Bygga stoker själv

[classe]

Jag har funderat på att försöka bygga en stoker själv. Är det någon annan som försökt sig på samma sak? Den del jag är mest intreserad av är en inteligent styrning för att få ett bra förbränningsresultat oberoende av vad man eldar med. Jag tängte mäta rökgastemp och lambavärde för att styra bränsle och luftmängden. Är det någon som har några ideer vore det kul att höra dom. Jag ser det som ett bra sätt att lära mig att bygga själv, kan man få till någonting som fungerar bra är det ännu bättre.

/Classe  

[Mikael Perman]

Hej.
Vad är en Stoker?

Mikael Perman

[classe]

se http://www.oilpress.com/stoker.htm där finns en stoker att köpa. Efter att läst på om den och även pratat med tillverkaren tycker jag att man borde kunna styra den bättre, för att kunna få bättre förbränningsresultat, framförallt vi bränsle som varierat i energitäthet och fuktighet. (jag vill kunna tippa i det bränsle jag för tillfället har i stokern och sedan skall den själv  välja optimala förbränningsparamertar.) Jag kan iofs. köpa en färdig stoker och endast modifiera styrningen men varför göra det lätt för sig. Jag är inte ens säker på att jag kan bygga ett bättre styrsystem men jag her lite ideer jag skulle villja prova.

Classe

[Wolverine]

Hej!

Utan att vara en expert på förbränningslära tror jag att man först måste bestämma vad man skall elda med. Olika bränslen ger skilda förbränningar, dessutom är volymförhållandena per energienhet olika.
Skall du elda med spannmål, pellets, träbriketter, ved i samma eldstad? Kanske flytande bränsle också?
I sådana fall måste man ta hänsyn till skillnader i förbränningen, parameterar som du skriver. Fukthalt, askhalt, luftöverskott, förbränningstemperatur m.m. är olika för olika bränslen, så någon typ av sondering av vad som tänkts att förbrännas.
Vidare: hur stor effekt behövs? Skall pannan värme ett småhus eller flerbostadshus?

När du vet vilka bränslen som kommer att användas studeras pannans utformning. Jag skulle råda att köpa en gammal fastbränslepanna, något överdimensionerad med tanke på att spannmålseldning kräver mer utrymme.
Bränslematningen är en annan sak,  den skiljer sig också med bränsletypen.

Besitter du goda matematiska kunskaper, är teoretiska studier om förbränningslära, pannans utformning samt reglering nog första steg att ta i ditt projekt. När du vet vad och hur pannan skall användas till och med vilka bränslen, kan du också räkna fram alla tänkbara förbränningsparametrar. Dessa är just teoretiska, och skiljer sig något från verkligheten, men de ger en bra uppfattning om förloppen. När teoretiska värden finns, vet man också inom vilka gränser regleringen skall verka.

När beräkningarna väl gjorts är det "bara" att bygga eller modifiera en gammal panna. När pannan är modifierad eller byggd, får man testa sig fram och kontrollera beräkningarna. Så småningom lär du känna de rätta förhållandena för din panna och bränslesorterna. Med teoretisk och praktisk erfarenhet kan man optimera förbränningsprocessen.

Bra böcker att starta med är:

Alvarez Henrik, Energiteknik 1, studentlitteratur, ISBN  91-44-31471-x. Kapitel 6 - Bränslen och förbränning.

Alvarez Henrik, Energiteknik 2, studentlitteratur, ISBN 91-44-31481-7. Kapitel 9.4 Ångpannor.

Avslutningsvis vill jag bara påpeka att spannmålseldning är en styggelse ur en helhetssyn. De krävs resurser för att odla spannmålen, stora enformiga sädesfält som inskränker på naturlig mångfald. Odlingsmarken bör användas på bästa tänkbara sätt för allas bästa, även de små djurens!
Så en kritisk hålling om vilka bränslen som kommer att användas är befogad.

Mvh Jordlöpare

[classe]

Tack för tippsen jag ilar till biblioteket. Iden jag har är att man skall kunna stoppa i vilket fastbränsle som helst och i vilken blandning som helst tex 30% flis 15% spanmål och resten pellets detta för att kunna fylla på bränsleförådet med vad som finns tillgängligt utan att fundera över vad som finns i det innan och ändå få en god förbränning. Det kanske är en utopi att bygga en sådan anläggning men önska kan man väll alltid. Förövrigt kan jag hålla med om att det är tveksamt att elda spanmål med bra kvalite men ibland blir det gammalt eller avdålig kvalite av någon annan anledning, då kan man lika järna elda upp det tycker jag. Det är själva anledningen till att jag vill att brännaren själv skall ställa in sig efter bränslet. Förövrigt är detta bara på planeringsstadiet men någon gång skall jag försöka bygga en.

Classe

Classe  

[Wolverine]

Det är absolut ingen utopi att bygga en flerbränslepanna med bättre prestanda än marknadens. Frågan är om man man måste utgå från att göra en bättre?
Tycker i.a.f. att det är ett sundhetstecken att privatpersoner vågar vara visionära och uppstudsiga. Utveckling, speciellt ekologisk, kräver lite uppror då och då.
Faktum är att all teknik vi ser runt omkring oss skulle kunna produceras på småskalig basis, och lokalt/regionalt utan att man behövde skänka pengar till de besuttna.

För att återknyta till prestandan, ibland kanske inte verkningsgraden bör vara tip-top...
I nuläget utvecklas billiga solceller i plast med en tredjedels verkningsgrad av dagens dyra kristallina. Priset är tänkt att bli lågt.
Med ett lågt pris kan solcellerna integreras i fasader och tak för strömgenerering, idag kostar det för mycket. Ett exempel...

Böckerna jag angav tidigare är rätt så teoretiska, ingenjörsnivå. Tittade i min boklåda och fann 2 böcker till, lättare att läsa, på gymnasial nivå.

Dalhvig Gunnar, Energi, Liber ISBN 47-01340-0
Kap. 9.2 värmepannor och kap. 9.3 Bränslen

Energihushållning, Svenska kommunförbundet, ISBN 91-7099-262-2

Självklart kan man bränna spannmål som inte är tjänlig som föda. Jag är kritisk eftersom samhället inte ser med "systemögon" d.v.s. hela processen från bränslets tillverkning till förbrunking och deponi. Vårt industriella samhälle är i stora delar linjärt, man framställer - förbrukar - lägger på sophög. Industrisamhällets resursutnyttjande står i kontrast till naturens cykliska förlopp där allt återanvänds, allt tas till vara.

Jag är ingen expert på området, jag svarar på frågor, om jag kan vara till hjälp. Allt för alternativa initiativs bästa .

Lycka till!

Mvh Jordlöpare

[Skytten]

Det är  väl inget större fel att använda spannmål som bränsle som världen ser ut idag. Men att odla spannmål explicit för att elda är nog tveksamt.

Det finns bättre energigrödor, i skogstrakter givetvis ved, men i jordbrukstrakter med  svårigheter att inneha skog, kan odling av energigrödor vara ide, i varjefall bättre än att det ligger i träda, det gör många fält som inte passar att köra omkring med i med en multitons traktor och en 32-skärs plog.

Sådana markbitar är inte så dyra att arrendera eller köpa.

Kan man övertyga myndighetrna att man har energiuppsåt, med en hampodling, kan 15 ton biobränsle årligen tas ut ur ett hektar.
Hampa kräver ingen besprutning, och gödslas bäst med naturgödsel, som håller på att bli ett avfallsproblem i det moderna jordbruket(Hästgårdar tom betalar för att bli av med gödsel). Den kan flisas i en bättre kompostkvarn, skördas med ett röjsåg, och kan torkas på rot i luften för skörd på vintern.

Skall själv starta ett projekt, men har ännu inte fått tillstånden klara, utan det riskerar man att bli haffad för illegal narkotikaodling, även om planterna är av en sort som kräver 33 kilo för ett rus.

[hogge]

hej

jag och en polare har byggt en flisbrännare själva ! och nu är de upp till mig att bygga styrningen jag har tänkt som första skribenten att mäta rökgas samt med lamda sond har inte fått riktigt kläm hur jag ska koppla in en bredbandslamdba till microprocessorn så jag tänkte start med en smalbandare. men först ska jag få igång min tempgivare typ K till processorn. men före det måste jag rita och etsa några kretskort så jag få bort nuvarande projekt från labbordet. Tiden och orken räcker inte till riktigt hmm ska se nu vad en stroker är förnågot......

[Komplett]

Stoker Styrning

Viktiga saker att tänka på är säkerhet en termisk ventil med trycktank är ett absolut minimum för att få en någerlunda lugn nattsömn.
Sensorn monteras ca 30-50 cm bakom härden

En stoker bör styras med modulerande drift för att minska belastninen på godset vid uppvärmning och avkylning som uppstår vid en termostatstyrning. Det inne bär att den styr mot en måltemperatru i stället för gränslägen. Och liksom pejlar sig in på hur mycket belastning det är.

Luftmängden bör styras av uttagen effekt för att undvika att oförbrända (berg) bildas.

Stokerskruven bör styras av förbrukat syre med en lamdagivare för att få  optimal förbränning.

Läs på www.kejteknik.se de säljer även lösa styrningar.