Ja är det en jordbearbetning i första hand man vill ha så.
För egen del är det arrenderad mark, som tycks bli dyrare och dyrare i arrende ju mer man kostar på den och svett, som dessutom inte är till salu.
Och hade den varit till salu, har jag i alla fall inga arvingar som kommer ärva den bearbetade marken.
Så lever lite på indianskt vis, lämnar inga större spår efter mig, hej, nej men vad trevligt, och hejdå ungefär.
Har man tvåhjulingen som dragare och hänger på extra vikter plus drar mycket last, tror jag det blir enorm påfrästning på styrleden.
Är nog i första hand inte till att dra tungt med, så att kalla den för tvåhjulstraktor verkar vara en aning missvisande.
Jordbearbetare hade nog varit mer rätt, även om den har viss dragförmåga.
Bakhjulsdriven traktor med motsvarande tyngd är nog bättre att dra med.
Vill man göra åker av någon annans stenrös för att odla lite potatis så vill man.
Nog svårt att slå ner pålar till fårstängsel i denna förbannade mark, som inte lämpar sig till annat än att hyra ut till en dumbom.
Om inte för den utrullade gräsmattan hade den inte ens fungerat till fårbete, för att gräset inte ska begravas av kottar och barr, krävs ihärdigt arbete med kratta och räfs, då några flerhundraåriga enorma tallar kastar kottar som ur en kulspruta.
Då jag nu börjar inse att jag är i helvetet, frågan är hur jag kan ha hamnat här och varför.
Sägs att det betyder otur att såga ner sådana husträd som dessa urgammla tallar, om ett par hundra år har vinden tagit dom i alla fall.
