Hundproblem. Vad gör man?

[Mauira]

I somras tog vi hit en liten schäferkorsning. Sen tidigare finns här en rottweiler och en papillonkorsning.
Dessa två har alltid fungerat bra ihop.

Rottweilern är en stor och lugn hane på snart 2 år. Han är kemiskt kastrerad och funkar bra med alla hundar och har alltid gjort.

Papillonkorsningen är 1 år gammal. Lite sådär småettrig och väldigt dominant.
Hon är inte så glad i andra hundar har det visat sig, backar upp mot stolpar, murar, soptunnor, träd osv för att markera sitt revir och gud nåde den som muckar med henne 

Papillonkorsningen hatar schäferkorsningen. Båda är tikar och det har liksom aldrig funkat mellan dom. Nu har schäferkorsningen bott här sen i juli, och det har väl hänt kanske ett 10-tal gånger att de lekt med varandra och det senaste veckorna men annars är schäferkorsningen mest livrädd för den lilla 

Schäferkorsningen är för övrigt född i april, så hon är inte så gammal.
En väldigt lugn och stabil hund, kanon med både barn, hundar, katter, hästar m.m.
Lyhörd, följsam och en väldigt känslig hund.

Tyvärr märker man det tydligt på henne att hon är väldigt nedtryckt av den lilla. Hon smyger omkring här och väntar på nästa attack från den lilla. Vågar inte alltid komma in om den lilla står på vakt här inne och det funkar liksom inte 

Går sånt här över, eller kommer det bara bli värre när schäferkorsningen blivit könsmogen?
Jag har aldrig haft 2 tikar innan.
Att göra mig av med den lilla är uteslutet då hon ju är en lite speciell hund och dessutom är hon och dottern väldigt tighta.

Vill ju helst inte göra mig av med någon.

Ska väl tillägga att den lilla må vara grinig mot vissa andra hundar, men aldrig så grinig som hon är mot schäferkorsningen

[soleskog]

Trist problem. Tyvärr är min erfarenhet att det är svårt med tikar som inte gillar varandra. Papillonkorsningen bryr sig inte om att den är mindre, om jag förstår dig rätt? Är Schäferkorsningen så vek som du beskriver, så kanske den aldrig vågar "sätta emot", vilket den kanske skulle behöva.   Försöker/lyckas papillonkorsningen vara dominant också mot människor?

[Mauira]

Nej, hon är inte alls dominant mot människor, snarare mer åt det undergivna hållet.
Men mot andra hundar lever hon upp till ordet bitch 

Det känns ju lite som att schäferkorsningen aldrig kommer sätta emot, hon springer iväg med svansen mellan benen när den lilla är på krigsstigen 

[Neiklot]

Här är det du som flockledare som får styra upp det hela.Okej att den lilla tiken är dominant men hon måste få veta att det är inte ok att ge sig på den yngre tiken.Sådana situationer ska inte hundarna få lösa själva .Du måste som flockledare vara den lugna trygga som styr upp och talar om att i vår flock bråkar man inte.

[Kimma]

Instämmer med Neiklot, papillontiken har utsett sig själv till flockledare eftersom varken Rottweilern eller du tagit den positionen. Du måste resolut markera för Papillontiken att det är DU som bestämmer inte hon. De ska följa DIG,det är inte schäfern som ska följa papillon. Risken är annars att det slutar illa och när schäfern blir könsmogen gör hon dessert av papillon.

Jag har haft samma problem med min terriertik som tror hon äger hallen, all mat, min gunst och kärlek och lite till och högg vilt omkring sig, t om min vakthundshane på 65kg backade för henne. Det fick ett snabbt slut när lilltiken degraderades till flockmedlem och inte flockledare. Numera går ALLA mina 5 hundar bakom mig när jag rör mig ute på tomten, de följer sin ledare.

[Gräbban]

Jag vill bara tillägga, att om du inte hittar ett bra sätt att "göra dig till flockledare", vilket inte alltid kanske är så enkelt, så gör dig av med den nyaste hunden. Det är inte rätt mot den att den inte ska känna sig trygg och hemma. Jag tror att det finns vissa hundar som helt enkelt inte går ihop, precis som med folk. Man kan säkert få alla hundar att leva i samma flock, men till det krävs att man har fingertoppskänsla och stor kunskap om hur hundar fungerar. Jag skulle inte kunna ge dig några "säkra tips". Men om du inte kan lösa det inom kort, är ett nytt hem för den nyaste den enda snälla lösningen!
Många tror att det är enkelt att bli "flockledare", men  varför finns det isåfall en sån uppsjö av böcker där många har olika lösningar? Och varför finns det så många problem?
Lycka till!

[Vilse]

goer dej sjaelv till ledaren i flocken.
utoeva ledarlekar.

sit paa golvet och dela ut torrfoder til den hund du kallar paa.
laat den lilla rackarn faa kaenna at det aer du som bestaemmer.
dela lika mellan dom men i den ordning du vill.
mat aer en maktfaktor

naer den lilla tar ton, greppa henne och baer ut henne i tvaettstugan o staeng doerren.
249 ggr om saa behoevs

knepigt att faa balans mellan dom men att ha hund aer jobb

[Mauira]

Fast alltså, den lilla har inga som helst ledarskapstendenser över oss människor.

Det räcker med att jag morrar till på henne när hon "mopsar" upp sig, så springer hon iväg med svansen mellan benen och gömmer sig. Höjer jag rösten och säger ifrån kan hon till och med kissa på sig.
Jag har aldrig tagit tag i henne, mer än liksom föst undan henne försiktigt eller lyft undan henne, mer behövs inte eftersom hon är så känslig.

Hon är väldigt undergiven mot människor.. mot alla människor. Är det någon hon inte känner väl går hon undan eftersom hon är väldigt tillbakadragen.

Hon är dominant mot andra hundar, men mot oss människor skulle hon nästan behöva tuffa till sig för hon är väldigt känslig 

[Kimma]

Fast alltså, den lilla har inga som helst ledarskapstendenser över oss människor.

Det räcker med att jag morrar till på henne när hon "mopsar" upp sig, så springer hon iväg med svansen mellan benen och gömmer sig. Höjer jag rösten och säger ifrån kan hon till och med kissa på sig.
Jag har aldrig tagit tag i henne, mer än liksom föst undan henne försiktigt eller lyft undan henne, mer behövs inte eftersom hon är så känslig.

Hon är väldigt undergiven mot människor.. mot alla människor. Är det någon hon inte känner väl går hon undan eftersom hon är väldigt tillbakadragen.

Hon är dominant mot andra hundar, men mot oss människor skulle hon nästan behöva tuffa till sig för hon är väldigt känslig 

Det låter som du beskriver min Lucy, på pricken.
Även hon snäll och ödmjuk mot människor men nästan rent av falsk mot andra hundar. Hon tror hon är störst,bäst och vackrast gentemot de andra hundarna. Men det är som sagt bara att markera att det är jag som är ledaren så lägger hon av och blir lika mjuk som de andra 4. Men man får påminna henne regelbundet. Missar man i träningen en vecka så är hon tillbaks som Bitch No1

[Charlotte]

 Nu gäller min erfarenhet visserligen en liten tik Border Terrier (syrrans) som var ettrig och "falsk" mot hanhundar (speciellt) vi vet egentligen inte hur det är med stora tikar eftersom hon inte träffat så många såna.
Men små tikar har det i alla fall fungerat bra med.
 Men mot mina större hanar var hon HEMSK när vi skulle umgås. Hon lade sig i bakhåll för att flyga på när dom gick förbi, till slut tordes dom inte röra sig. Min Fågelhund satte sig i mitt knä och där satt han!
 Vi sa till henne och sa till henne och tog i henne osv. Men jag kan inte säga att det hjälpte.
 Men nu så går det faktiskt riktigt bra, jag kan vara hundvakt åt henne och jag kan åka med mina hundar på besök och dom fungerar bra ihop. Men för varje ny hund är proceduren den samma.
 Tiken har hos tidigare ägare vid ett par tillfällen blivit anfallen av en schäfer och verkar tro att anfall är bästa försvar till hon märker att hundarna inte är farliga.
                                 Mvh
                              Charlotte

[Kimma]

Det låter som osäkerhet, och i ett sånt fall skulle jag hindrat tiken att gå fram till de nya hundarna med min kropp och mitt kroppsspråk, klargjort för henne att hon inte får gå fram och hälsa förräns hon visar normalt kroppsspråk och signaler gentemot de andra hundarna. Detta kräver ett par timmars tålamod och viss snabbhet men är oftast det mest effektiva på lång sikt.

[jasmine83]

Det är svårt att ge tips när man inte kan se hundens signaler. Genom att läsa signalerna hundarna emellan kan man få fram mycket information. Jag håller nog med många andra här. När det gäller hundrana har hon tagit på sig ledrrollen. Eftersom hon inte dominerar dig så har hon förmodligen satt sig själv strax under dig eller kanske till och med på samma plats. I hennes värld alltså. Hon kanske skulle behöva komma längst ner i rangen. Är dom i köket när du lagar mat? Ligger hundarna i soffan/ sängen?

[Mauira]

I sängarna får dom inte vara, hela övervåningen är off limit för hundarna.
I soffan i vardagsrummet får de dock vara, sitter vi där är det med tilåtelse de får komma upp, annars inte.

Att hon tagit på sig ledarrollen bland hundarna det håller jag med om. Så är det väl dock oftast, tiken/kvinnan är den som bestämmer 

Hon är faktiskt väldigt sällan i köket när vi lagar mat, överlag så håller hon sig mycket för sig själv. Hon har sitt krypin bakom soffan i vårt datarum, i skrivande stund ligger hon dock och sover i soffan.
De andra två kan vara i köket, men rottweilern ligger gärna och sover i köket oavsett om vi är där eller inte, schäferkorsningen är oftast där rottweilern är, eller i ena hallen.

Det är lite lurigt med henne, för i vissa situationer bestämmer hon, medans i andra inte.
Vid matdags kan tikarna äta ur samma skål.. det funkar oftast utan problem, även om det är matrester inblandat. Ibland kan hon till och med vara den som äter sist av dom alla, det är aldrig några aggressioner kring mat mellan hundarna.

Har hon fått ett tuggben är hon väldigt grinig, då får de andra två knappt titta på henne utan att hon går till anfall. Hon går heller inte fram och tar några ben från rottweilern, hon vet väl kanske att det är kört om hon gör det.. han kan ju svälja henne hel typ.. haha

Igår lekte de båda tikarna med varandra för fullt här, så det går väl åt rätt håll kanske 

[ledup]

Jag skulle nog påstå att din lilla hund inte är dominant utan en liten rädd skit som har kommit på att om man gapar, skriker och bits på artfränder så får man bestämma ändå, fast man är en tönt. Antagligen är hon livrädd att bli genomskådad...
Den yngre hunden är ju sund som håller sig undan denna rabiata dåre men frågan är vad som händer när hon växer till sig och en dag biter ifrån . Det lär dock inte hända på ett par år men det händer nog.
Sådana här problem är ofta ganska komplicerade att komma till rätta med och inget man kan lösa per korrspondens utan jag skulle bege mig till någon"hundvetare" som jag själv litar och tror på. Att banka den lille gul och blå tror jag inte hjälper i det långa loppet utan det behövs en ordentlig koll på hur och varför problemen uppstår.

Det kan ju vara så att den lilla hunden även har ont någonstans och det är därför hon är så rabbiat och vägrar låta någon komma nära. Ofta brukar ju hundar tolerera smärta bättre om den kommer från flockledare än om de orsakas av en lägre stående individ.
Men se upp med hundexperterna det finns många nötter i den branschen!
På hund akademin i Göteborg har jag mina hundgurusar, de har en sund inställning tycker jag som går ut på att hundar är hundar och SKA funka i alla miljöer. Ändå arbetar det med mjuka och logiska metoder utan att för den skull bli mesiga. Det är tillåtet i vissa lägen att ta tag i jycken men inte banka den gul och blå varje dag.
Förutom denna inrättning har jag inga att rekommendera tyvärr...

[jasmine83]

Jag håller nu med föregående talare efter jag fått ditt svar.... Jag har själv en hund som är lite "knasig" med andra hundar och människor.
Jag har hjälp av en tjej som är jätte duktig och som ALDRIG tar tag i hunden för hon kör med helt andra metoder, bra metoder. (inget som gör ont eller något sådant) Och tro det eller ej me det funkar faktiskt. Vart bor du någonstans? Du kan få hennes nummer om du vill... Det är faktiskt den enda person jag kan rekemendera just för jag går till henne själv.

[Nettus]

Jag skulle nog påstå att din lilla hund inte är dominant utan en liten rädd skit som har kommit på att om man gapar, skriker och bits på artfränder så får man bestämma ändå, fast man är en tönt. Antagligen är hon livrädd att bli genomskådad...

Precis min spontana tanke! Tror inte det är fel på ledarskapet...

[Mauira]

Tack för alla svar!

Vi är väl dock vid ett vägskäl känns det som och vet inte riktigt hur vi ska göra.
Omplacera eller behålla 

Tikarna funkar bättre och bättre ihop, men schäfertiken kommer verkligen inte ut i sin fulla rätt hos oss.
Detta tror jag har att göra med att hon ända sen hon kom hit som liten valp, varit en ganska försiktig hund.

I ett hem med två mer dominanta hundar, samt med två barn (båda under 4 år) trivs hon nog inte riktigt.
Världens goaste och mest sociala hund, men det känns tyvärr som hon mest går och tassar på tå här hemma