Hästar utan stall?!

[Kavat]

Här finns en länk till hovslagarutbildningen, där det tydligt anges vilka moment som ingår, samt att det är på regeringens uppdrag (och om det inte är statligt vet jag inte vad) och därmed studiemedelsberättigad.

http://www.hovslagarskolan.se/hovslagarutbildningen.htm

Jag vill gärna se motsvarande information för hovvårdsutbildningen?
....

tyvärr betyder inte det att det finns någon kvalitetskontroll eller norm för utbildningen. Det är väl inte att sticka under stol med att även fd rektorn för Skarautbidlningen beklagar kvaliteten på utbildningen, bl a alldeles för lite veterinärledd. Att det är stor skillnad på Uppsalavarianten och SKara att det för hovslagare tycks utvecklas regionalt mode i verkning o skoning. Än ska det vara höga trakter än låga, än en tåkappa nästa ställe två osv...Allt detta talar ju för att de inte riktigt vet vad som är orsak o verkan...Någon form av statligt godkännande har 20-25 hovslagare som finns i rullorna på DSM. Vad det innebär i kvalitetskontroll eller standard är dock osäkert.

Exempel från kursplanen när jag gick:
Horse health & environment
hoof anatomy function
hoof anatomy and physiology
The sound hoof:Characteristics and trim
The effects of shoeing
Problems after de-shoeing
general anatomy &histology of the locomotorsystem of the horse
Conformation &and movement:sound state, Deviations &reahbilitation
Change in skeletal alignment
Hoof pathology (incl navicular, laminities, cofin bone rotation/drop, lost hoofcapsule club foot etc)
Contraction
Other common hoofproblems: poor horn quality, WLD,Cracks osifications etc
Holistic first aid (Recognizing pain& pathology)
Injury -related lameness : bones, ligaments, tendons, Muscle
Lamenesscategories
General rehabilitation considderations
.....

+ naturligtvis krav på dokumenterad hästerfarenhet av egna hästar i minst 5 år, lägst 19 år,  högskolebehörighet...

(ingen arbetsmarknadsåtgärd direkt)

[Kavat]

Jo, jag förstår betydelsen av ämnesomsättning och jag förstår också vikten av att använda brodd för att undvika skenolyckor eller att hästar står och spänner bakdelen och inte vågar ta ut steget vid halkigt underlag.  Att en häst skrenar för att ägaren inte satt på brodd är ingen olycka, det är orsak och verkan.

Jag (till skillnad från dig?!) förstår också att olika hästar som rids med olika krav, går på marker och ridvägar med olika betingelser, har olika behov av beslag eller skolöst. Det är därför man inte rätt av kan påstå att det alltid är bättre med barfota. De som hävdar det är helt enkelt fel ute. Därmed inte sagt att inte barfota kan vara det bästa för vissa hästar.  
Att envist hävda att det alltid är bäst för alla hästar att vara barfota är enligt mig ett tecken på en människa som inte ser några alternativ, ingen direkt önskvärd egenskap vare sig i människo- eller hästvärlden.

Du motsäger dig själv.
Antingen förstår man konsekvenserna av nedsatt ämnesomsättning och inser då att skor som hämmar hovmekanismen innebär en hälsoförsämring för hästen genom nedsatt ämnesomsättning, klämskador etc.
Eller så inser man inte detta och väljer att sko för att kunna använda hästen till vad man vill utan att behöva bry sig om hur hovarna och hela hästen påverkas av nedsatt hovmekansim. Det kan aldrig vara för hästens skull man gör det sistnämnda, det är för människans skull.
Sedan kan jag hålla med om att eftersom människan inte tar denna hänsyn så mår de hästarna bättre med skor än utan.
Det är inte konstigare att hoven ska vara fullt frisk o funktionsduglig för vad vi kräver att hästen ska prestera än att muskler, senor o ligament ska vara det. En distanssryttare är mycket medveten och lägger ned mycket tid på att förbereda hästens senor o ligament. Hovarna tycker dock de flesta att de ska väl inte behöva någon hänsyn innan hästen ska prestera.  Om den markerar så finns det ju alltid "sjukbeslag" att ta till, sulor ,ringskor, kilar, plast o nitar osv osv. Varav samtliga har effekten att de ytterligare låser hovmekansimen (=ännu sämre nervfunktion och förutsättningar att producera frisk vävnad).

Du får gärna sko o göra vad du vill med dina hästar, till o med äta upp dem...Men du får mig inte att instämma i att det är för hästens hälsas skull du gör det.  Du gör det för du inte ska behöva bry dig om att din häst inte har hovhälsa nog att ridas/köras över vilket underlag, hur hårt som helst utan att visa skada. OBS visa skada- vilket inte betyder att skadan inte finns.

[Lise-Lotte]

Jag har mina hästar på lösdrift och det mår dom toppen av.Men jag har även ett stall,tycker det är viktigt då det kan hända så mycket man inte räknat med ibland.Sedan tar jag in dom där ganska regelbundet bara för att mysa och pyssla om dom,tycker man liksom tappar lite av kontakten annars.
Sedan ang skoning eller inte skoning så tycker jag så här.Den "vilda" hästen klarar sig utan skor,det är helt naturligt.Och om man kör på att inte sko så utvecklar sig ju hovarna till att tåla....men det kan ta tid för en häst som alltid varit skodd.Sedan kan ju det vara en fördel att sko vintertid iaf,då det är halt ute......eller man kan ju köpa "gummiskor" att dra på,om dom nu finns med brodd??En häst som man bara rider i skogen och på grusvägar med tycker jag borde klara sig bra att vara oskodd.....det är ju dock det naturliga!!!
Jag säger emot mig själv helt och hållet här för mina hästar är skodd....men nu när jag tänker efter.....så undrar jag av vilken anledning??Hmm detta tål att tänkas över.

[Sar]

Du motsäger dig själv.
Antingen förstår man konsekvenserna av nedsatt ämnesomsättning och inser då att skor som hämmar hovmekanismen innebär en hälsoförsämring för hästen genom nedsatt ämnesomsättning, klämskador etc.
Eller så inser man inte detta och väljer att sko för att kunna använda hästen till vad man vill utan att behöva bry sig om hur hovarna och hela hästen påverkas av nedsatt hovmekansim. Det kan aldrig vara för hästens skull man gör det sistnämnda, det är för människans skull.
Sedan kan jag hålla med om att eftersom människan inte tar denna hänsyn så mår de hästarna bättre med skor än utan.
Det är inte konstigare att hoven ska vara fullt frisk o funktionsduglig för vad vi kräver att hästen ska prestera än att muskler, senor o ligament ska vara det. En distanssryttare är mycket medveten och lägger ned mycket tid på att förbereda hästens senor o ligament. Hovarna tycker dock de flesta att de ska väl inte behöva någon hänsyn innan hästen ska prestera.  Om den markerar så finns det ju alltid "sjukbeslag" att ta till, sulor ,ringskor, kilar, plast o nitar osv osv. Varav samtliga har effekten att de ytterligare låser hovmekansimen (=ännu sämre nervfunktion och förutsättningar att producera frisk vävnad).

Du får gärna sko o göra vad du vill med dina hästar, till o med äta upp dem...Men du får mig inte att instämma i att det är för hästens hälsas skull du gör det.  Du gör det för du inte ska behöva bry dig om att din häst inte har hovhälsa nog att ridas/köras över vilket underlag, hur hårt som helst utan att visa skada. OBS visa skada- vilket inte betyder att skadan inte finns.

Jag motsäger inte alls mig själv, det är du som läser mitt svar genom dina egna, i mitt tycke trångsynta, "glasögon".

Valet om beslag eller inte måste fattas efter de förutsättningar man har. Både i fråga om markförhållande, träning, underlag os.v. Tycker man att en bättre ämnesomsättning i hoven är mer värt än att hästen riskerar att skrena på halt vinterunderlag och därmed skada sig för livet så låter man bli beslag. Fruktansvärt tycker jag! Däremot kan ett avelssto som går på lösdrift nere i Skåne och inte rids mycket väl vara oskodd.
Hästar som arbetar på ojämna, steniga underlag behöver också oftast skor för att inte riva upp sina hovar, ett annat exempel där man hellre väljer sämre ämnesomsättning genom skoningen men besparar hästen lidande i form av skadade oskodda hovar.

Jo, jag gör precis vad jag vill med mina häst. Jag ser till att han får de optimala förutsättningarna för att kunna tränas, tävlas och gå på lösdrift i de markbetingelser och klimat vi bor i. Jag är överhuvudtaget inte intresserad av att riskera skreningar på vinterunderlag, jag är inte intresserad av att han ska få muskelspänningar i hela bakdelen av att han inte kan röra sig på det sätt han vill utan spänner sig för att inte halka (har sett flertalet exempel på oskodda hästar).
Det är inte bättre ämnesomsättning i hoven värd.
Den ämnesomsättning han har fungerar fint då både han och hans hovar mår så bra en skodd hov kan göra.

Det jag tycker att du ska göra är att lägga ihop fler faktorer innan du till varje pris hävdar att oskott är bäst. Ska man ha oskott så måste man ha rätt förutsättningar och betingelser (och då är givetvis oskott att föredra), har man inte det gynnas hästen bättre av skor.

[ManiacDarling]

Det jag tycker att du ska göra är att lägga ihop fler faktorer innan du till varje pris hävdar att oskott är bäst. Ska man ha oskott så måste man ha rätt förutsättningar och betingelser (och då är givetvis oskott att föredra), har man inte det gynnas hästen bättre av skor.

Skulle vilja ändra det sista till "Har man bristfälliga förutsättningar för att hästen ska kunna vara barfota så missgynnas den barfota hästen. Om man sätter på den skor så missgynnas den något mindre, på kort sikt i alla fall."  

Rätt förutsättningar och betingelser vad avser t.ex underlaget så anser jag att det har ganska lite att göra med om man bor i norra eller södra delen av landet. Det handlar ju mer om i vilken terräng man sätter upp sin hästhage, och där får man ju ibland hjälpa till med dränage, grus, sand och annan modifikation av naturen för att den ska passa hästarnas liv och undvika olyckor. Precis som vi på samma sätt använder oss av beteshygien för att minska parasittrycket tycker jag att vi borde ägna vinterhagarna lite uppmärksamhet för att få dem att inbjuda till rörelse, lek och variation och inte passivisera dom ståendes i ett hörn hela dagen . Med andra ord så får man helt enkelt se till att hästens omgivning inte är bristfällig.

Det är aldrig lätt att vara hästägare, men för min del så ser jag det ändå som vår förbannade plikt som hästägare att försöka så gott vi kan att kompensera för den onaturliga fångenskap med alla dessa "välfärdsproblem" som det föder för dem och som vi försätter dem i, genom att skapa så naturliga förutsättningar som möjligt som borgar för friskare hästar.

Vad gäller halka så kan man visserligen säga att den tenderar vara värre ju längre söderut i landet man kommer, så där borde ju du ha bättre förutsättningar eftersom du bor långt norrut där snön blir ordentligt frusen och vägarna blir vita och vintriga? Det värsta som finns är ju töväder och slask som sedan fryser om och om igen. Det blir glashalt till slut..
Men vad gäller halkrisken så kan man ju som sagt använda broddade boots vid ridning, och om man är rädd att hästen ska trilla i hagen så får man ju se till att lägga hagen på välanpassad terräng och kanske sanda då och då. En häst med broddade skor utgör ju dessutom en stor olycksrisk både för sig själv(apropå det som Kavat skrev om bedövning och extra vikt, samt trampskador etc) och andra omgivande hästar(sparkskador) så det blir liksom att byta en risk mot en annan om man har hästen skodd med ursäkten att den inte ska skrena i hagen.

[Falin]

tyvärr betyder inte det att det finns någon kvalitetskontroll eller norm för utbildningen. Det är väl inte att sticka under stol med att även fd rektorn för Skarautbidlningen beklagar kvaliteten på utbildningen, bl a alldeles för lite veterinärledd. Att det är stor skillnad på Uppsalavarianten och SKara att det för hovslagare tycks utvecklas regionalt mode i verkning o skoning. Än ska det vara höga trakter än låga, än en tåkappa nästa ställe två osv...Allt detta talar ju för att de inte riktigt vet vad som är orsak o verkan...Någon form av statligt godkännande har 20-25 hovslagare som finns i rullorna på DSM. Vad det innebär i kvalitetskontroll eller standard är dock osäkert.

Jag citerar från hemsidan:

"Utbildningen uppfyller Djurskyddsmyndighetens krav för certifieringsgrundande hovslagarutbildning och utbildningsplanen baseras på Europeiska Hovslagarunionens (EFFA) krav på hovslagarutbildning"

Sen att det inte innebär någon kvalitetskontroll eller standard i dina ögon är ju en annan femma. Vad finns det för kvalitetskontroll och normer när det gäller hovvårdsutbildningen? Jag kan åtminstone till skillnad från hovvårdsutbildningen hitta de moment som ingår i hovslagarutbildningen ganska enkelt på nätet.

Jag vill fortfarande också gärna veta hur du vet att övervägande delen veterinärer och hovslagare inte vet hur en frisk och funktionell hov ser ut? Är det något du bara tror, eller har du belägg för det?

Och att det än är hög trakt, än låg trakt och olika tåkappor, det kallar jag flexibilitet, vilja och intresse för olika lösningar som bäst gagnar hästen. Något jag träffat på hos de flesta hovslagare och veterinärer jag kommit i kontakt med, men tyvärr saknar hos många barfotaförespråkare som ofta är väldigt skygglappsförsedda när det gäller sitt område. Synd, för det får mig (och många andra) i omedelbar försvarsställning.

[Kavat]

Jag vill fortfarande också gärna veta hur du vet att övervägande delen veterinärer och hovslagare inte vet hur en frisk och funktionell hov ser ut? Är det något du bara tror, eller har du belägg för det?

Och att det än är hög trakt, än låg trakt och olika tåkappor, det kallar jag flexibilitet, vilja och intresse för olika lösningar som bäst gagnar hästen. Något jag träffat på hos de flesta hovslagare och veterinärer jag kommit i kontakt med, men tyvärr saknar hos många barfotaförespråkare som ofta är väldigt skygglappsförsedda när det gäller sitt område. Synd, för det får mig (och många andra) i omedelbar försvarsställning.

Det är ju ganska lätt att dra slutsatsen när man ser standarden på hovarna och mängden problem relaterade till hästarnas rörelseapparat....

Menar du att om en häst flyttar från Östersundstrakten ner till skåne så byter den anatomi och behöver skos annorlunda? Vad är i så fall standarden? Varför behöver en o samma häst i Skåne två tåkappor men om den bor i mälardalen bara en? Ska en häst i Göteborg ha 4 graders lutning på hovbenet men om den flyttar till Västerik 10? Väldigt flexiblet må jag säga. Men varför ska de inte verkas/skos efter artens anatomi?

[Sar]

Skulle vilja ändra det sista till "Har man bristfälliga förutsättningar för att hästen ska kunna vara barfota så missgynnas den barfota hästen. Om man sätter på den skor så missgynnas den något mindre, på kort sikt i alla fall."  

Rätt förutsättningar och betingelser vad avser t.ex underlaget så anser jag att det har ganska lite att göra med om man bor i norra eller södra delen av landet. Det handlar ju mer om i vilken terräng man sätter upp sin hästhage, och där får man ju ibland hjälpa till med dränage, grus, sand och annan modifikation av naturen för att den ska passa hästarnas liv och undvika olyckor. Precis som vi på samma sätt använder oss av beteshygien för att minska parasittrycket tycker jag att vi borde ägna vinterhagarna lite uppmärksamhet för att få dem att inbjuda till rörelse, lek och variation och inte passivisera dom ståendes i ett hörn hela dagen . Med andra ord så får man helt enkelt se till att hästens omgivning inte är bristfällig.

Det är aldrig lätt att vara hästägare, men för min del så ser jag det ändå som vår förbannade plikt som hästägare att försöka så gott vi kan att kompensera för den onaturliga fångenskap med alla dessa "välfärdsproblem" som det föder för dem och som vi försätter dem i, genom att skapa så naturliga förutsättningar som möjligt som borgar för friskare hästar.

Vad gäller halka så kan man visserligen säga att den tenderar vara värre ju längre söderut i landet man kommer, så där borde ju du ha bättre förutsättningar eftersom du bor långt norrut där snön blir ordentligt frusen och vägarna blir vita och vintriga? Det värsta som finns är ju töväder och slask som sedan fryser om och om igen. Det blir glashalt till slut..
Men vad gäller halkrisken så kan man ju som sagt använda broddade boots vid ridning, och om man är rädd att hästen ska trilla i hagen så får man ju se till att lägga hagen på välanpassad terräng och kanske sanda då och då. En häst med broddade skor utgör ju dessutom en stor olycksrisk både för sig själv(apropå det som Kavat skrev om bedövning och extra vikt, samt trampskador etc) och andra omgivande hästar(sparkskador) så det blir liksom att byta en risk mot en annan om man har hästen skodd med ursäkten att den inte ska skrena i hagen.

I de stora, kuperade hagar vi har är det helt omöjligt att med sand eller dyl. kunna täcka varenda fläck, det är brodd som gäller. Vi har varierade hagar och just för att hästarna verkligen ska kunna röra sig obehindrat är brodd en nödvändighet, inte bara vid ridning. Hästar som blir stillastående p.g.a rädsla att halka eller rör sig med små, försiktiga steg av rädsla för att halka är ingen höjdare på en lösdrift där hästarna rör sig mycket.  
Får jag välja mellan två onda ting, broddskada mot skrenskada så väljer jag alla gånger en broddskada, där har hästen i alla fall en någorlunda chans att kunna läka ihop vilken är väldigt svårt vid en skrenskada som innebär en mycket lång konvalescens om det ens går att åtgärda. Vi har alltid haft broddade hästar ihop utan några skadeproblem men det är självklart en risk man tar. Vi ser till att flockarna är ordentligt stabila innan vinterföret och absolut inga ihopsläpp efter vinterskorna är på.
Jag tror nog att vi är rätt överens om att betingelserna faktiskt är olika och att olika betingelser ger olika lösningar, för vissa passar oskott bättre än andra.
När det gäller skillnader mellan norra och södra Sveriges betingelser för barfotahästar kan jag meddela att jag inte vet en enda ridbar häst i hela mitt kontaktnät som går oskodd över vintern just p.g.a. halkrisken med vårt vinterföre. Däremot känner jag rätt många som har oskott under betesperioden och vissa med sandvägar som har oskott under större delen av vår/höst/sommarperiden.

[McTrees]

Jag har oskott året runt och använder broddade boots på vintern vid behov och jag bor i Burträsk och det går jätte bra =)
När man har flera hästar i en hage blir det oftast värre med halkan men jag tycker det går bra att sanda eller strö ut spån vilket också motverkar halkan, detta behövs oftast bara göra på utsatta ställen som runt vattnet, fodret, grinden och ev, ligghallen
Om man dessutom utfodrar på flera ställen så slipper dom jaga omkring varann runt fodret.

För mig är inte problemet halkan utan andras hästar i hagen som har järnskor och brodd.

[Annika Johansson]

Jovisst har vi lös-drift!
Allt beroende på att en av hästarna i somras inte längre kunde ha skor, det fanns helt enkelt inte tillräckligt mycket hov-vägg att spika fast en sko i. Detta beroende på inte bara felaktig skoning, utan skoning över huvud taget...
Han fick bli barfota i Augusti detta år, och insikten att om vi skulle ha häst, så skulle de vara barfota, och skulle vi ha barfotahästar, så skulle vi ha lös-drift kom snabbt. Övriga hästar var antingen redan barfota, eller avskoddes samtidigt. Bygget startade så snart anmälan och godkännandet från länstyrelsen var klar, och nu är vi där! Vi har en bamsestor lös-drift, betong(cement?)-golv med gummimattor och spån/halm/torv-strö som mockas ut dagligen. Det är kontakten med detta som bidrar till dåliga hovar..
Än så länge (denna vinter?) går vi med vattenhinkar, men vi drömmer...
Vi har fuskat och har bara  en foderhäck, hoppas vi hinner lösa utfodringen bättre tills nästa år..
Vi har 4 uppbindningsplatser i utrymmet utanför lösdriften (som är placerad i en del i en ladugård), så alla hästar kan inte fixas samtidigt, men det får gå ändå.
Vi har ett fint traditionellt stall, med boxar, byggt för några år sedan, så vi har sjukbox. Att vi inte vill ställa in vare sig friska eller sjuka hästar i en box är en annan sak.
Vi är totalt nöjda med lös-driften och med våra vänner barfota-hästarna. Vi har häst på hästarnas villkor, och de bär oss med glädje över stock och sten.