Jag har getter för att bli modig.  

Du glömde alternativet bevarande av lantras  


Bondmoran

Hej!Jag(vi)har getter för mjölkens skull.Är förvånad över att ni har så få som har getter för mjölkens skull.På vad beror det?Getmjölken ör ju på alla sätt bätrre än komjölk..

leifhh, det där var mina egna frågor som jag själv undrade över. Tycker ni sen att det fattas alternativ som ni vill ha svar på så är det bara att skriva egna frågor att sätta ut i en omröstning själv.

pf, jag förstår inte heller oviljan till getprodukter i sverige. En fin fransk getost kan man snofsa till det med någon gång. Men där verkar det ta stop. Allt som kommer ifrån mindre djur, smakar kofta. Det vet ju varenda människa i sverige å det bestämdaste. Medans man i vårt grannland kan köpa getmjölk i mataffären och i resten av världen produceras mer getmjölk än komjölk. Och lamm köper man från nyazeeland, medans grannens fina lamm nästan blir hundmat. Hans 30 får som han har till landskapsvård är en beräknad förlust efter slakt. En svensk tv-kock sa för några månader sen att "Get, äter man inte!" Och där valde han att ignorera samtliga kulturer i världen som gör att getkött är världens fjärde vanligaste köttslag. Var han korkad, eller bara gravt okunnig?  

Nog är det mkt.som är märkligt alltid. Jag kan hålla på länge till, men väljer att stoppa där.

Jag är starkt övertygad, att tidsandan av framåtskridande, modernitét och stordrift efter kriget tog död på den svenska småskaliga kunskapen. Inte bara vad det gäller maten. Men jämför t.ex. ostkulturen i sverige och norge. I norge finns det fortfarande stor kunskap ute i gårdarna om hur man gör sin egen fina inhemska ost. För att inte tala om korv! I sverige köper vi hushållsost eller ett fåtal andra sorter från ett stort mejeri. Inte ens getbönder i sverige gör inhemsk fin gammelost. Dom franska sorterna berikar vår matsedel, men vart är vår egen kunskap och stolthet över vår egen matkultur? Frågar man runt lite på gårdarna så hör man "Ja, farmor brukade........." Men sen då?

Ja Skytten, sist jag köpte getost så kostade den över 300:- kilot   Hemost från ko 100:-/kg och Gouda på Willy's 39.90. Så samtidigt som konkurransen inte känns helt frisk, så bidrar den till en viss exlusivitet som man kan vända till sin fördel.

Men, den enda jag innan flytten till landsbyggden för 4 år sen kände som inte köpte arlamjölk till hushållet, utan mjölkade själv. Var min väninna som använde sin egen bröstmjölk i kaffet. Fast, det kanske säger mer om mig själv och min umgängeskrets än om följderna av industrialiseringen av vår mathållning  

Heh, jo....såna "vägar" finns det gott om här. Och det bor ganska många krumelurer längs dom vägarna.

Men du var nog hos Arne på Mossebo kläckeri. Han klappade ihop och gick i "pension" i år. Det låg inte i byn Mossebo dock, utan i trakterna mellan Sya och Västra Harg, inte långt här ifrån. Den där enen angav han som landmärke i sina vägbeskrivningar långt efter att enen vart påkörd och dog. Jag undrar ens om han hade varit utanför där och sett enen på senare år  

Vad jag förstår så ingår denna lilla del av östergötland jag bor i, i det som förr kallades getapulien. Så med lite god vilja så kunde även denna utsvävning hamna under ämnet getter. Även om det var fel Mossebo som åsyftades  

Trodde smålands traditionella rikedom var smör och oxar, det var i varjefall uppfattningen under naturbeskattningens tid.

Att Småland var fattigt, det gäller för 1800-talet, när vaccin och potäter ökade folkmängden, det steniga Småland var närmast tomt på t.ex Gustav Vasas tid.

Det gamla Småland hade resurser att ge centralmakten en rejäl dust, Dalaupproren var en västanfläkt mot Dacke.

Oxdrifterna till Dalarna var stora, så stora så när läderremmarna var klara till Falugruvan, fick man göra korv på köttet, falukorven var nog bättre förr.

När man tar i säger man än att man inte gör något för ens så mycket som "Allt smör i Småland".

Om Småland är Getapulien så är det en företelse som inte är alltför gammal.

Getapulien, har jag fått lära mig. Är en företeelse som är lite flytande över gränserna och inte strikt enbart småland. Det sträcker sig en liten tunga av Getapulien åt detta håll också. Preciiis runt min husknut!   Närå, men det är mer en fråga om landskapets beskaffenhet snarare än ett penstreck i en karta. Men, därom tvista di lärde och jag kan vara grovt felinformerad.

Skräptanten, åhå? Nu vart jag ju så nyfiken att jag kan spricka. Du vet vart jag finns när fobierna lagt sig