vallodling och hamling

[leifhh]

Helt klart, man kan alltså hamla björk, men det finns mycket som är bättre.
Men har man inget annat så visst...

I det historiska perspektivet: Behöver man ett par hundra hamlade trän för att klara gårdens vinterfoder så använder man precis allt som finns i omgivningen.....

[Westan]

Har under några försökt få lite variation på foderstaten till får. Har tagit rätt på löv från björk och asp framförallt.
Det har gällt averkning som jag förlagt till juni för att få lite löv.

Dässvärre har lagringen misslyckats. Jag lät löven torka på huggna träd. Knastertorra vid lagring på ränne möglade de
ändå redan tidigt på hösten. Finns andra erfarenheter kring lagringen av löv på kvist?

En intressant aspekt på hamling och ängsbruk. Detta är något jag läst, kommer inte ihåg var. Forskning runt ängsbruk
skulle enligt min källa ha varit långsiktigt framgångsrikt tack vare återkommande hamling. Träden fungerade då som
näringspumpar. Fram för allt genom att trädens rotsystem tilläts växa till under 5-7 år. Vid hamlingen anpassadees trädens
rotsystem till den mindre kronan, på detta sätts frigjordes näring från rötterna som kom ängens örter till godo.

[Filip Skräplund]

En intressant aspekt på hamling och ängsbruk. Detta är något jag läst, kommer inte ihåg var. Forskning runt ängsbruk
skulle enligt min källa ha varit långsiktigt framgångsrikt tack vare återkommande hamling. Träden fungerade då som
näringspumpar. Fram för allt genom att trädens rotsystem tilläts växa till under 5-7 år. Vid hamlingen anpassadees trädens
rotsystem till den mindre kronan, på detta sätts frigjordes näring från rötterna som kom ängens örter till godo.

Men under åren som grenverket växte till så tog väl också det ytligare rotsystemet en del näring från gräset?
Och lövet brukar man oftast räfsa ihop och elda upp, tror inte askan spreds omkring i större omfattning.
Ibland verkar det som om man söker samband som inte finns.
Ängarna blev långsiktigt alltmer utarmade, för att man tog mer därifrån än som tillfördes.
Det gav möjlighet för en massa örter att hävda sig mot gräsen, blomrikedomen i ängarna är ett tecken på utsugning av näringen.

[Emmaibäcka]

Angående att ha baggar med hela året: vad man bör se upp med är förstås att tacklammen inte betäcks, de bör tas från "vuxengruppen" vid avvänjning för att inte bli tjuvbetäckta. En annan sak är att också vara vaksam på tackor som magrat av under digivningen, de bör få gå ifred från baggar så de hiner lägga på hullet innan de betäcks igen. Släpper man ihop två vuxna baggar med tackorna måste baggarna ha gått för sig först och gjort upp, annars bäddar man för dödsfall... 
Lycka till!

[leifhh]

En intressant aspekt på hamling och ängsbruk. Detta är något jag läst, kommer inte ihåg var. Forskning runt ängsbruk
skulle enligt min källa ha varit långsiktigt framgångsrikt tack vare återkommande hamling. Träden fungerade då som
näringspumpar. Fram för allt genom att trädens rotsystem tilläts växa till under 5-7 år. Vid hamlingen anpassadees trädens
rotsystem till den mindre kronan, på detta sätts frigjordes näring från rötterna som kom ängens örter till godo.

En form av röjningsgödsling är vad det är frågan om. Såväl rotsystem som grenverk växer till sig. När man kapar grenverket väljer trädet själv att sluta använda delar av rotsystemet, dvs fortsätter bara att använda så mycket som behövs för att försörja kvarvarande krona/stamm. Övrig del av rotsystemet återgår till kretslopppet och berikar detta.

Letar du lite så hittar du säkert någon text av Mårten Sjöbeck kring detta (han som skrev stambanans landskapsböcker på 30-40 talet). Annars kan Mårten Aronsson mycket väl ha skrivit det...