Rantande hund,HJÄLP!!!

[freeky]

Hjälp, jag vet inte vad jag sk göra med vår hund!
Han är en pensionerad vakthund, som bott med sin husse, min nuvarande sambo i större delen av sitt liv.I början vi flyttade ihop var allt frid och fröjd, men nu,ett år senare, kan jag inta gå nånstanns inne utan att han rantar efter mej.Och är ivägen precis överallt. Han blir inte lämnad ensam ofta, det har hänt ett par gånger, och då bara ett par timmar.Han går på promenad varje dag(om han vill, det är inte alltid han har lust),så motion och omtanke har han.
Det är en schäferhane på 7 år, frisk och kry.Vad kan jag göra? Det är ohållbart det här, jag får spelet av att ha en hund hängande i hasorna hela tiden! Han är inte lika dan mot husse eller sonen, det är bara mej han bevakar.Varför?

[Leontina]

Jag är ingen expert så jag bara gissar 

Det är du som ska bestämma om han ska ranta efter dig eller inte. Säg åt honom att sluta, ge honom en annan uppgift tex att gå och lägga sig eller nåt. När jag hade hund var komandot "nu är det bra" i kombination med ett avvisande kroppsspråk mycket effektivt när hon blev lite för "på".
Men det kanske är annat som gäller för pansionerade vakthundar?

[Luppa]

Hmm... Det låter lite som att det är han som är boss? 
Här i huset är det JAG som bestämmer vad hundarna ska göra (absolut inte ranta omkring) och jag skulle aldrig komma på tanken att låta hunden bestämma om vi ska ta en promenad? 
Kanske inte så konstigt att jycken rantar omkring när han tror att alla beslut ligger i hans "tass", då är det klart att han vill se allt som händer.
Mitt råd är alltså: ta över ledarskapet så får du en lugnare (och framförallt nöjdare) hund.

[Januschka]

Som de andra nämnde, det verkar som om han bestämmer över dig inte tvärtom. En enmanshund som nu ska foga sig...

Så ska det vara:
Du går en väg och han flyttar sig ur vägen.

Du vill gå en promenad och han följer med. I början finns det koppel för hundar som inte fattar kommandot: Nu går vi!

Jag använder mig också av rutiner samt tydliga kommandon och kroppsspråk när jag kommunicera med hundarna. Glöm inte att din röst är ett bra verktyg! Inget gulligullispråk och bebiston när du har maktkamp med hunden - raka besked och ingen tvivel i kroppen.  Gulligulli duger bra när man vill uppmuntra till lek eller som belöning.. dina villkor gäller även där - avbryt innan han gör det!

Bestäm dig för vad du inte/vill och meddelar hunden. Var säker att hunden känner av direkt om du menar allvar eller ej - och att han förmodligen inte vill ge efter i början. Men som sagt: Han blir nöjd med ledarskap och tydliga tecken, ingen tivel om det.

//Januschka

[La Ladin]

Jag läste nyligen att hundar kan börja vanka omkring när de har ont. (Läste detta då jag sökte information om hundartros). Du skriver ju att hunden är frisk och kry men också att han inte alltid vill gå ut på promenader. Är ni säkra på att han inte har ont? Han är ju ganska gammal. Slickar han sig på leder till exempel?

[Attes matte]

Om hunden bara gör såhär när den är ensam hemma med matte, men ligger lugnt och tryggt på sin plats när husse är hemma så är det helt klart ett ledarskaps-problem.
Och det är inte bra att bli frustrerad, upprörd och arg om du vill ta kommandot när husse är borta, en bra ledare är lugn och självsäker och stissar inte upp sig för småsaker.

Om hunden har en "plats" (alltså en särskild plats där hunden tex sover, en bädd eller filt eller liknande), så använd dig av den. Så fort han börjar traska efter så platsar du honom. Går han upp igen så platsar du igen. Och igen. Och igen. Tåååååålamod gäller...
Se dock till att han är nyrastad när du kör "övningen" så han inte är nödig.

/Sara

[freeky]

Jag läste nyligen att hundar kan börja vanka omkring när de har ont. (Läste detta då jag sökte information om hundartros). Du skriver ju att hunden är frisk och kry men också att han inte alltid vill gå ut på promenader. Är ni säkra på att han inte har ont? Han är ju ganska gammal. Slickar han sig på leder till exempel?

Vi var hos vet.i måndags för veckan, han har svamp på ena tassen, men i övrigt är han frisk.Han slickar sej inte på leder,och att han inte vill gå ut beror mest på att inte husse är med. Går vi båda är allt frid och fröjd

[La Ladin]

Vi var hos vet.i måndags för veckan, han har svamp på ena tassen, men i övrigt är han frisk.Han slickar sej inte på leder,och att han inte vill gå ut beror mest på att inte husse är med. Går vi båda är allt frid och fröjd

Aha. Då är det inte att han har ont i alla fall (som tur är). 

[freeky]

Tack för alla svar!Det verkar handla om vem som bestämmer, och det gör jag, inget snack om det.Sen grabbarna flyttade hit har det blivit jag som pysslar med hunden, ger honom mat, går ut med honom, sätter honom på plats osv.Jag kanske får vara ännu tydligare med att visa att det är jag bestämmer!Ska pröva och se vad som händer, och ha tååålamod!

[Attes matte]

Tack för alla svar!Det verkar handla om vem som bestämmer, och det gör jag, inget snack om det.Sen grabbarna flyttade hit har det blivit jag som pysslar med hunden, ger honom mat, går ut med honom, sätter honom på plats osv.Jag kanske får vara ännu tydligare med att visa att det är jag bestämmer!Ska pröva och se vad som händer, och ha tååålamod!

Lycka till!  Och kom ihåg att det går att lära gamla hundar att sitta.

/Sara

[vallhunden]

Om man har Border Collie så är man van vid att hunden alltid går med överallt. Rantar efter och "står ivägen" när man vänder sig om och ska gå tillbaka igen...
Det beror på att en BC uppfattar att det är jag som kommer med det roliga i livet (om man vallar med dom) och de vill absolut vara med, för det kan ju vara så att jag behöver dom! Även när jag går ner till tvättstugan Det kan ju stå ett får där
Allvarligt talat så kan det faktiskt vara ett symtom på BRA ledarskap att hunden följer efter. Den vill vara tillags, helt enkelt, och vara med när den store bestämmer sig för att göra något roligt!

[Charlotte]

Om man har Border Collie så är man van vid att hunden alltid går med överallt. Rantar efter och "står ivägen" när man vänder sig om och ska gå tillbaka igen...
Det beror på att en BC uppfattar att det är jag som kommer med det roliga i livet (om man vallar med dom) och de vill absolut vara med, för det kan ju vara så att jag behöver dom! Även när jag går ner till tvättstugan Det kan ju stå ett får där
Allvarligt talat så kan det faktiskt vara ett symtom på BRA ledarskap att hunden följer efter. Den vill vara tillags, helt enkelt, och vara med när den store bestämmer sig för att göra något roligt!

Åh, vad jag känner igen det där
Min far höll på att bli galen eftersom BCn vägrade att följa med honom om jag bad att han skulle ta med hunden in.... Det behövdes bara att han tog med sig hunden ut några gånger till fåren när jag var "djurledig" så blev han också en värdig ledare som man kunde lyssna på.
                                       Mvh
                                     Charlotte

[Miia]

Ser jag mer som att hunden vallar och skall ha in flocken..... i alla fall när det är en Bc

[Charlotte]

Ser jag mer som att hunden vallar och skall ha in flocken..... i alla fall när det är en Bc

Jag vet inte hur det är med din BC?
Men på min märker man stor skillnad om han vallar eller bara hänger med för att han vill ha fullständig koll på om man kan erbjuda något som liknas vid jobb
                                      Mvh
                                   Charlotte

[vallhunden]

Min första BC hade som "sport" att försöka gissa vart jag tänkte gå... Hon gick till den dörren som hon gissade på. Sen var hon för artig för att gå igenom dörren först, vilket fick till resultat att jag ständigt höll på att snubbla på henne Sen följde hon med mig in i rummet.
Likadant om telefonen ringde på nedervåningen - hon störtar till trappan, kommer på att jag ska gå först, tvärnitar! Resultat: Jag höll på att stupa på öronen nerför trappan