Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Radhusekologi  (läst 1918 gånger)

cissi

  • Gäst
Radhusekologi
« skrivet: 20 sep-05 kl 09:23 »
Hej! Vi har efter mycket funderande beslutat oss för att stanna i stan och flyttar om en månad in i ett femtitalsradhus, gediget byggt i tegel och i mitten av en länga. Idag värms huset upp med olja (panna från -72...). Gasledning finns dragen utanför men det känns inte som ett bra alternativ för uppvärmning. Vi kommer att installera luftvärmepump. Huset är på 106 kvm med 70 kvm halvkällare.

Jag skulle gärna vilja höra tankar/tips/idéer om hur man gör för att värma upp ett sådant här hus så resurssnålt/miljövänligt som möjligt. Är det t.ex. bra att använda solvärme till varmvatten sommartid (vilket jag tror) eller får man legionella i ledningarna (vilket min man tror)? Finns det bra, konkreta böcker skrivna i ämnet?

Mvh Cecilia

Mikael Perman

  • Gäst
Re:Radhusekologi
« Svar #1 skrivet: 20 sep-05 kl 09:35 »

Hej.
Risken för legionella i ledningarna, finns enbart vid totalt felutformade system.

I ett riktigt utformat system, är solfångarna ett slutet system i sig, som innehåller frysskydd, glykol och liknande.

Detta värmer i sin tur upp en ackumulatortank.
Värmepaketet för sol sitter längst ner i ackumulatortanken.

Ungefär halvvägs upp, eller lite till, sitter en värmepatron, tex elektrisk, som ser till att toppen av tanken håller önskvärd minimitemperatur.

Solfångarna och värmepatronen samstyrs av en styranläggning, för att kombineras på mest energioptimerat sätt.

Vill man då ha det extra bra, kommer man längst upp att ha en värmeväxlare, som ger tappvattnet, och då blir det ingen stor vattenvolym alls, utan vattnet STRÖMMAR hela tiden igenom och värms av det heta vattnet i toppen av tanken, som har skiktat sig uppåt.

Och då finns det ingen legionellarisk alls, om man håller säg 60-80 grader uppe i toppen.

Men även med ett system där man inte har värmeväxlare i toppen blir legionellarisken obefintlig, just genom att solen FÖRVÄRMER vattnet där det är som kallast, när det kommer in i botten av beredaren (I mindre system utan ackumulatortank).

Vattnet i toppen kommer ju att ligga på en 60-80 grader, vilket dödar legionella-bakterier. Väl UTANFÖR beredaren, så blandas ju vattnet till säg 45 grader, innan det går till kranarna. Och det är ju precis vad som sker i en normal elektrisk varmvattenberedare hur som helst.

Det är alltså frågan om rätt tekniska lösningar, och att inte köpa fel saker, helt enkelt.

Mikael Perman.

 

Skytten

  • Inlägg: 7426
    • Skåne
Re:Radhusekologi
« Svar #2 skrivet: 24 sep-05 kl 20:56 »
Ur ekonomisk synvinkel kan systemet för solvärme anpassas efter hushållets behov. Vid låg varmvattenförbrukning och/eller väldigt ojämn och om solvärmen endast är för tappvatten bör ingen elpatron finnas i tanken. Tanken ska inte vara överdimisionerad och förhoppningsvis ge tillräckligt varmt vatten när solen skiner.

Vid de tillfälle då solen inte ger tillräckligt, eller extra ordinära utag görs kan en genomströmmningsvarmvattenberedare som värmer upp skillnaden mellan önskad och befintlig temperatur användas.
Den drar då el endast för att värma vatten som förbrukas, om nu akumulatorn inte redan är varm nog.

En genomströmsvarmvattenberedare i akumulatortanken funkar inte särskillt ekonomiskt när man inte eldar eller får solfångarytan vara betydande och platsen ha rekord i soltimmar.

Solvärmetanken kan shuntas med  vedspisen om man nu har en sån, så att vattnes temperatur höjs vintertid om solen inte räcker till.
Det bästa sättet att misslyckas, är att inte försöka!


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

1729 gäster, 0 användare

* Forum

* Om tidningen Åter



- Superinspirerande! Nu är jag prenumerant!
/ Pia T

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser