Alternativ.nu
Övriga ämnen => Ekonomi => Ämnet startat av: kattenihatten skrivet 30 jan-10 kl 20:27
-
ja....vad skulle egetligen hända om den bank jag har lånat pengar till mitt hus av, skulle gå i konkurs? Måste man hitta en ny bank? tar de huset om man inte kan betala tillbaka på en gång? fortsätter allt som förut? även om man har bunden ränta?
Och hur skulle det se ut om det var flera banker som var drabbade? Skulle halva svenska folket bli hemlösa?
Är det någon som vet/ kan teorisera?
-
Det mest troliga är att den konkursade bankens utestående lån betraktas som en tillgång i konkursboet, som konkursförvaltaren kan sälja till någon annan bank eller kreditinstitut. Du kan nog känna dig rätt lugn för att inget katastrofalt händer, enda skillnaden blir att du, när väl konkursen är reglerad, betalar ränta och amorteringar till ett annat institut än den konkursade banken. Villkoren kan naturligtvis ändras så småningom, men jag skulle tro att en privatperson som låntagare är ganska väl skyddad mot otrevligheter genom lagstiftning.
-
Har du lånat av en storbank, så kommer staten att se till att den inte går omkull.
Har du lånat av en så liten bank att deras eventuella konkurs inte skulle hota penningsystemet, och staten låta den falla, gäller låneavtalet ändå. När löptiden för lånet går ut, blir det med största sannolikhet uppsagt, och du får betala hela lånet. Det gäller då om man inte är likvid, att hitta en annan som kan låna ut.
-
En massa småföretagare råkade illa ut under 90-talskrisen utan egen förskyllan. Försattes i konkurs fast de gjort allting rätt.
-
En massa småföretagare råkade illa ut under 90-talskrisen utan egen förskyllan. Försattes i konkurs fast de gjort allting rätt.
Jo jag känner till flera fall, där banken inte förnyade lån, nya lån gick inte att få. Räntorna exploderade, efterfrågan försvann på ett par dar. En del av de som hade enskilda firmor, eller borgensåtagande till sitt AB blev evighetsgäldenärer.
Lagstiftningen i Sverige är sådan att det inte finns en väg tillbaka, Sosse regeringen såg till att sjukpensionera en del av dem, istället för att införa preskription. Skuldsaneringslagen fungerar inte tillfreddställande för företagsskulder som näringsidkaren ärvt.
Jag har kontaktat regeringen, och skrivit till nästan samtliga EU- parlamentariker för några år sen, och bett dem titta på detta, då många företagare hindras från att bidraga till samhällsutvecklingen pga av ett misslyckande, som oftast inte var pga företagarens handlande, utan statens sätt att röja i sina dåliga affärer.
På gång är ett gemensamt Eu-förslag att en mindre firma ska kunna ha en form som ett AB, modell efter vad som finns i bla vissa delstater i USA och några EU länder. LLC ett bolag som inte behöver aktiekapital, men ansvarar bara med sina egna tillgångar. Bolaget betalar ingen skatt utan nettovinsten blir företagarens inkomst och beskattas av företagaren som om det var en löneinkomst.
Personligt ansvar inträder endast vid grövre misskötsel eller bedrägöiga beteenden.
Det ligger sen på kreditgivare att bedöma företaget, och således får bedöma sina risker, och kan inte lita på att man kan jaga en människa hela livet.
En generell skuldpreskibering efter 15 år, som man har i Finland, borde man även införa. Inget skulle begränsa oseriös utlåning bättre. SMS-lånefirmorna lånar gärna till en oförståndig tonåring, ett par tusen, för de vet att det är god chans att de någon gång i tonåringens liv finns tillgångar, och då får man fem ggr så hög ränta + kostnader om lånet inte skötts. SMS-lånegivare har ofta en bifirma som är inkassobolag.
Den största risken om lånegivaren går omkull är att det inte säkert går att förlänga lånet efter den period som är avtalad. Vid rörlig ränta kan det bli ganska snabbt, vid ett kontrakt på tre år, vid avtalstidens utgång. Många tänker inte på att när ett huslån "förnyas" efter en period, är lånegivaren inte skyldig att förlänga, även om det normalt alltid sker. Har en bank försvunnit, kan den ju inte förnya ett lån.
-
Ja, Skytten.. man kan bara hoppas att det blir nån slags ändring. Vi har ju ett märkligt straffsystem i Sverige.. några månader till 10 år för mord och liknande, men livstid för att man misslyckats med ett företagande.
Otroligt många kreativa själar går på detta sätt omkring i ett tillstånd där det är omöjligt att åter komma igång. Samt en massa företagsideér som aldrig kommer till start för att riskerna vid ett misslyckande är så otroligt stora.
-
En generell skuldpreskibering efter 15 år, som man har i Finland, borde man även införa.
Absolut! Självklar lösning.
Statliga eller kommunala räntefria lån till entreprenörer vore en annan utmärkt lösning. Eller åtminstone lån med mycket låg ränta.
-
Moselagen som vanligtvis inte är mild, har ju bara sju års skuldpreskription.
-
Absolut! Självklar lösning.
Statliga eller kommunala räntefria lån till entreprenörer vore en annan utmärkt lösning. Eller åtminstone lån med mycket låg ränta.
Skuldpreskription är nog inte så självklart som det låter. För att införa det krävs förmodligen en lång rad justeringar i lagstiftningen för att det inte ska han andra kontraproduktiva effekter.
När det gäller kreativa människor som hämmas av risken för ekonomiska misslyckanden är det inte bara en nackdel. Att någon är kreativ gör inte automatiskt vederbörande till en lyckosam företagare. Det finns ett antal "verktyg" som just är avsedda att begränsa risktagandet för personerna som startar företag. En av de viktigaste innovationerna är förmodligen aktiebolaget, som s a s utgör en brandvägg mot privatekonomin, förutsatt att man inte ingår borgensåtaganden etc ser till att upprätta kontrollbalansräkning etc när det går utför och i övrigt följer "reglementet"
Det finns förmodligen större möjligheter att hitta finansiering till företag idag än på mycket länge. Riskkapitalmarknaden har utvecklats ordentligt de senaste 10-20 åren. Problemet är nog ofta de första stegen. Det finns också allehanda offentligt finansierade lång, villkorslån etc. Samtliga förutsätter i regel egen medfinansiering, vilket både är rimligt och ändamålsenligt. Varför satsa skattepengar eller någons inlåning i ett projekt där initiativtagarna inte själva är beredda att satsa?
-
Eviga skuldslavar kan inte bara inte komma tillbaka till företagande, de kan inte skaffa sig bostad, de kan inte arbeta vitt, om de inte vill leva på existensminimum och ändå se skulderna växa, deras hälsa är oftast dålig och det kostar även vårdsvängen. En inte allför liten del av de som pensioneras i förtid är just evighetsgäldenärer. De kan leva i 1000 år om det vore möjligt, men de blir aldrig skuldfria.
En preskriptionslag behövs idag. Före datorer och den omfattande handeln med skulder, blev i praktiken skulderna preskiberade efter 10 år. Nu finns specialiserade firmor som köper upp fordringar till några % av det nominella värdet, och räknar med att gå med vinst, om de bevakar arvsskiften.
Det kostar samhället milliarder att ha evighetsgäldenärer.
Vi får en puckel vid finanskriser, och det är alltid väldigt små företag som drabbas hårdast.
Inte ofta pga ett eller flera myndighetsbeslut, snabbt ändrade spelregler. 90-talskrisen var troligen värre i detta avseende än den pågående krisen.
Lån som på 80-talet låg på 11% har domstolsutslag på att det ska betalas 19%, och det har inte ändrats trots annat ränteläge senare. På 80-talet var banklån ransonerade och mindre företag fick vända sig till en privat finansmarknad. Dessa finansbolag gick omkull, men inga ägare stod med privata skulder, Fordringarna vandrade sedan vidare från hand till hand, och i viss omfattning kom de i händerna på den organiserade brottligheten, som med olagliga våldsmetoder drev in fordringarna, ibland genom att tvinga till brottslighet.
Finns många skäl till att sanera bland dessa skulder.
Märk skuldsaneringslagen fungerar inte för alla, den har stora brister, och passar mest för en som misslyckats privat, och ej alltid för företagsskulder.
-
Jag är inte emot en förändring av lagstiftningen, men det är inte en helt enkel balansgång. Jag tror också att många evighetsskuldsatta både skulle må och leva bättre och samtidigt vara till nytta för samhället om de blev av med sina skulder.
Jag har också sett en del "företagare" som gång efter gång lurar upp finansiärer leverantörer mfl men klarat sig bra tackvare exv skuldsanering och undanstoppade eller fådda pengar. Den sorten ser jag inte någon större anledning att underlätta verksamheten för. Att korta skuldsaneringstiden för dessa till tre år känns närmast stötande.
-
Hela samhället i sig är en evighetsgäldenär. Varenda slant som existerar på samtliga konton i Sverige är en skuld som ska betalas tillbaka. It´s a sick system. De gamla babylonierna hade en nationell skuldavskrivning varje gång en ny kung tillträdde. Systemet startades alltså om från början! Kanske vore nått att titta på för Sverige när Victoria tillträder tronen?
-
Hela samhället i sig är en evighetsgäldenär. Varenda slant som existerar på samtliga konton i Sverige är en skuld som ska betalas tillbaka. It´s a sick system. De gamla babylonierna hade en nationell skuldavskrivning varje gång en ny kung tillträdde. Systemet startades alltså om från början! Kanske vore nått att titta på för Sverige när Victoria tillträder tronen?
Man hanterar juridiskt och socialt olika skulder på olika sätt. Sedan ca 10 år har det i praktiken varit omöjligt att ha fullständiga medborgeliga rättigheter om man skulle förekomma i KF register.
Berufsverbot, ingen chans till hyreskontrakt, i stort sätt omöjligt att fungera i samhället.
Vi har ett problem som är starkt i tillväxt, håller trenden får vi inom en snar framtid en andel av befolkningen som kan uppgå till 20%.
En ändrad lagstiftning, skulle automatiskt minska keditgivning, och tydligt visa riskerna.
Vanligen har den ursprungliga kreditgivaren, redan tagit sin förlust, och det är spekulanter i fordringarna som ligger på dem. Den reala ekonomin skulle gynnas rejält om man gjorde något åt det.
Det är aldrig de stora aktörerna, som drabbas, deras bolag kan förlora milliarder, och bolaget dör vid en konkurs, men de som skött det klarar sig, ofta efter att berikat sig. Det är alltid de som med enskilda firmor eller de som tvingats till personlig borgen, som i företagsektorn råkar väldigt illa ut.
Tom de grövsta brott har kortare konsekvenser i tid. Det är livstidssttraff att hamna i en gäldsituation som alla kan se är omöjlig att komma ur.
Jag har sett utslag från 1991 där ursprungsskulden var 90000 och som växer med ränta på ränta med drygt 20%, det blir ganska snabbt en halv million och mer. Sitsen för den drabbade är absurd. En viss del av sjuktalen och långtidsarbetslösheten har sin förklaring här.
-
Man hanterar juridiskt och socialt olika skulder på olika sätt. Sedan ca 10 år har det i praktiken varit omöjligt att ha fullständiga medborgeliga rättigheter om man skulle förekomma i KF register.
Berufsverbot, ingen chans till hyreskontrakt, i stort sätt omöjligt att fungera i samhället.
Vi har ett problem som är starkt i tillväxt, håller trenden får vi inom en snar framtid en andel av befolkningen som kan uppgå till 20%.
En ändrad lagstiftning, skulle automatiskt minska keditgivning, och tydligt visa riskerna.
Vanligen har den ursprungliga kreditgivaren, redan tagit sin förlust, och det är spekulanter i fordringarna som ligger på dem. Den reala ekonomin skulle gynnas rejält om man gjorde något åt det.
Det är aldrig de stora aktörerna, som drabbas, deras bolag kan förlora milliarder, och bolaget dör vid en konkurs, men de som skött det klarar sig, ofta efter att berikat sig. Det är alltid de som med enskilda firmor eller de som tvingats till personlig borgen, som i företagsektorn råkar väldigt illa ut.
Tom de grövsta brott har kortare konsekvenser i tid. Det är livstidssttraff att hamna i en gäldsituation som alla kan se är omöjlig att komma ur.
Jag har sett utslag från 1991 där ursprungsskulden var 90000 och som växer med ränta på ränta med drygt 20%, det blir ganska snabbt en halv million och mer. Sitsen för den drabbade är absurd. En viss del av sjuktalen och långtidsarbetslösheten har sin förklaring här.
Javisst, systemet är anpassat efter bankernas behov och inte realekonomins behov. Det är pga. detta som en ekonomisk reform måste komma till stånd - tillsammans med lagar som löser det ovan påtalade problemet med ohållbara skulder. Men även ohållbar värdeackumulering hos en liten minoritet på bekostnad av övriga medborgare. Sånt leder på sikt till samhällskollaps eftersom alla pengar/värden till slut innehas av den lilla klicken av de rikaste av de rikaste medborgarna.
Allt hänger ju samman dessutom. Att strukturellt sätta enskilda människor i ohållbara skuldfällor är ett utmärkt sätt att berika sig på ett ohållbart sätt. Likväl är möjligheten att skapa kreditpengar ur luft och sedan ta ränta för uppåt 10ggr mer än beloppet man de facto utnyttjar för att ge lånet ett utmärkt sätt att sätta folk i ohållbara skuldfällor. Lite lagar ovanpå det som håller systemet mindre reglerat och ser till att bankerna alltid löses ut, iaf de största, och parasitismen är fulländad. Det bästa slaveriet är när slavarna tror att de är fria.
Det är så genialt att man knappt tror att det är sant. Ja, många tror ju inte att det är sant heller när man förklarar det. Vi lever ju i ett fritt demokratiskt samhälle ju... det sade de i skolan!
-
ja....vad skulle egetligen hända om den bank jag har lånat pengar till mitt hus av, skulle gå i konkurs? Måste man hitta en ny bank? tar de huset om man inte kan betala tillbaka på en gång? fortsätter allt som förut? även om man har bunden ränta?
Och hur skulle det se ut om det var flera banker som var drabbade? Skulle halva svenska folket bli hemlösa?
Är det någon som vet/ kan teorisera?
Vid en konkurs får bankkunder inom tre månader tillbaka upp till 250000 kronor av insatta medel på konton som omfattas av den statliga insättningsgarantin. Men garantin gäller inte alla bankkonton.
-
http://www.fattiga.se/news.php (http://www.fattiga.se/news.php)
-
Vid en konkurs får bankkunder inom tre månader tillbaka upp till 250000 kronor av insatta medel på konton som omfattas av den statliga insättningsgarantin. Men garantin gäller inte alla bankkonton.
Nu är det dags att du uppdaterar dig. Reglerna har ändrats!
-
Det är så genialt att man knappt tror att det är sant. Ja, många tror ju inte att det är sant heller när man förklarar det. Vi lever ju i ett fritt demokratiskt samhälle ju... det sade de i skolan!
Ett problem är att du hittills inte lyckat lämna en förklaring som håller ihop. I stället bombas trådarna med dutub-klipp, snömos och spridda korn av substans.
-
Fel... men ett problem är att du vägrar att undersöka vad det egentligen handlar om och går på gamla sanningar utan att bemöda dig om att titta en gång till. Detta leder till avsaknad av hållbara motargument men däremot till ett bombardemang av personliga påhopp.
-
Hela samhället i sig är en evighetsgäldenär. Varenda slant som existerar på samtliga konton i Sverige är en skuld som ska betalas tillbaka. It´s a sick system.
Du har rätt till 98 %
Slantarna behöver inte betalas tillbaka. De finns ju å andra sidan inte på några konton.
-
Ekonomi på hög nivå är ingen som helst vetenskap, den bygger på tro och flippar ut när nödvändigheten gör att tvivel uppstår.
En aktie eller en valuta kan omprövas på en dag, utan att det har hänt något väsentligt, i allafall den dagen.
När realekonomin i allafall inte understiger 10% av den totala, finns ju lite koll, men egentligen är det monopolspel fast "på riktigt".
-
Nu är det dags att du uppdaterar dig. Reglerna har ändrats!
så,då är jag uppdaterad,detta är det som gäller:
garanterar insättningar på konton i banker, kreditmarknadsföretag med flera institut. Det betyder att du som sparare får ersättning från staten om ett institut går i konkurs. Garantin ger en maximal ersättning motsvarande 50 000 euro per kund och institut. Den maximala ersättningen blir dock aldrig lägre än 500 000 kronor.
Investerarskyddet omfattar värdepapper och pengar som värdepappers-bolag, fondbolag med flera institut hanterar för sina kunders räkning när en investeringstjänst utförs (till exempel köp, försäljning och deponering av värdepapper). Skyddet gäller om ett institut går i konkurs och det då visar sig att du som investerare inte kan få ut dina tillgångar. Skyddet ger en maximal ersättning om 250 000 kronor per kund och institut.
-
Fel... men ett problem är att du vägrar att undersöka vad det egentligen handlar om och går på gamla sanningar utan att bemöda dig om att titta en gång till. Detta leder till avsaknad av hållbara motargument men däremot till ett bombardemang av personliga påhopp.
Vad är det för personligt med att beskriva dina inlägg? Du har fortfarande inte presenterat en sammanhängande förklaring. Däremot mängder med hänvisningar till allehanda "profeter". Hade de något substantiellt och/eller nytt att komma med skulle de publiceras även via andra kanaler än dutub.
-
Hela samhället i sig är en evighetsgäldenär. Varenda slant som existerar på samtliga konton i Sverige är en skuld som ska betalas tillbaka. It´s a sick system. De gamla babylonierna hade en nationell skuldavskrivning varje gång en ny kung tillträdde. Systemet startades alltså om från början! Kanske vore nått att titta på för Sverige när Victoria tillträder tronen?
Varenda skuld som som existerar är i princip en lika stor tillgång i någon annans räkenskaper. En stor innehavare av sådana tillgångar är exempelvis såväl offentliga som privata persionsfonder etc.
-
Eh? What? Vem menar du? Typ... Milton Friedman eller Maynard Keynes? Eller var det biträdande professor Richard Werner vid Sophiauniversitetet i Tokyo? Eller kanske världskände Michael Hudson? Youtube är ett medium för information. Ett utmärkt sådant. Att informationens natur och kvalitet varierar är naturligt men att använda youtube som ett motargument i en sakfråga är knappast relevant. Ska du argumentera utifrån en subjektiv åsikt är det nog lämpligare att argumentera i det tysta. Annars föreslår jag en saklig redogörelse för varför mina förklaringar inte håller samman.
Att en skuld är en tillgång i en spekulativ verksamhet är knappast någon vinst för samhället. Därtill, att som privatperson skuldsätta sig själv mot pengar som inte existerar och skriva under på sin egen träldom till en bluffmakare, vars verksamhet är godkänd i samhället enligt lag, bara för att få tillgång till adekvat boende i ett samhälle präglat av överflöd är knappast ett rättvist system. Det är plutokrati, underbyggd av en dold parasitism på medborgarna. Det är inget avancerat system att förstå... däremot mycket svårt att själsligt ta till sig.
-
Jag tror att det är onödigt att flertalet människor förstår hur ekonomin fungerar.
Det är bättre att de inte förstår och fortsätter att betala. Sen får man välja sina vänner därefter.
-
Skulder och tillgångar balanserar ut varandra i den bästa av världar. Vi lever ju inte i den.
Debet och kredit kan balanseras igen efter omprövning, men visst uppkommer det förluster. En bristsituation eller efterfrågetryck, kan driva upp tillgångsvärden, och nästa dag kan verkligheten se annorlunda ut.
Hur många har inte köpt en bil, med den gamla som kontantinsats, och ett beräknat restvärde på den nya tre år framåt, sedan amorterat, och sett att detta restvärde inte ens blev hälften. Man har hundraåriga eller eviga amorteringstider på sina fastigheter, och man blir "rikare" när priserna stiger. Räntan är lägst på bolån, och då köper man en bil för låneutrymmet. Man glömmer lätt att bilen inte har samma egenskaper som huset, och amorterar hela lånet i samma takt som tidigare. Det finns de som betalar ränta för tre bilar samtidigt, men brukar den sista.
-
Skulder och tillgångar balanserar ut varandra i den bästa av världar. Vi lever ju inte i den.
Debet och kredit kan balanseras igen efter omprövning, men visst uppkommer det förluster. En bristsituation eller efterfrågetryck, kan driva upp tillgångsvärden, och nästa dag kan verkligheten se annorlunda ut.
Hur många har inte köpt en bil, med den gamla som kontantinsats, och ett beräknat restvärde på den nya tre år framåt, sedan amorterat, och sett att detta restvärde inte ens blev hälften. Man har hundraåriga eller eviga amorteringstider på sina fastigheter, och man blir "rikare" när priserna stiger. Räntan är lägst på bolån, och då köper man en bil för låneutrymmet. Man glömmer lätt att bilen inte har samma egenskaper som huset, och amorterar hela lånet i samma takt som tidigare. Det finns de som betalar ränta för tre bilar samtidigt, men brukar den sista.
ett litet fel bara...man blir inte rikare för att priserna går upp i området där man bor...rikare blir man först när man sålt och fått pengarna i handen,först då kan du se om du blev rikare och fick sålt ditt hus till det högre priset.
-
ett litet fel bara...man blir inte rikare för att priserna går upp i området där man bor...rikare blir man först när man sålt och fått pengarna i handen,först då kan du se om du blev rikare och fick sålt ditt hus till det högre priset.
Inget fel, även om du och kanske jag tycker det. Man räknar helt enkelt så, förmögenhetsskatten beräknades så. Taxeringsvärden beräkanas på vad som huset förväntas vara värt nu, oberoende om du säljer eller ej.
En förmögenhet räknas när det gäller aktier antal*dagskurs. Även om alla vet att denna kurs skulle dyka kraftigt om alla kom på att realisera tillgångarna.
-
Eh? What? Vem menar du? Typ... Milton Friedman eller Maynard Keynes? Eller var det biträdande professor Richard Werner vid Sophiauniversitetet i Tokyo? Eller kanske världskände Michael Hudson? Youtube är ett medium för information. Ett utmärkt sådant. Att informationens natur och kvalitet varierar är naturligt men att använda youtube som ett motargument i en sakfråga är knappast relevant. Ska du argumentera utifrån en subjektiv åsikt är det nog lämpligare att argumentera i det tysta. Annars föreslår jag en saklig redogörelse för varför mina förklaringar inte håller samman.
Att en skuld är en tillgång i en spekulativ verksamhet är knappast någon vinst för samhället. Därtill, att som privatperson skuldsätta sig själv mot pengar som inte existerar och skriva under på sin egen träldom till en bluffmakare, vars verksamhet är godkänd i samhället enligt lag, bara för att få tillgång till adekvat boende i ett samhälle präglat av överflöd är knappast ett rättvist system. Det är plutokrati, underbyggd av en dold parasitism på medborgarna. Det är inget avancerat system att förstå... däremot mycket svårt att själsligt ta till sig.
Problemet, Vargen, är att din bitterhet mot systemet som finns börjar lysa igenom så starkt, så åtminstone jag orkar inte längre läsa dina inlägg.
Det känns som att du inte är emot systemet för att det är fel, utan för att det inte gynnar dig.
De du länkar till på tuben, idkar inte information, utan argumentation för sina egna teorier och ideér.
-
Klart att det inte gynnar mig. Det gynnar inte dig heller. Har du inte märkt det?
I övrigt håller jag med Sauresh i hans föregående inlägg. Ignorance is bliss.
-
Det finns två sätt att förstå talesättet om att kasta pärlor för svin och ge det som är heligt åt hundarna.
Det ena sättet är att människor som är dumma i huvudet inte kan ta till sig ens fina kunskap och därför inte är värda den. Det andra är att man inte skall ge information till dem som inte har frågat efter den.
Kunskap kan inte bara ges - den måste först efterfrågas. Och kanske även förtjänas. Så grymt är det.
-
Inget fel, även om du och kanske jag tycker det. Man räknar helt enkelt så, förmögenhetsskatten beräknades så. Taxeringsvärden beräkanas på vad som huset förväntas vara värt nu, oberoende om du säljer eller ej.
En förmögenhet räknas när det gäller aktier antal*dagskurs. Även om alla vet att denna kurs skulle dyka kraftigt om alla kom på att realisera tillgångarna.
vem har pratat om aktier? inte jag iallfal.jag pratar pengar.
-
förmögenhet kan oxå räknas:
tillgångar MINUS skulder= eget kapital
:-[
-
förmögenhet kan oxå räknas:
tillgångar MINUS skulder= eget kapital
:-[
Visst och detta räknas även om det inte är omvandlat till kontanter.
Ett taxeringsvärde tar inte hänsyn till ditt egna kapital i huset, utan beräknas efter förväntat saluvärde, och detta brukar utgöra samma grund för vad som går att belåna ett hus.
Har alltså inte mycket med att göra vad du verkligen får när du säljer.
-
Visst och detta räknas även om det inte är omvandlat till kontanter.
Ett taxeringsvärde tar inte hänsyn till ditt egna kapital i huset, utan beräknas efter förväntat saluvärde, och detta brukar utgöra samma grund för vad som går att belåna ett hus.
Har alltså inte mycket med att göra vad du verkligen får när du säljer.
men innan du har sålt ditt hus,är det en skuld ,om du har ¨lån på det.
först när du sålt huset och fått ut pengarna för det har du en tillgång.
-
men innan du har sålt ditt hus,är det en skuld ,om du har ¨lån på det.
först när du sålt huset och fått ut pengarna för det har du en tillgång.
Nu börjar vi ju om från början!
-
Nu börjar vi ju om från början!
[/quote
ja vi kan börja om från början tills du har fattat detta som är det mest fundamentala i en ekonomi.
-
Vill nog inte köra en runda till, men du skriver att ett hus inte är en tillgång utan att det är sålt, och om man inte vet det har man fundamental okunskap om ekonomi.
Du kan ju kolla hur många som håller med dej!
-
Det andra är att man inte skall ge information till dem som inte har frågat efter den.
Kunskap kan inte bara ges - den måste först efterfrågas. Och kanske även förtjänas. Så grymt är det.
Ibland vore det skönt om fler resonerade på det sättet ::)
-
Klart att det inte gynnar mig. Det gynnar inte dig heller. Har du inte märkt det?
Hur kan du veta om det gynnar andra än dig själv eller inte?
-
Att en skuld är en tillgång i en spekulativ verksamhet är knappast någon vinst för samhället. Därtill, att som privatperson skuldsätta sig själv mot pengar som inte existerar och skriva under på sin egen träldom till en bluffmakare, vars verksamhet är godkänd i samhället enligt lag, bara för att få tillgång till adekvat boende i ett samhälle präglat av överflöd är knappast ett rättvist system. Det är plutokrati, underbyggd av en dold parasitism på medborgarna. Det är inget avancerat system att förstå... däremot mycket svårt att själsligt ta till sig.
Hur skulle ekonomin se ut om en skuld inte samtidigt också var en tillgång?
Banker är bluffmakare
Lån leder till träldom
Båda påståendena kan vara sanna för enskilda banker och enskilda låntagare men det är knappast några påståenden som är allmängiltiga.
-
ett litet fel bara...man blir inte rikare för att priserna går upp i området där man bor...rikare blir man först när man sålt och fått pengarna i handen,först då kan du se om du blev rikare och fick sålt ditt hus till det högre priset.
Med rikedom brukar de flesta inte enbart avse pengar utan tillgångar i allmänhet. Om tillgången består i pengar, en fastighet. en låntradare honung eller något annat är inte det viktiga.
Att ha sålt sitt hus och "blivit rikare" genom att ha en hög pengar behöver inte vara en säkrare "vinst" än att ha huset kvar. Pengars värde kan också förändras till det sämre, snabbt. Det är det tyvärr många som drabbats av genom historien. Husets funktion som bostad är tämligen opåverkad av valutakursförändringar, inflation etc
-
men innan du har sålt ditt hus,är det en skuld ,om du har ¨lån på det.
först när du sålt huset och fått ut pengarna för det har du en tillgång.
En fastighet du äger är en tillgång.. Skitsamma om du har den belånad, en tillgång är den likafullt. Tillgångar är inte enbart pengar på banken eller i madrassen.
Du menar alltså att om du har 2 miljoner på banken och köper en kåk kontant, då har du helt plötsligt 0 kronor i tillgångar?
-
Med rikedom brukar de flesta inte enbart avse pengar utan tillgångar i allmänhet. Om tillgången består i pengar, en fastighet. en låntradare honung eller något annat är inte det viktiga.
Att ha sålt sitt hus och "blivit rikare" genom att ha en hög pengar behöver inte vara en säkrare "vinst" än att ha huset kvar. Pengars värde kan också förändras till det sämre, snabbt. Det är det tyvärr många som drabbats av genom historien. Husets funktion som bostad är tämligen opåverkad av valutakursförändringar, inflation etc
c
tillgångar är det du äger som ger dig inkomster.
det kan vara pengar på banken som ger ränta,företag du äger och som går med vinst,hyreshus du äger och
hyr ut med hyresinkomster,en skiva du spelat in och som ger STIM pengar och en rad andra saker.
de har dock alla en sak gemensamt-de genererar inkomster.
om de inte ger dig nya pengar i fickan så är de inte tillgångar.
-
tillgångar är det du äger som ger dig inkomster.
det kan vara pengar på banken som ger ränta,företag du äger och som går med vinst,hyreshus du äger och
hyr ut med hyresinkomster,en skiva du spelat in och som ger STIM pengar och en rad andra saker.
de har dock alla en sak gemensamt-de genererar inkomster.
om de inte ger dig nya pengar i fickan så är de inte tillgångar.
Så du menar alltså att, de inventarier jag har i företaget och som inte har använts och därmed inte dragit in några pengar, behöver jag inte ta upp värdet på som tillgångar i deklarationen nu?
Det låter riktigt bra! Måste kolla upp det med Skv!
-
men innan du har sålt ditt hus,är det en skuld ,om du har ¨lån på det.
först när du sålt huset och fått ut pengarna för det har du en tillgång.
c
tillgångar är det du äger som ger dig inkomster.
det kan vara pengar på banken som ger ränta,företag du äger och som går med vinst,hyreshus du äger och
hyr ut med hyresinkomster,en skiva du spelat in och som ger STIM pengar och en rad andra saker.
de har dock alla en sak gemensamt-de genererar inkomster.
om de inte ger dig nya pengar i fickan så är de inte tillgångar.
Så du menar alltså att, de inventarier jag har i företaget och som inte har använts och därmed inte dragit in några pengar, behöver jag inte ta upp värdet på som tillgångar i deklarationen nu?
Det låter riktigt bra! Måste kolla upp det med Skv!
Att ni orkar svara, det är ju bara ordbajsande utan substans, den här diskussionen kan väl aldrig leda framåt?
-
"kattenihatten" har startat denna tråd med en seriös förfrågan !
vad händer om min bank går i konkurs?
Att kapa denna tråd och starta en ekonomisk såpopera är väl inte ok?
Var en del trådar om tonen i forumet att det blivit otrevligare mm. tidigare!
Så av respekt för den som startat tråden kan väl alla hålla sig till att hjälpa den som ber om hjälp eller tänker jag helt fel?
-
"kattenihatten" har startat denna tråd med en seriös förfrågan !
vad händer om min bank går i konkurs?
Att kapa denna tråd och starta en ekonomisk såpopera är väl inte ok?
Var en del trådar om tonen i forumet att det blivit otrevligare mm. tidigare!
Så av respekt för den som startat tråden kan väl alla hålla sig till att hjälpa den som ber om hjälp eller tänker jag helt fel?
men vi har ju svarat henne.
om banken kursar köps fodringarna utav någon annan.
läs här:
http://www.byggahus.se/forum/priser-kalkyler-fastighetsskatt-m-m/100631-vad-haender-naer-banken-kursar.html (http://www.byggahus.se/forum/priser-kalkyler-fastighetsskatt-m-m/100631-vad-haender-naer-banken-kursar.html)
och här:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3335938.ab (http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3335938.ab)
-
Banker är bluffmakare
Lån leder till träldom
Båda påståendena kan vara sanna för enskilda banker och enskilda låntagare men det är knappast några påståenden som är allmängiltiga.
Påstående 1: Ja, detta är ett faktum på allmängiltig nivå. Banker lånar ut mer pengar än de själva äger och tar ränta på bluffsumman. Likväl avkrävs säkerhet av låntagaren för att denne ska få pengarna som inte existerar inskrivna på sitt konto. Fallerar betalningen får banken säkerheten för ett lån där blott 8% var bankens egna pengar (till privatperson). Det är det som är allmän praxis för bankverksamhet i dagens samhälle.
Påstående 2: Inte för de rika men övriga medborgare bär kostnaderna för de rikas ökande välstånd. Går att beskriva ur flera synvinklar men räntan brukar ju vara ett vanligt exempel. Lån debiteras hög ränta men insättningar låg. Låntagarens inbetalning av ränta omvandlas till ökat välstånd i räntekonton i banken. Ju mer pengar på kontot ju högre vinst från räntan. Ju rikare du är desto mer tjänar du på att folket arbetar för ränta och sätter sina hus, företag etc. på spel. Runt 30-50% av varupriserna i samhället är ränta (på ränta). En direkt rikemansskatt om man så vill som gör det svårt för många att köpa de varor och tjänster de behöver. Det är alltså inte bara låntagarna själva som drabbas negativt av dagens räntesystem. Konsumenterna betalar mer till banker när de handlar än de gör i moms! Sen tillkommer det faktum att penningmängden i samhället alltid understiger den totala skuldsättningen... det finns alltså aldrig tillräckligt med pengar för att betala tillbaka det som bankerna totalt kräver. Detta framtvingar en konstant ökande skuldsättning för att få fram pengar till räntan och vid tidpunkter då skuldsättningen avstannar kommer gäldenärer att gå bankrutt. Oavsett hur väl de skött sina finanser. En vardaglig konkurrens skapas alltså där människor görs till medtävlare om en knapphändig resurs. 3 råttor slåss om 2 ostbitar.
Självklart leder detta ok på samhället till mindre önskvärda symtom. Exemplen är många men några är skövling av miljön för att vinna kortsiktig vinst, belönande av egoism, sämre kvalitet på varor (en vara som snabbt går sönder skapar underlag till att sälja en ny), masskonsumtion, ökande samhällsklyftor, kriminalitet, skuldsatta stater (skatt förvandlas till räntebetalningar), långa arbetstider, ökad stress pga. behov av ständigt ökad arbetseffektivitet, utsugning av tredje världen (strukturellt betingad global fattigdom), val av sämre teknik i förmån för modernare pga. förtjänstpotentialen (typ fossila bränslen kontra förnyelsebara eller tillsatser istället för riktig mat), osv.
Banker tjänar pengar på folkets arbete utan att själva tillföra något meningsfullt till samhället. Snarare agerar de som en hämsko för samhällets verkliga utvecklingspotential och för människors individuella frihet. En parasit om man så vill som extraherar värden ur realekonomin på ett ohållbart sätt och därmed håller den, och vi som lever i den, i träldom.
Det hade kunnat sett annorlunda ut.
-
Banker tjänar pengar på folkets arbete utan att själva tillföra något meningsfullt till samhället. Snarare agerar de som en hämsko för samhällets verkliga utvecklingspotential och för människors individuella frihet. En parasit om man så vill som extraherar värden ur realekonomin på ett ohållbart sätt och därmed håller den, och vi som lever i den, i träldom.
Det här var bland det sämsta du åstadkommit hittills, Vargen.
Hur tror du att du och dina gelikar skulle kunna fortsätta med era evighetsstudier och projekt, om det inte finns företag som driver verksamhet och genererar jobb och skattepengar till samhället?
För att företag ska kunna skapas och växa krävs kapital, det lånar man på banken.
Det är bankernas uppgift och så länge dom sköter den, så har jag inga synpunkter på att dom tar ränta för sin del i samhällsutvecklingen.
Hur det kapitalet är skapat, är ju egentligen mindre intressant, för så fort det kommer ett företag eller privatperson tillhanda, så är det ju verkliga pengar som går att skapa jobb för, som går att handla med.
Jag förmodar att du inte blivit nekad att köpa mjlök på Konsum, med motiveringen att dina pengar inte finns egentligen?
Så ett maniskt hackande på bankernas sätt att skapa kapital, vittnar bara om en djup bitterhet mot ett system som inte passar din ideologi.
Allt hade säkert kunnat se annorlunda ut, men nu är det som det är, och då kör man på det.
-
Pengar måste faktiskt skapas. Och vargalyster har ju själv planer på ett sådant projekt.
Banksystem och penningekonomier har alltid genomgått kriser, av olika skäl beroende på vilken tid det handlar om. Problemen som varit i den bankkris som pågår är bla brist på genomlysning. Det har utan överdrift varit mer känt om CIA:s hemliga opertaioner än vad som skett i finansens centrala institutioner.
Problemet har inte alltid varit brist på regler, allt för reglerade system tenderar till att rulla på självgående, utan att någon egentligen kan påverka riktningen.
Inga regler (osynlig hand) har likheter med detaljregler, egentligen ingen koll alls.
(tron på den rationelle aktören).
Det gäller att få öppenhet, och regler där dess konsekvenser kan är överblickbara, och det går att se vilken medicin som ska ordineras.
Idag vet man faktiskt inte vilken räntesats som skulle vara optimalt. För låg tenderar att öka mindre vettiga krediter, för hög ökar risken med krediterna. Hur håller man inflationen på en rimlig nivå, eller hur motar man ett av de värsta händelserna som kan hända i en finanskris nämnligen stagnation och inflation samtidigt. (De stora underskotten i statsbudgeterna är signal för en sådan fara).
Man ska nog inte vara rädd för att en bank går i konkurs, utan snarare för dess följder, då i sista hand det är staten som får garantera systemet.
Krisen sprider sig till staternas budget, och kan få resultat som det som sker på Island och i Grekland, och snart även Irland, Spanien och Tyskland, för att inte tala om USA.
Vi i Sverige kommer förmodligen att reda oss hyfsat, då vi har från vår fallhöjd åkt och tappat i välståndsligan nu i åtminstone 40 år, och klarar nog lite till.
Om pengar "finns" eller ej, så är dess verkningar uppenbara.
-
Så du menar alltså att, de inventarier jag har i företaget och som inte har använts och därmed inte dragit in några pengar, behöver jag inte ta upp värdet på som tillgångar i deklarationen nu?
Det låter riktigt bra! Måste kolla upp det med Skv!
Ja, det låter verkligen helt fantastiskt ;) Men klokt kan nog vara att som sagt kolla saken med skv först...
Spännande även för dom som äger en villa, och alltså i Iselins värld inte har några tillgångar alls..hyr dom då ut ett rum så får dom förutom hyresintäkten plötsligt från ingenstans en tillgång på ett par miljoner i form av villan... :)
-
Banker tjänar pengar på folkets arbete utan att själva tillföra något meningsfullt till samhället. Snarare agerar de som en hämsko för samhällets verkliga utvecklingspotential och för människors individuella frihet. En parasit om man så vill som extraherar värden ur realekonomin på ett ohållbart sätt och därmed håller den, och vi som lever i den, i träldom.
Det hade kunnat sett annorlunda ut.
Instämmer.
För företagen är riskkapitalister att föredra och för fastighetsägarna hypoteksinstitut.
-
Instämmer.
För företagen är riskkapitalister att föredra och för fastighetsägarna hypoteksinstitut.
Och du tror att riskkapitalister skulle låna ut pengar billigare?
Förutom det så finns det ett stort problem med moderna riskkapitalister. : Dom vågar inte ta några risker, saknar visioner och är mest rädda om sin egen lön.
-
Hur tror du att du och dina gelikar skulle kunna fortsätta med era evighetsstudier och projekt, om det inte finns företag som driver verksamhet och genererar jobb och skattepengar till samhället?
Jag tror inte du läste hela inlägget. Varför kan inte företagsamheten i samhället blomma ut i sin fulla potential så att fler jobb genereras och mer skattemedel kommer in till staten? Är det brist på arbetskraft? Är det brist på råvaror? Hm... njä, men vad kan det vara brist på? Hm... ah, pengar!
-
Och du tror att riskkapitalister skulle låna ut pengar billigare?
Förutom det så finns det ett stort problem med moderna riskkapitalister. : Dom vågar inte ta några risker, saknar visioner och är mest rädda om sin egen lön.
Eller kanske de helt enkelt tycker det är smidigare att du går till banken, sätter dig i skuld för livet, och arbetar in pengarna åt dem? Allt de behöver göra är att placera sina pengar på ett räntekonto. Resten fixar ju du och andra företagare med drivkraft och visioner utan deras inblandning. Varför riskera dem i onödan då?
-
Och du tror att riskkapitalister skulle låna ut pengar billigare?
Förutom det så finns det ett stort problem med moderna riskkapitalister. : Dom vågar inte ta några risker, saknar visioner och är mest rädda om sin egen lön.
Riskkapitalister lånar inte ut alls. De riskerar sina pengar mot vinst.
Över hälften av alla så kallade affärsänglar gör dessutom bara ett par investeringar under hela sitt liv, i storleksordningen upp till 100 000 kr. Det är detta sociala, lokala ekonomiska engagemang vi skall bygga framtiden på, inte bankväsendet.
-
Ja, det låter verkligen helt fantastiskt ;) Men klokt kan nog vara att som sagt kolla saken med skv först...
Spännande även för dom som äger en villa, och alltså i Iselins värld inte har några tillgångar alls..hyr dom då ut ett rum så får dom förutom hyresintäkten plötsligt från ingenstans en tillgång på ett par miljoner i form av villan... :)
att huset eller bostadsrätten anges som tillgång är ett naturligt svar därför att bankerna ,staten och mäklarna i oändlighet pratar om att folk ska investera i eget boende.
Följdfrågan blir då att om ditt hus är en tillgång,hur stor inkomst får du från ditt hus varje månad?
svaret är naturligtvis ingen.
tvärtom kostar ett hus oss pengar,det finns dyra lån knutna till fastigheten,det är uppvärmning,försäkring,fastighetsskatt,underhål och mycket mera.
Huset uppfyller faktiskt kreterierna på att vara en SKULD.
Ditt hus är något du äger och som kostar varje månad.
men,ljuger banken och staten när de säger att hemmet är en tillgång? nej,det talar bara inte om för VEM det är en tillgång.
kan du gissa för VEM ditt hem är en passiv tilgång? just det,för banken och för staten är det en förträfflig affär.
-
En riktig riskkapitalist tar inte ränta, den jobbar ungefär som en muslimsk bank.
Du gör jobbet och står för ideer, en del pengar, och riskkapitalisten skjuter pengar till som delägare i projektet för att kunna realisera det. Normalt behövs inga direkta säkerheter eller borgen.
De kan givetvis tjäna stora pengar på en lyckad satsning.
Oftast är det en innovation som ska kommerialiseras.
Kan man få företaget till börsen, kan det klirra riktigt i kassan.
Riskkapitalister är sällan långsiktiga ägare, de gör sin "exit" när de finner det lämpligt, och säljer sin andel.
Banker äger vanligen inte företag, även om olika bankssfärer finns, så är det industrikapitalister bakom, storägandet i såväl bank som företagen i "sfären".
-
En riktig riskkapitalist tar inte ränta, den jobbar ungefär som en muslimsk bank.
Du gör jobbet och står för ideer, en del pengar, och riskkapitalisten skjuter pengar till som delägare i projektet för att kunna realisera det. Normalt behövs inga direkta säkerheter eller borgen.
De kan givetvis tjäna stora pengar på en lyckad satsning.
Oftast är det en innovation som ska kommerialiseras.
Kan man få företaget till börsen, kan det klirra riktigt i kassan.
Riskkapitalister är sällan långsiktiga ägare, de gör sin "exit" när de finner det lämpligt, och säljer sin andel.
Banker äger vanligen inte företag, även om olika bankssfärer finns, så är det industrikapitalister bakom, storägandet i såväl bank som företagen i "sfären".
Så är det. Riskkapitalisten är muslimens kusin.
Banker får inte direktäga företag, däremot kan de göra sig delaktiga i företagsfinansiering via investmentbanker.
Banker får däremot låna ut pengar till företagare via företagskrediter. Detta är ofördelaktigt för banken, genom att utlåningen vanligtvis saknar annan säkerhet än en företaginstäckning, vilken inte kan räknas in i kapitaltäckningsgraden. Detta tar banken bra betalt för, vilket gör banklånet till en dyr och osäker finansieringsform för företagaren, särskilt i företagets startskede.
-
Instämmer.
För företagen är riskkapitalister att föredra och för fastighetsägarna hypoteksinstitut.
Jag har uteslutande (med undantag för CSN) lånat pengar av hypoteksinstitut. Jag har dock mycket svårt att se att det skulle vara någon grundläggande skillnad mellan ett hypoteksinstitut och en bank. Båda förmedlar kapital mellan de som har överskott och de som har underskott. I hypoteksinstitutsfallet består "de som har överskott" ofta av pensionsfonder och liknande som köper institutens obligationer. Hypoteksinstitut har heller inte bara "egna" pengar utan har vanligen <10% eget kapital. Deras roll i sammhället kan liknas vid en "kapitaldetaljist", dvs låna in kapital i stora portioner från olika fonder, försäkringsbolag etc och låna ut detta vidare i småportioner till villor, hyreshus jordbruksfastigheter etc.
Ett Alternativ är att själv låna direkt av de som har kapitalöverskott. Det lär finnas tjänster på nätet för det på indiviuell bas, men jag har ännu inte bekantat mig med dessa.
-
Påstående 1: Ja, detta är ett faktum på allmängiltig nivå. Banker lånar ut mer pengar än de själva äger och tar ränta på bluffsumman. Likväl avkrävs säkerhet av låntagaren för att denne ska få pengarna som inte existerar inskrivna på sitt konto. Fallerar betalningen får banken säkerheten för ett lån där blott 8% var bankens egna pengar (till privatperson). Det är det som är allmän praxis för bankverksamhet i dagens samhälle.
Banken lånar ut pengar som till 92% är någon annans och till 8% sina egna. Betalar inte låntagaren tar banken sin säkerhet för att ändå kunna fullfölja sitt åtagande gentemot de som står för de 92% samt för att undvika att tära på det egna kapitalet (de 8%-en). Så långt är det inte en fråga om räntans vara eller icke vara, utan om möjligheterna att låna ut mot säkerhet´. Vari ligger felet eller bluffmakeriet?
Banken tar ränta både på sina egna 8% och de 92% som någon annan står för. Någon annan vill ha ränta på sina tillskjutna pengar. Eftersom inlåningsräntan normalt är högre än utlåningsräntan så får banken högre ränta på sin del av kapitalet. Det samma gäller vilket företag som helst som delvis finansierar sin verksamhet med lån. Överstiger avkastningen räntan så blir avkastningen på ägarnas kapitalandel större. Hävstången kan också verka åt andra hållet så att agarnas kapital går åt för att banken ska gå skadeslös ur äventyret, ungefär som när man trampar på en kratta...
Påstående 2: Inte för de rika men övriga medborgare bär kostnaderna för de rikas ökande välstånd. Går att beskriva ur flera synvinklar men räntan brukar ju vara ett vanligt exempel. Lån debiteras hög ränta men insättningar låg. Låntagarens inbetalning av ränta omvandlas till ökat välstånd i räntekonton i banken. Ju mer pengar på kontot ju högre vinst från räntan. Ju rikare du är desto mer tjänar du på att folket arbetar för ränta och sätter sina hus, företag etc. på spel. Runt 30-50% av varupriserna i samhället är ränta (på ränta). En direkt rikemansskatt om man så vill som gör det svårt för många att köpa de varor och tjänster de behöver. Det är alltså inte bara låntagarna själva som drabbas negativt av dagens räntesystem. Konsumenterna betalar mer till banker när de handlar än de gör i moms! Sen tillkommer det faktum att penningmängden i samhället alltid understiger den totala skuldsättningen... det finns alltså aldrig tillräckligt med pengar för att betala tillbaka det som bankerna totalt kräver. Detta framtvingar en konstant ökande skuldsättning för att få fram pengar till räntan och vid tidpunkter då skuldsättningen avstannar kommer gäldenärer att gå bankrutt. Oavsett hur väl de skött sina finanser. En vardaglig konkurrens skapas alltså där människor görs till medtävlare om en knapphändig resurs. 3 råttor slåss om 2 ostbitar.
Självklart leder detta ok på samhället till mindre önskvärda symtom. Exemplen är många men några är skövling av miljön för att vinna kortsiktig vinst, belönande av egoism, sämre kvalitet på varor (en vara som snabbt går sönder skapar underlag till att sälja en ny), masskonsumtion, ökande samhällsklyftor, kriminalitet, skuldsatta stater (skatt förvandlas till räntebetalningar), långa arbetstider, ökad stress pga. behov av ständigt ökad arbetseffektivitet, utsugning av tredje världen (strukturellt betingad global fattigdom), val av sämre teknik i förmån för modernare pga. förtjänstpotentialen (typ fossila bränslen kontra förnyelsebara eller tillsatser istället för riktig mat), osv.
Banker tjänar pengar på folkets arbete utan att själva tillföra något meningsfullt till samhället. Snarare agerar de som en hämsko för samhällets verkliga utvecklingspotential och för människors individuella frihet. En parasit om man så vill som extraherar värden ur realekonomin på ett ohållbart sätt och därmed håller den, och vi som lever i den, i träldom.
Det hade kunnat sett annorlunda ut.
Om du ser dig som en träl så gör gärna det. Bankers funktion är generellt att balansera överskott och underskott av betalningsmedel, vilket är en angelägen sammhällsuppgift. Det gäller oavsett om man tar ut ränta eller inte. Oavsett räntan kommer transaktionerna att kosta något. Hur låntagaren och långivaren ska dela på kostnaden kan man ha olika syn på. JAK tar betalt av låntagaren, även om de inte tar ut ränta i vanlig mening.
-
Hypoteksinstitut skiljer sig inte i princip inte från banker, men de lånar inte upp lika mycket kortsiktigt. De brukar ta sin upplåning ungefär i de terminer de lånar ut.
De är dessutom specialister på sitt område. De lånar sällan ut utan mycket hög säkerhet för lånet.
Detta gör att hypoteksintetut kan göra sina affärer med mycket lägre kostnader.
Riskbedömningen ligger i säkerheten (även om man tar så pass sociala hänsyn så man funderar på om det är möjligt för låntagaren att fixa sitt projekt).
Stor skillnad i risk och vad man lånar till, därav kan lånekostnaden hållas nere mot andra sorters lån.
I tider av turbulens på t.ex. aktiemarknader dras kapital till obligationer, och långsiktigt sparande har inte visat att räntebärande papper måste vara sämre.
Man kan visa upp "klipp" men "smällarna" glöms ofta i aktievärlden.
Under de sista 40 åren har dock även hypoteksinstitut börjat belåna upp äldre fastigheter, när marknadsvärdet ökat, det var man försiktigare med förr, då man såg som sin uppgift att förse nybyggnation och egna hem med kapital. Inte sällan var det i kooperativ miljö som de fanns.
Skillnaden mellan bank och hypotek har delvis suddats ut, liksom mellan bankvärlden och försäkring. Många försäkringsbolag var oxå kooperativa(eller ömsesidiga).
Hypotek är närmast en teknisk term idag, kapitalet kommer inte enbart från utgivna obligationer. En koppling mellan hypotek och pensionssystem är en bra tanke.
Du lånar till en bostad, betalar tillbaka under din yrkesverksamma tid, och bygger upp en peng i ditt boende.
-
Till trädsman!
Jo det är lixom komplserat.
Du lånar några mille till ett hus, banken sätter in slantarna på ditt konto, och du betalar firman som stod för entrepenaden. De har fått betalt, och du är skyldig.
Nu stoppar inte mottagaren av pengarna dem i madrassen (för då pajar systemet, som händer ibland vid "bankrush" och orsakar statens räddande ingripande), utan de sätter in slantarna på banken, som givetvis kan låna ut dem igen.
Teoretiskt stämmer det att det funkar, men det behövs en väldigt lite tuva för att stjälpa lasset.
Kapitalförstöring, överhettning mm kan få detta system att krackelera.
Det är inte som om jag lånade en hundring till grannen, och han inte betalar tillbaka, för jag vore ju dum om jag tog det på checkräkningens minussida - men det är det banker gör.
-
Till trädsman!
Jo det är lixom komplserat.
Du lånar några mille till ett hus, banken sätter in slantarna på ditt konto, och du betalar firman som stod för entrepenaden. De har fått betalt, och du är skyldig.
Nu stoppar inte mottagaren av pengarna dem i madrassen (för då pajar systemet, som händer ibland vid "bankrush" och orsakar statens räddande ingripande), utan de sätter in slantarna på banken, som givetvis kan låna ut dem igen.
Teoretiskt stämmer det att det funkar, men det behövs en väldigt lite tuva för att stjälpa lasset.
Kapitalförstöring, överhettning mm kan få detta system att krackelera.
Det är inte som om jag lånade en hundring till grannen, och han inte betalar tillbaka, för jag vore ju dum om jag tog det på checkräkningens minussida - men det är det banker gör.
Skytten har fattat - nästa man till rakning.
-
Jag har uteslutande (med undantag för CSN) lånat pengar av hypoteksinstitut. Jag har dock mycket svårt att se att det skulle vara någon grundläggande skillnad mellan ett hypoteksinstitut och en bank. Båda förmedlar kapital mellan de som har överskott och de som har underskott.
Som Skytten tidigare varit inne på - skillnaden är att Hypoteksinstitutet inte lånar ut pengar i egentlig mening, utan förmedlar kapital direkt från en investerare till en lånare. Det går till så att investeraren köper en 5-årig obligation eller annan bunden värdehandling, varpå hypoteksinrättningen lånar ut köpesumman till en fastighetsägare mot ett pantbrev. På detta sätt skapas inget nytt kapital , utom sparobligationen i sig, vilken inte ingår i M3 tillsammans med med de fritt transfererbara kontanterna.
-
Banken lånar ut pengar som till 92% är någon annans och till 8% sina egna. Betalar inte låntagaren tar banken sin säkerhet för att ändå kunna fullfölja sitt åtagande gentemot de som står för de 92% samt för att undvika att tära på det egna kapitalet (de 8%-en). Så långt är det inte en fråga om räntans vara eller icke vara, utan om möjligheterna att låna ut mot säkerhet´. Vari ligger felet eller bluffmakeriet?
So far so good. Men sen då? Vart tar pengarna som lånas ut vägen? Jo, till ett nytt insättningskonto. Titta... mer pengar att låna ut! Nu kan banken lägga undan 8% igen och låna ut 92kr igen av denna lite mindre summan. Men var tar den summan vägen då? Ah... ett nytt insättningskonto! Ännu mer pengar att låna ut! Ja, och sådär fortsätter det tills betydligt mer pengar än vad som existerar i systemet ligger ute som skulder i samhället mot ränta. I bankens balansräkning ser allt dock prima ut. Att pengarna flyttas mellan bankerna gör inte så mycket i det här sammanhanget, ähum... eller gör en jädra massa vilket Milton Friedman påpekar i första minuten av den här lilla "dutubefilmen":
Milton Friedman explains role of gold in Great Depression. (http://www.youtube.com/watch?v=O7pnjzCuSv8&NR=1
#)
Detta är den klassiska varianten av FRB, beskriven i "Modern money mechanics" utgiven av Federal Reserve, tidigt 1900-tal. I dagens Sverige ser det dock betydligt enklare ut:
Om kapitaltäckningen är tillräckligt stor (bankens egen, detta handlar inte om insättningskonton) skriver banken helt sonika in lånebeloppet i kolumnen utlåning, och samma belopp i kolumnen inlåning. Klart.
Banken kan alltså vid utlåningen registrera även ökad inlåning, eftersom det nya lånebeloppet omedelbart sätts in på låntagarens inlåningskonto. Inlåning och utlåning har ökat lika mycket och exakt samtidigt. och den nya utlåningen har därmed skapat sin egen täckning. Skapandet har skett utan någon som helst inblandning av någon annan insättares pengar. Sedan flyttas fodringen till andra insättares konton allteftersom pengarna används av låntagaren. De flesta pengar vi använder i samhället är alltså skuldkvitton till banker i elektroniskt format. Resultatet är dock detsamma som i den klassiska talserien. En jädra massa nya kreditpengar skapas genom ett trolleritrick i bokföringen. Något som Modern Money Mechanics mycket noggrant pekar ut... liksom Milton Friedman i filmen ovan.
Börjar bedrägeriet att skönjas?
Banken tar ränta både på sina egna 8% och de 92% som någon annan står för. Någon annan vill ha ränta på sina tillskjutna pengar. Eftersom inlåningsräntan normalt är högre än utlåningsräntan så får banken högre ränta på sin del av kapitalet. Det samma gäller vilket företag som helst som delvis finansierar sin verksamhet med lån. Överstiger avkastningen räntan så blir avkastningen på ägarnas kapitalandel större. Hävstången kan också verka åt andra hållet så att agarnas kapital går åt för att banken ska gå skadeslös ur äventyret, ungefär som när man trampar på en kratta...
Häri ligger missuppfattningen. Jag har redan beskrivit ovanför men Anders Borg gör det så himla enkelt att det är dumt att inte låta honom komma till tals och sammanfatta det hela:
"Regeringen lägger fram ett stödpaket för bankerna på 50 miljarder kronor. - Vi erbjuder bankerna 50 miljarder kronor, det betyder att bankerna i sin tur kan låna ut i storleksordningen 500-600 miljarder kronor, säger Anders Borg." / http://www.dn.se/ekonomi/bankpaket-pa-50-miljarder-1.792942 (http://www.dn.se/ekonomi/bankpaket-pa-50-miljarder-1.792942)
Varifrån kom alla de hundratals miljarderna ur statens 50 miljarder? Uppkom de ur tomma intet? Javisst.
Om du ser dig som en träl så gör gärna det. Bankers funktion är generellt att balansera överskott och underskott av betalningsmedel, vilket är en angelägen sammhällsuppgift. Det gäller oavsett om man tar ut ränta eller inte. Oavsett räntan kommer transaktionerna att kosta något. Hur låntagaren och långivaren ska dela på kostnaden kan man ha olika syn på. JAK tar betalt av låntagaren, även om de inte tar ut ränta i vanlig mening.
Bankers uppgift är att skapa kredit och låna ut den mot ränta. Det är det de sysslar med. När de 500-600 miljarderna som Anders Borg pratade om betalats tillbaka har de sugit välstånd ur realekonomin, skapat livslångt slit för enskilda människor, tvingat fram nya lån för att få fram pengarna som ska betala räntan osv. Resultatet blir en skuldsättning som aldrig kan upphöra utan stor åverkan på samhället, precis som Milton Friedman beskriver i filmen. Kriser som kan framkallas och sannolikt framkallas med flit.
Så mycket bättre för oss alla det hade varit om Anders Borg haft makten (eller ja, Riksdagen iaf.) att skapa de där 500-600 miljarderna själv till att SPENDERA ut i producerande verksamheter (anlita tjänster för samhällets räkning av företag, t ex byggandet av biogasanläggningar, vindkraft, sjukhus, järnvägar etc.) inom realekonomin istället. Men han valde att skänka skattemedel för att berika redan rika bankirer som skapade pengarna själva i form av kredit för egen vinning. Pengar som dessutom sannolikt i stor mängd flödat ut i inflationsdrivande verksamhet (varukonsumtion och spekulation) istället för på ett balanserat sätt som staten hade kunnat ordna. Anders är hyvens mot de sina han.
-
Ja, och sådär fortsätter det tills betydligt mer pengar än vad som existerar i systemet ligger ute som skulder i samhället mot ränta.
En oklar formulering. Byt ut "systemet" mot "form av kontanter" eller "M0".
Intressant Friedman-video. Vi kanske kan förlåta honom för Chile snart.
Och givetvis är det staten som skall skapa valutan och inte bankerna. Det är helt enkelt en förbannad slapphet att så sker, vilket kostar skattebetalarna miljarder årligen.
-
Till trädsman!
Jo det är lixom komplserat.
Du lånar några mille till ett hus, banken sätter in slantarna på ditt konto, och du betalar firman som stod för entrepenaden. De har fått betalt, och du är skyldig.
Nu stoppar inte mottagaren av pengarna dem i madrassen (för då pajar systemet, som händer ibland vid "bankrush" och orsakar statens räddande ingripande), utan de sätter in slantarna på banken, som givetvis kan låna ut dem igen.
Teoretiskt stämmer det att det funkar, men det behövs en väldigt lite tuva för att stjälpa lasset.
Kapitalförstöring, överhettning mm kan få detta system att krackelera.
Det är inte som om jag lånade en hundring till grannen, och han inte betalar tillbaka, för jag vore ju dum om jag tog det på checkräkningens minussida - men det är det banker gör.
Jo jag är medveten om det är lite "lixom komplserat"
-
Som Skytten tidigare varit inne på - skillnaden är att Hypoteksinstitutet inte lånar ut pengar i egentlig mening, utan förmedlar kapital direkt från en investerare till en lånare. Det går till så att investeraren köper en 5-årig obligation eller annan bunden värdehandling, varpå hypoteksinrättningen lånar ut köpesumman till en fastighetsägare mot ett pantbrev. På detta sätt skapas inget nytt kapital , utom sparobligationen i sig, vilken inte ingår i M3 tillsammans med med de fritt transfererbara kontanterna.
Obligationen är det väl fritt fram att handla med den också? Att den sen inte ingår i penningmändmåttet M3 är väl närmast en teknikalitet. Lite förenklat så lånar banken ut kortsiktiga medel baserad på kortsiktig inlåning och hypoteket långsiktiga medel baserat på långsiktig inlåning (obligationer). Principen är ändå den samma. Vare sig banken eller hypoteket har någon särskilt stor andel eget kapital.
I verkligheten lånar hypoteken ofta in med andra bindningstider än de lånar ut, eftersom det är populärt med rörlig ränta, och "förvandlar" den långa upplåningen med hjälp av ränteswappar eller något annat fiffigt instrument.
-
Obligationen är det väl fritt fram att handla med den också? Att den sen inte ingår i penningmändmåttet M3 är väl närmast en teknikalitet. Lite förenklat så lånar banken ut kortsiktiga medel baserad på kortsiktig inlåning och hypoteket långsiktiga medel baserat på långsiktig inlåning (obligationer). Principen är ändå den samma. Vare sig banken eller hypoteket har någon särskilt stor andel eget kapital.
Du kan skapa valuta genom att skriva "Jag är skyldig dig 100 kr" på en lapp och byta den mot en hundralapp med en kompis. Om din kompis kan handla med den skuldsedeln i vanliga affärer är den legal tender. Om nu har möjlighet att skriva ut en näst intill obegränsad mängd sådana skuldsedlar är du en bank. Om pappa kommer och hjälper dig så fort något går fel är han finansminister.
Men om den skuldsedel du skrivit ut inte är legal tender, utan enbart giltig i en mindre kompiskrets tillhör den inte MO eller M3, utan högre ordningar av penningmängden. Skillnaden mellan penningmängderna är varken mer eller mindre "teknikaliteter" än skillnaden mellan ärtrör och bazookas.
I verkligheten lånar hypoteken ofta in med andra bindningstider än de lånar ut, eftersom det är populärt med rörlig ränta, och "förvandlar" den långa upplåningen med hjälp av ränteswappar eller något annat fiffigt instrument.
De kan säkert hålla på och trixa och man får lägga ner en stor del av sin dag för att lära sig alla olika instrument som finns och vilken funktion de har.
Men huvudregeln är att staten garanterar värdet i M3. En privat sparobligation, ränteswap, derivat, option, blankning osv kan knytas till en annan utställare än staten och då får denna ta den finansiella risken. Systemfelet är att det är banken som producerar merparten av M3 , medan det är staten som får ansvara för den. Vill du betala underhåll för andras ungar?
-
En oklar formulering. Byt ut "systemet" mot "form av kontanter" eller "M0".
Intressant Friedman-video. Vi kanske kan förlåta honom för Chile snart.
Och givetvis är det staten som skall skapa valutan och inte bankerna. Det är helt enkelt en förbannad slapphet att så sker, vilket kostar skattebetalarna miljarder årligen.
Ok, ja, det kanske är lämpligare. :)
Milton hade sina ljusa sidor ibland faktiskt. Liksom Keynes även om denne får sig en, sannolikt förtjänad, känga i filmen.
Aja, i väntan på att staten ska få ändan ur vagnen kan man ju alltid skapa pengarna på egen hand lokalt! ;)
-
Aja, i väntan på att staten ska få ändan ur vagnen kan man ju alltid skapa pengarna på egen hand lokalt! ;)
Det är ju det man gör..varje dag :) ;)
-
Det är ju det man gör..varje dag :) ;)
Absolut! Och eftersom det funkar så bra är det väl lika bra att utveckla det vidare!? ;)
-
...
Systemfelet är att det är banken som producerar merparten av M3 , medan det är staten som får ansvara för den. Vill du betala underhåll för andras ungar?
Eftersom bidragsförskott är tämligen vanligt och kappast alltid återbetalas av den ansvarige föräldern så gör väl de flesta av oss det i någon mån.
Medan ni avskaffar räntan och genomför den ekonomiska revolutionen så fortsätter jag att vara nöjd med att avkastningen på de för lånade pengar inköpta produktionsmedlen är hittills varit väsentligt större än räntekostnaderna.
Om sedan mina räntebetalningar gynnar någon tant i Djursholm, svenska staten som stor ägare í Nordea eller någon amerikansk pensionsfond är mig tämligen egalt. Skulle jag väntat med att låna pengar tills ni är färdiga med ert förändringsarbete så får jag sannolikt vänta längre tid än jag kommer att överleva.
Att vissa är frustrerade över bostadsmarknaden och dess funktion är knappast bara ett resultat av hur M3 "skapas".
-
Räntan behöver nödvändigtvis inte avskaffas helt. Men det ska vara staten som får vinsten på pengarna. Inte privata bankirer. I samma veva kan inkomstskatten avskaffas. I USA hade de ingen inkomstskatt på 170år efter frigörelsen från England. Vore trevligt i Sverige med I´d say. Staten får det den behöver genom att trycka pengar samt räntan på lånen till medborgare och företag. ;)
Det finns dessutom en "quick fix" på problemet som de prövat i USA sedan 1919 i North Dakota och som nu hamnat på mångtaliga politikers agenda i flera delstater: En offentligt ägd bank. Use the system to beat the system. Detta system gör att delstaterna får in rejält med pengar samtidigt som företag och banker i regionen får förmånliga lån som går till ändamål som gynnar delstaten. 2009, mitt i finanskrisen, hade North Dakota sitt största budgetöverskott någonsin och en arbetslöshet på ringa 4%.
En sådan lösning behöver man kanske inte vänta lika länge på! Bara lokalpolitikerna fick tummen ur. En sådan bank går knappast omkull dessutom (apropå trådens topic).
Problemet med bristen på räntepengar i samhället kvarstår dock även med detta system. Slutligen måste staten sluta låna och börja trycka skuldfria pengar till att spendera in i cirkulation om skuldberget ska kunna minskas.
***
Intressant är att Milton Friedman i filmen ovan understryker det som Richard A Werner säger i Mammons Furstar. Centralbanker håller medvetet kvar länder i recession för att uppnå egna mål. Friedman visar även med tydlighet varför en guldmyntfot inte är ett skydd för mot deflation. FRB uppstod via utgivning av guldkvitton så mot inflation skyddar det inte heller.
-
Vi har ett helstatligt hypoteksinstitut (SBAB) som även erbjuder vissa banktjänster. Det finns också en till betydande del statligt ägd "fullsortimentsbank" Nordea, ett antal stiftelseägda fristående sparbanker, minst ett hypoteksinstitut som drivs som ekonomisk förening (Landshypotek), samt JAK mfl.
För den som i varje fall i första ledet inte vill "göda" bakens aktieägare finns det ändå ganska gott om alternativ, även utan ränta
-
Vi har ett helstatligt hypoteksinstitut (SBAB) som även erbjuder vissa banktjänster. Det finns också en till betydande del statligt ägd "fullsortimentsbank" Nordea, ett antal stiftelseägda fristående sparbanker, minst ett hypoteksinstitut som drivs som ekonomisk förening (Landshypotek), samt JAK mfl.
För den som i varje fall i första ledet inte vill "göda" bakens aktieägare finns det ändå ganska gott om alternativ, även utan ränta
Jo, men Nordea är inte interagerad i Statens affärer på samma sätt som Bank of North Dakota. Alla skattemedel och andra medel måste enligt lag deponeras i banken där. Vid lånegivning pumpas pengarna upp med FRB, som en vanlig bank, och ges ut i verksamheter som gynnar delstaten.
Delstaten har sin egen kreditmaskin helt enkelt. Den kan ge fördelaktiga lån till medborgare och företag (vilket även ökar skatteintäkterna), stödja lokala banker (som en minicentralbank) och samtidigt göra stora räntevinster.
-
Jo, men Nordea är inte interagerad i Statens affärer på samma sätt som Bank of North Dakota. Alla skattemedel och andra medel måste enligt lag deponeras i banken där. Vid lånegivning pumpas pengarna upp med FRB, som en vanlig bank, och ges ut i verksamheter som gynnar delstaten.
Delstaten har sin egen kreditmaskin helt enkelt. Den kan ge fördelaktiga lån till medborgare och företag (vilket även ökar skatteintäkterna), stödja lokala banker (som en minicentralbank) och samtidigt göra stora räntevinster.
Jag förstår ändå inte hur dom kan hålla inflationen i schack. Det där du just beskrev är ju klassiska ingredienser för att skapa en hyperinflation.
-
Jag förstår ändå inte hur dom kan hålla inflationen i schack. Det där du just beskrev är ju klassiska ingredienser för att skapa en hyperinflation.
I detta fall har delstaten ingen egen valuta, skulle de missköta krediterna och inte ransonera, så blir det för dollarn som för euron beträffande Grekland.
Den federala makten skulle inte stillasittande låta det gå hur långt som helst.
-
Jag förstår ändå inte hur dom kan hålla inflationen i schack. Det där du just beskrev är ju klassiska ingredienser för att skapa en hyperinflation.
Hur tänker du nu? Det gör ingen skillnad för inflationen om staten eller bankerna producerar valutan. Tvärtom är det i en ränteekonomi bättre att staten producerar den, eftersom ränteintäkterna kan användas för att balansera statsbudgeten.
-
Inflationsdrivande är väl snarare att göra som privatbankerna gör... pumpa upp kreditbubblor och låna ut dem till spekulanter på finansmarknaden att gambla med. Att låna ut pengar till producerande verksamhet som ökar mängden varor och tjänster ger inte inflation. Behöver delstaten en vindkraftspark, för att dra ett exempel, kan den alltså ge ut ett lån av nya kreditpengar till ett företag som bygger den. Folk sätts i arbete och en ökad produktion av energi inom regionen blir resultatet. Efterfrågan och tillgång balanseras alltså. Samtidigt gör Bank of North Dakota en vinst som kan användas till nya lån. Denna gång med mindre eller kanske helt utan att blanda in skattemedel. ;)
Därtill är en offentlig regional kreditmaskin ett ypperligt medel mot deflation! :)
Ellen Brown - Cali Bank Video Presentation_Part 2.00.avi (http://www.youtube.com/watch?v=B7oTt9kqoes&feature=related#)
Ellen Brown - Cali Bank Video Presentation_Part 4.00.avi (http://www.youtube.com/watch?v=fR9YH-RPGSE&feature=related#)
http://letthemfail.us/archives/2315 (http://letthemfail.us/archives/2315)
Fräsigt är att lösningen är blocköverskridande. I Florida och Oregon är det demokrater, i Kalifornien och Illinois är det "the green party", i Idaho är det republikaner. I Massachusets är frågan uppe i den lokala senaten. Ursprungligen var det socialister i North Dakota. Alla verkar gilla idén! :)
-
Det beror ju precis på hur pengarna används. Sen spelar det ingen roll vem som trycker upp nya pengar. Använder man dom bara till investeringar, så att varja krona omvandlas till nåt som går att värdera, så får man ingen inflation.
Börjar staten trycka upp pengar för att betala ut bidrag eller sysselsätta människor bara för sysselsättningens skull, så blir det inflation, det är ju ingen hemlighet eller nåt konstigt. För att det ska fungera så är alltså en stenhård kontroll av hur pengarna används nödvändig.
En annan sak är också att ni glömmer bort den mänskliga naturen att sko sig på andra. Jag skulle tro att du vargen skulle bli väldigt besviken på ett system där staten tar över det som du nu anser att giriga bankirer gör. Dom giriga kommer bara att flytta över dit, det kommer att skapas en elit som håller varandra om ryggen och ser till så att dom själva får en god bit av kakan. Att dom skulle vara statligt anställda kommer inte att göra nån skillnad, det tycker jag vi ser hela tiden, arbetsgivare spelar ingen roll, dom som kan, roffar åt sig ändå.
Inte ens de som jobbar i toppen av hjälporganisationerna har ju nån slags behjärtansvärd tanke om att hjälpa andra i första han, deras ena miljonlöner kom ju först, såg vi på sammanställningen just häromdan.
Mina illusioner om nåt slags system där alla får del av kakan på lika villkor är fullständigt lika med noll. Jag har gett upp. Jag jobbar på i det system som finns och försöker göra det bästa för mig själv. Det är ju ändå så allt fungerar.
-
Det beror ju precis på hur pengarna används. Sen spelar det ingen roll vem som trycker upp nya pengar. Använder man dom bara till investeringar, så att varja krona omvandlas till nåt som går att värdera, så får man ingen inflation.
Börjar staten trycka upp pengar för att betala ut bidrag eller sysselsätta människor bara för sysselsättningens skull, så blir det inflation, det är ju ingen hemlighet eller nåt konstigt. För att det ska fungera så är alltså en stenhård kontroll av hur pengarna används nödvändig.
En annan sak är också att ni glömmer bort den mänskliga naturen att sko sig på andra. Jag skulle tro att du vargen skulle bli väldigt besviken på ett system där staten tar över det som du nu anser att giriga bankirer gör. Dom giriga kommer bara att flytta över dit, det kommer att skapas en elit som håller varandra om ryggen och ser till så att dom själva får en god bit av kakan. Att dom skulle vara statligt anställda kommer inte att göra nån skillnad, det tycker jag vi ser hela tiden, arbetsgivare spelar ingen roll, dom som kan, roffar åt sig ändå.
Inte ens de som jobbar i toppen av hjälporganisationerna har ju nån slags behjärtansvärd tanke om att hjälpa andra i första han, deras ena miljonlöner kom ju först, såg vi på sammanställningen just häromdan.
Mina illusioner om nåt slags system där alla får del av kakan på lika villkor är fullständigt lika med noll. Jag har gett upp. Jag jobbar på i det system som finns och försöker göra det bästa för mig själv. Det är ju ändå så allt fungerar.
Sant. Men vad annat har vi än demokratin? Alternativet är det vi ser i samhället idag. En växande privat elit bortom demokratisk kontroll som skaffar sig makt över de folkvalda. Därtill har de redan makten över våra pengar.
På ett regionalt plan kan det dock vara lättare för folket att påverka de folkvalda direkt. Därför kan offentliga regionala banker vara ett sätt att skydda sig från statlig korruption. Det är så de tänker i USA just nu iaf. På ett regionalt plan är det sannolikt även lättare att se till så att de kreditpengar som skapas går till produktiva ändamål. Att ett politiskt beslut går fel då och då är väl ändå bättre än att privata bankirer medvetet och konsekvent tar dåliga beslut för samhället för att berika sig själva?
Att bara skapa pengar och ge bort i bidrag osv. verkar lite tokigt som du säger. Men faktum är att det är exakt vad regeringen gör idag, fast till skattesänkningar. De lånar pengar, från vad jag antar är privata aktörer eftersom staten inte får låna av riksbanken längre, skapade ur luft för att sänka skatterna! Tänk om de bara hade kunnat skapa pengarna själva? Ingen ökad statsskuld och ingen ränta men mer pengar i samhället att betala gamla ränteskulder med för alla. Än bättre hade det varit om staten skapat pengarna och spenderat på jobbskapande produktion, t ex investeringar i infrastruktur eller byggandet av sjukhus eller whatever. Så länge det är arbetslöshet skapas inte inflation av nya pengar om de sätter människor i arbete.
-
Sant. Men vad annat har vi än demokratin? Alternativet är det vi ser i samhället idag. En växande privat elit bortom demokratisk kontroll som skaffar sig makt över de folkvalda. Därtill har de redan makten över våra pengar.
På ett regionalt plan kan det dock vara lättare för folket att påverka de folkvalda direkt. Därför kan offentliga regionala banker vara ett sätt att skydda sig från statlig korruption. Det är så de tänker i USA just nu iaf. På ett regionalt plan är det sannolikt även lättare att se till så att de kreditpengar som skapas går till produktiva ändamål. Att ett politiskt beslut går fel då och då är väl ändå bättre än att privata bankirer medvetet och konsekvent tar dåliga beslut för samhället för att berika sig själva?
Att bara skapa pengar och ge bort i bidrag osv. verkar lite tokigt som du säger. Men faktum är att det är exakt vad regeringen gör idag, fast till skattesänkningar. De lånar pengar, från vad jag antar är privata aktörer eftersom staten inte får låna av riksbanken längre, skapade ur luft för att sänka skatterna! Tänk om de bara hade kunnat skapa pengarna själva? Ingen ökad statsskuld och ingen ränta men mer pengar i samhället att betala gamla ränteskulder med för alla. Än bättre hade det varit om staten skapat pengarna och spenderat på jobbskapande produktion, t ex investeringar i infrastruktur eller byggandet av sjukhus eller whatever. Så länge det är arbetslöshet skapas inte inflation av nya pengar om de sätter människor i arbete.
Vi har en hyggligt fungerande demokrati. Riksbanken står under riksdagens kontroll. Det finns ett antal statliga myndigheter som har att kontrollera banker, finansinstitut försäkringsbolag mfl.
Ditt eviga tjat om "bankier" kanske låter bra, men även om bankcheferna förvisso är välbetalda så är deras löner försummbara i sammanhanget. Bankernas vinster hamnar hos bankernas ägare, vilket vi är lite till mans, direkt eller indirekt.
Vill man använda en bank eller ett kreditinstitut som istället betalar ut sina vinster till medlemmarna/låntagarna så är det fullt möjligt att göra det.
Jag har svårt att se att det är ändamålsenligt att bekämpa privatägda banker, jämfört med att själv arbeta för att skaffa sig den ekonomi man vill ha med de verktyg som står till buds. Att först invänta den perfekta världens tillkomst kan bli en utdragen väntan. Å andra sidan kan det naturligtvis vara ett sätt att motivera varför man själv inte tar i tu med sin situation eller tagit sig till ett läge man trivs med.
Jag tycker det är mer konstruktivt att välja en bank som passar någorlunda med den egna ideologin och sätt igång att gåra något substantiellt. Oavsett pengarnas uppkomst, räntans existens och landets styrning så finns ändå ett betydande utrymme för att själv påverka sin situation på olika sätt.
-
Vi har en hyggligt fungerande demokrati. Riksbanken står under riksdagens kontroll. Det finns ett antal statliga myndigheter som har att kontrollera banker, finansinstitut försäkringsbolag mfl.
Ditt eviga tjat om "bankier" kanske låter bra, men även om bankcheferna förvisso är välbetalda så är deras löner försummbara i sammanhanget. Bankernas vinster hamnar hos bankernas ägare, vilket vi är lite till mans, direkt eller indirekt.
I stort sätt rätt UTOM att riksbanken är självständig, och styrs bara enligt lag(som säger att riksbanken är självständig), ingen regering kan ge order till riksbanken.
När det gäller bonus är det faktiskt inte försumbart, du kanske inte har kollat SEB och SHB i detta sammanhang. Studera bonus i förhållande till aktieutdelning eller tom vinsten, så ser du att det är mindre till ägarna än toppskiktet.
http://svt.se/2.22620/1.1844370/seb-bonusar_storre_an_vinsten (http://svt.se/2.22620/1.1844370/seb-bonusar_storre_an_vinsten)
Tillägg!
Glömde det förhållandet att vissa utgående bonusar dessutom betalas i aktier, så även en del av pengarna som går till ägarna, är från gratificationer till toppskiktet i banken.
-
I stort sätt rätt UTOM att riksbanken är självständig, och styrs bara enligt lag(som säger att riksbanken är självständig), ingen regering kan ge order till riksbanken.
Så sant, men den internationella storbankirklubben i Basel verkar minsann kunna säga till om både det ena och det andra!
-
Jag har svårt att se att det är ändamålsenligt att bekämpa privatägda banker, jämfört med att själv arbeta för att skaffa sig den ekonomi man vill ha med de verktyg som står till buds. Att först invänta den perfekta världens tillkomst kan bli en utdragen väntan. Å andra sidan kan det naturligtvis vara ett sätt att motivera varför man själv inte tar i tu med sin situation eller tagit sig till ett läge man trivs med.
Jag tycker det är mer konstruktivt att välja en bank som passar någorlunda med den egna ideologin och sätt igång att gåra något substantiellt. Oavsett pengarnas uppkomst, räntans existens och landets styrning så finns ändå ett betydande utrymme för att själv påverka sin situation på olika sätt.
Det är ändamålsenligt av flera skäl. Nummer 1 är att de bedrar en med falskmynteri.
Nummer 2 förklaras med lite enkel matematik. Noll pengar finns i cirkulation inledningsvis och sen börjar bankirerna med sitt trolleri. För att göra det enkelt finns bara två låntagare.
Banklån till person A: 100kr. Total penningmängd i cirkulation… 100kr
Banklån till person B: 100kr. Total penningmängd i cirkulation… 200kr
Lån A amorteras till banken + 10% ränta = 110kr
Lånebeloppet försvinner nu ur cirkulationen och räntedelen spenderas (men den kan lika gärna stanna kvar hos banken) tillbaka av banken ut i cirkulation.
Total penningmängd i cirkulation… 100kr.
Lån B återstår + 10% ränta. 10kr saknas i systemet och ett nytt lån måste göras av B eller någon annan för att hans/hennes ränta ska kunna återbetalas.
Någon gäldenär måste alltid förlora men aldrig banksektorn (bankerna löses som bekant ut med skattemedel om de klantat sig). Precis som i hela havet stormar står alltid någon utan stol när musiken slutar. Oavsett om han sköter sin ekonomi och sina återbetalningar till banken blir någon alltid bankrutt. Pengarna räcker inte till alla. Systemet är helt och hållet bankernas system. Det är designat för maximal vinst för långivarna och utsugning av av låntagarna. Effekterna av detta beskrev jag i ett inlägg ovan. En majoritet av världens problem härrör från denna grundläggande struktur. Klart att det måste ändras. Sen om inte alla orkar hålla på med det kan jag väl iofs. förstå. Det är mycket o göra.
Man kan dock påverka sin situation på ett sätt som inte gynnar bankirerna. Starta komplementära valutor till exempel. JAK kan också vara en lösning om man har råd. Att få fart på sina lokala politiker så de startar offentliga banker (minicentralbanker) som i USA vore inte fel heller.
Själv bygger jag bikupor med egna medel och återinvesterar vinsten.
-
I stort sätt rätt UTOM att riksbanken är självständig, och styrs bara enligt lag(som säger att riksbanken är självständig), ingen regering kan ge order till riksbanken.
När det gäller bonus är det faktiskt inte försumbart, du kanske inte har kollat SEB och SHB i detta sammanhang. Studera bonus i förhållande till aktieutdelning eller tom vinsten, så ser du att det är mindre till ägarna än toppskiktet.
[url]http://svt.se/2.22620/1.1844370/seb-bonusar_storre_an_vinsten[/url] ([url]http://svt.se/2.22620/1.1844370/seb-bonusar_storre_an_vinsten[/url])
Tillägg!
Glömde det förhållandet att vissa utgående bonusar dessutom betalas i aktier, så även en del av pengarna som går till ägarna, är från gratificationer till toppskiktet i banken.
Jag skrev att Riksbanken står under Riksdagens kontroll. Att den sen är självständig är sant, men den är självständig under Riksdagen och Riksdagen kan ändra lagstiftningen som styr Riksbanken i vanlig demokratisk ordning.
Bonusarna totalt sett är inte försumbara, men jag syftade på bankvdar eller motsvarande, eftersom vargen envisas med att bankirerna tjänar storkovan. Banker betalar ut "bonusar" till stora delar av personalen så det är snarare en lönekostnad. Sen kan man naturligtvis ha synpunkter på att den rörliga lönen eller bonusen kan vara så stor trots att verksamheten i sin helhet visar stora förluster.
-
Hej Vargalyster och alla andra i denna tråd.
Jag har en fråga ang skapande av pengar. Krav på kapitalteckning gör att en bank inte kan skapa hur mycket pengar (krediter) som helst. Enligt Basel 2 skall 8% av beviljad kredit hållas i reserv. Men sedan pratar man om riksvikt. T.ex. riskvägs ett inteckningslån för en villa till 35%. Kapitalteckningskravet blir då 2,8%.
Det verkligt intressanta gäller stat, landsting och kommun. Eftersom dom har beskattningsrätt så är deras riksvikt satt till 0%. Kapitaltäckningskravet är därför 0% av 8% alltså 0%. Effekten av detta borde vara att en bank kan ge en kommun oändlig kredit till mycket låg ränta. Men av någon anledning tycks det inte ske på detta sätt. Kommuner går samman och söker lån utomlands via Kommuninvest för att finna bästa villkor. Varför göra det när svenska banker kan göra pengarna direkt ur luften utan inskränkning av kapitalteckningskrav?
Slutligen, Vargalyster, jag håller med dig om allt du skriver i tråden utom detta med bin. Hur bra dessa än blir så är det i alla fall så att Gud är större. Allahu Akbar!
-
Hej Vargalyster och alla andra i denna tråd.
Jag har en fråga ang skapande av pengar. Krav på kapitalteckning gör att en bank inte kan skapa hur mycket pengar (krediter) som helst. Enligt Basel 2 skall 8% av beviljad kredit hållas i reserv. Men sedan pratar man om riksvikt. T.ex. riskvägs ett inteckningslån för en villa till 35%. Kapitalteckningskravet blir då 2,8%.
Det verkligt intressanta gäller stat, landsting och kommun. Eftersom dom har beskattningsrätt så är deras riksvikt satt till 0%. Kapitaltäckningskravet är därför 0% av 8% alltså 0%. Effekten av detta borde vara att en bank kan ge en kommun oändlig kredit till mycket låg ränta. Men av någon anledning tycks det inte ske på detta sätt. Kommuner går samman och söker lån utomlands via Kommuninvest för att finna bästa villkor. Varför göra det när svenska banker kan göra pengarna direkt ur luften utan inskränkning av kapitalteckningskrav?
Slutligen, Vargalyster, jag håller med dig om allt du skriver i tråden utom detta med bin. Hur bra dessa än blir så är det i alla fall så att Gud är större. Allahu Akbar!
Haha, well... att få vara i bigården kan vara smått gudomligt tillfredsställande iaf. :)
De där frågorna Dag är nog bättre att rikta till Sauresh istället för mig. Annars rekommenderar jag www.ekonomiskreform.se (http://www.ekonomiskreform.se). Speciellt "Håkan" är en riktig räv i sammanhanget. Kul med mer folk i diskussionen! ;)
Trevligt även att vi kom in på Bank of international settlements.
Hittade precis detta på www.themoneymasters.com (http://www.themoneymasters.com):
Let us listen to Milton Friedman on the single cause of severe economic depressions:
“I know of no severe depression, in any country or any time, that was not accompanied by a sharp decline in the stock of money, and equally of no sharp decline in the stock of money that was not accompanied by a severe depression.”
Was Friedman right this time too – was this recession/depression caused by a “sharp decline in the stock of money.” If so, what was its origin? Let’s start with a look at the top of the international financial system.
The Central bankers’ Bank for International Settlements (BIS) in 1988 in its “Basel I” regulations imposed an 8% capital reserve standard on member central banks. This almost immediately threw Japan (which had banks with 3-5% capital reserves) into a 15 year economic depression as those banks contracted credit to comply with Basel I. In 2004 Basel II imposed “mark to the market” capital valuation standards that required international banks to revalue their reserves according to changing market valuations (such as falling home or stock prices). The US implemented those standards in November, 2007. Almost immediately, in December 2007 the US stock market collapsed and credit began drying up as banks withheld loans to comply with the 8% capital requirement as collateral valuations, particularly on homes, began to drop. The snowball effect of tightening credit, which reduces economic activity and values further, which resulted in further tightening of credit, etc., has produced a worldwide recession/depression.
Was Friedman to blame for that, or was the BIS and implementation of its Basel II regulations?
For those unfamiliar with the BIS – it is the central bankers’ bank. It is above all governments, is exempt from the laws of its host country – Switzerland, and its regulations, which are adopted among its 53 member Central banks, become in effect part of the banking law of those nations without legislative approval (such as that of the US Congress). Yet they effect the economies of those member nations and that of the world, as we are still experiencing, a’ la Japan. The BIS is in most respects, when combined with the IMF (International Monetary Fund) and World Bank, a worldwide version of the US Federal Reserve System. Here is former JP Morgan Chase CEO Walter Shipl ey on this point re the IMF:
“The same thing is true on the international front. The world clearly needs the global equivalent of the Federal Reserve. That is what the role of the IMF is.”
Detta iom Riksbankens oberoende. Den är alltså inte helt oberoende. Den gör det BIS säger åt den att göra. Det intygar även Bengt Dennis (typ) i filmen Novemberrevolutionen. Han nämner det enorma tryck Riksbanken erhöll från "Banken i Basel" om att de borde avreglera kreditmarknaden vilket ju som bekant skedde 1985 med finanskris som resultat.
Ett typiskt exempel på den "Informella vägledning" Richard Werner talar om i sina böcker.
-
fel fråga! Den skulle låta: vad händer om mitt land går i konkurs?
-
Absolut! Självklar lösning.
Statliga eller kommunala räntefria lån till entreprenörer vore en annan utmärkt lösning. Eller åtminstone lån med mycket låg ränta.
Jo perfekt tanke! Då ska även jag låna några spänn och sen ska jag helt enkelt inte betala tillbaka.
Det är ju i stort sett precis som vi redan har det, eller hur?
Folk skuldsätter sig - och sen betalar samhället... I Amerika kallas det "Sub-Prime-Credit".
För billigt pengar leder till bubblor och kris.
-
Och mycket småföretagande leder till sysselsättning för sådana som kanske annars inte skulle passa på den vanliga arbetsmarknaden. Lån med låg ränta innebär inte att man inte är återbetalningsskyldig, eller att man kan låna utan säkerhet eller utan en bra affärsplan. Om fler startade företag skulle arbetslösheten minska betydligt, och många med ohälsa skulle kunna hitta en sysselsättning som de klarar av, och som i dagsläget inte finns att hitta på den befintliga arbetsmarknaden.
-
Och mycket småföretagande leder till sysselsättning för sådana som kanske annars inte skulle passa på den vanliga arbetsmarknaden. Lån med låg ränta innebär inte att man inte är återbetalningsskyldig, eller att man kan låna utan säkerhet eller utan en bra affärsplan. Om fler startade företag skulle arbetslösheten minska betydligt, och många med ohälsa skulle kunna hitta en sysselsättning som de klarar av, och som i dagsläget inte finns att hitta på den befintliga arbetsmarknaden.
Absolut. Goda lånemöjligheter ger fler företag. Och hamnar vinsten på räntan från lånen som skapar dessa företag inom det offentliga kan denna vinst potentiellt användas till att gynna företagandet ytterligare, t ex genom sänk kommunalskatt, skola/utbildning (arbetskraft) osv. Kanske skapa en regional fond för att hjälpa igång sociala företag (sociala företag vars verksamhet är riktade mot exempelvis missbrukare och kriminella ger en enorm besparing för samhället)? I North Dakota har de en hel del av dylikt trevligt fuffens för sig. :)
Klackbua: Billiga lån behöver inte leda till kris om de används till hållbara produktiva ändamål. Företaget som ansöker får väl se till att redovisa en bra affärsplan!
-
Absolut. Goda lånemöjligheter ger fler företag. Och hamnar vinsten på räntan från lånen som skapar dessa företag inom det offentliga kan denna vinst potentiellt användas till att gynna företagandet ytterligare, t ex genom sänk kommunalskatt, skola/utbildning (arbetskraft) osv. Kanske skapa en regional fond för att hjälpa igång sociala företag (sociala företag vars verksamhet är riktade mot exempelvis missbrukare och kriminella ger en enorm besparing för samhället)? I North Dakota har de en hel del av dylikt trevligt fuffens för sig. :)
Klackbua: Billiga lån behöver inte leda till kris om de används till hållbara produktiva ändamål. Företaget som ansöker får väl se till att redovisa en bra affärsplan!
Hamnar vinsten på räntan hos de små och stora företag som lånar ut sitt (tillfälliga) överskott till andra företag som behöver dem för investeringar så hamnar resurserna ändå i företagssektorn utan att ta vägen över stat, kommun och klåfingriga politiker. Det samma gäller för lån mellan privatpersoner. Varför det skulle bli bättre för att kommuner eller stat i större utsträckning skötte in och utlåning är inte uppenbart.
-
Om vinsten kommer alla medborgare till del tjänar hela samhället på den. Vilket exempelvis kan leda till sänkta skatter. Små banker kan få det svårt i en finanskris men en offentligt ägd bank har massiva resurser att backa upp sina lån med. Eftersom den vanligen agerar "lender of last resort" är det primärt de vanliga lokala bankerna som ger ut lånen ändå vilket ger den effekt du beskriver. Grejen är att den offentliga banken kan stötta dem genom att exempelvis köpa ned räntan på vissa lån osv. som är önskvärda för samhället. Studielånen är exempelvis väldigt förmånliga i North Dakota. Deras offentligt ägda bank är mycket populär inom den privata lokala banksektorn eftersom den arbetar med bankerna och inte mot dem.