Grattis, Tompa!  

Måste fråga om det ökade så mycket vid last ?

Glädjedödare där  

Det var emk och inget annat. Jag har ju mitt test att ladda batteriet kvar. det är där man får se om magneterna orkar leverera någon ström. Det 12 voltsbatteriet jag tidigare testat visade sig inte ta emot någon laddning alls. Det får gå till återvinningsstationen

Ja det borde kräma på. Funderar över vad som bestämmer den där laddströmmen egentligen. Det är inte spolarna eller lindningarna. Det verkar vara av betydelse hur starkt magnetfätet är som i sin tur bestämmer om man kan ladda ett batteri eller inte. Även om man glatt mäter 30 V Emk så säger det ingenting!?

Ska skaffa mig ett nytt batteri och upprepa laddningstestet.

Japp, vagnsbultens diameter är 6 mm. Jag har nu efter påsken åter fast mark under fötterna och är redo att testa några saker framför allt

-Hur påverkar magnetstorleken laddströmmen till ett batteri?

Om jag med fyra magneter 15*5 mm når 20V Emk kan jag då mäta en högre laddström till batteriet, jämfört med 20V Emk skapade med magneter 10*3 mm?

Arean spelar roll II !
Förresten, var det inte någon som föreslog att man skulle förena 2 närliggande spolars ändar med någon typ av järnstång, så att du fick en sluten magnetisk krets? Så att magnetflödet går från nord-magnet till spole 1, ut i ändan, in i järnstången, ut i spole 2, och igenom till magnet 2s sydända, in i järnringen och tillbaka till magnet 1. Detta lät ganska smart i mina öron och undrar om du redan testat det?

Jo det stämmer. Jag testade det också utan några anmärkningsvärda resultat. Spänningen ökade dock lite. Jag lägger ändå ut den bild jag gjorde vid det tillfället.

Nä det var det faktiskt inte. Det här var det enda test jag gjorde precis som bilden visar. Tyvärr har en del av bilden hamnat utanför, den som visar 2,27 Volt med järnförbindelsemellan spolarna.

Hej, Tompa!
Nu har jag fått mina nya dator, så nu är jag på banan igen.  
Med reservdatorn som jag körde med kunde jag bara surfa på vissa enklare sidor.

När du förbinder de båda spolarna med järn måste magneterna (en nord och en syd över vardera spole) sitta på rätt ställe i förhållande till magneterna. Pekar den ena magneten på "kvart över femton" är det ingen poäng med det hela.
Däremot kommer du att få dubbla sinuskurvor, en 2-fasare helt enkelt, men järnspiken har hamnat fel, men bättre det än att den sitter i foten.  

Snart drar jag igång mitt eget generatorbygge med lite större magneter (2" x 1" x ½"). Häng med när Zigge ger full gas och pressar flera kW ur en järn,- kugg- och friktionsfri pannkaksgenerator med inbyggt överhettningsskydd.  

Ett litet tips! Plocka neodymmagneter ur hårddiskar. De är helt gratis när du bara ska testa. De är också magnetiserade genom tjockleken, men halva sidan har nord uppåt, den andra halvan syd. Jag har själv samlat på mig hårddiskar för att se vad man kan göra med magneterna i dem.

Lita på att det blir god underhållning, vattendoktorn. Jag ska nämligen elda på för fullt tills det börjar ryka ur generatorn, för att se vad den går för och allt ska dokumenteras på film.  Kanske lägger jag på lite ljus och effektfull musik också.

Sedan ska jag även låta bromsa vridmomentet på vattenhjulet inför filmkamerorna. Till den föreställningen tystnar musiken när vattenhjulet går ner i varv, för det ska höras hur det knakar i grejorna när hjulets enorma vridmoment böjer stål och sliter bromsklossar.  

Det är lika bra att jag börjar varna känsliga personer redan nu, för det kan bli läskigt när naturens krafter släpps loss.

Ett litet tips! Plocka neodymmagneter ur hårddiskar. De är helt gratis när du bara ska testa. De är också magnetiserade genom tjockleken, men halva sidan har nord uppåt, den andra halvan syd. Jag har själv samlat på mig hårddiskar för att se vad man kan göra med magneterna i dem.

Oj. tänkte inte på det, har en skrotpall där vi slängt en hög hårddiskar senaste tiden. Dax att dyka ner och se hur många som det är i denna omgången.  

Spelar reaktansen roll?

Reaktansen skapas av det magnetfält som byggs upp runt en ledare och som motverkar att strömen ändras. Nu är det magnetfältet som ändras med tvång utav yttre magneter så formlerna kanske blir något annorlunda.

Spekulerande:
Ja, de är just de! Man vet inte hur man riktigt ska se på en sådan här generatorkoppling egentligen! Och hur man ska räkna på det.
Man kanske ska se på de som någon typ av transformatorkoppling istället, för då spelar hög reaktans i spolen(i förhållande till R) ingen roll.

Transformator:
Hög reaktans i en transformators primärsida(230v sidan vanligtvis) gör ju bara att den inte drar så mycket ström i obelastat läge. Men så for man börjar ta ut ström från sekundär lindningen(ex 12 v sidan) och de motriktade magnetflödet startat i järnkärnan så svarar primärsidan direkt. Primärspolen motverkar så att säga det motriktade magnetflödet från sekundärspolen genom att öka strömmen(i primärspolen), så att summan av magnetflödet i kärnan alltid är de samma.
Så funkar de i en Ideal transformator med järnkärna utan förluster, vill säga.

Generator:
Kanske blir de nåt liknande i en generatorkoppling, vem vet?
När man tar ut ström ur generatorspolen och ett motriktat magnetflöde skapas kanske magneterna på samma sätt motverkar de motriktade magnetflödet. Och kraften till de tar den då möjligen från vinden och rotorn, som då direkt börjar gå tyngre att driva runt.

Förluster:Här på en bild på en transformators funktion, så kommer läckage av magnetflöde som inte passerar båda spolarna att kunna liknas med en reaktans i serie med spollindningen. Men själva spolarnas egna reaktans påverkar tydligen inte effektutaget något?!
Om nu detta stämmer in på(jag säger om(!)), en generatorkoppling, så skulle de betyda att de är viktigt att flödet från magneterna inte kan gå någon annan väg än genom generator spolen!


Vad begränsar en generators effekt?
Ja de är den stora frågan! Och de var de som fick mig intresserad av det här generatortestandet. Resistansen i spolarna är redan nämnt, men sen då?
 Om man Skulle linda spolarna med supra-koppartråd utan motstånd(ja vet, svår att få tag i) och man sedan kortslöt lindningen. Skulle rotorn gå oändligt tungt då? Eftersom effektuttaget i spolen skulle vara oändligt om du lyckades snurra på rotorn!?