Tror det bästa är, om det inte är någon som inte har barn eller inte får besök av barn som vill ha en tuppe till hönorna att han får fara vidare.
Aggressivitet kan dessutom vara ärftligt. Så om någon tar kycklingar efter honom finns risk att hans elaka gener förs vidare och man får flera aggressiva rackare som i värsta fall kan skada någon. När de också blivit lite äldre har de fått sig ett par finfina långa, vassa sporrar som kan bli väldigt farliga, särskilt för ett litet barn. De siktar ofta mot ögonen på sin motståndare.
Mormor känner en dam som hade en riktigt arg tupp förut. Han flög upp i ansiktet på henne, höll sig fast med sporrarna samtidigt som han hackade och slog med vingarna. Hon var alldeles blåslagen i hela ansiktet efter fanskapet.
