Generellt så rymmer äldre radiatorer (om de är mycket gamla...) en ganska stor vätskevolym jämfört med nyare typer av pressplåt och liknande, därför kan de ta längre tid att få igång systemet, men det accumulerar å andra sidan också värme i motsvarande grad, därför går den inte förlorad ur systemet, så Gilbert har delvis rätt i att det kan upplevas som att rummet värms upp snabbare med nyare radiatortyper. (Det fanns dock även äldre typer i pressat stål, dessa är ganska likvärdiga de flata typerna, många system från 50-60 talet använde dessa ihop med forcerad cirkulation (cirkulationspump) även om de ser visuellt lika ut som ännu äldre typer) Totalflödet blir därför längre i en stor radiator och tjockt gjutgods tar något längre tid att värma upp därför kan de upplevas som segare men som sagt så går det på ett ut sett över tid.
Väggarna står för relativt stor värmeförlust om de är för (allt var inte bättre förr...) dåligt isolerade läcker det ut värme i väggarnas överkanter då det i så fall inte ger någonting som kan hålla kvar luftkudden under taket även om det läcker ut sakta , taket är det väl i princip bara att fylla så tjockt som möjligt under förutsättning att man bygger riktigt med luftspalter och annat så att man inte stänger in fukt i stommen. Man kan nog ha 60 cm eller mer där om det är möjligt. men gör man fel är det lätt hänt att det blir kontraproduktivt och man stänger in kondensfukt så att mögel och röta får fotfäste under isoleringen.
Edit, det är korrekt att man måste hålla huset på några plusgrader hela tiden om man använder plast och andra material där fukt kan kondenseras på insidan annars möglar det...
