Ångspärr vid tilläggsisolering

[Rödskägg]

Diffussionspärren skall alltid vara på den varma sidan, om den ska vara.

[Menteverde]

Haha jo, så mycket koll har jag. 

[Rödskägg]

Jag förstår att du har koll på hur det ska vara men jag skrev det bara för att det blir ju omöjligt att veta var och om den ska vara om man inte vet om huset kommer vara uppvärmt. Det är fler än en som gjort bort sig på kylrum, skafferier och vin"källare". Jag vet om en person som just nu bygger en vin"källare" vägg i vägg med en bastu i markplan på en bodel, sug på den!

[fri_och_lycklig]

Mineral/glasull är förutom att det är en miljö- och hälsofara helt passé. Och det finns precis hur mycket alternativ som helst. Här visar jag tre och dessa är då färdiga på alla vis, bara att köpa i påse och montera.

Isolina, gjort på linfiber www.isolina.com
Säljs i Sverige genom Claessons Trätjära, Göteborg och vissa andra byggnadsvårdsbutiker.

Vital, träfiberskivor www.vitalfinland.fi
Lättast att få tag i, finns på Bauhaus

Skumglas, t ex Hasopor
Precis om i glasullen återvunnet glas men luftpoppat, innnehåller ingen plast.

www.hasopor.com som alternativ till cellplast. Servicen är inte fullt utbyggd ännu, bl a har de inte bilar som kör ut och blåser, men påtryckningar pågår...

Sedan finns även ekofiber och termoträ samt Leca...

Visste folk mer om detta skulle mineralull och cellplastnäringarna dö ut. Brandskydd är inget argument längre.

[Menteverde]

Jag förstår att du har koll på hur det ska vara men jag skrev det bara för att det blir ju omöjligt att veta var och om den ska vara om man inte vet om huset kommer vara uppvärmt. Det är fler än en som gjort bort sig på kylrum, skafferier och vin"källare". Jag vet om en person som just nu bygger en vin"källare" vägg i vägg med en bastu i markplan på en bodel, sug på den!

Inte så udda ändå, ångspärren sätts på insidan av bastuväggen helt enkelt?

I vinkällaren lär det ju alltid vara kallare än i bastun?

[Rödskägg]

Jag är inte så bekymrad över ångspärren egentligen som att ha ett kylrum omgärdat med endast innerväggar varav en mot bastun, känns som att man börjar nå de mesta effektiva sätten att förbuka energi här 

[Menteverde]

Jaha, du menar så. Men om han isolerar väggarna ordentligt och kyler kylrummet med utomhusluft så blir det ju faktiskt inte konstigare än att husets yttervägg flyttar in bakom kylrummet.

[Yrmff]

hmm..
hadde ju vart kul om han med vinkällaren tog värmen ur densamma för att värma ex garaget... 

mvh Heikki

[Menteverde]

Ja, typ att han slaktar två gamla kylskåp för att lösa saken.

[Rödskägg]

Han e nog inte den typen...

[sub rosa]

Åldersbeständig plast.......smaka på ordet!...Åååååldeeers beeestäääändiiiig - plast / plast......., plast som inte bryts ner, plast som kommer vara kvar i århundraden, plast som måste brännas om den ska brytas ner.
-Till vilken kostnad för atmosfären? Vilka tillsatser gör den åldersbeständig? Vad händer om den värms upp?
Jag skulle inte vilja basta i en cocktail av giftiga gaser och emmisioner.

PS. desutom tål plasten inte värmen i en bastu! -så helt enkelt är det inte! För det ändamålet finns speciell bastufolie.
//Bygg och Inr-snicka´n.

[Yrmff]

kutterspån å vindpapp har jag i min bastu.

mvh Heikki

[Menteverde]

sub rosa: Den största vinsten med plasten verkar ju vara att den minskar värmeläckage, men frågan är hur mycket? Kanske det det hade räckt med papp invändigt?

Jag skulle väldigt gärna se en vetenskaplig, seriös studie som visar hur och om byggplast minskar värmeläckage i ett hus kontra t.ex. vindpapp som är invändigt monterad.

Något jag är chockad över är hur mycket tro och lite vetandet det ännu in på 2000-talet finns inom byggsektorn. Gooooosh, det finns ju inte ens några självklara riktlinjer för hur en fuktsäker krypgrund ska utföras fast krypgrunden funnits sedan medeltiden typ.

[Yrmff]

hmm..

Ja krypgrunden är kanon med rätt undrelag osv.. felet blir när man använder detta i sänkor å på ren åkermark osv.. å tätar sönder allt till förbannelse..
plast funkar bra i tak ,annars nja..


mvh H

[Menteverde]

Jag är helt övertygad om att plast korrekt lagd på marken i en krypgrund enbart är något positivt ur fukt- och luktsynpunkt.

Här hittade jag en uppsats om bl.a tilläggsisolering av timmerhus som kanske kan vara av intresse:

http://hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:120349/FULLTEXT01

Jag ska iallafall lusläsa den nu.

EDIT: Nej, den var rätt kass ur teknisk synpunkt. För lite tekniska detaljer om tilläggisolering. Någon som sitter inne på bättre skrifter?

[Menteverde]

Nu har jag läst ett antal uppsatser om energiförbrukningen i massiva trähus.

En tjock träväggs värmemagasinerande verkan har en positiv inverkan på den årliga energiförbrukningen därför att den gör att tidskonstanten höjs för ett hus och jämnar ut bottnar- och toppar i temperaturer inomhus. Detta kan också vara komforthöjande.

Ett exempel i klartext. Säg att det är 22 °C inne och solen börjar ligga på. I ett lättregelhus kanske temperaturen snabbt stiger till över 26°C. Värmeförlusterna ökar och kanske dom inneboende börjar vantrivas och öppnar fönstren. I ett timmerhus kanske temperaturen bara stiger till 23-24°C inne och värmeenergin som annars skulle värmt luften, värmer timret. Denna värme avges sedan under lång tid efter det att solen gått ner.

Denna buffringsförmåga som ett timmerhus har medför en energibesparning som verkar ligga på mellan 5-8% per år jämfört med en lättregelvägg som har samma lambdavärde. Lena Gollvik anger 8,7% i exemplet i sitt examensarbete:

http://documents.vsect.chalmers.se/CPL/exjobb%202005/ex%202005-101.Pdf

Av denna anledning kan det vara värt att undvika att tilläggsisolera ett timmerhus invändigt, men oftast ger ett lägre U-värde långt större energibesparing än timrets buffrande förmåga.

Ett exempel. Timmerhus 145 m.m timmer. Ger det en energibesparning att förstöra timmrets buffrande förmåga och tilläggsisolera 45 m.m inifrån?

Lambda trä 0,14 W/(m*K)

Nuvarande U-värde för väggen: 0,96 W/(m2*K)

Om vi antar att energiförbrukningen för denna vägg är 8,7% lägre än för en lättregelvägg med samma U-värde får vi ett ett motsvarande U-värde på ca 0,88. Denna effekt försvinner då vi tilläggsisolerar timret, vilket brukar vara timmerhusfanatikernas argument mot tilläggsisolering.

Vi antar ett lambdavärde på 0,055 för isolering och trä (motsvarar en vägg med mineralull och 15% trä).

U-värde efter isolering: (0,145/0,14+0,045/0,055)^-1 = 0,54 W/(m2*K)

Eftersom huset energiförbrukning teoretiskt är direkt proportionellt mot U-värdena innebär dessa futtiga 45 m.m isolering i teorin att väggen läcker ca 38% mindre energi efter tilläggsisoleringen, trots att timmerväggens buffrande effekt tas bort. En tilläggsisolering på 70 m.m invändigt halverar energiförbrukningen.

Massivträts positiva inverkan på energiförbrukningen i ett hus är alltså marginell. Däremot har den en positiv inverkan på komforten inomhus men den är inte så jättestor den heller. Kika in rapporten jag postade en länk till ovan. Om möjlighet finns så bör man ju dock sätta all isolering utvändigt om man ska tilläggisolera.

Trögheten i konstruktionen kan som ovan innebära något positivt, men kan också vara något negativt som att det tar förbannat lång tid att ventilera ut värme när man ska sova på sommaren, eller att det tar lång tid att få upp värme i huset när det stått kallt på vintern ett tag.

[stedevil]

Lambda trä 0,14 W/(m*K)

Har påpekat tidigare att 0,14 är lambda för så blött trä (gran&fur) att man mest ska oroa sig för att virket ruttnar.
0,13-0,135 är mer rimligt vad jag sett uppgifter på, men jag vet standarden säger "räkna med 0,14". Hade dock mineralullen klassats för tex 0,049 för överfuktig mineralull så hade mineralullsindustrin fört ett fasligt liv. Träindustrin är dock ganska tam och tystlåten i mycket.

Egentligen extra konstigt med tanke på att den står för 2/3 av Sveriges positiva handelsbalans (dvs 2x mer än all annan industri och tjänstesektorn tillsammans). Detta trots att vi förädlar trä alldeles för lite. Trä är väl inte tillräckligt coolt & hightech helt enkelt för att vi ska erkänna att det är där vi tjänar våra pengar. Bilar och mobiltelefoner är coolare.

Eftersom huset energiförbrukning teoretiskt är direkt proportionellt mot U-värdena innebär dessa futtiga 45 m.m isolering i teorin att väggen läcker ca 38% mindre energi efter tilläggsisoleringen, trots att timmerväggens buffrande effekt tas bort.

Ett annat sätt att se det på är att de först 30mm av de 45mm är helt värdelöst. Så för investerad tid & pengar så får man (30+skivor=40-50mm) 4-5cm mindre utrymme invändigt för ingenting i utbyte och dessutom sämre vägg att fästa saker i.

Sätt isoleringen på utsidan, där 100% gör nytta.

tar lång tid att få upp värme i huset när det stått kallt på vintern ett tag.

Tar lång tid att få väggen genomvarm, men rummet i sig blir ju snabbt varmt och likaså innersta trälagret. Och om man inte trycker sig mot väggarna så känner man ju inte att de är kallare så länge det genereras värme inne i rummet.

[Menteverde]

Källa på det där andra Lambda-värdet? Ser att såväl Chalmerister som mineralullstillverkare räknar med 0,14.

Ett annat sätt att se det på är att de först 30mm av de 45mm är helt värdelöst. Så för investerad tid & pengar så får man (30+skivor=40-50mm) 4-5cm mindre utrymme invändigt för ingenting i utbyte och dessutom sämre vägg att fästa saker i.

Njae.

Att sänka U-värdet i exemplet från 0,96 till 0,88 motsvarar ca 5,3 m.m mineralull med reglar. Alltså är resterande 40 m.m mineralull nyttig. 

 Undrar ifall dom 15 m.m tretex som sitter redan förstört eller kraftigt satt ned timmerväggens buffrande förmåga? Tretex isolerar ju ganska bra.

I mitt fall så har jag bara ca 105 m.m tjock timmervägg som ser ut som fan i nederkant inomhus. Jag hade ändå varit tvungen slå skivor över och samtidigt vill jag ha en snygg elinstallation. En av väggarna kommer inte gå att tilläggsisolera mer än max 45 m.m utomhus heller. Därför tänker jag nu slå ett par flugor i en smäll. Tilläggsisoleringen kommer halvera värmeläckaget från väggen. Även med dom 90 m.m jag tänkt sätta på utsidan senare är 45 extra mm. på insidan en mycket större energivinst än timrets buffrande förmåga. Gött att man har tid, lust och möjlighet att bläddra igenom ett par forskningsrapporter varje gång man inte vet vilken väg man ska ta. 

[stedevil]

Källa på det där andra Lambda-värdet? Ser att såväl Chalmerister som mineralullstillverkare räknar med 0,14.

Finns en densitets/fuktkvots tabell online tex här http://www.hedehus.se/U-varde.htm

"Mina" 0,13-0135 kommer från jämnviktsfuktkvot på ca 15%. På den sidan räknar de med 10% (0,122-0,126), så jag skulle vilja säga att mina värden ligger på säker sida i varje fall. Vid 20+% fuktkvot (Fur 0,142 och Gran 0,137) kan man börja få problem med att mikroorganismer flyttar in och börjar äta upp trät. Då har man som sagt betydligt större problem än att lambdavärdet är lite dåligt. Därför är 0.14 inte ett realistiskt värde att räkna på. Det är jämförbart med att hälla en spann vatten på minerallullen och sen mäta lambda.

Att sänka U-värdet i exemplet från 0,96 till 0,88 motsvarar ca 5,3 m.m mineralull med reglar. Alltså är resterande 40 m.m mineralull nyttig.  

Ok, missuppfattade vad du menade och get inte kontrollräkna.

Undrar ifall dom 15 m.m tretex som sitter redan förstört eller kraftigt satt ned timmerväggens buffrande förmåga? Tretex isolerar ju ganska bra.

Till viss del kanske. Du har väl troligen luftspalt mellan tretexen och timmret, så värmeöverföringen är onödigt dålig mellan de skikten. Hur stor skillnaden är vågar jag dock inte gissa på.

Lycka till med isolerandet.