Matjord från sjöbotten?

[clasj]

Vi bor på en ö i en sjö i Sörmland. Eftersom det är otroligt mycket jobb att frakta ut matjord funderar jag på att muddra upp slam från en långgrund vassvik och odla i detta. Är det någon som har erfarenhet av att odla i denna typ av material eller som har någon idé om var man kan hitta information?

[besk]

Stora delar av Sverige är ju uppodlad sjöbotten så materialet är det inget fel på.

Däremot så undrar jag om det inte är tillstånds- eller anmälningspliktigt att muddra...

[Själv är bäste dräng]

Japp, det är en hel procedur och du får inte muddra under yngeltiden. Men tar du kontakt med länsstyrelsen och lyfter fram alla positiva delar i projektet, så blir de nog glada och ger dig tillstånd. Det kostar inget att ringa och prata med dem, men sedan kan det bli dyrt.

[clasj]

Det formella har jag koll på eftersom vi redan fördjupat för våra båtar på landsidan.

Planerar att försiktigt "dammsuga" botten med en sån här apparat [http://www.muddra.se], men frågan är vad man gör sen för att det ska bli så bra som möjligt?

[Själv är bäste dräng]

Ta ett prov på bottensedimentet och analysera, så du vet vad för något du får upp. Framför allt en metallanalys, ALS är bra på det, men också fosfor. Sedimentet kommer att torka ihop och det bästa vore väl om du kunde sprida det i ett relativt tunt lager och plöja ned det efter att det torkat lagom mycket. Du kommer att få mycket vatten som rinner tillbaks.

[Anders S]

Finns det inte redan jord på ön som kan förbättras till matjord?

Har du kollat om platsen där du tänker muddra är en viktig yngelplats för fisk? Hur påverkas detta?

Om man sprider ut det i ett tunnt laget som föreslås så tror jag man får kväve- och humusförluster, särskilt vid solsken. Jag tror man ska lägga upp det i en eller flera högar för avrinning och luftning, samt kanske även för att kunna brinna som komposthög. Därefter spridning.

Jag har odlat i jord som verkade vara dyjord. Inget vidare faktiskt. Alltför lätt jord. Dålig vattenhållande förmåga. För mycket organiskt material, som inte var ordentligt omsatt i humus.

[Själv är bäste dräng]

Svårt med högar när man sugmuddrar Du får tänka på att det blir ett väldigt tunnt slam. Jag är inte så bra på odling, så jag skall inte säga emot AnderS, men personligen skulle jag strunta i kvävet. Det viktiga är att du inte tillför något otrevligt till din matjord. Sediment kan innehålla en hel del som du inte vill odla livsmedel i. Det jag främst tänker på är kadmium, en otrevlig rackare.

Sedan gäller det att det lättflytande slammet inte rinner tillbaks, så det blir kanske att köra terassmodell på avlägget.

[Anders S]

Strunta i kvävet ska man inte göra tycker jag. Jag vet inget om sugmuddring. Kanske kan man köra många korta omgångar, så det hinner avvattna sig? Dock inte bra att gång på gång spola en massa vatten på en komposthög som man bygger upp. Kanske mellanlanda i något slags dränerande bassäng, sen upp på hög. Men kanske besvärligt/orationellt? En variant är att sprida det på blivande odlingsland som du föreslog och mylla ned det efterhand. En annan att täckodla och varva muddermassa med täckmaterial skördat på land. De två senare varianterna förutsätter att blivande land ligger nära muddringsstället.

Dock är jag som sagt ovan lite skeptisk till andra sidor av projektet. Samtidigt lär muddermassor vara eftertraktade som jord/jordförbättring, så kanske ändå. Gifter i bottenslam bör förstås kollas. Även organiska föreningar som DDT, PCB och deras nedbrytningsprodukter.

Det finns en klassisk historia om en klippig ö i Bohuslän som saknade (mat)jord. Det infördes en bestämmelse om att alla som landsteg måste medföra en viss mängd matjord. På det viset byggdes efterhand upp tillräckligt med jord för att kunna odla.

Men framför allt tror jag på att förbättra befintlig jord på ön, om det finns sådan.

[Själv är bäste dräng]

Analysera är bra, men dyrt när det kommer till vissa organiska föreningar. Om jag (lite snål) skulle odla min egen mat i slammet skulle jag nöja mig med en metallanalys på ett samlingsprov. Men definitivt inte börja pumpa förrän jag fått analyssvar på metallerna, är det höga halter blir du aldrig av med det!  Du bor väl inte i en förorenad sjö där det saknas bottendjur? Då är det nog ingen större fara med bekämpningsmedelsrester.

Kväve är väl både billigt och enkelt att tillsätta, betydligt svårare att hantera slammet om man skall vara rädd om det lilla kvävet som det innehåller.

[Anders S]

Om ön ligger i Östersjön så bör man också kolla upp risken för försaltning av jorden, när det nu handlar om större vattenmängder. Man kan bevattna med brackvatten, men inte hur mycket som helst.

Pumpar man upp stora mängder vatten direkt där man ska odla finns också risk för urlakning av näringsämnen. Såg jag en siffra på upp till 10% fast substans, resten vatten? Ska man pumpa upp t ex ett 10 cm lager så ska man alltså pumpa upp vatten motsv. minst 900 mm regn, som dessutom faller under relativt kort tid.