Älgbetesskadorna allt för stora i skogsbruket.

[Lainde]

Röster höjs nu för att markägarna ska får bedriva skyddsjakt på älg tack vare de rådande betesskadorna.
Man förordar även att återta rättigheterna över hur jakten bedrivs och styrs på våra fastigheter, tex i VVO
där jägarintressen ofta prioriteras framför markägarnas skötselmål i skogsbruket.

http://www.skogsland.com/guldyxan-till-stridbar-skogsagare/2011-05-23

Jag personligen har klarat mig "hyfsat" tack vare att röjningen senareläggs, men blir mera "tungjobbad".
Man ser dock att skadorna ökar från år till år, så snart räcker det inte att plantera över bonitet och hoppas
på att allt inte blir älgfoder innan det kommit upp i betessäker höjd.

Undrar därför hur det ser ut hos er?, och om ni välkomnar förslaget gällande bla "skyddsjakt"?

[LasseDalom]

Det finns gott om gamla hyggen där vi bor där precis allt som finns i Tallväg är avbetat, så också asp och rönn. Björk och gran klara sig bättre. Detta trots att det skall vara så dåligt med älg på grund av att vi befinner oss mitt i ett vargrevir.

[Broberg]

Och här nere tar råddjuren ekplantorna..

[Lainde]

Det finns gott om gamla hyggen där vi bor där precis allt som finns i Tallväg är avbetat, så också asp och rönn.

Tja,,,,

Det känns onekligen väldigt "dubbelbottnat", att Skogsstyrelsen å ena sidan kan gå ut och bötfälla skogsägare som inte sköter föryngringsåtgärderna enl SVL , medan andra intressen tillåts att föröda alltihopa -  utan åtgärd.

[Tjalve]

Jag har skrivit om förgraningen som följd av en för stor älgstam under jakt & fiske men det föll där inte i god jord. Jägarna där verkade inte förstå sambandet mellan älg och plantering av gran. Det är ju ett faktum att nästan inga tallar längre planteras utan gran eller möjligen lärk planteras även på tallmark.
Det känns lite konstigt med skyddsjakt på älg. Eftersom viltvårdsområderna bestämmer avskjutningen och om man sedan som markägare inte är nöjd med resultatet börja skydds aga själv. Ganska ofta är ju markägare även jägare och som sådan med i jaktlaget som man då tycker har tagit ett felaktigt beslut. Men det är å andra sidan klart att man vill skydda sina träd och om viltvårdsområdet inte tar skogsägarnas intresse tillvara måste man agera.
Jag tror att en förändring i Viltförvaltningsdelegationens representantskap kan vara en bra väg att börja. Som det är nu är det bara jägarna som har en expert från jägareförbundet med sig, alla andra får förlita sig på denna representant. Hade mark-, frilufts- och samhällsintressen även kunnat medbringa en extern expert eller om representanter från länsstyrelsernas djur och naturgrupp närvarade hade nog fler intressen än jägarnas tagits tillvara.

[sɹǝpuɐ]

Här är skogen helt ren på ung tall. Man kan se en del som är 1-2 år. Sedan stryker de med. Det finns fortfarande en hel del gammal tall, men den avverkas ju efterhand. Det blir gran och gran och gran som ersätter. 

Ett sätt kan ju vara att förbjuda utfodring av älg och rådjur vintertid. Om de inte kan överleva utan att matas är stammen på tok för stor. Då skulle man få en viss "automatisk" reglering. Och jägarna kanske kunde förmås att skjuta fler djur om de är oroliga att de stackarna skall svälta under vintern? Det är ju inget självändamål att djuren skall lida. Bättre att jägarna tar sitt ansvar.

Att stödutfodra stora viltstammar vinter efter vinter måste vara orimligt. Men det är ju grymt att inte göra det. Det enda rätta är vinterstammar som kan överleva vintern på ett naturligt sätt. Med mindre stammar några år skulle det kanske komma lite mer självföryngrad tall, så att fler djur kan klara vintern?

[stubben]

Här överlever tallplantor om det är riktigt tjockt med gran/björksly runt om, sen har vi diskussionen på älgjaktsmötena om det är älgen eller rådjuren som tar plantorna. Med tanke på att det finns ganska många rådjur här så är väl diskussionen inte helt obefogad. Hur det är med övriga hjortdjur vet jag inte men jag var på en kurs med skogsvårdstyrelsen på söderåsen för några år sedan där en markägare hade mycket dovhjort på markerna: han hade på försök hägnat in ca 10 x10 m stora områden ca 10 år tidigare och oj vilken skillnad, massor med björk och tall ask sly inanför och utanför var det i princip renrakat på buskvegetation.
jag har pratat med mina rågångsgrannar så är det få som vågar satsa på tall utan inhängnad, även om de nog skulle vilja.

Jag tror mycket på modellen att när man bedömer hur stor älgstam området klarar så ska man titta på hur mycket älgfoder det finns i området, dvs områden med mycket av gammal skog tål mindre älg och kräver högre avskjutning

[Tännlappen]

Japp....att jägarna medvetet håller ner t.ex Lodjur på precis överlevnadsnivå är ett djävulstyg som jägarna hittat på likaså okynnesskjutningarna av Räv e.tc..allt för att klövviltet ska öka så mycket det bara går. Björnen ger dom sig också på.....ja alla rovdjur vill dom hålla på minimal nivå......Låter man rovdjuren öka så försvinner klövviltsplågan för skogsägare automatiskt på ett naturligt och miljöriktigt sätt.

[kurt]

Långsiktigt måste lösningen vara att den som har inkomster fån viltet, också betalar dess kostnader. Oavsett om det sedan är betesskador på skog, andra grödor eller de stora kostnaderna för att förebygga viltolyckor och ersätta alla olycksoffer för viltolyckorna.

[skogsråetiskogen]

Här i Småland är det så stora betesskador att det är omöjligt att få upp ett tallbestånd igen. Olyckligtvis har vi nästan bara sådana marker, där tallen är nedsågad kommer det ej mera vara tall. Gran trivs ju inte heller. Jag har ett utdömt hygge som nu endast står björksly på, jag får väl släppa upp dem istället... Skogsstyrelsen har varit ute och sett hur illa det är, jag har inte råd att omplantera och/eller hägna. Plantorna var tom besprutade, men älg och rådjur har betat ändå. Vi har skjutit massor med rådjur och full pott älg varje år och inte en räv på fem år men det har inte hjälpt när inte alla tycker som vi.  Vi är jägare också, därför är vi ju med och hör hur valserna går, och jag kan säga att det är synd att inte flera markägare är med och hör......
Och så länge Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen inte är överens om hur stora betesskadorna är så kommer det att fortsätta. 

[Birgit]

En anledning till de enorma betesskadorna är odlandet av träd i monokulturer. Att ha bestånd med blandskog är ett sätt att begränsa problemet. Man kan avsätta områden med lövängar osv.
Att människan hela tiden stör naturens naturliga funktioner får konsekvenser. De vilda djuren måste hitta lösningar för sin överlevnad. Skyddsjakt låter väldigt egotrippat enligt mig! Människan retar sig på allt som de anser oönskat utan hänsyn till den motsatta partens dilemma. Fler vargar skulle avhjälpa, men det vill man inte heller ha.

Här har jägarna duktigt nästan utrotat rådjuren , ska de göra samma med älgarna? Och vargen? Och räven? Och haren? Och........

Kanske dags för människan att se sin plats i eko-systemet?

[nordtravare]

markägarens intäkter av jakt är en struntsumma av beteskostnaderna som är en nationell katastrof. Om huvuddelen av skogsäg vore företagare skulle tex älgstammen som är mest aktuell här vara max 4 per 1000ha enligt min mening.Det har även bildats en kronhjortsstam i västra medelpad som jag är väldigt rädd för vad gäller skogsskador om den tillåts växa .Vi har även en säker hjort observation på vårat jaktlag strax väster om sundsvall.Skjut bort hjortarna omedelbums det räcker med älgskadorna.

[Lainde]

Är "blandskogsförespråkare", men inte ens de bestånden klarar sig idag, Åtminstonde om man funderar på delvis inblandning av tall, och hur det går med lövet har flera redan "vittnat" om.Därför har jag viss förståelse för att många skogsägare satsar på betessäkrare monokulturer, även om det på sikt innebär att man flyttar/koncentererar problemet till andra områden. (ond spiral).Något som många jägare/byråkrater inte har insett - än!, men det lär man garanterat göra när den allt för stora älgstammen börjar duka under pga av svält.

[Lainde]

markägarens intäkter av jakt är en struntsumma av beteskostnaderna som är en nationell katastrof. Om huvuddelen av skogsäg vore företagare skulle tex älgstammen som är mest aktuell här vara max 4 per 1000ha enligt min mening.Det har även bildats en kronhjortsstam i västra medelpad som jag är väldigt rädd för vad gäller skogsskador om den tillåts växa .Vi har även en säker hjort observation på vårat jaktlag strax väster om sundsvall.Skjut bort hjortarna omedelbums det räcker med älgskadorna.

Har overifierade uppg om att Sveaskog härbärgerar uppemot 12 djur/1000 ha på sina marker, men det är ju naturligtvis
alltid "vandringsälg" när man frågar någon jaktförespråkare.
12/1000= 1 älg per 80 ha, och det låter ju ofantligt mycket, men faktum är att slänger man sig i bilen en höstkväll innan jakten, och kör några km skogsbilväg så ser man oftast minst ett eller ett par djur.
Svea har dock slagit sig in inom området "jaktturism", så man kan ju ha sina spekulationer till orsaken varför man är väldigt tyst från de hållet gällande acceptansen på betesskadorna.

[Glänta]

Att stödutfodra stora viltstammar vinter efter vinter måste vara orimligt. ... Det enda rätta är vinterstammar som kan överleva vintern på ett naturligt sätt.

Instämmer helt!

[Lainde]

Bla Jägareförbundet har varit medvetna om problemet med betesskadorna i åratal, men man anser frågan som "komplex", och prioriterar hellre att resonera om hur det ska produceras en "bra jakt på hösten".

Under tiden förbrukas ungskogen som viltfoder motsv ett värde av ca 1 miljard Sekr årligen.

Länk:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4678045

[Lainde]

Har overifierade uppg om att Sveaskog härbärgerar uppemot 12 djur/1000 ha på sina marker, men det är ju naturligtvis
alltid "vandringsälg" när man frågar någon jaktförespråkare.
12/1000= 1 älg per 80 ha, och det låter ju ofantligt mycket, men faktum är att slänger man sig i bilen en höstkväll innan jakten, och kör några km skogsbilväg så ser man oftast minst ett eller ett par djur.
Svea har dock slagit sig in inom området "jaktturism", så man kan ju ha sina spekulationer till orsaken varför man är väldigt tyst från de hållet gällande acceptansen på betesskadorna.

Korrigering:

Det ska vara 16 älgar för det område som jag reffererar till, där man beställde flyginventering i december ifjol,,,alltså EFTER älgjakten.
16/1000 = 1 älg per 62.5 ha där Skogsstyrelsen kan uppvisa färska betesskador på ungefär 8% (riktvärde 2%).
Det innebär (teoretiskt), att ungefär 80 % av ungskogsbestånden är sönderbetade på 10 år, och under det tidsomfånget hinner man inte få upp skogen till betessäker höjd, även på skapliga bonititer.

Vad jag vill ha sagt med detta är att, "Sveainventerad älg inte enbart rör sig på Sveamarken", och därför är det hög tid att man även ser över den biten.
Bla kraftig höjd tilldelning, att jägarna verkligen skjuter den, och det vete väl fan om man inte skulle införa ett tjurförbud oxå under några år?.
På den tiden jag jagade själv så kunde man rätt ofta fälla kapital tjur med horn av/uppemot guldmedaljskvalité.
Har ni sett och framförallt fällt någon sådan tjur de sista åren? så kan jag bara säga,,,,"köp ingen Trisslott".

[Lainde]

Debattartikel i Skogsland som bla anmanar skogsägarna att plantera över bonitet/spara löv och röja upp till 3 ggr för att få acceptabel återväxt utan betesskador.

http://www.skogsland.com/debatt-dagens-algskador-ar-sjalvforvallade/2011-10-13

Men vad händer när inte ens detta hjälper?, och vem bestämmer egentligen över att skogsägaren (som fö äger jakten) ska tål en merkostnad om 25-60% för extra plant (se älgfoder) och upprepade röjningar?.

Räkna lite på det i sk "köpta skogstjänster"/ha så får ni se vad notan landar på.

[Lainde]

Tja,,,,

Det känns onekligen väldigt "dubbelbottnat", att Skogsstyrelsen å ena sidan kan gå ut och bötfälla skogsägare som inte sköter föryngringsåtgärderna enl SVL , medan andra intressen tillåts att föröda alltihopa -  utan åtgärd.

Men nu är det nog färdigt även med detta, och den som får ta smällen är - skogsägaren!.

Tuffare tag från Skogsstyrelsen - Lagråd och omplanteringstvång för betesskadade områden.

Måste markägaren plantera upprepade gånger?. Länge har skogsstyrelsen sett mellan fingrarna, men
NU finns en lathund för att beskriva var gränsen går för att myndigheterna ska underkänna älgskadade
plantor.Det kommer att underlätta föreläggande att planterade om skadade områden. (Hjälptext i Polytaxen).

Det är ganska hårda krav i den nya lathunden för att en planta ska få klassas som "huvudplanta". Enligt
Skogsvårdslagen ska den kunna ge hög timmerkvalité. Det duger alltså inte att en planta ger "gagnvirke" längre
även om den är skadad. Att stam går till energived duger inte heller även om den i vissa områden överstiger
massapriset.

"Energived är en extraprodukt, skulle vi godkänna trasiga stammar för att de går att använda till energived kan
vi lika gärna slopa Skogsvårdslagen", säger Jonas Bergquist/Skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen.

Tidningen SKOGEN.

Vad som händer i förlängningen av detta kan ni nog räkna ut själva, när det börjar dimpa ner förelägganden att
omplantera i många skogsägares brevlådor.
Mera påtagligt så innebär det en spolierad återväxt på upp till 10 år + en kostnad om ca 7000:- i markberedning
och nytt skogsföryngingsmaterial - per hektar!.

Vem väljer dessutom tall, efter ett föreläggande?, och hur kommer detta i sin tur att påverka framtida betestryck
hos de som trots allt ger sig på att tallföryngra igen?.