur vara än bättre. Tänker här på gnagare som mus, hamster eller råttor. De gamla romarna födde upp sovmöss de kan man ju pausa över vintern och tjäna in på underhålls foder.
Men slutligen är nog växelvarma djur bäst. Hos fisk, reptil eller insekt skall man nog söka det ultimata foder omvandlaren.

[skiesabove]

Gnagare kan inte bo utomhus på vintern, det kan kaniner =).

[Urdjur]

Jag kan inget om kaninuppfödning, men jag antar att en kull kan växa till slaktmognad under sommarhalvåret? I så fall behöver ju bara föräldradjuren underhållas under vintern när det inte finns biomassa i överflöd - i praktiken borde det i så fall bli rätt likt de romerska sovmössen 

[skiesabove]

En kanin är dräktig i 28-31 dagar, ungarna ska gå med mamman till lagligt 6v (jag tycker 8v) och en bra slaktras ska vara slaktredo vid 12-16v, innan dom blir könsmogna och behöver egna burar. Från parning till matbord är det alltså 4 till 5 månader för en kull. En kanin kan få ungar närsomhelst under året, en bra köttkanin i gott skick ger minst 8 överlevande ungar i varje kull (en del ger upp till 15!).

[esten]

Man kan alltså få flera kular per år per hona av kaninen .