Hej!
Vi köpte två dvärggetter i juni, en get och en bock. Då var de två månader gamla. Det har fungerat jättebra och vi är mycket glada för getterna. Det är så trevligt att ha dem i hagen som vi har gjort alldeles bakom huset så att vi kan se dem från våra fönster.
Men en sak undrar vi: Vissa dagar skriker getterna något infernaliskt och vi fattar inte varför. De ställer sig och bara vrålar. Efter en stund slutar de och sedan sätter de igång igen. Vi har några hypoteser om varför, och jag tänkte att jag kanske kunde få lite hjälp här, med att avgöra om någon av dem verkar rimlig...
(1) Getterna skriker för att de är hungriga.
Hagen är stor, men getterna har ätit upp det mesta av löv som finns i den. Kvar finns dock diverse gräs och mossa som de också sätter i sig allteftersom. Om jag tar ner extrasly utifrån hagen och ger dem när de skriker, blir de lugna och äter löven det fortaste de kan. Ibland äter de bara upp en del av extraslyet, men skriker ändå. Jag tycker inte att de ser magra ut, så jag har egentligen svårt att tro på svälthypotesen. Men jag är inte riktigt säker på hur mycket och hur varierad mat getterna behöver för att må bra. Tacksam för upplysningar!
(2) Getterna skriker för att de har tråkigt eller vill ha sällskap.
Hagen är inte tråkig - den består mestadels av en bergsluttning med stockar och stenar i olika storlekar, samt några plattare ytor med gräs och buskar nedanför och på toppen av berget. Jag tycker att de borde ha jättekul där. Går man ut till dem och pratar med dem när de skriker så lugnar de ner sig, så kanske är det sällskap de saknar. De är uppenbarligen väldigt sällskapssjuka - nästan varje gång ropar de hjärtskärande efter en när man lämnar dem, och hör de att man öppnar ytterdörren (som inte vetter mot hagen) börjar de att bräka direkt.
(3) Getterna skriker för att de är i puberteten.
Det här var ett förslag från en bekant. Jag har ingen aning om det ligger något i det.
(4) Getterna skriker för att de är manipulativa små rackare som vill kolla hur mycket uppmärksamhet och extragodis de kan få, trots att de har vad de behöver.
I mina mörkaste stunder lutar jag åt den här hypotesen, trots att jag vill tro gott om de små kräken...

Jag är tacksam för alla goda råd och teorier! Som getnybörjare är man ju ständigt rädd att man håller på att ta livet av sina fyrfotingar i rent oförstånd.
Vänliga hälsningar
Ambjörn