Höskörd för nybörjare

[Tuve]

Jag har ca 6000 kvm betesmark till mina 7 getter. Det är för få djur för att hålla den lagom nerbetad. I gengäld köper jag hö till vintern. Smartare vore ju att ta eget hö, och därmed också sköta betesmarken bättre.

Marken har en del låga stenar i sig, de sticker inte upp mycket, men maskinell skörd blir det nog inte frågan om. Eftersom jag vägrar använda kemisk bekämpning, och marken varit för lite betad i flera år, är det stora inslag av skräppor och nässlor. Getterna äter lite av skräpporna när de är färska, och nässlorna äter de av på hösten, men det krävs andra åtgärder än bete för att bli av med dem.

Om jag utifrån nuvarande situation skulle ta itu med att förbättra vegetationen där, så att jag kan ta eget hö: hur ska jag börja? Jag behöver även lite nybörjartips om småskalig höhantering i allmänhet.
Jag har ett par grisar som skulle kunna sättas i arbete med att markbereda delar av ytan för att så in ny vall. Fröreserven av skräppor och nässlor får antas vara enorm.
Vad finns det för regler om bearbetning av naturbetesmark? Jag är osäker på om marken t.ex får lov att plöjas. Måste nog kolla med Jordbruksverket om min mark klassas som naturbete.

[Jörgensen]

Vi har fixat till våra hagar som legat orörda ganska länge och var fulla med nässlor och tistlar. Vi plöjde på hösten, harvade på våren. Sådde i havre på en plätt och havre + vallfröblandning på en. Havren slåg vi på hösten och året därpå tog vi in hö. Den där vi sådde i vallfrö blev givetvis bäst, men den andra duger gott åt våra får den också. Vi har en volvo T24 som gjort allt arbete, en tvåskärig plog och en gamal harv. Vallen slår vi med slåtterbalk, torkar på slag. Vänder och strängar med en gaffesidräfsa. Vi tar in höet löst i en vanlig bilsläpkärra.

Trots att man kanske får räkna T24:an som "maskinell" skörd så är det mycket jobb. Att köra med lie och handräfsa känns som ett jättejobb, jag har några gånger krattat och hässjat några plättar för hand lite på kul. Det går, men handlar det om att ta hö till vinterfoder som skall räcka hela vintern så är det för mycket jobb om man som vi bara har det som hobby.

[Tuve]

Jag är inte alls säker på att jag kommer att få så det räcker till hela vintern. Har ingen aning om hur mycket hö man får per hektar. Till att börja med ska jag väl lära mig hantverket, så att säga. Jag har hagen delad i tre delar. Skulle kunna ha getter i två (som födelsekontroll), och ta hö i den tredje. Då kan jag ju börja ta hö på den bästa tredjedelen i år, med lite mindre ogräs. Jag tänker att om jag tar en skörd bara, i år, så kan getterna efterbeta sen. Jag kan också släppa grisar på de ogräsigaste delarna  nästa höst. Plöja är nog uteslutet på den marken.

Däremot borde det ju gå att skörda med åtminstone en handkörd slåtterbalk. Jag har provat med traktor en gång, men det var lite knepigt. Jag har ingen maskin för vändandet, men det kan man kanske orka för hand. Det där med hässjor och sånt, är det för att det inte blir torrt nog liggande på marken? Eller kan man ta in det direkt? Hur vet man att det är tillräckligt torrt?

När jag köper småbalar är de ju pressade. Det är ju bra platsbesparande. Så kommer det ju inte att bli med eget. Jag känner mig osäker på att trycka ihop det, och riskera att det blir mögligt (=dödsfara för get). Om jag fixar nån slags transportband kan jag få upp det på ett loft.

Men, ja, det kommer att bli mycket jobb. Känns dock bättre än att med jämna mellanrum vintern igenom stressa iväg och köpa hö i snö och slask, som det är nu.

Fler tips tas gärna emot!

[Ulric Eriksson]

Om du har 6000 kvadratmeter och tar hö på en tredjedel kan du räkna med att det blir några hundra kilo upp till ett ton, om man är optimist. Det är så lite att man kan slå med lie, räfsa för hand och köra in på logen löst. Så gjorde vi förut.

Hässjar gör man för att inte vara så beroende av vädret. Litar man på uppehåll räcker det med att låta höet torka på marken och vända det någon gång. Man kan inte ta in det direkt, det måste torkas först. Annars blir det mögel.

[mclaeson]

Hej!

Om det är naturbetesmark så får du inte plöja eller jordbearbeta med gisar överhuvudtaget så kolla upp det innan du börjar att bearbeta/gödsla jorden.

//Martin

[Tuve]

Hej!

Om det är naturbetesmark så får du inte plöja eller jordbearbeta med gisar överhuvudtaget så kolla upp det innan du börjar att bearbeta/gödsla jorden.

//Martin

Är inte ens grisar tillåtna på naturbetesmark?? Men om jag skulle vilja ha dem där av andra skäl? Nå, jag får väl börja med att kolla vad det är klassat som.

[mclaeson]

Det är ju så att om vildsvin bökar upp naturbetesmark kan man bli av med eu-stöd för att det inte har sköts ordentligt.
Naturbetesmark ska bevaras som nåt slags kulturellt museum.. Tråkigt när staten lägger sig i vad man gör med sin mark.

[pålle]

Det är ju så att om vildsvin bökar upp naturbetesmark kan man bli av med eu-stöd för att det inte har sköts ordentligt.
Naturbetesmark ska bevaras som nåt slags kulturellt museum.. Tråkigt när staten lägger sig i vad man gör med sin mark.

Tja  du kan ju av säga dig bidragen så kan du väll göra som du vill ?

[Tuve]

Tja  du kan ju av säga dig bidragen så kan du väll göra som du vill ?

Är det så? För min mark är för liten för att få bidrag för ändå. Är det fritt fram då?

[pålle]

Är det så? För min mark är för liten för att få bidrag för ändå. Är det fritt fram då?

vet faktiskt inte men det borde ju va så.

[signe]

Anledningen till att naturbetesmarker och ogödlade ängsmarker är värdefulla är att de har en så stor artrikedom, inte bara för växter utan även svampar och insekter. Och det finns så otroligt lite kvar av den typen av mark idag! Oavsett om man söker bidrag eller inte så ska man inte förstöra den typen av marker. Men på din beskrivning låter det ju inte som din betesmark är särskilt artrik. Är det bara skräppor och nässlor i vissa delar så kan det bero på att det t.ex. gått hästar på bete tidigare. Då blir det ofta näringrikt i vissa partier. Titta lite på vad som växer i övrigt. Finns det blåklockor, prästkragar, gulmåra, ormrot? I så fall bör du inte plöja upp eller gödsla.

Att sköta 2000 kvadratmeter med handslåtter är inte så svårt. Kan du inte hantera en lie så använd röjsåg med gräsklinga. Låt gräset torka någon dag, räfsa sedan ihop i ränder som du vänder några ggr per dag. Det går fort när du fått in handgreppet. Höet ska vara knastertorrt när du tar in det så det kräver nästan en vecka med sol och  gärna lite vind. Hänger du upp det på en hässja är det mindre väderkänsligt. I partierna med nässlor och skräppor kan du gärna köra med röjsåg med snöre några ggr under sommaren även fast djuren betar där också. Då kommer de successivt minska i utbredning. Getterna äter gärna nässlorna när de inte bränns längre (när det avslagna torkat lite).

[Tuve]

Min gissning om den här markens historia är att den möjligen varit åker i en tid då man tog vad man hade, för det ligger ett stort stenröse som man dumpat där (eller så dumpade de sten från en bättre åker i närheten). Men det är skuggat av en bokskog, och förhållandevis fuktigt i marken, så den är knappast bra som åker. De senaste 15-20 åren har där gått hästar (och de senaste tre åren mina getter), dessförinnan tror jag där gick kor. Så det har varit betesmark i kanske 50 - 100 år eller mer.
Men artrikt, nej, inte så värst. En finare bit med vitsippor längst bort, men där är buskigt, så där tänker jag inte ta hö ändå.

[pyromanen]

Om marken inte har beslut om 5-årigt Miljöstöd för betesmark då får man plöja om man vill. Eller släppa grisar om man vill.  Däremot blir det knappast  bättre bete eller höskörd efter en omgång grisbök utan tvärtom en massa enåriga "störd marks växter".  Så om det inte är aktuellt att efteråt plöja och så in en vall då är det bättre att lägga ner idén om "grisbete".

För att förbättra betet kan man putsa det som inte getterna äter.  Det behöver göras flera gångar under säsongen och ju tidigare man är på och ju oftare desto snabbare blir man av med "ogräsen" som skräppor och nässlor.

Signes förslag och råd om slåtter låter helt rätt.

[mclaeson]

Om marken inte har beslut om 5-årigt Miljöstöd för betesmark då får man plöja om man vill. Eller släppa grisar om man vill. 

Jag är ganska säker på att du inte får göra som du vill med mark bara för att du inte sökt bidrag. Tex får du inte flytta stenrösen även om du inte söker bidrag. Du får inte ta bort åkerrenar heller oavsett om du har bidrag eller inte. På samma sätt så får du inte plöja naturbetesmark om den är klassad som det. Skillnaden är ju att om du inte söker bidrag över huvud taget och om det inte varit sökt tidigare så är det ju ingen som kontrollerar om stenrösen eller åkerrenar försvinner.

[pyromanen]

En betesmark som inte har miljöstöd (eller ingår i ett reservat eller biotopskydd) får man plöja eller grisbeta eller så in med rädisor....  Så länge det är någon sorts jordbruk.  Vill man plantera skog eller på annat sätt ta jordbruksmark ur produktion behöver man däremot söka tillstånd hos Länsstyrelsen.

Precis som mclaeson nämner så finns det en del saker i odlingslandskapet som har generella skydd och som man inte får göra med vad man vill.  T.ex. är stenmurar och alléer omfattade av generella biotopskydd och får inte tas bort eller förstöras. 

[mclaeson]

aha, tack pyromanen för informationen.

//Martin

[Tuve]

  Däremot blir det knappast  bättre bete eller höskörd efter en omgång grisbök utan tvärtom en massa enåriga "störd marks växter".  Så om det inte är aktuellt att efteråt plöja och så in en vall då är det bättre att lägga ner idén om "grisbete".

Jag tror det kan vara sten mm som försvårar plöjning. Borde inte grisbearbetning följt av insådd vara ungefär likvärdigt med plöjning och insådd? Eller rent av bättre, för de äter upp ogräsrötter, det gör inte plogen. Jag kan kanske ta hjälp av jordfräs och kratta, eller möjligen harv, för att jämna till ytan efter gris.

[Eriksgårdare]

Har du mycket ogräs på marken tar det längre tid att torka skörden. Brännässlor och skräppor är inte bra om du vill torka höet på mark. Det bästa sättet att bli av med ogräset är att skörda det som går innan blomning för ogräset. Sedan se till att få bort detta från marken och sedan plöja upp och göra en nysådd. Innan nysådden ska man försöka få undan så mycket rötter man kan med harven. Moderna harvar och pinnharvar går bra för det här man samlar ihop det genom att räfsa allt som man kan med harven till en plats och flyttar sedan bort rötterna.

Är du säker på att det inte går att plöja? De flesta plogar klarar stora stenar bra. Handlar bara om hur man kör ;-) Var noga med att plocka undan sten efter harvningen så du kan använda skärmaskiner kommande år.

En fråga: vilka konsekvenser får det om man plöjer naturbetesmark? Böter?

[Luff]

Tråden är flera år gammal så man blir nyfiken på hur det gick.

[Tuve]

Tja, jag fick lite för mycket jobb att göra utanför gården, så jag tar inget hö än. Men har hittat bättre leverantör av köpt hö, så jag slipper köra med traktorn i blötsnö och höpa rundbalar som jag knappt får in genom porten...
Av nån anledning har skräpporna minskat rejält utan min insats. Det har varit en hel del skalbaggslarver som käkat på dem. Eller så har de minskat för att jag håller getter, och inte hästar som det var tidigare. Nässlor är det än, fläckvis.