Hur skapa betesmark av granplanterad åkermark?

[Brukspatronen]

Tack för alla svar! Det blir nog manuellt arbete som gäller. Kanske fördelat på en par-tre år. Får se om jag orkar baxa bort allt ris ut i närliggande skog annars får det nog bli små högar som jag bränner.

Förövrigt så är det med stort vemod man går om kring i "skogen" och ser hur alla gamla jordbrukarmödor växer igen. Tänk allt enormt slit som lagts ned på att bryta denna mark och som sedan på bara några decennium fått växa igen.  Nåväl, man får väl dra sitt eget lilla strå till stacken och göra vad man själv kan.

[pålle]

 ett tipps låna en häst ochdraihopp risett  och för gussskull glömminte att va träd för sig då blir både du och hästen lyckligha mvh

[Lainde]

Tack för alla svar! Det blir nog manuellt arbete som gäller. Kanske fördelat på en par-tre år. Får se om jag orkar baxa bort allt ris ut i närliggande skog annars får det nog bli små högar som jag bränner.

Varför elda upp något som du faktiskt kan få betalt för?,,,, (se "Grot").

Att baxa ut det i skogen brukar innebära runt 10 år innan allt har ruttnat ner helt - kanske tom längre beroende på högarnas volym.

[bo_i_dala]

Hrj!
Ang "GROT"
Kan vara svårt att få någon att ta hand om så lite grot som från en halv hektar- ska ägaren sen göra det själv i omgångar så underlättar det inte!
Kan bli en förlustaffär, groten betalas det ju inte bra för.
Att elda på plats är inte så arbetskrävande som att flytta ut riset i närliggande skog-.
mvh bosse

[Pjöllerberg]

Grangrenar är kanonbra ved, synd att elda upp det ute.

[regnpipan]

Jag såg en gång ett trevligt område där man återställt en tidigare ängsmark som det under senare år vuxit gran på.

Där fällde man skogen och fraktade bort timmer samt grot men lät stubbarna stå. För att snabbt få en bra och ängsvegetation spreds sent slaget hö från en artrik slåtteräng över ytan. Då får man dels näring och dels frö samt förhindrar viss uttorkning.
Sedan är det bra om stubbarna får stå och ruttna ner - de ger ju också lite näring till marken.

[Brukspatronen]

Just nu så har jag så mycket ved att jag inte riktigt vet var jag ska göra av det. Blir nog att bränna riset ute. Alltid värmer det kråkorna...

[machoman]

Gräs, örter och mindre buskar dricker inte av grundvattnet eftersom deras rötter inte är tillräckligt djupa. Dom är beroende av det så kallade "grönvattnet", alltså ytvattnet som ligger absorberat av mullen i den översta halvmetern. Och om den halvmeter består av förmultnande barr utan skugga blir det snart torrt. Det är därför hallon och saftfattiga grässorter är de första att gro på hyggen, dom är torktåliga

Mer korrekt angivet än så kan det inte bli. Efter ca. tio år sedan huggning jag utförde så går det fortfarande lätt att konstatera att marken har "gödslats av enbart granbarr" i årtionden.

[machoman]

Just nu så har jag så mycket ved att jag inte riktigt vet var jag ska göra av det. Blir nog att bränna riset ute. Alltid värmer det kråkorna...

Du kan väl lägga upp högarna på ställen där de inte är ivägen. Stora högar är utmärkta boplatser för diverse djur och insekter, som gynnar biologisk mångfald. Jo även barkätande skadedjur, men det problemet är kortvarigt. Dra ris är en perfekt syssla medans du vilar mellan huggningen..... Det är ju även ett lämpligt arbete för barn, släktingar och vänner....

[Huggorm]

Pong har faktiskt rätt där.
Det är därför det är tillåtet att dika efter kalhuggning, för att underlätta återetableringen av skog.
När sen skogen vuxit upp en bit är det meningen att dikena ska fyllas igen, då ska träden klara att suga upp vattnet.

http://www.skogsstyrelsen.se/episerver4/templates/SNormalPage.aspx?id=17541

Kanske på flat eller nästan flat mark med lerjord, där vattnet inte kan ta vägen någonstans. Men lutar det eller är sandbaserad jord rinner vattnet snart bort.

Vuxna träd brukar dessutom inte gilla att man ändrar grundvattnet eftersom deras rötter ligger på lagom djup för att det skall vara optimalt så jag vet inte om det verkligen är så smart att fylla igen de där dikena

[Pjöllerberg]

Nä, det står ju att man kan låta dikena vara öppna, men man får inte underhålla dom.
Men gör man dom ordentligt breda i botten så håller dikena troligen längre, det stod ju inget om bredden. Bra dé.
Tjocka lager med barr blir det bara om granarna stått jättetätt, så att varken ljus eller regnvatten hittar det..
Annars bryts dom snabbt ner.
I alla fall så var den där hagen jag nämnde tidigare en del av mitt lilla paradis i tidigaste åren.
Det var ca 12-15 år efter kalavverkningen, inga sällsynta växtarter vad jag minns men blå- och vitsippor, smörblommor, smultron å sånt är inte heller att förakta.
Lite käk åt ett par kor med avkomma blev det också.
Detta alltså utan några krusiduller alls med marken, som hjälpsådd och sånt.

[trädman]

Hej!
Beroende är var i landet detta är.
Troligen är det inte ekonomiskt att ta in en skördare o skotare.
Avverka själv, sälj som ved/ massaved elda riset i mindre högar, låt djuren beta!!
mvh

Det är mycket arbete för ytterligt liten förtjänst att slutavverka granplantering manuellt. Avverkningskostnaden med maskin är låg för sådana objekt och det är som sagt betydligt billigare att skota ut riset efter skördaravverkning. Grot är ganska hyggligt betalt tycker jag, men det varierar väldigt mycket beroende på avståndet till biobränsleeldade värmeverk.

Vi har avverkat granskog som sedan fått bli bete på det sätt jag beskrivit och marken har ganska snabbt ändrat karaktär i riktning mot en betesmark. Att det skulle vara bättre att vänta med att släppa in djur tror jag inte alls på. Det är bra med djur som trampar runt i förnan och betar de växter som först invaderar ett nyavverkat område. Något problem med förnalager har jag inte upplevt och att det skulle finnas halvmetertjocka lager med barr tror jag är ytterligt ovanligt om det ens förekommer.

[machoman]

Och så kan man vända på det, om man är inriktad på praktiskt självhushåll.
Mycket diesel för så lite bioprodukt. Bortforslande av grot ger stort näringsunderskott på magra jordar.
Nä, en halvmeter granbarr låter inte sannolikt. Däremot en mager sandjord på 20 cm med ett täcke av 10 cm granbarr är inte ovanligt. Dessutom är det oftast öken på växter den första växtsäsongen. Och släpp av djur är därför helt ointressant första och andra säsongen. Om det inte har funnits undervegation vill säga.

[Klackbua]

Jag har samma problem på en del som varit åkerland förr - och som jag tänkte att hålla öppen för att kunna kanske odla någonting där när det behövs.
Jag tänkte att först ta bort gran som är lämpligt för virke osv. Sen tänkte jag att bygga en mila med resten för att få träkol som jag tänkte att ploga under efter granrot kan tas bort efter några år.
Jag tänkte även att elda den torra marken någon gång för att bli av med syran. kanske även kalka lite efteråt?
Vad tänker ni?

[signe]

Eller så gör du en liten svedja och eldar upp ris och barrförna. Sedan kan du så svedjeråg och rovor första året och andra året kan du börja ha betesdjur efter att rågen är skördad. Skördare, skotare och stubb-brytning brukar inte vara så skonsamma mot de kulturhistoriska spåren tyvärr.

[trädman]

Eller så gör du en liten svedja och eldar upp ris och barrförna. Sedan kan du så svedjeråg och rovor första året och andra året kan du börja ha betesdjur efter att rågen är skördad. Skördare, skotare och stubb-brytning brukar inte vara så skonsamma mot de kulturhistoriska spåren tyvärr.

På åkermark brukar det inte vara så mycket kulturhistoriska spår. Däremot runt om kring, i form av diken, stenmurar odlingsrösen etc. Håller man sig på den tidigare åkern är dock risken för att skada detta liten.

 Jämfört med en normal plöjning av åkermark är knappas vare sig skördare, skotare eller stubbbrytning någon särskilt markskadande metod, förutsatt att de görs när marken har rimlig bärighet. Är det dålig bärighet går det naturligtvis att ställa till med ordentliga körskador. Det gör det å andra sidan om man får för sig att plöja vid ett galet tillfälle också.

Det blir vansinniga mängder ris från avvecklingen av en åkerplantering om skogen börjar vara lång. Ska det svedjas blir det en rejäl brasa... Svedjebruk tillämpades vad jag kan förstå vanligtvis inte på de marktyper som i modern tid använts som åker, dvs ofta sedimentära jordar.

[ulfg]

Jag har själv avverkat 2 ha granskog på f.d åker. Även ner på 0.5 ha får man kontrakt på avverkning och kan räkna hem en förtjänst. På diam upp till 30 cm blir det ändå ungefär hälften timmer och hälften massaved. De tar även groten och kör ut den om man vill. Vill man snabbt kunna börja jobba med att återställa till betesmark är det enklast att ringa Sydved eller Södra och skriva ett kontrakt. Det viktiga är att vägarna håller för utskotningen av timret. Min erfarenhet är att gräset kommer igång mycket snabbt om det finns rörligt grundvatten. För att bli av med det sista riset och en del av barrförnan är det ide att bränna av allting - om det låter sig göras. Röj eller bränn brandgator runtom - kanske dikena håller som brandspärrar? Annars röj och beta. Stubbarna är inget att bry sig om om det är betesmark vi pratar om. Jag fick bidrag för restaurering av betesmark: 3600 kr/ha. Men ring Skogsstyrelsen och be om ändring av marksslagsdefinitionen från skogsmark till betesmark. De tillåter det om man förklarar att det är igenplanterad åkermark det handlar om.  När det är klassat som skogsmark har man återplanteringsplikt.

[lumpus]

Jag har själv avverkat 2 ha granskog på f.d åker. Även ner på 0.5 ha får man kontrakt på avverkning och kan räkna hem en förtjänst. På diam upp till 30 cm blir det ändå ungefär hälften timmer och hälften massaved. De tar även groten och kör ut den om man vill. Vill man snabbt kunna börja jobba med att återställa till betesmark är det enklast att ringa Sydved eller Södra och skriva ett kontrakt. Det viktiga är att vägarna håller för utskotningen av timret. Min erfarenhet är att gräset kommer igång mycket snabbt om det finns rörligt grundvatten. För att bli av med det sista riset och en del av barrförnan är det ide att bränna av allting - om det låter sig göras. Röj eller bränn brandgator runtom - kanske dikena håller som brandspärrar? Annars röj och beta. Stubbarna är inget att bry sig om om det är betesmark vi pratar om. Jag fick bidrag för restaurering av betesmark: 3600 kr/ha. Men ring Skogsstyrelsen och be om ändring av marksslagsdefinitionen från skogsmark till betesmark. De tillåter det om man förklarar att det är igenplanterad åkermark det handlar om.  När det är klassat som skogsmark har man återplanteringsplikt.

men om det inte är gammal åkermark och vill ha det till bete efter averkning?

[trädman]

men om det inte är gammal åkermark och vill ha det till bete efter averkning?

Anmäl ändrad markanvändning till skogsstyrelsen när du gör avverkningsanmälan.Det gjorde jag och skrev att det (åter) skulle bli betesmark. Det var inga problem.  Tror inte det finns några hinder att göra betesmark för den som så önskar. Den mesta mark har i någon mån varit använd som betesmark för husdjur om den ligger i de bebodda trakterna av landet.

[regnpipan]

men om det inte är gammal åkermark och vill ha det till bete efter averkning?

Nu vet jag inte var du bor med de flesta marker har någon gång varit betesmark.... Kolla lantmäteriets historiska kartor för din fastighet coh hämta argument där:
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html
(Inloggning behövs bara om man vill kolla på de senare lantmäteri förrättningarna.)