Alternativ.nu
Bygga & Bo => Uppvärmning => Ämnet startat av: sprithitler skrivet 20 apr-05 kl 00:47
-
En ide jag har lekt litegrann med ibland har varit att använda en Dieselmotor istället för oljepanna och att utöver värme låta den producera El. Jag har funnit två centrala problem med detta. Det ena är att jag inte vet hur effektiv uppvärmning per oljevolym detta skulle ge i förhållande till vad en oljepanna kan ge. Det andra är att leveransen av El skulle bli väldigt oregelbunden. Finns säkert flera bra invändningar än dessa också.
Men om man istället för en dieselmotor tar en Ottomotor och istället för olja använder ved och ett gengasaggregat, hur ser bilden ut då? Rimligen kommer man att behöva hantera motorn som en vedpanna ur uppvärmningssynpunkt och alltså para den med ackumulatortankar och köra den när temperaturen i tankarna sjunker under en viss nivå. Kvarstår frågan om effektivitet jämfört med en vedpanna och frågan om oregelbunden elproduktion. Effektiviteten har jag inget svar på, men vad gäller Elproduktionen så ser jag 2 lösningar.
1. Sälja elen till fasta elnätet och köpa el från fasta elnätet när man inte själv producerar el.
2. Köra motorn vid de tidpunkter då man använder mest el och spara överskottselen i Batterier eller via exempelvis pumpkraftverk för användning när värmesystemet är fullt och motorn avstängd.
Kommentarer?
Naturligtvis så menar jag inte att motorn skulle ha bilens standardgenerator (i a f inte enbart den), utan snarare att den skulle vara kopplad till en kraftfull generator som förmår omvandla motorns fulla effekt vid det varvtal man väljer att ställa in den för.
-
Hej.
Jag vet att folk jag pratat med har försökt liknande saker. Det har fallit på att motorerna inte har klarat av en jämn hög belastning, utan blivit överhettade vid klart lägre uteffekt än vad som är deras normala märkeffekt.
Jag vet att det också finns lösa aggregat till traktorer, som genererar trefas.
Vad gengas gör med en modern, elektroniskt reglerad motor, kan jag bara gissa, men det är nog inga trevliga gissningar jag har, för de har ju redan problem med sämre bensinkvaliteer.
Mikael Perman
-
En jämn hög belastning är väl ganska onödig, exempelvis en B20 borde även på Gengas ge över 10 kilowatt i vevaxeleffekt på tomgång, med en verkningsgrad på 20% skulle det ge minst 40 kilowatt värmeeffekt. Om motorn får kylning via dels husets värmesystem och dels kanske via en fläktassisterad oljekylare (kanske en olja/vatten värmeväxllare?) så borde inte överhettning bli ett bekymmer. Stationära motorer finns det gott om, man ska bara kompensera för den uteblivna fartvindsavkylningen av motorns utsida. Och motorn skulle ju som nämnts inte gå konstant, utan snarare ett par timmar per dygn.
-
Har funderat i samma banor. Att använda en gengasmotor fungerar säkert frågan är hur mycket man kan automatisera den? Ett önskemål från mig är att det endast skall krävas perriodiskt underhåll, dvs start och stopp måste skötas automatiskt. Min senaste idé till ett eget krafrvärmeverk är en flisbrännare med elektrisk tändning och en sterlingmotor. som kylvatten använder jag vattnet i acktanken. kan man desutom lägga till en styrning som håller koll på när el behövs och tanken behöver laddas har man en bra lösning på sitt el och värmebehov. Tyvärr finns det ingen tid till fullskaliga expriment för tillfället men jag tror det är en fungerande lösning.
om gengasmotorn är aktuell finns massor med info på WWW.gengas.se
Classe
-
Hej.
Om jag minns rätt så ska ju ett normalstort dieselaggregat nå sin sluttemperatur efter 20-40 minuters drift, så även en tvåtimmarsdrift, får nog anses som kontinuerlig drift.
Stationära motorer är nog en förutsättning för att ta ut en effekt som är i närheten av max-effekt. Som sagt, jag har träffat folk som har försökt att använda bilmotorer istället för marinmotorer eller stationära motorer, och de har skurit tämligen snart. (motorerna, inte vännerna!)
Att ligga med en 20% belastning relativt maxbelastningen, ja det borde nog funka, gissningsvis.
Men. Anledningen till att ligga i närheten av maxeffekt, är ju att motorn behöver gå kortare tid, och att den troligen har högre verkningsgrad vid högre procentuell belastning. Dessa två faktorer sammantaget, borde göra att man vinner ganska mycket i bränsle på att få en mer optimerad lösning.
En gengaslösning, hur skulle den kunna vara i jämförelse med en ångmaskin eller stirling-motor? Finns det någon som helst anledning att gå omvägen över gengas? Eftersom både ångmaskiner och stirlingmotorer verkar kunna drivas med ved också.
Mikael Perman.
-
Ottomotorer finns det i drivor nästan gratis här i landet och ett gengasaggregat är inte särskilt svårt eller dyrt att bygga, det är orsaken till att man skulle använda gengas istället för ångmaskin eller stirlingmotor.
De flesta bilar skrotas pga rost eller krock, eller bara pga gammal och oönskad. Jag gissar att över hälften av bilarna på skrotarna här i landet har (eller i vart fall hade när de ställdes dit) fungerande motor.
Att verkningsgraden vid lågt effektuttag skulle bli låg ser inte jag som ett bekymmer, inte om vi pratar om den mekaniska verkningsgraden i alla fall. Får vi bara ut det mesta av värmen ur bränslet så är det bra.
Eftersom vi har problem med att förvara el så ser jag hellre att maskinen går längre tid på lägre varv på samma mängd bränsle och därmed levererar färsk elkraft tillsammans med värmen under en större del av dygnet.
-
Hej Sprithitler.
Förstår jag dig rätt om du talar för att man ska använda en begagnad dieselmotor, och låta den gå på låg effekt, timme ut och timme in, för att producera en mindre mängd el, och att spillvärmen skulle användas för uppvärmning?
Mikael Perman
-
Nej, jag menar att man skulle låta en gengaskonverterad ottomotor (Ottomotor = vanlig bensinmotor) gå på gengas och att man skulle ladda agregatet och köra motorn på det varvtal som ur uppvärmningsbränsleeffektivitetssynpunkt för huset är optimal. Producerad värme skulle man lagra i Ackumulatortank(ar). Man skulle ha motorn kopplad till en generator och använda producerad el till såväl omedelbar förbrukning som till att ladda batterier för elkonsumtion när motorn står still. Om man då till exempel startar motorn när man kommer hem från jobbet så har man mycket el tillgänglig när man lagar middag, kör tvättmaskin, surfar på internet och går ner i garaget en timme för att svetsa rost på sin gamla sunkiga bil. När Ackumulatortankarna är fyllda och veden i aggregatet är förbrukad så har man förhoppningsvis hunnit med sina mer elektricitetskrävande aktiviteter och slagit sig ned runt ett bord för lite sällskapsspel eller satt sig med en stickning framför TVn och till de aktiviteterna har man förhoppningsvis batterier nog för att inte drabbas av elbrist förräns det börjar bli kallt i huset när man kommer hem från jobbet nästa kväll och startar motorn igen.
-
Hej.
Då förstår jag mer. men jag skulle nog inte försöka mig på något sådant med en begagnad bilmotor.
Jag ser flera praktiska problem och fallgropar, som säkert kan ge en del huvudbry.
1. Mekaniska problem, till exempel att fästa en tillräckligt stor generator direkt på vevaxeln på en vanlig motor. Kräver en motorvagga och tillika vagga för generatorn, plus att det behöver en generator på en sisådär 3kW, plus lämplig transmission mellan motor och generator.
2. Ge sådan belastning på motorn att spillvärmen blir tillräcklig för att värma en varmvattentank. Det måste du nog bromsa motorn för att göra.
Utan bromsning kommer man helt enkelt inte upp i tillräcklig effekt för att värma en vattentank.
Säg att din vattentank är på 1500 liter. Säg att den går under 2 timmar, och då producerar ca 2-3 kWatts effekt, för det är vad du behöver för svetsen eller för spisen. Normal effekt för att kunna värma en vattentank på 2 timmar, för ett dygns värme, borde ligga i storleksordningen 10-15 kW utan att räkna på det.
3. Överföringen av ved till gengas är långt ifrån perfekt, och den spillvärmen bör man ju ta till vara på, om vedens verkningsgrad ska bli acceptabel. Just gengasgenereringen måste nog pågå under större del av dygnet, så gas finns till de få timmar som motorns körs, annars kommer det nog att bli en svag länk för att generera gengas som kan driva en motor med stadigvarande effekten av säg 15kW. Det gör att det krävs en gasackumulator i sin tur.
4. Jag tror inte att en modern bilmotor överhuvudtaget kan köras på gengas, utan avsevärd "chip-trimning", eller avsevärd ombyggnad.
5. Varvtalet på motorn behöver vara tämligen högt, eftersom de flesta generatorer är just för 3000 RPM, eller möjligen 1500 RPM. Annat blir bra mycket dyrare special som kräver växellåda. Varvtalet måste också kunna hållas tämligen konstant vid olika belastningar, för annars kan ansluten utrustning störas eller förstöras
Som sagt, detta är antaganden från min sida, och inga sanningar.
Jag skulle nog försöka med en rapsoljekonverterad dieselmotor från en traktor, som redan har ett transmissionsuttag, med påhängsgenerator. Och låta värmeöverskottet värma vattentanken, men inte vara beroende av det för uppvärmning, utan enbart se det som ett tillskott.
Mikael Perman.
-
1. Generatorn tar man endera från ett skuret elverk på sisådär 7-15 KW, eller från ett elverk avsett för en traktors kraftuttag. Generatorn behöver inte monteras direkt på utgående axel, man kan ha både koppling, växellåda och en kardanaxel om man vill, men visst kommer det i vilket fall som helst att krävas en bra uphängning av prylarna.
2. Motorn kommer att behöva köras på lite varvtal, frågan är hur högt, bromsningen kommer att utövas av generatorn och det borde faktiskt räcka, i a f om generatorn är på över ca 5-6 kw.
3. Man får väl helt enkelt vattenmantla gengasaggregatet i s f. Att få nog med gas från Gengasaggregatet ser jag inte som något problem, ett gengasaggregat klarar att driva en bil i över 100 km/h i flera mil mellan vedpåfyllningarna.
4. Vad menar du med modern bilmotor? Hur det är med insprutningsmotorer vet jag inte, men förgasarmotorer är det inga problem att konvertera för gengasdrift och förgasarmotorer satt i de flesta bilar så sent som 1986 och i många bilar så sent som 1990.
5. Varvtalet anpassar man om så behövs genom att tillverka en utväxling. För övrigt borde inte 3000V/min vid kontinuerlig drift i ett par timmar vara några problem för en motor som får bra kylning. Kylning som när Ackumulatortankarna är fyllda får ordnas med hjälp av fläktar om man ska ha motorn igång. Att hålla konstant varvtal vid olika belastningar ordnar man genom att använda en farthållare som man endera tar från en bil på skroten, eller bygger själv.
Tanken på rapsoljekonverterad dieselmotor är god, men som sagt knappast ekonomisk som uppvärmning. Skulle jag använda den lösningen så skulle det isf bli genom att ha en traktor med ett elverk på kraftuttaget och snabbanslutning för traktorns kylsystem till en värmeväxlare i huset som förde över spillvärmen till husets ackumulatortankar.
Jag kan tänka mig att en och annan skånsk eller småländsk bonde skulle varit glad över att ha haft en sådan lösning ordnad när de hade sina elverk igång efter orkanen gudruns härjningar.
Tack för mothuggen föresten, utan mothugg är det svårt att utveckla sina ideer.
-
hej.
jo konstruktiva mothugg är alltid bra.
Mikael Perman.
-
Hittade den här gamla tråden som nybliven "påloggad" Intressant oppfinnarämne. Jag undrar:
Har någon provat att köra en trefas asynkronmotor som generator. Den har ju den egenheten att som motor ligga något under synkronvarvtalet och med den eftersläpningen generera rotormagnetfältet. Ju mer belastad den blir dess större blir eftersläpningen och rotorns magnetfält=starkare.
När den forseras att gå med översynkront varv - av t.ex en påkopplad bilmotor borde den lämna energi.
Säg att trefasmotorn som körs på ovanstående sätt ansluts till elnätet.
Kommer den då att göra att elmätaren kan snurra baklänges? Är det någon som provat?
Vad jag kommer ihåg så är det ganska vanligt med 1800 varv/min på en liten trefasmotor eller är jag fel ute? Skulle i så fall vara ett bra sätta att bromsa motorn när man vill göra mer värme till huset. Eller har elmätaren "backspärr"?
Ingen nackdel annars att man då även skulle kunna få tillbaka lite från elverket av de surt inbetalda slantarna som betalar direktörernas bonusar och lyxiga kontor, BMW och liknade utgifter som inte ger någon direkt elproduktion.
Vi betalar minst 1000 kr per medborgare per år i företagsvinster enbart till Fortum (10 miljarder i årsvinst). Där är ändå inte BMW och bonusar inräknade. Vi svenskar är ett tålmodigt släkte som hyllar våra monopol av bara farten.
-
Hej.
Vad gäller elmätaren, så kan jag inte svara om det går att sända ström baklänges för att backa den. Jag betvivlar att det går, men är inte säker.
Sedan så kan jag TÄNKA mig att de är skillnader mellan tex nya fjärravlästa mätare och gamla elektromekaniska. De nya skulle jag ABSOLUT tro inte accepterar detta utan att larma.
Hur som helst så är det absolut inte tillåtet.
Och framför allt, ingen som helst ekonomi i detta, och bara mer föroreningar och ekostörningar, då man använder bilmotorer.
XXXX
Personligen så skulle jag ÖNSKA att man tex skulle kunna ha solceller, eller vindkraftverk eller små vattenkraftverk, och de vore utan (större) batterier, och man fick sälja överskottet till elnätet.
Men detta kräver såklart en politisk kamp och påtryckning, för att helt enkelt tvinga elbolagen att godta detta.
XXXX
Vad gäller asynkronmotorer som generatorer så hade jag för en 20 år sedan en polare som just skrev styrprogrammet för danska vindkraftverk, där man utnyttjade billiga asynkronmotorer som generatorer.
Så att det går, är alltså säkert.
Men i Danmark var tydligen allt detta tillåtet, därav deras satsning på mindre och medelstora vindkraftverk.
Mikael Perman.
-
Åtminstone äldre mätare backar om det tillförs en del ström mer än som förbrukas, har själv sett det hos en vindkraftsägare. Normalt är det inget problem, ifall strömmen har sådan kvalite att nätets ström inte blir korrupt, och mycket viktigt är att det måste finnas en spärr som 100% inte ger ström till nätet om det är strömavbrott där, du vill väl inte ha ihjäl de som jobbar på linjen?.
Iden med en generator för el och "spillvärmen" för uppvärmning är inte alls utopisk. Kommersiellt tillverkade system finns i Holland och USA. Ingenjörskonsten är nog av sådan art att det skall genomföras av en relativt kunnig person på området. Det rör sig om ett bensindrivet värmekraftverk, där inte ångturbin används.
Anläggningar med gasturbin för samma ändamål finns i Canada.
-
Kul att få bekräftat en gammal undran!
Nu behöver jag inte göra ett eget försök.
Ganska praktiskt med en nätansluten generator. Ingen startmotor behövs på kraftkällan!
Om elverket kommer och kollar så kan man bara säga att man försöker att få den eländes gamla bilmotorn att starta.
-
Hej.
Som sagt, det är inte helt elementärt att känna av elnätet, så man VET att det försvunnit, samtidigt som ens egen generator står och snurrar.
Alltså det är enkelt att känna av det INNAN man slår på sin generator, men det är svårt att registrera att elnätet försvinner då generatorn väl är påslagen.
Och när yttre elnätet har försunnit, ja då ska man ha snabba kontaktorer som separerar yttre elnät och ens egen generator.
Detta sätter också specialkrav på jordningen, hanteringen av nollan, osv. Allt detta är stora problem då man har vissa sorters reservkrafanläggningar som större UPS-er.
Elektronik kan greja allt detta, men det är som sagt en specialinstallation.
När det yttre elnätet väl kommer tillbaka, måste man antingen slå av sin egen anläggning och starta upp den igen, ELLER så ska man ha utrustning som låser ens egen generator till fasläget från det yttre elsystemet.
Kan man inte vara säker på detta, och har en installation som uppfyller alla kraven för detta, ja då ska man helt enkelt inte hålla på att labba, eftersom det är helt uppenbart risk för personskada då.
Samt risk att man skadar både egen ochannans elutrustning genom olika former av transienter, osv.
Mikael Perman.
-
Rätt att varna för galenpannor.
A o O är att få anläggningen besiktigad och det lär man nog inte få i brådrasket. Det finns ju en del regler som det skall passas in på givetvis och de har säkert inte kommit till för ro skull.
Ingen som har kommit igång med gengaspanna? Låter som en förträfflig idé. En grej vore ju att köra med pellets. Det borde gå att få till en gengasgenerator med lite automatik. Måste ta och googla lite mer i detta trevliga ämne i ren nyfikenhet.
Tyvärr bor jag själv mitt i stan så jag kan inte osa och explodera alltför mycket då grannar kan vara lite tykna (betyder ung: komma med syrliga kommentarer) i sådana finområden.
På torpet går det desto bättre. (längtar till jag blir pensionär). Synd att vi har el indraget bara.
-
På torpet går det desto bättre. (längtar till jag blir pensionär). Synd att vi har el indraget bara.
Du får låna en kabelsax av mej! ;D
SimSalaBim så är all ström b8 (båtta)!
-
Man tackar!
Elen på torpet kostar 2000 kr/år. Vi förbrukar c:a 20 kWh!!.
100 kr/kWh dä ä dyrt dä.
-
Förlåt att jag förstört tråden.
Ursprunget - bilmotor som panna och generator är ju en underbar idé.
Så tråden får dras vidare.
Miljömässigheten kan bli fullgod med gengasdriven förbränningsmotor. Däremot fordrar gengasgeneratorena massor av skötsel. Där skulle automatik parat med fabriksmässigt tillverkade gasgeneratorer kunna hjälpa till.
Kanske pellets skulle kunna användas i stället för träkutsar så att man mest kan fylla på bränsle och tömma aska så att det mer liknar arbetet man har med en vanlig vedpanna.
En bilmotor som går i optimalt läge effektivitetsmässigt kan nog få bra livslängd.
Någon borde testa detta i praktiken.
-
Hej!
Jag tänder också på idén, men saknar tid, grejor o kunskap. Jag är iaf. väldigt sugen på att köpa en färdig gengasbil och på så sätt lära mej hur det funkar i praktiken.
Om jag minns rätt så finns det nån på www.gengas.nu som håller på att bygga just detta. Han skulle ta reda på värmen ur motorn genom att docka motorn till en gammal panna och låta avgaserna värma vatten genom rökgasvägen. Smart! Så vitt jag minns så hade han "bara" provkört aggregatet och inte Opelmotorn med generatorn.
Jag tror att det går att få ekonomi i det, bara man bygger själv, har en motor som är lätt (billig) att byta ut om den rasar och får tag på billigt bränsle oaktat sort.
Ha det gott.
/P
-
Hejsan på er alla gengassugna!
Om ni undrar hur det fungerar med gengas, så kan jag säga att det kommer att funka aldeles ypperligt så som det diskuterats! Motorn tar kanske lite stryk.Men inte pga att den står still i vagga osv,utan att den antagligen redan är sliten när den plockas ur bilen!!! Se till att den är i ordnig och byt olja i jämna perioder! aggregatet som jag har på min cheva van har gått i ur och skur sedan 2-3 år nu Motorn jag har i -har jag aldrig kört på bensin!
Jag har laborerat med gengas i några år nu och jag har kört kontinuerligt sedan år 2000- Jag har alltså inte det bensinkonto andra har utan kör chevan uteslutande på VED! jag har också tänkt i banorna runt elproduktion med stationär motor! Och det är också så att jag liksom många andra redan har en gengas anläggning i pannrummet! Enda skilnaden är att sekundärluften Tillsätts dirrekt efter härden på pannan och på motor körd gengas tillsätts denna luft precis innan motorn! Gå in på www.gengas.se Det finns även en länk till www.gengas.se här på www.alternativ.nu Så om ni är nyfikna på gengas är ni välkommna in och rota runt! Det fanns en elgenerator med otto-gengasdrift under kriget: Citat ur boken Den praktiska gengasboken. Från1941:sid 197 :Gengasen användes inte endast som drivmedel i våra bilar och traktorer. våra fiskebåtar och mindre färjor gå mer och mer in för gengas. Stationära gengasmotorer ha visedan 10 år tillbaka. På holmöni Västra Kvarken driver en 3 liters gengasmotor elverkets generator,som förser öns 60 gårdar med kraft:slut citat
maila mig på werner@gengas.se och besök min sida (Ny gengassidassida) www.gengas.se
tel:070-3374433
/ Werner
-
Se där en som verkligen praktiserat!
Vi bara diskuterar vi och så kommer en frisk fläkt och bara drar in i forumet så vi bara gapar och glömmer att andas!
Nu ska jag inte bygga någon gengasdriven generator men vem vet vad som händer med energin i framtiden. Dyr blir den, smutsar ned gör den och slut tar den (oljan och gasen).
Bra att vara förberedd på att tanka ved.
Tack för att du hittade hit!
-
Kolla dessa länkar så får du en hel del hjälp med att reda ut begrepp.
Det är knappast lönt att använda en otto-motor för uppvärmning. Om du tar tillvara på kylvärmen, avgasvärmen och den mekaniska energin så kan du som mest få ut ca 70% av energin i bränslet. Bensin=8,72kWh per liter 12:-/litern = dyrt. Det krävs ett bränsle med minst 10kWh/litern för en kostnad av 6:-/litern för att det skall vara lönsamt. Jämfört med el.
http://www.nenet.se/energiradgivare/omenergi/energiinnehall.shtml
http://www.tfe.umu.se/courses/energi/Termodynamik_B_7p/2005/lab/Energiformer%202001-12-20.pdf
Mvh
Dr Krall
-
Kolla dessa länkar så får du en hel del hjälp med att reda ut begrepp.
Det är knappast lönt att använda en otto-motor för uppvärmning. Om du tar tillvara på kylvärmen, avgasvärmen och den mekaniska energin så kan du som mest få ut ca 70% av energin i bränslet. Bensin=8,72kWh per liter 12:-/litern = dyrt. Det krävs ett bränsle med minst 10kWh/litern för en kostnad av 6:-/litern för att det skall vara lönsamt. Jämfört med el.
[url]http://www.nenet.se/energiradgivare/omenergi/energiinnehall.shtml[/url]
[url]http://www.tfe.umu.se/courses/energi/Termodynamik_B_7p/2005/lab/Energiformer%202001-12-20.pdf[/url]
Mvh
Dr Krall
Jamen grejen är ju att ottomotorn ska gå på gengas! 8)
-
Det handlade först om att få ut mera värme ur dieselolja än genom att bränna den.
-
Det handlade först om att få ut mera värme ur dieselolja än genom att bränna den.
Jaha, men inte i den här tråden?!
I så fall behöver man inte blanda in en förbränningsmotor överhuvudtaget.
Det gällde både el och värme.
Eller menar du att man ska driva värmepumpen med en dieselmotor?
-
Jamen grejen är ju att ottomotorn ska gå på gengas! 8)
Tänkte bara stoppa in lite bränsle i debatten ;)
Är det någon som vet energiinnehållet i gengas ???
Dr Krall
-
i dieselolja eller ved är ju vad man får ut om man eldar med det, minus den värme som går ut genom skorstenen.
Bränner man det i en bilmotor och förbränningen inte är ofullständig, kan man få hela bränslevärdet som värme och dessutom först få ut en god andel som arbete som driver ens generator (eller ens värmepump).
Energin måste bli av någonstans. Är motorn tyst, vibrationsfri och effektiv, blir det värme och arbete av all den kemiska energin.
-
Men du Bo - man får väl inte hela bränslevärdet som värme och dessutom mekanisk energi som grädde på moset?
Nån måtta är det väl - speciellt inom energiprinciperna.
Inget mer ut än man stoppar in. Men att få ut så mycket nära 100% som det är möjligt - det kan va möjligt. Eller om man så vill - använd en värmepumo så får man ett konstlat sätt att få ut mer än 100%.
Men det får man ju även om man använder Vattenfalls kraft. Fast där är ju verkningsgraden (den ekonomiska) inte mer än c:a 20-25 % då det går en massa deg till skatt och vinster så det bara dräller om det. Nu är man uppe i 11 miljarder per kvartal. Det blitr värre medan man skriver. Alltså - på dryga året som jag kollat in alternativ.nu så har vinsten stigit från 15 miljarder per år till 44 miljarder. Det är en ökningstakt som saknar motstycke i ekonomisk historia. Nu ska det dessutom bli ännu värre då man tänker ta bort alla små konkurrentutsatta eldistributörer från banan.
Man köper in sig på marknaden och dödar alla konkurrenter och jackar sedan upp priset.
Ärligt nog så säger man också att så är fallet.
"Det kommer att kosta i början men det kommer att löna sig i längden".
Löna sig ännu mer än 44 miljarder per år!!!
Men ta igen er nu Vattenfall.
44 miljarder är utslaget per svensk 5000 kronor per år. I vinst!!
Gissa om det bli snygga bonusar när vi betalar så vansinnigt mycket övervinster.
-
till slut. Även det man först använder i sina glödlampor eller el-apparater.
-
En elmotor är en mycket effektiv motor avseende förluster.
En förbränningsmotor är betydligt sämre.
Vad vinner man egentligen på att börja driva en värmepump med dieselolja istället för med el?
Eldriven värmepump är beprövat, rent, tyst.
Elmotordriven värmepump ger ca 3 enheter ut för 1 enhet in.
Dieseldriven värmepump ger ca 2,3 enheter ut för 1 enhet in.
Förutsatt man tar tillvara värmen i kylvatten och avgaser.
Det är också en fråga om underhållskostnader, och även där är elmotorn en solklar vinnare.
Buller - samma sak.
-
skulle ju lösa ens energiproblem, både el och värme.
Att först göra el för att sedan via en elmotor driva en värmepump, måste ge mera förluster än att driva pumpen med bilmotorn. Men det lönar sig kanske ändå eftersom placeringen blir friare.
-
Jag håller på att byta värmesystem i huset och kommer att övergå till fliseldning.
Flisen kommer att kunna leveras med lastbil och tömmas direkt ner i flisbehållaren som är en 20 fots container, under markytan.
Därifrån kommer flisen att transportera via en matarskruv in i en förugn som är i källaren på huset.
Från förugnen kommer gengas som man kan förbränna i en bännare i pannan, men jag vill producera el också, därför ska jag leta fram en lämplig bensinmotor och generator.
Men jag behöver lite hjälp med tankegångar för att få systemet så underhållsfritt som möjligt.
Efter utvärdering så ska jag se om det går att göra sig oberoende av en el-leveranatör, systemet ska kompletteras med ett diseldrivet elaggregat som reservkraft.
En intressant länk:
http://medlem.spray.se/gengas/Gengas/gengaskraft.htm
Fast jag vill ta vara på ännu mer av energiförlusterna till uppvärmning.
Flis finns för ca 200 kr MWh.
Mitt hus vill ha ca 70 MW, i uppvärmning, så det finns en del att göra el av.
-
Om vi bortser från att man skall kunna bygga systemet själv och till låg kostnad, hur skulle då ett optimalt system se ut? Ett system som ger både el och värme.
Problemet med en diesel- eller ottomotor är att all energi måste komma från motorbränslet. Kör man med bensin, diesel eller rapsolja så är det dessutom beskattat. Svårt att få någon ekonomi i det.
Vad sägs om att istället ha en ångmotor eller stirlingmotor? Man skulle då kunna kombinera denna med solpaneler och acctankar. En stor del av energin skulle då kunna komma från solen. Sedan kan man ta resten från ved eller flis (gärna oskattad från egen skog ;D) Om man sedan får sälja överskottet till nätet så borde det kunna bli en lysande affär (?). stötestenen är förstås priset för motorn.
-
Han tänker inte köpa något flytande bränsle. Han ska använda den gengas som kommer ur pannan! Så då han vill ha el så låter han en del av gengasen gå till motorn med tillkopplad generator och får både el och värme från avgaserna och motorns kylvatten.
-
Ovanstående är en usel ide!
Vem skulle vilja bo i ett hus med en bilmotor som brummar dagarna i ända??
Vad är detta förresten för alternativ när välden går under i ett bensin/diedelgenererat CO2-moln??
Gengas är heller ingen sund lösning.
Den sunda lösningen stavas konventionell panna med integrerad STERLINGmotordriven generator!
Det påstås att det går att köpa i Tyskland.
Vill du göra en egen kan du räkna på en föenklad modell på:
http://mac6.ma.psu.edu/stirling/simulations/DHT/DHT_GapHt.1.0.html
(Kräver lite teknikkunnande men är ändå väldigt konkret!)
/ Roger
-
Gengasgeneratorn är en panna med strypt spjäll. Stirlingen är lite dyr men en ganska trevlig som idé.
I praktiken dåligt med elenergi i förhållande till all värme. Man får svårt att få nytta av all värmen.
På liknande sätt ger även gengasvarntiaen en massa värme men troligen bättre förhållande än Stirlingen.
Samma gäller även i elproduktion i kärnkraft eller oljekraftverk. Massor med spillvärme. Helt underbart då att kunna få ut spillvärmen till husuppvärmning. Spillvärmen säljer man nästan lika dyrt som elenergin. Bra affär.
-
är det någon som har tänkt att driva en lite större generator med motorn och sen bara rakt in med strömmen i värmestavar i din acku tank? löser ju också detta med "bromsning" för att få effekt ( så att det blilr varmt ) för övrigt tycker jag att ett gengas elverk är väldigt bra ur miljösynpunkt, det är förnyelsebart bränsle co2 neutral och lokalt tillverkat! ska det bli mycket bättre är det inte längre särskild realistiskt för en vanlig människa sterling är ju kanon men fortfarande väldigt dyrt , och lämpar sig knappast för hemmabyggen. sen tycker jag att vi nog i första hand ska använda allt skrot som vi redan har åstadkommit, så en gammal b20-21 a blir perfekt det tar säkert 100 år innan vi har gjort slut på alla dom som ligger och skräpar!! ;) lycka till med projektet, hoppas du håller upp ångan för såna grejer brukar dra ut på tiden... ( ljudisolera som fan, annars får du en olidlig huvudvärk och inte bara från gengasen...)
-
Hej! Vill minnas att "Gröfre Slissing" för länge sedan nämnde titeln på en bok: Staffan Anderssons :"Med egen kraft : en handbok om elva alternativa energianläggningar ." En av anläggningarna var en i ett garage placerad dieselmotor, som dels drog en generator, dels levererade värme från avgassystemet , som försetts med vattenmantel. På detta vis reducerade mannen som byggt denna anläggning sin oljeförbrukning med två tredjedelar! Hälsningar! S.G
-
Du kan räkna med att få ut ca 20% i el och resten blir värme på olika ställen.
Därför får du beräkna på ditt totala energibehov hur mycket som du behöver, därefter kan de beräkna hur mycket el du kan producera.
Men, visst kan man låta överskottselen värma acc.-tanken, men det blir inte så mycket over på elsidan.
-
Liten motor för miljövänligt bränsle producerar el till husbehov och driver direkt en värmepump som tar värmet från avgaserna.
-
God afton! Mannen som Stiptar Ghadd nyss referade till använde sin anläggning helt till husuppvärmning; således hade han en el-patron som fick sin kraft från den motordragna generatorn. Det är nu ganska länge sedan jag läste boken, men tycker mig komma ihåg att mannen funderade på att utnyttja generatorn för strömalstring till belysning, o.s.v., men jag följde inte upp det hela! G.S II
-
Här, gott folk, har ni en lösning på ert problem! Men här gäller det en hel traktor, och inte bara en motor:
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=38189
-
Tänkte bara stoppa in lite bränsle i debatten ;)
Är det någon som vet energiinnehållet i gengas ???
Dr Krall
Din fråga försvann visst i bruset.
Svaret är c:a 4600-5600 kJ/normalkubikmeter. Effektivt värmevärde för reaktionsekvivalent blandning är c:a 2500-2600 kJ/normalkubikmeter.
-
En mig bekant vindkraftägare i Blekinge hade en mätare för utgående el och en för egen förbrukning från nätet. Inget krångel. Allt från kraftverket gick ut på el nätet och all förbrukning togs från nätet. Nätet blir då "ackumulatortank" för elen. Han fick två mätaravläsningar, en elräkning och en girering till eget konto.
Motorns avgaser måste också avkrävas sin värme för att allt ska bli effektivt. Då får man en rännil kondensvatten som luktar illa och förmodligen är en onyttig produkt.
-
från aavän
Har själv funderat i samma tankebanor men jag skulle inte använda mig av en bilmotor utan en marinkoverterad motor eller en gammal Volvo Penta t ex MD2 som är 2-cylindrisk. Till denna skulle jag ansluta en generator. Via backslaget - propelleraxeln har man friläge.
Kylvattnet skulle gå in i pannan. Elen som tas från generatorn skulle gå upp i ett separat nät i huset för belysning etc.
En begagnad generator från ett bensindrivet aggregat skulle nog fungera bra.
Poängen med detta är att man tar tillvara kylvattnet för uppvärmning. Annars vore det kanske enklare att köpa ett vanligt disel eller bensindrivet elaggregat som står och låter.
MD-2 an som jag har i båten ger ett mer hemtrevligt ljud och påminner om sommarens båtturer.
-
Har med stort intresse plöjt igenom tråden och undrar hur jämförelsen gengas+ottomotor vs vedeldad ångmaskin ser ut.
Med ett stationärt aggregat där man med olika värmeväxlare och kanske t.o.m. värmepump tar hand om alla förluster till värme för huset borde skillnaden vara av mindre betydelse men det borde onekligen vara både enklare och tystare med ångpanna/ångmaskin.
I ett landsvägsfordon har man små eller inga möjligheter att ta vara på värmeförlusterna så där blir kanske jämförelsen ovan mer intressant. Det känns som hål i huvudet att bränna ved till gengas och i den processen kyla bort en massa värmeenergi som i fallet med ångmaskinen borde kunna omvandlas till nyttig värme. Å andra sidan har en ångmaskin stora värmeförluster i kondensorn så det kanske jämnar ut sig?
Utöver den tystare gången borde ångsystemet vara både säkrare och mer lättskött. Å andra sidan borde det vara enklare och mindre kritiskt att bygga en gasgenerator och konvertera en ottomotor än att bygga ångpanna och ångmaskin.
-
Vattenånga under tryck är FARLIGT! Och en liten ångmaskin har en verkningsgrad på 5% eller mindre, det blir enorma mängder hett vatten att ta hand om. Bättre då med gengas, tycker jag.
-
Skapa en mindre version av husmotorn lagom för ett lågenergibyggt fritidshus.
Energin från generatorn skall kunna lagras i batteribank eller i värmelager under golvet. Värmen från motorn skall kunna lagras i ackumulatortank, sandugn eller liknande. Varmvatten för kök och dusch skall också genereras av motorn. Huset skall ha snålspolande munstycken i kök och dusch (ca. 2 liter vatten per min.). Belysningen skall lösas med dioder och fiberoptik (inklusive "solfiber"). Elektroniken i huset är anpassad för individer.
Ljudet från motorn får märkas men inte störa.
Drivmedlet är biodiesel eller etanol.
Hur låter den utmaningen? ;)
-
Intressant !
Minns en bok jag lånade på biblioteket för några år sedan.
Där fanns ett Italienskt värmesystem som hette TOKA. (Har inte hittat det på nätet)
Detta baserades på en mindre marinmotor. Bränslet var renad spillolja som förvärmdes.
Flera svenskar har bygt upp sitt värmesystem efter samma principer. Bla. en trädgårdsmästre driver ett stort växthus på detta sätt.(Utanför Helsingborg vid Görarp) Vet att han hade besökare för några år sedan för studier. Tror även att han blev sponsrad lite av Volvo Penta.
Systemet fungerar enl. en ritning av annan användare. (den i boken)
Motor som är en diesel är kopplad till en gammal oljetank på 3 kubik.
Denna är rejält isolerad, och fylld med vatten . Inne i tanken har man svetsat en mindre tank med hål i för cirkulationens skull.(Ca. 0,5 kubik stor) Idén med denna är att dett sitter 2 elpatroner på sammanlagt 10 Kw , tror jag det var. Hela systemet är kopplat i ett slutet system med vattenburen värme. Den lilla tanken inuti, var nog till för att man inte skulle få vänta så länge på värmen tills hela tanken kommit upp i driftstemperatur.. Ännu en tank var placerad i den lilla, detta var en tank för tappvatten till vatten och dusch. Även expantionskärl fanns med i bygget.
Motorns kylsystem gick genom en värmeväxlare i rostfritt runt avgasrören, och för att få den sista lilla skjutsen på värmen in i tanken så satt det en elpatron på 2 kw innan vattnet gick in i stora tanken. Tempen ska då legat på 85 gr tror jag.
Till motorn var det kopplat en generator på 14 kw som då var kopplad till elpatronerna.
För miljöns skull var hela motorn fastgjuten i betong och I-balk i golvet, tillsammans med mjuka motorkuddar. Över detta en huv i isolerad plywood.
Avgaserna leddes in i en sk. hemgjord woffer. I princip en rostfri låda där man låter avgaserna gå i zick zack mellan plåtar som ligger i vatten. I lådans botten buffrade man med kalksten, för de sura avgasernas skull. Från lådan gick ett rör ut genom garageväggen.
Tydligen så ska avgaserna blivit väldigt rena med detta system. Men man behövde byta vattnet i woffern ett par ggr om året.
Motorn var sedan kopplad till en hemgjord regler utrustning, som kände av stora vattentankens temp, och startade igång maskineriet när tempen nått 70 gr. Motorn gick då i någon timme tror jag och stängde av sig själv vid 85 gr.
För att motorn skulle få ett mjukt gaspådrag, hade han kopplat gasreglaget till en vindrutetorkarmotor.
Motorn drev han på vanlig diesel, men höll på att ta fram en tank där han skulle köra med förvärmd spillolja, som renats i något filter. Även rapsolja gick den att köra på.
Hela systemet lagrade i intervallen mellan 70-85 gr 144kw i värme energi, med en 3 kubiks tank. Kan ha fel när det gäller temperatur intervallen men tror det låg däromkring.
Hade själv funderingar på att hitta en gammal Mercedes 300 motor, som satt i dom flesta taxis förr. Denna motor har en grymt stark dieselpump, och skulle klara ganska tjock men förvärmd olja. Och som vi vet så går verkningsgraden ut med de heta avgaserna på en motor.
Så man får en ganska bra vinst med detta system.
Gissar att många mackägare gärna betalar en slant för att bli av med spilloljan, annars får dom betala ganska dyra avgifter för att bli av med den väl? Man kan även driva en dieselmotor med gott resultat med gammal använd frityrolja från gatukök mm,
-
Här är en länk till en gasgenerator som tydligen är avsedd för en spis och som kan köras på ungefär allt biologiskt material som brinner. Någon av er andra borde köpa en sådan och provköra med en liten bensinmotor med generator.
http://www.wattpower.com/wpindex6.html
-
En Google-sökning gav mera information:
http://gasifiers.bioenergylists.org/?q=singfieldgas
http://gasifiers.bioenergylists.org/tiantiangas
-
Väcker nytt liv i denna tråd.
Ett system som jag funderat på är att skaffa en stark dieselmotor. Mercedes 300 serien, som suttit i många gamla taxibilar. Den har en urstark dieselpump och är rejält överdimensionerad för att hålla. Annat alternativ är en gammal råoljemotor som suttit i fiskebåt. Generellt är gamla marinmotorer väldigt stryktåliga. Fördelen med dessa motorer är att dom också går att köra på filtrerad spillolja, eller egentillverkad biodiesel från gatukök, restauranger mm.
Till motorn monteras en rejäl accumulatortank, typ gammal oljetank på 3 m2. Isoleras väl med glasull eller något bättre alternativ. Vattnet går runt i motorns kylsystem. För att höja verkningsgraden behövs en värmeväxlare som tar tillvara de heta avgaserna. Förslagsvis låter man vattnet passera genom en konstruktion med rör kring grenröret för avgaserna. Föra att höja verkningsgraden ytterligare behöver man koppla en värmepatron el. liknande på 3 kw påutgående vatten så att man plockar ut de sista graderna i vattnet. Temperaturen i en diesel bör ligga på ca. 85 gr. Så även i accumulatortanken. Värmepatronen drevs av en liten remkopplad generator på motorn.
Motorn placeras i ljudisolerat utrymme, på gjuten bädd med motorkuddar. Avgaserna passerar genom en sk. "voffer"., tror jag det heter. Det är en tät låda där det står vatten. I lådan finns väggar, eller skott där avgaserna tvingas ner under vatten. Man buffrar med kalksten i botten för de sura avgaserna. Avgaserna blir renade också genom vattnet.
Hela anläggningen automatiseras med känd enkel styr och reglerings teknik. Man bör också koppla t.ex en vindrutetorkarmotor till gasreglaget, för att motorn inte ska starta med gaspådrag direkt.
Tanken är att lagra ett dygns vatten i tanken. Vattenelement i huset plus värme för bruksvatten. Har läst någonstans att man kan lagra i denna mängd 144 kw, i värmeintervall på 3-4 gr.
Så när temperaturen når ner till 80-81 gr i tanken startar motorn, och värmer upp vattnet i tanken till 85 gr innan den åter stannar. Sedan kan man koppla både ett mindre vindkraftverk med elpatron till. Solpanel med cirkulationspump är ett annat alternativ.
Vet att Volvo motor sponsrade ett projekt för ett växthus med denna teknik. Tror den drevs på vanlig diesel. Han halverade sina uppvärmningskostnader på detta sätt.
Ska finnas ett liknande system baserat på en mindre marinmotor i Italien. Tror det hette TOKA. Men jag har inte hittat det på nätet.
Jag reserverar mig för siffrorna exakthet, men dom stämmer ganska bra ändå.
Vad tror ni om detta? Jag tycker det låter spännande. Kan man driva motorn på spillolja, så kan det bli väldigt billigt. Tror man skulle klara sig på 1 kubik/år. Låter det realistiskt?
-
Marinmotorn är nog bättre än en mercedes 300 då de är väldigt känsliga motorer .
Hade själv en marinmotor och den klarade tom råolja tjockolja .
Marinmotorn är ju också konstruerad för annan körning som passar bättre för ditt tänk .
Fiat har en motor som används för stationär drift med biogas , kanske ett alternativ .
-
Marinmotorn är nog bättre än en mercedes 300 då de är väldigt känsliga motorer .
Hade själv en marinmotor och den klarade tom råolja tjockolja .
Marinmotorn är ju också konstruerad för annan körning som passar bättre för ditt tänk .
Fiat har en motor som används för stationär drift med biogas , kanske ett alternativ .
Tror absolut det samma. Annars är Mercedes 300 motor legendarisk för sin hållbarhet och styrka.
Fiat är väl IVECO? Starka motorer som finns i många arbetsmaskiner, och större fartyg.
Italienarna kan det där med dieselmotorer.
-
Tack för ett rejält trådlyft! :D
Min lilla erfarenhet såger att det är endast marginell skillnad mellan de olika dieselmotorer som finns. Bara oljan är filtrerad eller centrifugerad ren så funkar det fint :-[ :)
Och förklaringen är att de flesta dieselpumar är likartat byggda, finns väl eg bara 2 typer, som jag inte minns vad det heter nu..
Jag slår ett slag för en helt vanlig Vw Golfdieselmotor, den gamla 1,6 utan turbo som fanns under hela 80-talet och en bra bit in på 90-talet. Haft mången sådan motor.
Nästan gratis i inköp om de sitter i en rostig bil ;D
Med efterdragen topp, ''öppet'' avgassystem och ett superfriskt kylsystem så tål de att gå på konstant fullgas om man håller varvet nere. De tål 6000 varv en bra stund men bör inte ligga på högre varv än kanske 3500 om det handlar om att gå 10 timmar på fullgas utan paus.
Jag har kört de motorerna på spillolja men de behöver som alla andra motorer en varm insprutningspump/förvärmd spillolja, åtminstone 50-60 grader. Gärna mer.
Att leka och pröva är att veta / Misse
-
En bra ångmaskin har ju inga 5% i verkningsgrad.
En riktigt effektiv ångmaskin ligger på ca 40% vilket är jmf med en modern diesel.
Detta kräver dock dyrbara turbinlösningar som inte är funkis för hemmapulare... men en bra kolvmaskin kan komma upp i 25% vilket faktiskt är bättre än OTTO.
Jag har funderat lite grann på om man skulle kunna modifiera dubbelverkande hydraulcylindrar till dubbelexpanderande ångkolvar, där man först låter ågan verka på den mindre kolvarean för att sedan växla om och låta ångan verka på den större kolvarean.
Med svänghjul och två dubbelexpansionskolvar som styrs med magnetventiler + modernt elektroniskt styrsystem istället för pysande slidventiler så skulle man kunna få till en ganska rolig mackapär... något som jag vill bygga nån gång när jag har tid ;D
Sen går ju nästan all värmen som går ut genom skorsten på en traditionell ångmaskin + kyl/kondensvatten gå att använda för att värma värmevatten till värmesystemet. i ett moderniserat väremsystem behöver ju inte framledningstemperaturen vara högre än 50-55 grader, det pågår ju tom diskussion om att "lagstadga" om max 55 grader i framledning på nybygge.
En ångmaskin kan ju matas med tex flis eller pellets med elektronisk automatik... så slipper man att gå omvägen via gengas för att driva en OTTO.
Ångmaskiner kan ju stånka på i evigheter utan att tröttna så länge som "pannan är varm" till skillnad från OTTO-motorn som mest är en dålig övergångslösning mellan ånga och diesel.
Det är synd att elen ska vara så förbaskat dyr och produceras av tysk brunkol, för annars är den allt man kan önska sig i kraftväg >:(
-
Ett problem med både dieselmotorer, tändkulemotorer och ångmaskiner är ju behovet av smörjolja, och det gör ju det hela ganska dyrt och besvärligt i längden om man ska ha den igång kontinuerligt.
Gamla mercedesdieslar drar ju ofta ungefär en liter smörjolja på 100-200 mils körning när de sitter i personbilar - och det även när motorn anses vara i fullgott skick. Översätter vi detta till kontinuerlig drift i ett litet kraftvärmeverk så innebär det alltså att man får fylla på en till två liter olja per dygn. Sedan tillkommer byte av motorolja och oljefilter en till två gånger per vecka.
Tändkulemotorer smörjs som regel med olika kombinationer av smörjapparat och droppsmörjkoppar, det mesta av smörjoljan går ut med avgaserna precis som på en tvåtakts bensinmotor och man får räkna med att smörjoljeförbrukningen är 2-5 % av bränsleförbrukningen. På vissa tändkulemotorer samlas relativt ren spillolja från t ex vevlager och anordningar för att driva hjälpaggregat i en separat behållare, den kan man återanvända efter silning.
I en traditionellt byggd ångmaskin måste framför allt cylindern smörjas med en värmetålig specialolja som tillförs tillsammans med ångan. Ska man kondensera avloppsångan och återanvända den som matarvatten så måste oljeresterna avskiljas. Det som gör att en kolvångmaskin aldrig kan få lika hög verkningsgrad som moderna storskaliga ångturbiner är att smörjningsproblemen gör att man inte vågar gå så högt i ångtryck och ångtemperatur.
-
en ev dragning av långa kylarslangar från motorns kylsystem i behållaren,samt dra avgasröret i spiraler runt behållaren borde ju ge maxvärme,sen beror det ju på hur stor behållare man har,och hur länge det dröjer.
för en stationär motor ska det nog satsas på en frisk,ny,el nyrenoverad B20,så där om "man vill,jämn drift,3000-4500vpm,så kan man byta oljan i motorn om ca tolv år,,,inte fel kanske,
-
Nog tusan ska det gå att lösa smörjandet, antingen med olja, fett (centralsmörjning) eller med självsmörjande metall på utsatta ställen - idag är ju tribologin avsevärt mycket längre fram i vardagliga lösningar än vad den var på stenåldern - där ärligt talat även många äldre personbilar hör hemma.
Det finns ju så många material och lösningar idag som inte fanns vid förra sekelskiftet, tex är det nya bilar som går ca 3000 timmar innan det är ett måste med service....
-
Det finns ju så många material och lösningar idag som inte fanns vid förra sekelskiftet, tex är det nya bilar som går ca 3000 timmar innan det är ett måste med service....
Nja, 3000 mil menar du väl? Och det motsvarar för stationär drift 300 timmar, dvs man skulle kunna nöja sig med olje- och filterbyte varannan vecka. Men det är störande ofta ändå.
-
Skall man bygga själv, rekommenderar jag stirlingmotor. Med två vertikala cylindrar, värmda upptill och kylda nertill, ändrar man trycket via två kolvar som flyttar luften upp och ner i otakt. Nederst har man olja som då pumpas fram och tillbaka p g a tryckskillnaderna genom t ex en kugghjulspump eller excenterskruvpump till vars axel man ansluter generatorn.
-
Filterbyte är ju iofs inte värre än att sota pannan... men du har rätt om antalet driftstimmar, var visst lite trött där :-X
En variant är ju annars att backspola filtret eller köra igenom det med lämpligt lösningsmedel och sedan blåsa ur det, det måste ju inte vara engångsfilter.
Men nu var det ju inte bilmotor som jag propagerade för utan ångmaskin, vilket gör att man blir fri att konstruera nya lösningar som inte är lika begränsande som oljesumpen i en bilmotor.
Tex i möjligaste mån använda självsmörjande metall som byts i samband med den årliga översynen kanske kan vara en variant eller att köra med fett i centralsmörjningsystem, det finns gott om maskiner idag som går rejält hårt med förvånansvärt lite underhåll.
-
Men då har vi fortfarande problemet att fett och självsmörjande material inte fungerar bra i kombination med het ånga. Även om det finns smörjfetter som tål höga temperaturer, så drar de åt sig vatten ur ångan och ett vattenhaltigt smörjfett smörjer inte alls, det fungerar snarare som skärvätska!
Sintrade självsmörjande lagerbussningar fungerar bara för roterande rörelser, inte fram- och återgående som kolven i en ångmaskin. Slidmekanismen kan man förstås bli kvitt genom att bygga en ventilångmaskin (vanlig teknik på de största stationära maskinerna i slutet av ångmaskinsepoken, men den användes tydligen knappast på t ex lok eller fartygsmaskiner).
-
Svårigheterna med tätningen gör att hemmapularen bör satsa på stirlingmotor. Med den lösning jag beskrev, behövs bara rudimentärt kunnande och enkla redskap.
-
Tanken är INTE att motorn ska gå dygnet runt. Det är ingen generator jag beskriver. Tanken är att den ska gå så länge som vattnet i tanken är under de 4 gr som den är inställd på. Vi kanske snackar om ett par tre timmar/dygn. Att förvärma olja är ju en baggis. Stoppa ner en doppvärmare eller elpatron värma upp till typ 90 gr. Då flyter den lätt och fint. Smörjning är inget problem det heller. Man kan filtrera mycket noggrant med ett centrifugal filter, som finns i lastbilar. Då kan du köra på spillolja. Den kan fungera trots att den är använd. Men man kanske vill ha ny olja i en ny motor.
Elpatronen som jag beskrev som ska sitta runt avgasröret är inte till för att värma vattnet direkt i ackumulatortanken. Utan precis efter värmeväxlaren från motorns avgasrör. Man får en sista skjuts, för att få upp värmen. Dieselmotorer mår också bäst med att få arbeta med motstånd. Därav en liten generator för en elpatron. Vi kan jämföra alla dieselgeneratorer som går på låga varv. Dom dricker inte så värst mycket olja. Dieseln ska ligga och arbeta på sitt starkaste varvtalsregister. Brukar väl ligga på ett par tusen varv. Gärna lägre om den klarar det. Just där vridet är som högst. Inte 4-6 tusen. Det är bensinmotorer.
-
I ett modernt bygge skulle man ju knappast ha slid, där blir det ju kanske magnetventiler som då kan regleras elektroniskt.
De enda glidlagren blir inuti kolvarna... alla andra är för rotation och har ej kontakt med vare sig vatten eller ånga.
Ångan är ju bara 100-120 grader så det är ju inga höga temperaturer öht.
Vad gäller skärvätska så är skärvätskans uppgift att smörja förutom att kyla ner verktyget och all bearbetning av materialet utgörs av verktygseggen.
Skärvätska är ju dock lite omodernt eftersom hårdmetallverktyg kan kylas ner helt och hållet genom att anpassa matning och skärhastighet så att värmen avgår med spånet, då räcker det med lite tryckluft för att blåsa bort spånet om man kör invändigt och utvändigt krävs ingenting alls.
Vitsen var ju att köra med standardkolvar för sådär 2000 - 2500 stycket, håller dom i en säsong så får man ändå rimlig driftsekonomi och dom byts på 1/2 dag.
Om man som originalidén var använder en dieselmotor så behöver den inte gå 24/7/365 - användands acktank, batteribank och elektronisk styrning så räcker det förmodligen med 2-3 timmar per dag - vilket inte blir mer gångtid än vad en ordinär "bondtraktor" presterar. Tom med kanske något mindre om systemet bara körs på vinterhalvåret då man räknar med optimal driftsekonomi på traktorn vid bortåt 1000 timmar per år, 500 h minimum på årsbasis.
-
Om man håller så låg ångtemperatur som 100-120 grader så blir det knappast tal om ens mätbar verkningsgrad på ångmaskinen.
Typiska ångdata för ångmaskinsanläggningar är ångtryck 10-15 bar och ångtemperatur kring 200 °C om man arbetar med mättad ånga, upp till drygt 300 °C med överhettare.
När det gäller filtrering av motorolja så tar en centrifugalrenare inte bort alla slags partiklar utan bara de som har betydligt större densitet än oljan (alltså metallpartiklar, mineralpartiklar mm). Lätt smuts som t ex koks och sot klarar den inte alls av. Det är inte lyckat att använda alltför fina pappersfilter, elektrostatfilter etc för motorolja eftersom en hel del av de tillsatser som finns i alla moderna oljor för att t ex lösa sot och hålla konstant viskositet riskerar att fastna i filtret.
När man regenererar spillolja genom mycket noggrann filtrering så måste man efteråt betrakta den som en "ren" mineralolja och blanda i nya tillsatser innan den duger som motorolja igen.
-
Om man som originalidén var använder en dieselmotor så behöver den inte gå 24/7/365 - användands acktank, batteribank och elektronisk styrning så räcker det förmodligen med 2-3 timmar per dag - vilket inte blir mer gångtid än vad en ordinär "bondtraktor" presterar. Tom med kanske något mindre om systemet bara körs på vinterhalvåret då man räknar med optimal driftsekonomi på traktorn vid bortåt 1000 timmar per år, 500 h minimum på årsbasis.
Precis!
På sommarhalvåret går det att få värmen i mindre acctank, som är inbyggd i den större. Typ ett par hundra liter. Den värms med sol eller vind, eller en klabbe ved i anpassad eldstad. Vanlig el i nödfall. Ett mycket flexibelt, och oberoende system tror jag.
När det gäller vind. så tänker jag mig ett litet vindkraftverk på kanske max 5kw, för att inte kostnaderna ska skena i väg. Men vill man koppla in sig på elnätet med alla tillstånd och kostnader så kanske man måste komma upp i betydligt större anläggning. Har man strömmande vatten, så finns det mycket intressanta lösningar med en sk. Norsk skruv, som man lägger ner i vattnet. Kommer inte ihåg vad den hette, men bara att söka på nätet. Mycket hög verkningsgrad, redan vid måttlig ström. Ser ut som ett långt rör med massor av propellrar inuti.
Jag menar att det vid en nybyggnation finns goda möjligheter till en mycket god totalekonomi, om man planerar var man ska bygga. Inne i stan är man givetvis begränsad.
-
Med nuvarande regelverk tror jag inte att man har råd att koppla in sig på elnätet med sin egenproducerade el >:(
Då kan du ju åka på uttagsbeskattning på den el du använder själv och på vattenkraft kan du åka på att skatta efter storlek på generator oavsett om du faktiskt säljer någon el eller ens producerar öht - snacka om låta bli att uppmuntra småskaliga lösningar >:(
Man ska nog tvärtom hålla väldigt tyst om sin egenproducerade el... annars ligger det säkert en massa skatter och allehanda krav, föreskrifter och avgifter i brevlådan rätt som det är :-X
Vad gäller ångan... så det har funnits trippelexpansionssystem som inte alls har hållit några 15 bar och 300 grader och ärligt talat så är det ganska ointressant om man har 15% verkningsgrad eller 25% - några 40% med högeffektiva turbinsystem är direkt ointressant - eftersom överskottet hamnar i acktank och värmer huset och värmer upp bubbelbadet.
Ångan behöver varken vara torr eller överhettad eller ens ha särskilt högt tryck... det är ingen bil som ska drivas utan det är snarare fråga om ett värmesystem som kan ge el som biprodukt.
Och oljan sen, tja om det är gammalt skrot eller billiga masstillverkade standardprylar så kanske man inte behöver lägga så mycket krut på detta, man kan kanske få hyffsad driftsekonomi även om grejjerna endast håller en vintersäsong innan de behöver bytas ut. En normal villa gör ju av med kanske 30 000 i el på ett år, vilket ger ekonomiskt utrymme för system som kostar kanske 15 000 i renoveringar varje år... vi behöver mao inte vara 110% optimerade.
Som Nikita C sade "kvantitet är en kvalitet i sig" ;D
-
Om jag förstår saken rätt producerar en förbränningsmotor mer värme än mekanisk kraft. Hur är proportionerna mellan värme (i motor och avgaser) och mekanisk energi (om utgående axel driver en generator)? En motor som ger 20kW mekanisk energi borde rimligen kräva ett rätt stort hus att värma. Skulle det räcka med avgaserna från en gräsklipparmotor (~4kW mekaniskt) för att värma en stuga?
-
.........Skulle det räcka med avgaserna från en gräsklipparmotor (~4kW mekaniskt) för att värma en stuga?
Skulle lätt räcka!
Det är ingen vidare verkningsgrad på en gräsklipparmotor så en sån under hård belastning ger gissningsvis 20-25 kWh värme.
Bastu :P
-
Skulle lätt räcka!
Det är ingen vidare verkningsgrad på en gräsklipparmotor så en sån under hård belastning ger gissningsvis 20-25 kWh värme.
Bastu :P
Frågan är bara hur stor del av värmen som går ut med avgaserna respektive hur mycket som följer med kylluften (och alltså har lite väl låg temperatur för att ta vara på).
-
Frågan är bara hur stor del av värmen som går ut med avgaserna respektive hur mycket som följer med kylluften (och alltså har lite väl låg temperatur för att ta vara på).
Tänkte på det totala värmeavgivandet när jag skrev den siffran.
Man skulle ju iofs kunna strypa kyl-luften för att få upp lufttempen lite ???
-
I en riktigt effektiv bensinmotor så blir bara sådär 80% av bensinen värme till att börja med :-X - den effekt som rent praktiskt gör att bilen rör sig är otroligt liten del av totala motoreffekten ofta bara någon enstaka procent av total effekt. Bensinbilar är alltså bland det som är absolut sämst här i världen på att utnyttja tillgänglig energi.
Colani har ju experimenterat med superaerodynamiska bilar som bara man byter kaross på dem genast minskar bränslförbrukningen med 10-15 % och toppfarten med bortåt 20 % och då är detta på nya moderna bilar :P
Det ger ju att de allra flesta motorer såväl diesel som bensin eller ånga ger en väldig massa värme som bara kyls bort till ingen nytta alls, så att köra en bilmotor i en timme skulle kunna värma en villa i minst ett dygn.
Om man kan ta vara på en bråkdel av en den rörelsenergi "som blir över" efter värmeproduktionen i en batteribank så skulle man med "snålteknik" kunna få el till tex belysning och elektronik som bieffekt - värme har man ju då redan i överflöd.
Så idén att använda en motor för att värma huset är egentligen ganska logisk då förbränningsmotorer trots allt är mycket bättre på att producera värme än att göra så att saker rör på sig ;D
-
Så om en gräsklipparmotor är närapå overkill för en stuga, så borde ett litet elverk kunna värma huset rätt väl om man fixar en bra värmeväxlare för avgaserna? ...eller?
Kan en del av den kinetiska energin lagras i ett stort svänghjul med permanentmagneter runt omkretsen för lite elektricitet?
-
Om det huvudsakligen är värme man är ute efter så blir ju den inte särskilt billig om man ska använda t ex bensin eller diesel som bränsle och betala gängse marknadspris för det.
-
Om det huvudsakligen är värme man är ute efter så blir ju den inte särskilt billig om man ska använda t ex bensin eller diesel som bränsle och betala gängse marknadspris för det.
Det är rätt många som tittar på att skaffa sig en viss mängd elektricitet med en motor och en generator. Det som känns dumt i sammanhanget är att man inte tar reda på den stora mängd värme man samtidigt genererar. Hur värderar man det slöseriet?
Hur stora är proportionerna mellan el och värme, det är det jag undrar.
-
Att värma sitt hus med olja är idag billigare än direktverkande el :o
Kan man sen få en del el på köpet från värmetillverkningen så börjar en sån anläggning inte alls se så dålig ut ur ekonomisk synvinkel, ur klimathänseende är det en annan femma dock.
-
Det känns som om man skulle kunna vända på tanken.
Om man tar ett steg tillbaka och formulerar om... Om man börjar från slutet av maskinen, vad vill man ha ur den? Värme och el. Hur mycket av vardera? Och vilket bränsle ska driva maskinen? Vilken konstruktion passar bäst för de förutsättningarna?
Ockhams rakhyvel får fixa resten.
-
Folk har gjort sådana här grejer med gammaldags tändkulemotorer. Vet en kille som kört i veckor med tändkula. De är mycket driftsäkra och snåla.
Det fungerar, men en tändkula på lågt varv ger varken mycket värme eller effekt.
Han körde kylvattnet mot en 500-liter akumulatortank. Värmen räckte för värme och dusch i ett hus på 30 kvadrat.
Han växlade upp motorns låga varv till en trefasmotor. Det gick så där. Det blev el, men inte så hög effekt.
Två nackdelar till. En tändkula har ett ljuvligt ljud, men inte i flera veckor oavbrutet. Ett annat är start. Det är ju lite jobb att få igång en kul-motor
-
Han körde kylvattnet mot en 500-liter akumulatortank. Värmen räckte för värme och dusch i ett hus på 30 kvadrat.
Han växlade upp motorns låga varv till en trefasmotor. Det gick så där. Det blev el, men inte så hög effekt.
Tog han reda på värmen från avgaserna?
-
Folk har gjort sådana här grejer med gammaldags tändkulemotorer. Vet en kille som kört i veckor med tändkula. De är mycket driftsäkra och snåla.
Det fungerar, men en tändkula på lågt varv ger varken mycket värme eller effekt.
Han körde kylvattnet mot en 500-liter akumulatortank. Värmen räckte för värme och dusch i ett hus på 30 kvadrat.
Han växlade upp motorns låga varv till en trefasmotor. Det gick så där. Det blev el, men inte så hög effekt.
Två nackdelar till. En tändkula har ett ljuvligt ljud, men inte i flera veckor oavbrutet. Ett annat är start. Det är ju lite jobb att få igång en kul-motor
En ytterligare nackdel med tändkulemotorer är otrevliga avgaser som innehåller en hel del partiklar och oförbrända bränslerester. Man kan säga att en tändkulemotor ur avgassynpunkt förenar det sämsta med både en diesel och en bensinmotor.
-
Miljömässigt känns det som att det är mest bara gengas, stirling eller ångmaskin som är ok.
Sen måste det ju inte vara just ved, en stoker för flis tex gör ju att man kan tillverka bränslet själv men ändå ha en viss automatik på körningen.
Gengas känns lite som att gå över ån efter vatten, det går ju åt en hel del värme till förgasningen - värme som endast i bästa fall värmer upp "pannrummet" eftersom man inte vill vattenmantla förgasningsaggregatet då det riskerar att bli för kallt då.
Den absolut mesta energin i ett hus går ju åt till just producera värme, så verkningsgraden är ju inte något prioriterat - tvärtom så känns det som att 10-15 % som el räcker när det mest bara är lyse och cirkpumpar m.m. och kylskåp/frys som behöver gå kontinurligt. Tvättmaskin och spis som kräver stora mängder ström går ju att framförallt köra när "pannan" är i gång.
Och som sagt var så är ju alla varianter på förbränningsmotor bättre på att tillverka värme än på att tillverka rörelse ;D
Har ju sett i NT en vedpanna med turbin för att tillverka el som biefffekt, möjligt att det skulle kunna gå att få en fungerande anläggning av en vedpanna + turboaggregat till tex lastbil. Rent teoretiskt så kan ju vid en förbränning trycket stiga till bortåt 200 bar... vilket till viss del visar sig vid vissa eldsvådor där man kan se en våldsam tryckstegring.
Eller så skulle man kunna förgasa ved/flis/pellets och trycka in gasen i någon variant av jet/pressluftmotor/pulsjet och sköta förbränningen där och "krama ur" värme ur utblåset istället för i en traditionell panna.
Hmm, känns som att jag behöver ledigt en längre tid för fnula lite på detta ;D
-
Tog han reda på värmen från avgaserna?
Nej han använde bara kylvatten. Men å andra sidan så kyls avgaserna av vatten i den enkla ljuddämpare som finns på motorn, en Skandia.
Vitsen med det hela var att använda egenodlad raps, pressa olja för att driva det hela med. Motorn gick bra på kallpressad olja, man kan rätt lätt ställa in den för olika bränslen.
Det hela föll på två saker. En kvinna flyttade in, krävde att ett större hus på gården kom till användning. Rapspriset blev så högt att det var mer lönande att sälja
-
Tändkulemotorer har ändå ganska låg avgastemperatur, precis som alla andra tvåtaktsmotorer. Detta för att de heta avgaserna blir "utspädda" med kall spolluft, dessutom går ju en tändkulemotor med luftöverskott ungefär som en diesel gör. Man kan säga att försöka utnyttja avgasvärme från en tändkulemotor, diesel eller tvåtaktsmotor är som att hoppas på att få värme från en kamin som man eldar med luckan på vid gavel. Ska man ta vara på avgasvärme bör man sikta på en fyrtakts ottomotor.
-
Ser att en del hänvisar till Otto motorns dåliga verkningsgrad.
Nu pratar vi ju inte kraftuttag, utan värme. plockar man ur värmen
ur en Otto motor så får man helt annan verkningsgrad.
Vattnet värms upp i 3 steg. I blocket som kylning, sedan den höga värmen
från avgasröret, och slutligen med elpatron innan vattnet kommer in i
lagringstanken. Där kan det värmas ytterligare. Litet vindkraftverk/vattenverk.
Vedugn, solvärme mm.
Så vi ska inte jämföra verkningsgraden som vi tar ut i en bil. För där pratar vi om kraft.
-
Men, om det nu huvudsakligen är värmen man är intresserad av, vad ska man då med ottomotorn till? Då är det ju enklare att elda bränslet direkt i en panna.
-
Precis det känns som att OTTO, med alla fel och brister som denna konstruktion dras med, är sistahands alternativet för ett sånt system.
Det enda som skulle öht tala för OTTO-motor är att man kan få tag i dem billigt från nån skrotsamlare... men dom har i gengäld nackdelen att dom måste konverteras till gengas om man inte ska få dåligt miljösamvete.
Helst skulle man ju bara ha en panna med turbin alt varmluftsmotor där avgaserna/överskottsvärme kan ge lite grann el, då får man färre rörliga delar vilket ger enklare underhåll och högre driftsäkerhet. Då skulle man kunna använda nån tradionell vedpanna och bara koppla en extra del innan skorsten och sedan en "värmekramare" efter detta för att kompensera att man måste köra på fullt drag för att få fart på rörliga delar.
Ett annat alternativ är ju som sagt att förgasa ved/pellets/flis och driva en enkel jetmotor på gasen - det supervarma utblåset leds sedan genom någon "värmekramare" vilket ger både värme och rörelse... om inte annat så skulle det vara underbart att få se grannarnas ansiktsutryck när man startar upp systemet ;D
Vad gäller elpatron ihop med OTTO så tror jag att det är absolut onödigt, kylvattnet från motorblock och från avgaser kommer upp i såpass hög temp att elpatronen är bortkastad.
-
Precis det känns som att OTTO, med alla fel och brister som denna konstruktion dras med, är sistahands alternativet för ett sånt system.
Det enda som skulle öht tala för OTTO-motor är att man kan få tag i dem billigt från nån skrotsamlare... men dom har i gengäld nackdelen att dom måste konverteras till gengas om man inte ska få dåligt miljösamvete.
Helst skulle man ju bara ha en panna med turbin alt varmluftsmotor där avgaserna/överskottsvärme kan ge lite grann el, då får man färre rörliga delar vilket ger enklare underhåll och högre driftsäkerhet. Då skulle man kunna använda nån tradionell vedpanna och bara koppla en extra del innan skorsten och sedan en "värmekramare" efter detta för att kompensera att man måste köra på fullt drag för att få fart på rörliga delar.
Ett annat alternativ är ju som sagt att förgasa ved/pellets/flis och driva en enkel jetmotor på gasen - det supervarma utblåset leds sedan genom någon "värmekramare" vilket ger både värme och rörelse... om inte annat så skulle det vara underbart att få se grannarnas ansiktsutryck när man startar upp systemet ;D
Vad gäller elpatron ihop med OTTO så tror jag att det är absolut onödigt, kylvattnet från motorblock och från avgaser kommer upp i såpass hög temp att elpatronen är bortkastad.
Verkningsgraden Verkningsgraden. Det är patronen till för. Att plocka ut så mycket verkningsgrad som möjligt.
-
Jag växte ju upp i ett hus där det saknades el, och min far höll på att experimentera mycket med olika hemmabyggda elverk. På slutet hade han en grävmaskinmotor som stod i källaren och tuffade och drev en generator. Den kördes bara på kvällen, men det var ju viktigast med ljus och tv då. Till slut skar motorns vattenpump, och det gick inte att få tag på någon ny, så då kopplade han in husets golvvärme i stället och en vanlig cirkulationspump. Sent på kvällarna när det varit igång ett par timmar gick det knappt att gå på golvet ;D
-
Men, du plockar ju ut energi från förbränningen som annars hade varit el för att tillföra samma energi via elpatronen - det gör ju ingen skillnad på verkningsgraden.
Sen måste du ju också skilja på temperatur och på värmeinnehåll hos värmevattnet, det är ju inget självändamål att försöka få upp vattnet i typ 90 grader bara för att - just nu förs det diskussioner på boverket om att man ska få max 55 grader i framledningstemperatur i hus.
Enda någotsånär vettiga skälet till att försöka höja temp till typ 90 grader är om man har ett värdelöst 1-rörsystem från 80-talet med för små radiatorer som är beroende av extremt hög framledningstemp, men ska man ändå konstruera så kan man ju lika gärna sätta in ett grovt 2-rörsystem med stora radiatorer som klarar DT 30 och då räcker det om motorn ger ifrån sig vatten som är sådär 50-55 grader - med högre flödeshastighet så är ju värmeinnehållet i radiatorkretsen detsamma som vid 80 grader.
-
Men, du plockar ju ut energi från förbränningen som annars hade varit el för att tillföra samma energi via elpatronen - det gör ju ingen skillnad på verkningsgraden.
Sen måste du ju också skilja på temperatur och på värmeinnehåll hos värmevattnet, det är ju inget självändamål att försöka få upp vattnet i typ 90 grader bara för att - just nu förs det diskussioner på boverket om att man ska få max 55 grader i framledningstemperatur i hus.
Enda någotsånär vettiga skälet till att försöka höja temp till typ 90 grader är om man har ett värdelöst 1-rörsystem från 80-talet med för små radiatorer som är beroende av extremt hög framledningstemp, men ska man ändå konstruera så kan man ju lika gärna sätta in ett grovt 2-rörsystem med stora radiatorer som klarar DT 30 och då räcker det om motorn ger ifrån sig vatten som är sådär 50-55 grader - med högre flödeshastighet så är ju värmeinnehållet i radiatorkretsen detsamma som vid 80 grader.
Alla motorer brukar köras vid denna temperatur. Mest ekonomiskt och minst slitage. Vet ingen motor som kör på 55 grader. Vatten i kranvattnet mår bäst vid över 70 gr ( legionella). Man kör ju båda systemen. Värme i huset och varmvatten i kranarna.
-
Det enda fall där man avsiktligt kör förbränningsmotorer med så låg kylvattentemperatur som runt 50-55 °C är saltvattenskylda båtmotorer, där blir det för mycket pannsten och avlagringar i kylmanteln om man försöker hålla högre temperatur. En grundläggande regel är att för ottomotorer måste cylinderväggarnas temperatur vara minst 65 °C för att inte vattenångan i avgaserna ska kondensera och förstöra smörjoljefilmen. På dieslar som ju går med stort luftöverskott så att avgasernas daggpunkt blir lägre, borde man teoretiskt sett kunna klara sig med lite lägre temperatur utan att få katastrofalt slitage. Sen är det som sagt en annan sak att motorn förbränningstekniskt sett fungerar bättre ju högre kylvattentemperatur man vågar hålla.
-
De flesta fastbränslepannor ger värmevatten som inte ligger på 55 grader utan på 70-95 grader - man shuntar helt enkelt ner vattentempen i radiatorslingan till 55 grader.
Det ska vara till att se problem där det inte finns några... ni har uppenbarligen ingen som helst insyn i hur vattenburna värmesystem är konstruerade.
Jag menar helt enkelt bara att det räcker med att värmevattnet från motorn håller 50-55 grader, men är det varmare så gör det absolut ingenting för det är bara att shunta ner det med motordriven trevägsventil vilket är standard i alla värmesystem som inte är från äldre stenåldern.
Har man dessutom ack.tank så kan du mycket gärna mata tanken med 95 grader varmt vatten och fortfarande använda 50 grader ut till elementen - det är inga som helst konstigheter.
-
Vad gäller legionella så förökar sig bakterierna mellan ca 20°C -och 45 °C, framförallt mellan 35 °C - 40 °C.
Vid 55 grader sker ingen legionellatillväxt, att ha en varmvattenberedare på så högt som 70 grader är slöseri med energi och om det saknas termisk begränsningsventil är det dessutom att anse som kriminellt då det kan leda till svåra olyckor med skållning.
När man har vvb inbyggd i acktank ska därför temperaturbegränsningsventil vara kopplat till tappvarmvattenslinga eftersom där kan tempen ligga så högt som 95 grader.
Som parantes kan nämnas att det är ofarligt att dricka legionellasmittat vatten, det är nämligen bara ångan som är farlig att inandas.
-
Vad gäller legionella så förökar sig bakterierna mellan ca 20°C -och 45 °C, framförallt mellan 35 °C - 40 °C.
Vid 55 grader sker ingen legionellatillväxt, att ha en varmvattenberedare på så högt som 70 grader är slöseri med energi och om det saknas termisk begränsningsventil är det dessutom att anse som kriminellt då det kan leda till svåra olyckor med skållning.
När man har vvb inbyggd i acktank ska därför temperaturbegränsningsventil vara kopplat till tappvarmvattenslinga eftersom där kan tempen ligga så högt som 95 grader.
Som parantes kan nämnas att det är ofarligt att dricka legionellasmittat vatten, det är nämligen bara ångan som är farlig att inandas.
Skönt med nytänkande positiva och inspirerande personer.
-
Har man elen ordnad på annat sätt, exempelvis genom koppling till elnätet så tror jag att en förbränningsmotor för att ordna värmen i huset är överflödigt.
Om man å andra sidan bor i ett hus utan nätel så tror jag att det kan vara i allra högsta grad aktuellt med en gengasmotor enligt mitt tidigare förslag.
Kör man igång motorn när ackumulatortankarna är nere på 55 grader och då först cirkulerar lite vatten från värmesystemet igenom motorn så att den når upp emot 50 grader så blir kallstartsslitaget på motorn minimalt. En motor som går på optimalt varvtal i någon eller några timmar efter en värmd start förorenar sin olja mindre än en motor som går på olika varvtal i en kvart eller en halvtimme efter kallstart, varvid behovet av oljebyten blir mindre. Att gasgeneratorns temperatur kan blir för låg vid vattenmantling är givetvis ett problem, kanske kan lösas genom att ta ut värmen med ett hetare medium? Eller genom att ventilera ut den värmen ur pannrummet eller låta den sprida sig med luften till resten av huset när man ventilerat ut de rökgaser som sprider sig i rummet när man eldar igång gasgeneratorn.
Om vi antar att vi har två kubikmeter ackumulatortankar som ska värmas ifrån 55-95 grader celsius så behöver vi 80 MegaJoule, eller 22,2 kWh.
Om vi har en Termisk verkningsgrad i systemet på 50% så behöver vi elda 44,4kWh ved för att få ut detta. Om vi sedan får ut 10% elektrisk verkningsgrad ur systemet så får vi 4,4kWh att ladda batterierna med.
Om vi antar 80% verkningsgrad på laddningen så ger det i tolvvoltsbatterier 293 Ah, vilket motsvarar knappt halv laddning i sex stycken 100 Ah fritidsbatterier.
Med den batteribanken klarar man sig ett tag. Frågan är om värmen i ackumulatortankarna varar lika länge och inte minst hur mycket ved som motsvarar 44,4kWh och hur långsamt man kan ta ut den energin genom en ottomotor för att inte chocka batterierna.
-
Nja, att värma huset med el i olika former är ju allt annat än billigt - inte ens värmepump är ju särskilt vettig användning av el... så det primära borde vara att få ut värme till huset och el som biprodukt.
Man kan ju tänka sig en variant med att tex spisen går på vanliga elnätet men att belysning, cirkulationspumpar etc går på egenproducerad el.
Ett enkelt sätt att lösa detta skulle ju som sagt var rentav vara att sätta ett eller flera turboaggregat till en vanlig vedpanna, bygga ne ångmaskin eller att köra någon form av jetmotor på gengasen och sedan ta vara på värmen från utblåset - det känns som att det finns flera olika vägar att närma sig det hela på och att det skulle behövas empiriska studier och praktiska försök ;D
-
Har man indragen nätel så är bilmotorn för värme och el förmodligen en investering som aldrig betalar sig. I ett off grid hus däremot kan den ha en plats. I det läget överväger man inte över huvud taget elspis. man värmer förmodligen även disk och tvättmaskin med vatten direkt från hetvattendelen i värmesystemet. EL och framförallt högeffektsel är krävande att producera. Personligen skulle jag satsa på vedspis kompletterat med gasolplattor och kanske spritplattor för snabba uppkok dagar då man inte vill elda i vedspisen.
Vad gäller motorns hållbarhet så får man väl för det första se till att rena gasen överdrivet bra innan den leds in i motorn, sedan så går motorn förhoppningsvis på optimalt varvtal och optimal belastning och startar sällan kall, därvid förbättras oljans hållbarhet ytterligare. En B20 eller B21 går ofta 1500 mil mellan oljebyten, räknat på 50 km/h i snitt blir det 300 timmar mellan oljebyte. Räknat på två timmars drift två dagar av tre blir det oljebyte var åttonde månad i snitt, i praktiken tätare på vintern än på sommaren, investera i timräknare på motorn. Detta oljebyte kostar ca 200 kronor med billigaste Biltema olja och bra oljefilter.
Vad gäller slitage på motorn så bör motorn inte behöva ta mer än två timmar att byta ut, då har man tändsystemet intakt på motorn, minus tändspolen som sitter på upphängningen till motorn. insugs och avgasgrenrör sitter kvar på värmesystemet och vattenkopplingarna är klara med snabbkopplingar sedan gammalt och kranar på hussidan så att värmesystemet inte behöver tömmas. B20 och B21 går det fortfarande tretton på dussinet av och de kan fortfartande köpas för småpengar, så att ha två eller sju motorer i reserv ska inte vara något bekymmer.
-
Vill man inte bygga gengaskraftvärme själv kan man köpa en färdig liten anläggning:
http://www.gekgasifier.com/gasification-store/gasifier-genset-skids/ (http://www.gekgasifier.com/gasification-store/gasifier-genset-skids/)
10 kWe för 16995 USD. Den verkar behöva kompletteras med en del värmeväxlare om man vill ta tillvara värmen, vilket man nog gärna vill i vårt klimat
Vill man inte köpa färdigt finns gratis ritningar till förgasaren (gengasaggregatet)
-
Om bilmotorn ifråga drivs med ved i form av gengas så är det en förmodligen en investering som lönar sig ganska snabbt med de elpriser som är, i synnerhet som en luftvärmepump som oftast inte klarar av att värma många normala hus när tempen kryper ner mot 20-30 minusgrader vilket är fallet i många delar av riket under december-januari.
Faktum är att luftvärmepumpar egentligen bara presterar på topp vid utetemp strax över nollan så något utöver värmepumpen måste man ju ha i stora delar av landet och ved kostar bara bråkdelen av vad elen kostar... det är ju inte för inte som vedeldning fortfarande är den vanligaste energiformen för att värma huset med i Norrlandslänen ;D
Då kan man ju lika gärna köra med motorn och få el som "grädde på moset" istället för den tradionella vedpannan eller vedkaminen som måste installeras i vilket fall som helst som komplement till den dyra värme som framställs med nätel.
Så nej, el till värme ens om den går via luftvärmepump förslår bara i Skåne - vi andra behöver elda i vilket som helst under vintern :-X
-
En frånluftvärmepump kan vara en väldigt bra lösning innan det blir så kallt att man vill börja köra vedvärmen eller som supplement till en braskamin. Om man har indragen nätel så kan jag fortfarande inte se hur gengasdriven motor skulle ge tillräckliga fördelar gentemot vanlig vedpanna för att den ska vara värd allt besvär.
-
En frånluftsvärmepump funkar inte i gammla hus där centralt ventilationsystem saknas... alla bor inte i bungalows a´la 1980-tal så nog kan det finnas förutsättningar i många hus i riket för kraftvärmemotor.
-
Dags att skaka liv i denna gamla tråd tror jag. Den är för intresant för att tyna bort.
Jag har sett en anläggning som på minner om det som har diskuterats.
Den gick dock på disel med två stycken stora stationära motorer.
De producerade el och sedan även värme från kylvattnet genom värmeväxlare samt frånluftsvärmepump som avgaserna slussades ut via.
Avgaserna var omkring 500-600 grader när de lämnade motorn och när de kom ut var de 25 grader efter att ha passerat frånluftspumpen.
Värmen akumulerades i två stycken 60kubikstankar.
Denna anläggning kördes ca 6månader om året för att värma 10000kvadrat på konstant temp 20grader samt driva sollampor.
Mycket klurig anläggning måste jag säga.
-
Finns bättre sätt.
I alla fall vad gäller värmen, elen kan man fixa på andra sätt.
Ta med i beräkningen att en motor kräver ett kostsamt underhåll.
Många slitdelar där.
Vill ju inte döda tråden, så fortsätt för all del disskutera.
-
Dags att skaka liv i denna gamla tråd tror jag. Den är för intresant för att tyna bort.
Jag har sett en anläggning som på minner om det som har diskuterats.
Den gick dock på disel med två stycken stora stationära motorer.
De producerade el och sedan även värme från kylvattnet genom värmeväxlare samt frånluftsvärmepump som avgaserna slussades ut via.
Avgaserna var omkring 500-600 grader när de lämnade motorn och när de kom ut var de 25 grader efter att ha passerat frånluftspumpen.
Värmen akumulerades i två stycken 60kubikstankar.
Denna anläggning kördes ca 6månader om året för att värma 10000kvadrat på konstant temp 20grader samt driva sollampor.
Mycket klurig anläggning måste jag säga.
Det är knappast troligt att en dieselmotor har så hög avgastemperatur som 500-600 °C . Kan det ha varit frågan om en amerikansk avgastermometer som var graderad i fahrenheit?
Med dagens bränslepriser kan man knappast få någon vidare ekonomi i en sådan anläggning om den körs på diesel eller brännolja till gängse marknadspris med CO2-avgifter och allt inräknat. Alternativa dieselbränslen som baseras på vegetabiliska oljor brukar följa fossilbränslena i pris så det är inte heller någon framkomlig väg. Möjligen kan det gå att räkna hem det hela om man kör den på gengas, men då krävs det antingen omfattande automatik för att köra gengasanläggningen kontinuerligt eller också gratis driftspersonal. En annan viktig sak är att ha god kontroll på gasreningen för att inte slita ut motorn och smutsa ner smörjoljan i förtid.
-
Lägg in en sådan här ångmotor i ekvationen så ni får lite bättre verkningsgrad, sä kanske det börjar likna något.
1—QUADRUMINA > ångomformaren som omformar en het låga till ånga med hjälp av endast 5 liter vatten.
2—QUADRUM > ångmotorn som roterar en generator med en verkningsgrad som överstiger alla kända
verkningsgrader hittills.
ÅngMotorn med roterande kolv. Kolven i sin cylinder är
fyrkantig (quadrum på latin) och utför arbete på 3 ställen i cylindern. Alltså 4 sidor på kolven där varje sida utför 3 arbeten varje
varv den snurrar. Detta betyder att QUADRUM utför 12 arbeten för varje varv kolven roterar.
Inte att undra på att verkningsgraden överskrider 50 %. På TTKK i Tammerfors mättes 51 % med luft som drivgas (inte ånga)
redan år 1999. Men jättearbetet återstod med att använda ånga som drivgas. Ångan är rätt varm (10 bar ung. 174 grader) och
effektiv avlägsnare av smörjmedel från ytorna.
I kolvångmaskinen med flera kolvar använder man ångan i flera steg. Ångan kommer in till högtryckscylindern, utför sitt arbete
och leds sedan in i mellantryckscylindern, utför sitt arbete och leds sedan in i lågtryckscylindern. Kolvarnas höjd (storlek) ökas för
att erhålla samma vridmoment från var enhet. Detta lyckas genom att ångan har egenskapen att expandera då den kallnar =
minskar i tryck. Tvåcylindrig = ”dubbel”. Trecylindrig = ”trippel” och fyrcylindrig ”qvadruppel”.
För att få ut maximal mängd elektricitet från din egen CHP (= Combined Heat & Power) där Power betyder el-kraft, bör den
byggas enl. principen ”trippel”. QUADRUM-trippel. Jag vågar inte gissa vilken trippelns verkningsgrad blir, det får
testkörningarna utvisa. Men visst, värmeproduktionen minskar i takt med att man tar ut mera el.
-
Tänk på att ångmotorns egen verkningsgrad är en sak, och hela ångkraftprocessens verkningsgrad en helt annan sak.
Man bör studera rapporter och mätdata för sådana där maskiner mycket noga för att få klart för sig vilken verkningsgrad man verkligen har mätt upp.
10 bar ångtryck och 174 °C ångtemperatur låter som typiska ångdata för en kommersiell anläggning för ca 100 år sedan, och då kan totalverkningsgraden väntas bli runt 20, kanske 25 %. Ingen motorkonstruktion i världen kan ändra på faktum som beror på vattnets termodynamiska egenskaper.
Den "interna" verkningsgraden (alltså avgiven mekanisk energi delad med skillnaden mellan energiinnehåll i inkommande och avgående ånga) var uppåt 90 % redan i 1910-talets kolvångmaskiner, men totalverkningsgraden för hela processen blev ändå låg eftersom en stor del av den tillförda energin måste kylas bort i kondensorn (eller, på t ex ånglok, går förlorad genom att avloppsångan blåses rakt ut i luften). För att komma upp i totalverkningsgrader uppåt 40 % i ångkraftprocesser krävs mycket höga ångdata (tryck + temperatur) från pannan, kombinerat med bra vakuum och låg temperatur i kondensorn. Och det klarar man bara i stora stationära anläggningar av typ kondenskraftverk på hundratals MW.
-
Ett mysterium att man bryr sej om effekten på vad en ångturbin genererar för energiutbyte på kärnkraftverk när man samtidigt eldar för kråkorna genom att låta gatubelysningen brinna hela nätterna.
Så länga verkligheten ser ut på det sättet är det skit samma om man kör förbränningsmotorn rakt ut i luften för skojs skull och för att man tycker den brummar lustigt i varvtalsregistret.
Som det ser ut är det nog bara att köra på om man tycker om idén med en förbränningsmotor som både genererar el och värmer.
-
Det är knappast troligt att en dieselmotor har så hög avgastemperatur som 500-600 °C . Kan det ha varit frågan om en amerikansk avgastermometer som var graderad i fahrenheit?
500-600 grader Celsius ut från en dieselmotor med lite belastning är inget konstigt. Amerikanarna snackar om 1000-1200 fahrenheit som normalt och därutöver som ingen vidare bra.
-
På Scanias turbocompoundmaskiner vill jag minnas att avgastemperaturen var i storleken kring 600 grader efter första turboaggregatet.
Ångmotoranläggningar kan efter värmeåtervinning (detvar ju det tråden handlade om) komma upp i verkningsgrader på väldigt nära 100% Att själv börja exprimentera med ångturbiner och ångplasma kanske inte är den bästa idén. Dessutom krävs en massa kontroller på ånganläggningar.
-
Sen skrev jag mer en det försvann:
Det är ingen som har pratat om vridmoment. Kolla så att bromsmomentet i generatorn vid optimalt varv inte överstiger motorns vridmoment. Tror elgeneratorer kräver ganska stort moment. Därför kanske en lastbilsmotor är bra som till exempel Volvo B30 117hästaren som satt i Volvo 303 serien. Gengasdrift sänker kanske vridet ännu mer?
Skulle koppla motorns kylsystem till en värmeväxlare. Då kan man hålla motorn och sekundärkretsen på någorlunda jämn temperatur. Sekundärkretsens flöde får styra motortemperaturen.
-
Sen skrev jag mer en det försvann:
Det är ingen som har pratat om vridmoment. Kolla så att bromsmomentet i generatorn vid optimalt varv inte överstiger motorns vridmoment. Tror elgeneratorer kräver ganska stort moment. Därför kanske en lastbilsmotor är bra som till exempel Volvo B30 117hästaren som satt i Volvo 303 serien. Gengasdrift sänker kanske vridet ännu mer?
Skulle koppla motorns kylsystem till en värmeväxlare. Då kan man hålla motorn och sekundärkretsen på någorlunda jämn temperatur. Sekundärkretsens flöde får styra motortemperaturen.
Finns nog en del slaktade sådana 303:or, det är axlarna folk vill åt i första hand.
Volvo 164 har en med insprutning, sen finns penta marin.
303:an har ju specialkam i som max vrid kommer på 1300-1500 varv.
En fördel om motorn ska hålla länge.
-
Sen skrev jag mer en det försvann:
Det är ingen som har pratat om vridmoment. Kolla så att bromsmomentet i generatorn vid optimalt varv inte överstiger motorns vridmoment. Tror elgeneratorer kräver ganska stort moment. Därför kanske en lastbilsmotor är bra som till exempel Volvo B30 117hästaren som satt i Volvo 303 serien. Gengasdrift sänker kanske vridet ännu mer?
Skulle koppla motorns kylsystem till en värmeväxlare. Då kan man hålla motorn och sekundärkretsen på någorlunda jämn temperatur. Sekundärkretsens flöde får styra motortemperaturen.
Om motorn inte räcker till så märks det ju tydligt på hur mycket eller litet effekt man kan ta ut ur generatorn innan motorns varvtalsregulator måste dra på fullt gaspådrag för att den ska hålla önskat varvtal. Det är bara bra att ha en överdimensionerad generator, om man nöjer sig med att ta ut en liten del av generatorns märkeffekt så slipper man ifrån en massa kopparförluster och har gott om marginaler för att ta ut reaktiv effekt ur den om det behövs.
Man behöver inte prova sig fram, med vridmomentkurvor till hands är det ju lätt gjort att räkna ut vad man får för effekt ur motorn vid ett givet varvtal.
På gengas kan man teoretiskt sett vänta sig att få ut ungefär 70 % av den effekt motorn skulle ha gett vid samma varvtal på bensin. I praktiken kan det nog variera mellan 50 och 100 %. Gasen kan ju vara av varierande kvalitet och strömningsmotstånd i gasgenerator och renare kan minska motorns fyllnadsgrad. Å andra sidan har gengas betydligt bättre knackningsbeständighet än bensin, så man kan få tillbaks en del av effektsänkningen genom att arbeta med tidigare tändning och/eller högre kompressionsförhållande.
Man bör komma ihåg att gengas brinner långsamt, så en motor med stora cylindrar förlorar både effekt och verkningsgrad om man försöker köra den på högt varvtal på gengas. Då hinner gasen inte brinna färdigt innan avgasventilen öppnar. En bra gengasmotor har många små cylindrar och helst halvsfäriska förbränningsrum. Motorer med fyrventilsteknik är utmärkta. Om man inte har god kontroll på att driva bort kondensvatten ur gasen så är det bra att välja en motor med gjutjärnstopp så minskar risken för frätskador i insugningskanalerna.
Beträffande B30A som satt i Volvo C303 m fl så är den så gott som identisk med motsvarande motor i Volvo 164. Anledningen till den lägre effekten och att vridmomentkurvan är förskjuten mot lägre varvtal i C303, är helt enkelt att avgassystemet är trångt och krokigt på C303 (dels har den effektivare ljuddämpning än de flesta personbilar, det var ett krav från militären, och dels ville man få undan avgassystemet så att det inte riskerar att skadas vid terrängkörning). Det finns alltså INTE några skillnader beträffande ventiltider och liknande, kollar man i reservdelskatalogerna så har kamaxeln samma detaljnummer. Övriga småskillnader är att C303 har tändfördelare och förgasare av något modernare utförande och att de sist tillverkade exemplaren har ett annorlunda grenrör där insugningsröret förvärms av kylvatten (som på t ex Volvo B21) i stället för av avgaser. Det nyare grenröret har monterats i efterhand på många C303 i samband med reparationer.
-
Ok. Trodde faktiskt de hade labbat med kamaxeln också. Ingen skillnad på svänghjul, tändinställning, topp i övrigt? Där ser man vad rätt motstånd gör på en motor. Kanske bra på en stationär rigg? C303 är ju motormässigt en väldigt tyst bil. Var också imponerad av kraften i motorn när jag körde hem kompisens 1314. Där finns hur mycket som helst att hämta...
-
Övriga småskillnader är att C303 har tändfördelare och förgasare av något modernare utförande
Dubble Zenit Strömbergförgasare.
Trodde kamaxeln hette D-kam till dessa 303:or, men det kanske var marin.
Finns helt klart en hel del kamaxlar att välja på om man vill sänka varvtalet ytterligare.
Har en känsla av att även förgasarna bidrar till bättre bottenstyrka än insprutningen, men kanske har fel där.
-
Förgasarna är av samma grundkonstruktion i 164 som C303, och det är snarast årsmodellsrelaterade skillnader - anordningen för höjdjustering av munstycket ser annorlunda ut och de nyare förgasarna har temperaturkompensering för tomgångsblandningen. Det skulle inte förvåna mig om de sista årsmodellerna av 164 hade exakt samma förgasarutförande som sedan hamnade i C303.
Det insprutningssystem som användes på B30E, Bosch D-jetronic, har sina brister men det är nog minst lika bra som Strombergförgasare på att ge någotsånär rätt bränsleblandning vid låga varvtal, åtminstone då det används på 6-cylindriga motorer. Däremot är det systemet inte så lyckat på fyrcylindriga motorer eftersom det bestämmer bränslemängden med ledning av undertrycket i insugningsröret och kan få problem med de kraftiga tryckstötar som en 4:a ger vid låga varvtal. Många biltillverkare var tvungna att använda en speciell kamaxel ihop med D-jetronic på fyrcylindriga motorer för att få någotsånär jämn tomgång och bra segdragningsförmåga, men på 6- och 8-cylindriga motorer jämnar tryckstötarna från olika cylindrar ut sig bättre så där är det inte så känsligt. Skulle man förse en B30 med ett modernt motorstyrsystem så skulle nog driftresultaten bli många gånger bättre.
Även om man kanske kan få en sådan där motor att bli stark på mycket låga varvtal så är det ändå inte tillrådligt att låta den gå kontinuerligt med lägre än kanske 2000 varv/min om man samtidigt vill ta ut effekt ur den. Detta med tanke på att kylvatten- och oljepumparna inte lämnar tillräckligt flöde vid lägre varv. Man bör också komma ihåg att ventilsätena är av ganska mjukt material som kan ställa till problem i samband med blyfri bensin eller gengas om motorn körs hårt en längre tid (i en personbil spelar det dock ingen roll). Troligen håller ventilsätena bättre om man kör på E85. B30F som satt i Californienutförandet av 164 har dock hårdare ventilsäten eftersom den redan från början var avsedd för blyfri bensin.
En viktig detalj om man ska använda en gammal bilmotor för elverk är att välja utväxling mellan motor och generator så att generatorn verkligen lämnar 50 Hz när motorn går med det varvtal som anses lämpligast för den. En synkronmaskin som ska leverera 50 Hz kan ju inte gå med vilket varvtal som helst utan det blir alltid 6000/n , där n är generatorns poltal som måste vara ett jämnt heltal. Möjliga generatorvarvtal är alltså 3000, 1500, 1000, 750, 600, 500 osv varv/min.
Det är också viktigt att ordna en bra varvtalsregulator så att motorn håller konstant varvtal ± några enstaka procent inom hela registret från ingen belastning alls till fullgas. Regulatorn måste vara så snabb att man inte riskerar övervarvning om lasten plötsligt kopplas bort (t ex om elverket går fullbelastat och generatorbrytaren plötsligt löser ut pga en kortslutning).
-
Om man bygger om B-30:an till en disel då?
-
Det är inte praktiskt möjligt. Dels tål inte vevpartiet de höga maximitrycken i en dieselmotor och dels skulle det innebära tillverkning av ett helt nytt topplock. Ska man absolut ha en diesel, så är det bättre att välja en motor som är konstruerad som diesel från början.
För körning på gengas är det som regel enklare att utgå från en bensinmotor, även om det finns somliga som har fått goda resultat genom att konvertera t ex Mercedesdieslar till ottomotorer (genom att ta bort förkammarinsatsen och montera tändstift istället för glödstift eller spridare) även om det innebär mycket verkstadsarbete - det kräver en välutrustad mekanisk verkstad om man ska göra det själv och om man måste lämna bort jobbet blir det för dyrt för att vara realistiskt. http://www.gengas.nu/bilder/gengaskalle.shtml (http://www.gengas.nu/bilder/gengaskalle.shtml)
Man kan i nödfall köra en diesel i "originalutförande" på gengas eller biogas, s k blandgas- eller dieselgasdrift. Men det brukar inte ge någon vidare bränsleekonomi och dessutom otrevliga avgaser pga den svårkontrollerade förbränningen. Så det får man nog se som en ren nödlösning för att hålla dieslar igång på gengas i kristider. Dessutom går det åt en liten mängd dieselolja som tändbränsle vid den sortens drift.
-
Hade hört B:30:an var överdimensionerad just för att klara dom extra påfrestningarna.
Och att det var tänkt bli en disel från början, men det kanske bara var hörsägen.
-
Det är nog tveksamt. Grundkonstruktionen är ju exakt densamma som för B20 men med två cylindrar till. Och B20 är helt enkelt en förstorad B18, som i sin tur har direkta anor från B16 och B4B.
Om B30 hade varit nämnvärt överdimensionerad så skulle ju motorn ha varit mycket tyngre än andra samtida raka 6:or med ungefär samma cylindervolym (t ex Opel, BMW, Mercedes). Men det är svårt att hitta någon liknande maskin av den generationen som är nämnvärt lättare än B30:ns 192 kg.
-
Generera el till nätet och mycket-mycket värme till hus/växthus (flera hus) är det något realistiskt man kan göra idag med gengas?
Finns det någon som säljer färdiga anläggningar där ute?
-
Generera el till nätet och mycket-mycket värme till hus/växthus (flera hus) är det något realistiskt man kan göra idag med gengas?
Finns det någon som säljer färdiga anläggningar där ute?
Man KAN göra det, men man ska vara medveten om att det går åt en hel del arbete för underhåll om man ska hålla en gengasanläggning igång kontinuerligt. Även om man lyckas automatisera bränslepåfyllning och asktömning så måste man räkna med rengöring av diverse filter varje eller varannan dag, byte av olja och oljefilter i motorn ungefär en gång i veckan, diverse "tyngre" service på motorn minst en gång i månaden. Man får också räkna med att härdring, munstycken, ev rost och andra utsatta delar i gasgeneratorn bränns sönder och måste bytas ut då och då.
Tänk på att en månads kontinuerlig drift av en bilmotor motsvarar att bilen körs ungefär 7000 mil! Om man använder sig av gamla personbilsmotorer ska man nog vara glad om man får en motor att hålla ett helt år under de här driftförhållandena.
-
Generera el till nätet och mycket-mycket värme till hus/växthus (flera hus) är det något realistiskt man kan göra idag med gengas?
Finns det någon som säljer färdiga anläggningar där ute?
På den tiden när jag var mer aktiv med gengas hade jag planer på att bygga just en sådan produkt. Tanken var då att använda stratified dowdndraft och inte köra motorn dygnet runt, utan bara under den tid man kör belysningen, men hur man får ut mest ekonomi ur det går ju att räkna på. Kör man växthusodling bör man nog nöja sig med att generera el till belysningen. För det blir mycket värme.
Jag ser det som realistiskt, och kanske att det skulle gå att få ekonomi i en sådan produkt. Jag kanske tar tag i det igen framöver :-)
/M
-
Man KAN göra det, men man ska vara medveten om att det går åt en hel del arbete för underhåll om man ska hålla en gengasanläggning igång kontinuerligt. Även om man lyckas automatisera bränslepåfyllning och asktömning så måste man räkna med rengöring av diverse filter varje eller varannan dag, byte av olja och oljefilter i motorn ungefär en gång i veckan, diverse "tyngre" service på motorn minst en gång i månaden. Man får också räkna med att härdring, munstycken, ev rost och andra utsatta delar i gasgeneratorn bränns sönder och måste bytas ut då och då.
Tänk på att en månads kontinuerlig drift av en bilmotor motsvarar att bilen körs ungefär 7000 mil! Om man använder sig av gamla personbilsmotorer ska man nog vara glad om man får en motor att hålla ett helt år under de här driftförhållandena.
Nu avsåg jag inte en gamal B-20 historia utan något modernt.
Fabriks-tillverkat, hel automatiskt osv.
-
Nu avsåg jag inte en gamal B-20 historia utan något modernt.
Fabriks-tillverkat, hel automatiskt osv.
Det blir helt klart en del jobb ändå. Beroende på hur mycket man kör den, men har man tillgång till någorlunda billig flis, så finns det helt klart ekonomisk potential.
/M
-
Förhållandena blir förstås mycket bättre om man utgår från en motor som från början är byggd för att tåla kontinuerlig drift, även om investeringskostnaden såklart drar iväg då.
(6) 400 HP Snow pumping engines Heath Pa (http://www.youtube.com/watch?v=WGJhWu_ydfI#)
Man måste också bestämma sig för vilken storlek på anläggning som man ska satsa på. Gengastekniken är ju mest beprövad och fungerar bäst för storleksordningen något eller några hundratal kW termisk effekt, dvs kanske 10-100 kW elektrisk effekt ut från en kraftvärmeanläggning. När man försöker skala upp och bygga större gasgeneratorer blir det ofta inte så lyckat, man får problem med bl a tjärhaltig gas. Å andra sidan så är det frestande att försöka bygga en större anläggning eftersom underhållskostnaden inte alls borde öka lika mycket som energiomsättningen...
-
Förhållandena blir förstås mycket bättre om man utgår från en motor som från början är byggd för att tåla kontinuerlig drift, även om investeringskostnaden såklart drar iväg då.
(6) 400 HP Snow pumping engines Heath Pa ([url]http://www.youtube.com/watch?v=WGJhWu_ydfI#[/url])
Man måste också bestämma sig för vilken storlek på anläggning som man ska satsa på. Gengastekniken är ju mest beprövad och fungerar bäst för storleksordningen något eller några hundratal kW termisk effekt, dvs kanske 10-100 kW elektrisk effekt ut från en kraftvärmeanläggning. När man försöker skala upp och bygga större gasgeneratorer blir det ofta inte så lyckat, man får problem med bl a tjärhaltig gas. Å andra sidan så är det frestande att försöka bygga en större anläggning eftersom underhållskostnaden inte alls borde öka lika mycket som energiomsättningen...
När jag räknar så börjar jag inte efter hur mycket jag vill generera utan hur mycket billigt biomassa jag har.
Mellan tummen och pek fingret 35-40kubik GROT/pinnved per år grattis plus ungefär lika mycket till minst, till mycket låg kostnad. Så en 70-100kubik redo att flisas upp per år.
Det finns väll ochså ett så högt elpris, så köpt biomassa, lönar sig, även om man inte tjännar något på värmen.
Även om jag aldrig har sätt någon siffra på det. Någon som vet?
Tanken är att kunna drifta under vinterhalv året, då jag ändå inte jobbar.
Tycker det borde finns någon som säljer anläggningar som klarar att driftas 12timmar om dagen under 5-6månader per år.
-
Så vitt jag vet finns inga serieproducerade anläggningar.
Men om du verkligen är intresserad och har kapitalet kan jag konstruera en åt dig.
/M
-
Tycker det borde finns någon som säljer anläggningar som klarar att driftas 12timmar om dagen under 5-6månader per år.
Inte säker på varför man ska ha en bilmotor till detta, eller ens en kolvmotor av något slag.
Har du såna mängder flis, avsättning för både elektricitet och värme så tror jag att en ångturbin är betydligt mer kostnads- och energieffektiv än en kolvmotor på gengas.
-
Inte säker på varför man ska ha en bilmotor till detta, eller ens en kolvmotor av något slag.
Har du såna mängder flis, avsättning för både elektricitet och värme så tror jag att en ångturbin är betydligt mer kostnads- och energieffektiv än en kolvmotor på gengas.
Jag vågar nog påstå att en ånganläggning innebär en mycket större "startsträcka" och högre investeringskostnader än en gengasanläggning. Ångturbiner finns ju inte som massproducerad billig "off-the-shelf"-vara på samma sätt som kolvmotorer gör, och det tillkommer ju en hel del annan dyr ångspecifik utrustning också - panna, kondensor, matarvattenanläggning osv osv.
För att det ska vara realistiskt att komma upp i nämnvärt bättre verkningsgrad hos en ånganläggning än man skulle kunna vänta sig i gengasfallet, så får man nog räkna med flera MW elektrisk effekt och 10-20 MW termisk effekt, dvs det hela blir i samma storleksordning som ett fjärrvärmeverk för en småstad.
Myndighetskraven när det gäller besiktning av tryckkärl, spårbarhet av material, godkännande av hållfasthetsberäkningar, dokumenterad kompetens hos svetsare osv gör det också svårt och dyrt att förverkliga småskaliga ånganläggningar.
När jag räknar så börjar jag inte efter hur mycket jag vill generera utan hur mycket billigt biomassa jag har.
Mellan tummen och pek fingret 35-40kubik GROT/pinnved per år grattis plus ungefär lika mycket till minst, till mycket låg kostnad. Så en 70-100kubik redo att flisas upp per år.
12timmar om dagen under 5-6månader per år.
Låt oss se hur stor anläggning Vasa81 skulle kunna tänkas vara intresserad av. Vi kan vara lite optimistiska när det gäller flistillgången.
Per år räknar vi med 100 m³ flis som ska brännas upp under 1800 timmar, dvs 56 liter flis per timme medan anläggningen är igång.
Enligt http://www.bioenergiportalen.se/?p=2045 (http://www.bioenergiportalen.se/?p=2045) är värmevärdet för flis ungefär 900 kWh/m³ , alltså 0,9 kWh/liter. Den termiska effekten blir 0,9 * 56 = ungefär 50 kW. Låt oss anta att det är rimligt att få ut 5 eller möjligen 10 kW elektrisk effekt. Elproduktionen blir alltså 9000-18000 kWh per år, och i bästa fall kan man kanske få en krona per kWh, mer troligt runt 50-60 öre i genomsnitt. Säg 12000 kWh/år á 55 öre, det ger alltså en bruttointäkt på 6600 kr/år. För den intäkten är det svårt att räkna hem en dyr anläggning byggd med fabriksnya komponenter.
Beträffande storlek på anläggningen så skulle det säkert passa utmärkt med en personbilsmotor och en gasgenerator av relativt liten typ.
-
Här kommer länkar med information http://gekgasifier.com/ (http://gekgasifier.com/)
Och http://www.mevagroup.se/ (http://www.mevagroup.se/) MEVA:s lösning var prissatt tidigare till 15 miljoner kronor ungefär gger 1200 kW el och 2200 kW värme de kör med en Cummins kolvmotor.
Det borde inte vara omöjligt att bygga något småskaligt själv.
-
Det är absolut inte omöjligt på något sätt.
Kolla in min site: www.gengas.nu (http://www.gengas.nu), där finns en del. Jag har iof inte skrivit på några år, men det kanske kommer en vår :-)
/M
-
Något som kanske är intressant i denna funderingen är en Stirlingpanna.
Demonstration of wood burning Stirling engine (http://www.youtube.com/watch?v=2LOcyjZthsg#)
Med denna så kan man få el och värme.
-
Stirling är inte så dumt, men verkningsgraden på de anläggningar man kan bygga själv brukar inte vara imponerande.
De ha dock andra fördelar.
/M
-
Stirling är inte så dumt, men verkningsgraden på de anläggningar man kan bygga själv brukar inte vara imponerande.
De ha dock andra fördelar.
/M
Va anser du som rimligt då ? Och vad är fördelarna så som du ser det ?
-
Nog tycker jag man bör komma upp över 10% iaf.
Fördelarna är att de går på värme, så de kan vara 100% bränsleflexibla. De går också att bygga själv med lite kunskap och maskiner.
Det finns ju exempel på soldrivna stirling t.ex. Då gör det ju inte så mycket att verkningsgraden är kass, energin är ju helt gratis. Man kan även köra dem på spillvärme.
En mindre Stirling skulle man ju t.ex. kunna köra på avgaserna från ett gengaselverk och få ut ännu lite mer elektricitet.
Gengasen har största fördelen i att det är hyggligt enkelt att bygga och acceptabel verkningsgrad. Dock är det lite kinkigt med underhåll och bränslets beskaffenhet. För en alternativare är det ofta attraktivt med lågt pris och en fungerande gengasanläggning är möjlig att bygga i princip gratis.
/M
-
Och en vedeldad stirling skulle vara svårare att bygga, underhålla och tillse att den har material?
Bygger man en flisvariant så kan man på ett förhållandevis enkelt sätt bli bränsleeffektiv och endast plocka ut värme/ el när man behöver det.
Verkningsgraden, det har jag inte nånn koll på men Kockums stirlingmotor har så pass hög verkningsgrad att den orkar driva en Ubåt.
-
Du måste skilja på verkningsgrad och effekt.
Om du har samma kunskap, materialtillgång och maskinpark som Kockums, så tror jag säkert att du kan bygga en väl så god stirling. En gengasanläggning kan du bygga med en vinkeslip och en svets.
/M
-
Låt oss se hur stor anläggning Vasa81 skulle kunna tänkas vara intresserad av. Vi kan vara lite optimistiska när det gäller flistillgången.
Per år räknar vi med 100 m³ flis som ska brännas upp under 1800 timmar, dvs 56 liter flis per timme medan anläggningen är igång.
Enligt [url]http://www.bioenergiportalen.se/?p=2045[/url] ([url]http://www.bioenergiportalen.se/?p=2045[/url]) är värmevärdet för flis ungefär 900 kWh/m³ , alltså 0,9 kWh/liter. Den termiska effekten blir 0,9 * 56 = ungefär 50 kW. Låt oss anta att det är rimligt att få ut 5 eller möjligen 10 kW elektrisk effekt. Elproduktionen blir alltså 9000-18000 kWh per år, och i bästa fall kan man kanske få en krona per kWh, mer troligt runt 50-60 öre i genomsnitt. Säg 12000 kWh/år á 55 öre, det ger alltså en bruttointäkt på 6600 kr/år. För den intäkten är det svårt att räkna hem en dyr anläggning byggd med fabriksnya komponenter.
Beträffande storlek på anläggningen så skulle det säkert passa utmärkt med en personbilsmotor och en gasgenerator av relativt liten typ.
Ja det blir tuft, även om man räknar vinterhalvår. Hamnar man max på 10000-15000kr vilket gör att en anläggning hamnar på max 150 papp i investering.
Vilket gör att du måste ha marknads mässig avsättning för värmen för att det skall bli intressant.
-
Min tilltänkta målgrupp var/är i första steget växthusodlare. De behöver både mycket el och mycket värme.
Har man stor egen förbrukning blir dessutom vinsten större eftersom köpepriset är högre än säljpriset.
/M
-
Min tilltänkta målgrupp var/är i första steget växthusodlare. De behöver både mycket el och mycket värme.
Har man stor egen förbrukning blir dessutom vinsten större eftersom köpepriset är högre än säljpriset.
/M
De behöver CO2 också.
-
Ja, det är ju en trevlig biprodukt :-)
-
Dubble Zenit Strömbergförgasare.
Trodde kamaxeln hette D-kam till dessa 303:or, men det kanske var marin.
Finns helt klart en hel del kamaxlar att välja på om man vill sänka varvtalet ytterligare.
Har en känsla av att även förgasarna bidrar till bättre bottenstyrka än insprutningen, men kanske har fel där.
De C303 B30motorer jag rivit i har haft A-kam. I volvo 164 med insprut var det K-kam. C-kam i dubbelförgasar164or (lite osäker på det sista)
C303 B30motorerna har 42 mm insugsventil och volvo 164 med k-jetronik insprutning hade 44 mm insugsventil. Äldre 164or hade 42 mm.
Och prexsis som Torbjörn skrev så hade terrängbilarna verkligen ett sjukt trångt och flödeströgt avgassystem. Inte konstigt att de hade så låg effekt... ::) ::)
-
Med ett ställbart kamdrev kan man göra väldigt mycket för att förända momentkurvan.
Om jag inte missminner mig har Torbjörn en bra anekdot om det ;-)
/M