Mångsidig ras för husbehov

[Urdjur]

Hej!

Det här är säkert en ofta förekommande fråga... Jag är ute efter en ras med följande egenskaper (i betydelseordning)

1) Utmärkt hälsa och anpassad för svenska förhållande (södra till mellersta Sverige)
2) Lättskött och klarar sig själv i stor utsträckning, d.v.s. ruvar bra så att kläckmaskin ej är nödvändig, föder sig själv bra på lämpligt bete etc.
3) Bra balans mellan äggproduktion och köttansättning (hönsen är främst tänkt för äggproduktion - en liten del går till nyrekrytering och köttproduktion (främst tuppkycklingar)).

Jag tänker mig en population på ca 12-60 djur, beroende på tomtens storlek och säsongsvariationer (före/efter slakt). Hönsen kommer att hållas med små idisslare (främst mjölkfår) och ev. andra fjäderfän. Alla djur kommer ha tillgång till utevistelse så mycket de vill.

Jag kan även tänka mig korsningar och visst eget avelsarbete för att uppnå ovanstående om så behövs - föreslå i så fall gärna lämpliga kombinationer. Utseende, hög/kommersiell prestationsförmåga, kulturhistoriskt värde etc. är av mindre intresse för mig.

Har tidigare fått tips på Dansk lanthöna, men inte hittat så mycket information om dem. Kan det vara något?

[Snarrbon]

Kanske du kan få lite svar här: http://www.kackel.se/

[Daniel Sörensen]

Låter som någon lantras är något för dig! kika in på kackel.se och läs mer om olika lantraser!

[Urdjur]

Nu har jag tittat på Kackel och det var ju intressant i och för sig. Men tyvärr står inte så mycket info om raserna annat än vikt och färg etc. Alla verkar enligt Kackel ha ungefär samma äggläggningsförmåga, ruvningsegenskaper etc. Är det så? Är hälsoläget lika bra för alla raser? Verkar osannolikt när vissa raser härstammar från endast ett fåtal individer. Är köttkvaliteten mer eller mindre identisk mellan lantraserna? Bör man välja de tyngre raserna som Blommehöns om man vill äta en och annan ungtupp?

[Ronny]

Ja, skillnaderna mellan raserna är marginella!

Det finns en del skillnader i inre egenskaper rent statistiskt, men det kan skilja från flock till flock. Därför hade det varit fel att dra alla i en ras över en kam. Blomme och Ölandshöna har lite färre antal ruvhönor i genomsnitt och Kinda något fler om vi ser till de stora hönsraserna. I snitt visar ca 1/3 av hönorna ruvlust.

I snitt värper en icke ruvande lantrashöna ca 130 ägg/år. Den siffran är räknad på alla hönor i genbanken oavsett ålder, vilket är rätt taskigt eftersom medelåldern torde vara ganska hög åtminstone om man jämför med produktionshöns. Jag kan ge ett exempel från årets värpstatistik för blomme där en flock med unga hönor värpte 170 ägg i snitt medan en flock med rätt ålderstigna madamer bara kom upp i 70!

En större ras som blomme ger givetvis mer kött per djur men de har då också ätit motsvarande mer, så ekonomiskt torde alla lantraserna vara i stort sett jämnbördiga.

Några generella inavelsrelaterade problem har inte visat sig under de snart 20 år som dessa raser hållits i genbank.

[Daniel Sörensen]

Det varierar stort i lantraserna och så även deras egenskaper!
Det finns flera olika stammar och dessa kan skilja sig stort från varandra.
Vissa stammar kan vara ruvvilliga, andra inte..
Det finns även olika storlekar och köttiga i olika stammar, har för mig att det finns en tråd här på alternativ där det var en som köpt blomme från två olika stammar och den ena stammen var kraftigare..

[Daniel Sörensen]

Nu har jag tittat på Kackel och det var ju intressant i och för sig. Men tyvärr står inte så mycket info om raserna annat än vikt och färg etc. Alla verkar enligt Kackel ha ungefär samma äggläggningsförmåga, ruvningsegenskaper etc. Är det så? Är hälsoläget lika bra för alla raser? Verkar osannolikt när vissa raser härstammar från endast ett fåtal individer. Är köttkvaliteten mer eller mindre identisk mellan lantraserna? Bör man välja de tyngre raserna som Blommehöns om man vill äta en och annan ungtupp?

Jag kikade in på kackel.se och i deras bok "genbanker och rasramar" så står det om lantraserna och där står det lite mer info än på hemsidan. Finns ett smakprov där om kindahönan.. http://kackel.se/genbank_rasram_kinda.pdf

[Azoo-Lina]

Man ska också beakta ruvlusten när man vill ha en höna som värper mycket  En höna som ruvar värper inte under ruvtiden och oftast inte under tiden hon har kycklingar. Om en höna ruvar fram  ex 2 kullar per år så kan man räkna med ca 4-6 månaders kortare värptid för den hönan.

Samma sak med slaktkroppar. Djur som växer fort och ger stora slaktkroppar behöver mer mat och kommer inte klara sig så bra på endast de dom hittar själva utan behöver mycket mer foder.

Jag tror ändå att en lantras kunde vara något för dig och skulle föreslå att du tittar närmre på Ölands höns eller Blomme. Ska du bara ha en ras så kan det kanske vara intressant att vara med i genbanksbevarandet.

Den danska Lanthönan är väl också ett alternativ. Jag har själv haft sådana och Lutte (kortbent variant) och det var en trevlig ras. Men mina ruvade inte överhuvudtaget. Många säger att det korsats in bla leghorn i  den Danska Lanthönan och det kan ju bero på det.

[Urdjur]

En större ras som blomme ger givetvis mer kött per djur men de har då också ätit motsvarande mer, så ekonomiskt torde alla lantraserna vara i stort sett jämnbördiga.

Så sant, men besväret att ta ur och plocka är ju lika, så räknat så är det en fördel med lite större djur. Äggstorleken varierar väl också hyfsat linjärt med djurstorleken, även om jag hört att äggskalsmängden är konstant (dvs mindre ägg får tjockare skal). Den mängd kalk som behövs i fodret borde alltså bero av djurantal snarare än djurvikt.

Det finns flera olika stammar och dessa kan skilja sig stort från varandra.

God poäng - med brett skrivna rasstandarder får man förmoda att variationerna inom rasen t.o.m. kan vara större än mellan raserna. Den dag jag köper höns kommer jag definitivt att syna föräldradjuren i sömmarna.

En höna som ruvar värper inte under ruvtiden och oftast inte under tiden hon har kycklingar. Om en höna ruvar fram  ex 2 kullar per år så kan man räkna med ca 4-6 månaders kortare värptid för den hönan.

Just, av den anledningen tycks det mig att lantrasernas ca 30%iga ruvlust är helt perfekt för mina behov - både kött och ägg.

Samma sak med slaktkroppar. Djur som växer fort och ger stora slaktkroppar behöver mer mat och kommer inte klara sig så bra på endast de dom hittar själva utan behöver mycket mer foder.

Det kommer inte att saknas mat för hönsen, och jag tänker anpassa såväl populationsstorlek som rasval efter hur mycket foder som finns tillgängligt. Allt som är lämpligt hönsfoder av restprodukter/avfall från hushållet, slakt (ej från höns, givetvis - det går istället till katterna), jordbruk, ystning (vassle) m.m. kommer att komplettera vad de hittar själva. Hönsen kommer alltså att vara en viktig komponent i en permakultur.

Ska du bara ha en ras så kan det kanske vara intressant att vara med i genbanksbevarandet.

Det kan du räkna med

[Ronny]

God poäng - med brett skrivna rasstandarder får man förmoda att variationerna inom rasen t.o.m. kan vara större än mellan raserna. Den dag jag köper höns kommer jag definitivt att syna föräldradjuren i sömmarna.

Nja, fullt så stor skillnad är det inte inom raserna. De olika lantraserna är trots de generösa rasramarna och det faktum att de aldrig avlats efter enhetligt utseende (standard) förvånansvärt stabila i typ och storlek.

[Krågedal]

Hej. kul att du tänker på "våra" lantraser! Det gjorde jag med, när jag flyttade ut på landet. Jag åkte o besökte flera olika höner, hittade då Kindahönan som jag fastnade för! (jag bor dessutom i Kindabyggden!) som ligger i södra Östergötland! O min erfarenhet är att periodvis är det gott om ägg, men man får kommaihåg att hönerna behöver och gör ha viloperiod! De värper ägg, vill ruva , föda upp kycklingar, värper ägg, ruvar, föder upp kycklingar osv. För att under hösten rugga och vila (just nu inga ägg) men det brukar vara något ägg per vecka) för att till ca mars april full äggproduktion igen. Jag har då nu 7 höner, 1 tupp (fyra ungtuppar 1 unghöna) här.  Någon höna ruvar en gång/ säsong några två, någon tre gånger. Så här får varje höna ruva några ägg iallafall. När hon vill! Har haft 25 kycklingar och sålt 20st iår...  Jag har mycket färger på hönerna och tupparna. De tycker om att söka efter sitt foder.. och av naturen friska.... Det man får kommaihåg att man bevarar en lantras och man köper djur med genbanksintyg, går med i våran klubb ansluter , när man har "egen genbank" får man en gång om året fylla i en blankett som jag kallar "hänt i hönsgården" . I klubben hjälper vi gärna till så Välkommen! Hoppas du fick lite kött på benen