Vid både Y- och D-koppling matar man ju ena änden av motorns tre faslindningar på samma sätt med 400 V. Andra änden av dem kopplas om beroende på om motorn går i Y- eller D-läge. Vid Y-läge är de tre lindningarnas andra ände hopkopplade med varandra, vid D-läge förbinds varje lindnings andra ände med fasen intill (En lindning är alltså kopplad mellan L1 och L2, en annan mellan L2 och L3 osv).
Lindningarna är kopplade "snett" i motorns kopplingsplint för att det ska vara lätt att bygla med bleck då motorn ska köras i fast Y- eller D-koppling. Detta är likadant på i stort sett alla trefasmotorer sedan urminnes tider, och det finns ofta en skiss på insidan av kopplingsdosans lock som visar hur det är kopplat. Om du mäter spänning över var och en av lindningarna under drift så ska det bli ca 230 V i Y-läge och 400 V i D-läge.
De tre hopkopplade lindningsändarna i Y-läge bör rimligtvis inte ha särskilt hög spänning mot elnätets nolla eller skyddsjord - på sin höjd några tiotal volt.
Vet du hur automatiken fungerar normalt (eller kan reda ut det med t ex kopplingsschema för elskåpet) ? Ska bara en av Y- och D-kontaktorerna i taget vara tillslagen (det är den vanligaste lösningen), eller ska båda vara tillslagna i D-läge?
