Alternativ.nu
Övriga ämnen => Meka => Ämnet startat av: Norrsken skrivet 08 maj-16 kl 11:19
-
Kör i dagsläget en "helgammal" (dvs, snart veteranklassad) volvo, som är toppen på alla plan förutom bränslekostnaden. Så planen är att införskaffa en liten snålbil att ha till daglig pendling, och kanske även långturer...
Min tanke är en bränsleförbrukning runt halvlitern. Prisklass runt 50000. Får gärna vara billigare, om man har chans att hitta en fräsch bil, men inte så mycket dyrare. Tveksamheterna rör främst det här med lite nyare bilar, och hur pass verkstadskrävande de är. Vill ju inte att insparade soppapengen ska behöva gå till att behöva fixa småfel på verkstad, så det är ganska viktigt att hitta en bil som man kan göra småfixet själv.
Minimikravet är alltså att kunna byta lampor, slitdetaljer och göra allmän service själv. Det bör också gå någorlunda enkelt att felsöka...
Erfarenheter om olika märken och modeller mottages tacksamt.
-
...En bil med minst 1,6 liters motor annars blir den nog inte rolig på motorväg :D.... Titta gärna på opels bilar dom har skärpt upp sig rejält när det gäller rostskyddet,tillhör dom bättre...Brukar finnas billiga reservdelar till Opel...
-
...En bil med minst 1,6 liters motor annars blir den nog inte rolig på motorväg :D.... Titta gärna på opels bilar dom har skärpt upp sig rejält när det gäller rostskyddet,tillhör dom bättre...Brukar finnas billiga reservdelar till Opel...
Rolig behöver den absolut inte vara! Snål är trehundrasjuttioåttatusen gånger viktigare än rolig! Övriga saker jag värdesätter är bekvämlighet. Dvs, förarstolen är viktig, och det vet jag ju är individuellt, så det får jag lov att provsitta själv. Ljudnivån lär ju inte vara nåt extremt bra på en billig bil, men den behöver ju inte vara anskrämlig, som i Toyota aygon jag kör i tjänsten.
Opel har jag haft en. En corsa, från -98. Var väldigt nöjd med den. Vad jag vet så förbättrades rostskyddet på dem nån gång runt 2001. Frågan är, vilken modell som är vettigast. Den som tillverkades 2091-06 (eller om det var -07), eller den nyare? Det är markant mycket mer elektronik på de nyare. Frågan är, ställer det till problem? Och så det där med hur utrymmet i motorrummet är. Visst, en småbil är en småbil, det kommer man inte ifrån. Men kommer man åt att byta halvljus utan att plocka isär halva bilen?
-
Jag hade en -09 suzuki swift med 1,3l motor och 91hk och den var helt suverän. Gick utmärkt i motorvägshastighet, var snål och faktiskt ganska bekväm. Kamkedja så man slipper tänka på rembyten och lätt för en hemmafixare att laga. Skulle jag vilja ha en småbil i 50.000kr-klassen skulle jag åtminstone provköra en sådan innan jag bestämmer mig. Enda problemet som jag hört om är att de har relativt dåligt rostskydd, men om man hittar en fin och låter underredsbehandla så kommer den överleva länge.
-
Om man är ute efter en mycket bränslesnål bil som dessutom tål att köras på ganska stor inblandning av E85 så är ett tips att leta efter någon VAG-bil med 1,2 eller 1,4 liters TSI-motor. I min släkt finns nu två Skoda Fabia med den motorn, och det finns än så länge bara positiva erfarenheter av dem. Det är bara vid segdragning på riktigt låga varvtal som det märks att motorn är liten, vid normal landsvägshastighet känns bilarna minst lika starka som 10 år äldre fordon med 1,6 eller 1,8 l -motorer.
-
Fram till ungefär år 2000 brukar bilarna vara någorlunda möjliga att reparera. Sedan blir det svårt.
-
Jag skulle nog vilja säga att det är en flytande gräns - moderna bilar har alltid ansetts för komplicerade och innehållande okänd teknik för att vara lämpliga för hemmamekare, och det dröjer ca 10 år innan kunnandet om en viss bilgeneration är spridd till de djupa folklagren.
En sak som gör det mycket lättare på senare modeller är ju myndighetskraven på standardiserade diagnosgränssnitt, som har gällt från 1996 i USA och från 2001-2002 i Europa. På alla bilar av årsmodell 2002 och senare kan man alltså läsa av och radera felkoder, logga data från motorstyrsystem mm med billig och standardiserad utrustning. På japanska och amerikanska bilar går det som regel - åtminstone beträffande motorelektroniken - från 1996 och framåt.
Sen finns det naturligtvis en del biltillverkare som har lyckats - kanske avsiktligt, kanske av misstag - krångla till saker mer än nödvändigt på vissa modeller och generationer, men sådana saker ska man inte se som genomgående för alla bilar av t ex en viss årsmodell utan det gäller som sagt bara vissa tillverkare.
-
Jag skulle nog vilja säga att det är en flytande gräns - moderna bilar har alltid ansetts för komplicerade och innehållande okänd teknik för att vara lämpliga för hemmamekare, och det dröjer ca 10 år innan kunnandet om en viss bilgeneration är spridd till de djupa folklagren.
Som när bränsleinsprutningen blev i princip obligatorisk i slutet på åttiotalet och några år senare drabbade hemmafixarna. Då var det många som menade att bilar inte gick att laga längre, men idag är det nog fler som kan greja med insprutning än som kan greja med förgasare.
Generellt skulle jag säga att det fortfarande går bra att fixa dagens bilar. Enda problemet är att det är väldigt trångt i dagens motorutrymmen, speciellt om man har någon av bilmodellens större motorer. Exempelvis remmar på en bil med tvärställd motor, det kan vara riktigt svårt att komma åt.
-
Om man vill slippa skinnflådda knogar är det klokt att köpa en stor bil med det minsta motoralternativet som förekommer i just den karossen.
Det är också klokt att välja en bil där motor och kaross har konstruerats samtidigt inom samma projekt, det brukar inte vara helt lyckat om man i efterhand försöker klämma ner en maskin där rutinservicepunkter sitter på helt andra ställen än vad karosskonstruktören hade tänkt sig.
När det gäller diskussionen om kamrem kontra kamkedja, så ansågs det ju för 20 år sedan att en kedja under alla förhållanden var mer pålitlig. Men på senare år har det förekommit en hel del motorer med mindre lyckade kedjearrangemang. Kamremmarna har fått längre och längre livslängd, numera är det inte ovanligt att bytesintervallet är så långt som 16000 mil. Men då är det inte så roligt om man har en kamkedja som är utsliten efter samma körsträcka, och mycket dyrare att byta. En del av VAG-koncernens motorer har haft stora kamkedjebekymmer, likaså Toyota och Saab.
-
Sedan är det ju frågan om diesel eller bensin. Jag är ju lite förtjust i diesel (låg förresten i 87 km/h bakom en långtradare på lagstadgade 12m avstånd och fick 0,27 l/mil i snitt) men det är ju inte säkert att en småbil blir billigast om det kommer till extra service som kostar skjortan. Torbjörn skrämdes nyss med priser på partikelfilter t ex.
-
Tack för all input, det är sånt som är värdefullt!
Bensin eller diesel.. Tja, den frågan tycks ju nästan gå att svara på genom vilken ålder på bil som blir mest aktuell, då skatten är rätt hög på dieselbilar tillverkade före -07. Men då var det ju också det som Torbjörn skrev tidigare, om att partikelfilter kan bli onödigt dyrt att byta. Det gäller att väga risker mot vinster här... VW polo dieslar körde jag intjänsten för några år sen, och jag såg det som en utmaning att köra snålare än kollegorna. Brukade köra dem en bit under 0,4/mil. Min egen bensinpolo fick jag fasen inte under 0,65, vilket jag tyckte var på tok för mycket!
Om man är ute efter en mycket bränslesnål bil som dessutom tål att köras på ganska stor inblandning av E85 så är ett tips att leta efter någon VAG-bil med 1,2 eller 1,4 liters TSI-motor. I min släkt finns nu två Skoda Fabia med den motorn, och det finns än så länge bara positiva erfarenheter av dem. Det är bara vid segdragning på riktigt låga varvtal som det märks att motorn är liten, vid normal landsvägshastighet känns bilarna minst lika starka som 10 år äldre fordon med 1,6 eller 1,8 l -motorer.
Jag har spanat lite på just Skoda fabia. Även bensinarna verkar gå rätt snålt, och då kan det ju vara värt det med en lite äldre bil. Man ser också en hel del Skoda fabia som gått över 25000 mil, och det innebär ju rimligtvis att de håller ihop tilll de miltalen. Och det är ju bra även om man tänkt köpa en som gått mindre. Så, det vore jätteintressant att höra lite om hurpass trånga de är under huven. Går det enkelt att byta halvljus exempelvis? I polon jag hade fick jag skruva bort batteriet för att kunna byta halvljus, och det var väl lite onödigt, men ändå helt genomförbart. Även med en sjövild femåring som härjade järnet medan jag stod med näsan under huven och tjorvade... :P
Efter viss googling har jag lärt mig att kamkedjan tycks vara en svag punkt på vag-bilar. Jag blev dock inte riktigt klok på vilka modeller eller årtal det handlar om. Verkade gälla ganska nya bilar, men är det samma på modeller som är tio, tolv år? Det var ju lite surt, med tanke på en bil som i övrigt känns intressant. Så, hur märker man vid provkörning (ja, även senare förstås) om kedjan börjat sträckas? Läste om nån man som fått kedjehaveri på en polo, som hade lyckats byta kedja själv, för en tiondel av priset som verkstan skulle ta. Det vartydligen en smula besvärligt, men genomförbart.
Tack för tipset om Suzuki, fåret! Det är en modell som jag har noll koll på, så det är toppen att få info om!
Ang trånga motorutrymmen så lär det inte gå att byta halvljus på en Renault clio med mindre än att skruva bort framhjul, hjulhus och allt därikring. Så den går bort. Rent generellt kan man ju nästan se utifrån att motorutrymmet blivit mindre och mindre med åren. Både Skoda fabia och Opel corsa fick rejält minskad motorhuv vid modellskiftet där runt -07-08...
-
Det tycks inte vara alltför svårt att byta strålkastarlampor på Fabia '2011, min svåger har klarat av det själv.
Sen finns det ju en del bilar där det pga någon enkel miss har blivit mycket besvärligare än nödvändigt. Ett exempel är den äldsta generationen av Ford Focus, som fick en ny typ av strålkastarinsatser 2003-2004. Tyvärr glömde man visst bort att provmontera dem på bilar för Skandinavien som har en större batterihylla än de som säljs i varmare länder, resultatet är att på vänster sida går den prydliga luckan för lampbyte baktill på insatsen inte att öppna för att batterihyllan är i vägen. Ska man byta lampa där får man ta loss insatsen (tre skruvar varav en som man får krypa in under bilen för att lossa, samt lossa en av fästskruvarna för grillen så man kan vika ut den litegrann).
På Mercedes A-klasse, ett praktexempel på liten motorhuv, är det omständligt men väl beskrivet i bilens instruktionsbok hur det går till. Jag har för mig att man först skulle ta bort spolarburken eller expansionskärlet (beroende på vilken sida det är), sedan hissa upp bilen på domkraft, ta av framhjulet, peta loss en plastlucka i hjulhuset och den vägen sticka in handen för att byta lampa.
Chrysler 300M är också ett praktexempel. Där får man lossa främre kofångaren (några skruvar upptill på grillen och en mutter på vardera sidan som man kommer åt med hylsa och lång förlängare innanför en gummiplugg i hjulhuset), vika ner den, sedan lossa två skruvar uppifrån och dra fram strålkastarinsatsen.
De Renault Clio som jag har varit i kontakt med (omkring 2001 års modell) har inte verkat särskilt besvärliga att byta strålkastarlampa på. Däremot lär det ha varit ett elände på ena sidan på äldre Renault 5 (modellen med längsmonterad motor, före ca 1985).
När det gäller kamkedjan så verkar det bara vara vissa VAG-motortyper, huvudsakligen större sådana som har allvarliga problem. Dels den gamla VR6-motorn från 90-talet och dels en del nyare motorer runt 2 liters cylindervolym. På VR6-motorn är det riktigt omständligt eftersom man, åtminstone i en del bilmodeller, måste lyfta ur hela paketet med motor och växellåda och dela på det för att komma åt. Kamkedjan sitter nämligen i svänghjulsänden av den motorn.
Förmodligen skulle man slippa mycket problem även med de motorerna om man bytte olja lite oftare än vad VAG har rekommenderat.
På en del motorer kan man kolla i förebyggande syfte hur sliten kamkedjan är, även om det ofta innebär att man måste lyfta av ventilkåpa eller motsvarande. Det kan t ex finnas ett spår eller märke på tryckstången till en automatisk kedjespännare, när spännaren har gått ut så långt att märket är synligt är det dags att byta kedja. Eller också kan det vara frågan om att ta fram stållinjal och mäta avståndet mellan en spännskena och en fast punkt och jämföra med vad som står i verkstadshandboken.
På en del Saab-modeller från 80-talet kan man kolla kamkedjans status genom att ansluta en stroboskoplampa och kolla tändläget medan men varvar upp motorn mycket långsamt. Om tändinställningsmärket fladdrar vid vissa varvtal så tyder det på att kedjan är så sliten att spännaren inte längre kan hålla den sträckt.
-
Hmmm, har en 2007 diesel yaris med 250,000km på mätaren, ingen kamkedja bytt... Något man måste tänka på kanske...
-
Hur långt kör du? Tänk på att en bils värdeminskning snabbt äter upp det du sparar in i bensin.
(Sedan kan det ju finnas andra orsaker att byta till något nyare, som bekvämligheter och upplevd pålitlighet.)
-
fiat, lågt inköpspris . kostar inte mycket i reservdelspris . går billigt , låg skatt , dåligt rykte dock . något litet med twinair motor borde gå billigt fast har hört att den drar mer än de utlovat (självklart)
-
Hur långt kör du? Tänk på att en bils värdeminskning snabbt äter upp det du sparar in i bensin.
(Sedan kan det ju finnas andra orsaker att byta till något nyare, som bekvämligheter och upplevd pålitlighet.)
Visst. Sant. Svårigheten består dock i att hitta en bil som minskat färdigt i värde, och ändå inte slitits för hårt... Min Volvo var ett fynd, på det planet. Tänker man sig exempelvis en bil från 2005 går fortfarande ganska lätt att hitta exemplar med få ägare som skött bilen exemplariskt. Och kring de årtalen har bilen fallit såpass mycket att tidigare ägare har tagit den stora smällen. Ger man det lite tid så kan man säkerligen hitta en fräsch bil för mellan 20-40 lapp. Jag har satt gränsen nånstans runt 50.
Volvon har jag kört nästan 12000 mil, och jag har inte haft den i sex år ännu. Då har jag dessutom gått hemma och skrotat i ett och ett halvt år pga utbrändhet, och då blev det av naturliga skäl mindre köra då. Men bara sonens fotbollsträning blir nio mil i veckan, och nu när seriespelet har dragit igång så kan det bli över 17 mil för en enda match. Så ja, jag kör en hel del, och det är svårt att komma ifrån! Nu när jag har börjat jobba så är det himla trevligt att äntligen få en inkomst, men trist att upptäcka att pengarna ändå inte räcker till mer än mat och bensin.
-
Torbjörn, du som verkar ha lite koll på Skoda. Vad skulle du säga är för och nackdelar med dessa två exempelbilar?
http://www.blocket.se/orebro/Skoda_Fabia_1_2_Nybes_ev_avbet_875krx_36_66067406.htm?ca=13&w=2 (http://www.blocket.se/orebro/Skoda_Fabia_1_2_Nybes_ev_avbet_875krx_36_66067406.htm?ca=13&w=2)
http://www.blocket.se/skaraborg/Skoda_Fabia_1_4_TDI_GreenLine_Combi__80hk__65885887.htm?ca=13&w=2 (http://www.blocket.se/skaraborg/Skoda_Fabia_1_4_TDI_GreenLine_Combi__80hk__65885887.htm?ca=13&w=2)
-
lurigt med bilar...Nu vet jag inte vilken Volvo trådskaparen har men Volvo 240 serien stiger i värde vad man kan utläsa av blocket...Köper man nyare bil kanske man vill ha en helförsäkring vilket blir dyrare...Man får även se till att få med bra vinterdäck annars blir ju det en extra kostnad...Dragkrok kanske....Såg något test på glödlampsbyte, Opel låg inte så bra till där :D ... Dom där kamkedjemotorerna på Wolksvagen är nog från 2006 1,4l tsi motorer bland annat...En sådan bil är ju i princip värdelös trots tätare oljebyten än rekommenderat rasar dom vad man kan läsa. Dom har väl fuskat med materialet till kedjorna... Hört ett par skodaägare som haft trassel med växellådor,fönsterhissar o dyl...Här testar Vi bilägare någon skodamodell... http://www.vibilagare.se/test/begbil/begtest-skoda-fabia-12513 (http://www.vibilagare.se/test/begbil/begtest-skoda-fabia-12513)
-
Torbjörn, du som verkar ha lite koll på Skoda. Vad skulle du säga är för och nackdelar med dessa två exempelbilar?
[url]http://www.blocket.se/orebro/Skoda_Fabia_1_2_Nybes_ev_avbet_875krx_36_66067406.htm?ca=13&w=2[/url] ([url]http://www.blocket.se/orebro/Skoda_Fabia_1_2_Nybes_ev_avbet_875krx_36_66067406.htm?ca=13&w=2[/url])
[url]http://www.blocket.se/skaraborg/Skoda_Fabia_1_4_TDI_GreenLine_Combi__80hk__65885887.htm?ca=13&w=2[/url] ([url]http://www.blocket.se/skaraborg/Skoda_Fabia_1_4_TDI_GreenLine_Combi__80hk__65885887.htm?ca=13&w=2[/url])
Jag skulle nog definitivt föredra den översta annonsen eftersom det är en bensinare. Inga problem med partikelfilter och man blir inte anklagad för att vara miljöbov med avseende på kvävoxider och nanopartiklar i avgaserna.
-
Bilhandlaren har haft den bilen i nästan fyra månader nu, så det är nog prutläge. Men 64hk är lite i klenaste laget.
-
64 hk drar trots allt upp den i 110 km/h. Skall man inte dra släp så räcker det väl, men provkör så du inte blir missnöjd. Jag var nöjd med min bagge med 32 hk fast jag inte kunde rita svarta streck med den.
-
Bilhandlaren har haft den bilen i nästan fyra månader nu, så det är nog prutläge. Men 64hk är lite i klenaste laget.
Vart utläser du att bilhandlaren haft den i fyra månader (nyfiken på vad jag missat). Spanar ju på fler annonser, så det kan ju vara bra att kunna utläsa eventuellt pruttläkarna själv! :)
64 hk drar trots allt upp den i 110 km/h. Skall man inte dra släp så räcker det väl, men provkör så du inte blir missnöjd. Jag var nöjd med min bagge med 32 hk fast jag inte kunde rita svarta streck med den.
Släp får Volvon dra! Och 110 km/h räcker ganska långt, så länge den puttrar på någorlunda bekvämt där... Visst, jag erkänner glatt att det är skitroligt att bränna på med en fräsig v8, men det är sånt man får göra när man dejtar män med storlekskomplex, och sånt gör jag inte längre! ;)
-
Vart utläser du att bilhandlaren haft den i fyra månader (nyfiken på vad jag missat). Spanar ju på fler annonser, så det kan ju vara bra att kunna utläsa eventuellt pruttläkarna själv! :)
Skriv in regnumret här: http://biluppgifter.se/ (http://biluppgifter.se/)
-
:o ...Kan verkligen stå en dyrt o m man vill vara snåljoppe och bränna diesel i sin puttra :o ...Snacka om tickande bomb...
http://www.vibilagare.se/reportage/partikelfiltret-kan-bli-en-prisbomb-34306 (http://www.vibilagare.se/reportage/partikelfiltret-kan-bli-en-prisbomb-34306)
-
vad är det längsta du måste kunna köra i ett sträck utan att stanna för något?
Samt hur mycket kör du normalt per dag och hur mycket kör du max per dag?
Hur mycket kör du per år i genomsnitt?
Du ska kunna dra släp?
-
Skriv in regnumret här: [url]http://biluppgifter.se/[/url] ([url]http://biluppgifter.se/[/url])
Tack! :)
:o ...Kan verkligen stå en dyrt o m man vill vara snåljoppe och bränna diesel i sin puttra :o ...Snacka om tickande bomb...
[url]http://www.vibilagare.se/reportage/partikelfiltret-kan-bli-en-prisbomb-34306[/url] ([url]http://www.vibilagare.se/reportage/partikelfiltret-kan-bli-en-prisbomb-34306[/url])
Tack. Just nu lutar det åt en snålare bensinvariant. Om en bensinare drar 0,5, och en diesel 0,4 är skillnaden inte farlig...
vad är det längsta du måste kunna köra i ett sträck utan att stanna för något?
Samt hur mycket kör du normalt per dag och hur mycket kör du max per dag?
Hur mycket kör du per år i genomsnitt?
Du ska kunna dra släp?
Jag har 1,5 mil till byn, där jag hämtar barnet efter träningen. Drygt två mil till stan, med jobb, handling och annat. Långkörningar tänker jag mig lite då och då. Jag har familj och vänner utspridda lite varstans, och känner mig rätt isolerad här... Dra släp får Volvon göra. Tror det blir svårt att komma under 2000 mil/år. Längsta jag kör per dag... Tja, är det långtur så är det längsta jag kört på en dag 120 mil. Det var lite tröttsamt sista milen dock. Men 40-50 mil är inga konstigheter när man ska åka långt. Häromdagen blev det drygt sjutton mil för att pojken skulle spela fotboll, så elbil är rätt så uteslutet.
-
Tack! :)Tack. Just nu lutar det åt en snålare bensinvariant. Om en bensinare drar 0,5, och en diesel 0,4 är skillnaden inte farlig...Jag har 1,5 mil till byn, där jag hämtar barnet efter träningen. Drygt två mil till stan, med jobb, handling och annat. Långkörningar tänker jag mig lite då och då. Jag har familj och vänner utspridda lite varstans, och känner mig rätt isolerad här... Dra släp får Volvon göra. Tror det blir svårt att komma under 2000 mil/år.
Tänk på att de angivna förbrukningssiffrorna alltid är felaktiga. Förbrukningen mäts med en av EU standardiserad körmetod. Kommer du ihåg avgasskandalen, bilarna själv märkte när de blev testade och släppte ut mindre. Tror du inte det är så med testet av bränsleförbrukningen med. Dessutom verkar det inte vara någon verklighetstrogen metod hur som helst.
Nej jag rekommenderar att du alltid tittar på riktig förbrukningsdata, loggat av riktiga användare. Det är så du kommer att köra själv också, och inte enligt något EU-körschema. Den bästa siten för sådant är den tyska Spritmonitor. Leta upp din tilltänkta bil där och kolla vad den egentligen drar.
http://www.spritmonitor.de/en/search.html (http://www.spritmonitor.de/en/search.html)
Sen är förbrukningen inte hela världen. Skillnaden mellan 0,4 och 0,5 liter milen är 0,1 liter milen vilket blir 200 liter på 2000 mil. Med ett soppapris på 14 kr litern är det bara 2800 kr om året. Tänk på det när du tittar på en snålare bil som kostar betydligt mer än en törstigare. Nu ska man väl säga att letar du en begagnad bensinbil så kommer du knappast ligga i det spannet utan snarare köpa något som drar 0,6-0,8 liter milen.
Exempelsökning på den Skoda Fabia 1,2:an du länkade till, majoriteten av användarna kör runt 0,7 liter milen.
http://www.spritmonitor.de/en/overview/45-Skoda/398-Fabia.html?fueltype=2&vehicletype=1&constyear_s=2006&constyear_e=2009&powerunit=2 (http://www.spritmonitor.de/en/overview/45-Skoda/398-Fabia.html?fueltype=2&vehicletype=1&constyear_s=2006&constyear_e=2009&powerunit=2)
Om ett partikelfilter kostar 10.000 kr att byta så har du tjänat in den kostnaden på två år om du väljer diesel-Skodan istället som enligt Spritmonitor drar 0,52 bland majoriteten av de som kör. Då kommer du spara 5000 kr i bränslekostnader per år (räknat på 14 kr litern). Det som kan bli dyrt är skatten som är högre på äldre dieselbilar. På nyare bilar verkar det inte vara alls så stor skillnad. Du kan kolla skatten hos Transportstyrelsen
https://fu-regnr.transportstyrelsen.se/extweb (https://fu-regnr.transportstyrelsen.se/extweb)
-
De Fabia-exemplar som jag nämnde, brukar hålla sig omkring 0,53-0,57 l/mil. Det är alltså bensinmotorer, den ena av dem brukar gå på enbart bensin, på den andra drygas bränslet ut med ca 30 % E85 vilket inte verkar påverka förbrukningen alls.
Driftprofilen för dem rör sig om till större delen landsvägskörning. Den ena används för långa landsvägskörningar på 30-40 mil per gång varvat med småkörningar på några km, den andra används mest i till-och-från-jobbet-körningar, ca 2 x 20 km per dag på huvudsakligen 90-väg.
När det gäller servicebehov på dieselbilar så bör man tänka på att det inte bara är partikelfiltret som kostar pengar. Dieselmotorer sotar ner oljan mer än vad bensinare gör, så om man är ute efter lång livslängd är det lämpligt att byta olja och oljefilter med inte alltför långa intervall. Ofta är det också kortare bytesintervall på kamrem, bränslefilter mm på dieselbilar. På moderna dieslar med common rail-system så har man alltid risken för haveri på högtryckspump, krånglande spridare mm hängande över sig, äldre typer med mekanisk dieselpump, eventuellt med överordnad elektronisk styrning, verkar mer driftsäkra.
-
Tänk på att de angivna förbrukningssiffrorna alltid är felaktiga. Förbrukningen mäts med en av EU standardiserad körmetod. Kommer du ihåg avgasskandalen, bilarna själv märkte när de blev testade och släppte ut mindre. Tror du inte det är så med testet av bränsleförbrukningen med. Dessutom verkar det inte vara någon verklighetstrogen metod hur som helst.
Nej jag rekommenderar att du alltid tittar på riktig förbrukningsdata, loggat av riktiga användare. Det är så du kommer att köra själv också, och inte enligt något EU-körschema. Den bästa siten för sådant är den tyska Spritmonitor. Leta upp din tilltänkta bil där och kolla vad den egentligen drar.
[url]http://www.spritmonitor.de/en/search.html[/url] ([url]http://www.spritmonitor.de/en/search.html[/url])
Sen är förbrukningen inte hela världen. Skillnaden mellan 0,4 och 0,5 liter milen är 0,1 liter milen vilket blir 200 liter på 2000 mil. Med ett soppapris på 14 kr litern är det bara 2800 kr om året. Tänk på det när du tittar på en snålare bil som kostar betydligt mer än en törstigare. Nu ska man väl säga att letar du en begagnad bensinbil så kommer du knappast ligga i det spannet utan snarare köpa något som drar 0,6-0,8 liter milen.
Exempelsökning på den Skoda Fabia 1,2:an du länkade till, majoriteten av användarna kör runt 0,7 liter milen.
[url]http://www.spritmonitor.de/en/overview/45-Skoda/398-Fabia.html?fueltype=2&vehicletype=1&constyear_s=2006&constyear_e=2009&powerunit=2[/url] ([url]http://www.spritmonitor.de/en/overview/45-Skoda/398-Fabia.html?fueltype=2&vehicletype=1&constyear_s=2006&constyear_e=2009&powerunit=2[/url])
Om ett partikelfilter kostar 10.000 kr att byta så har du tjänat in den kostnaden på två år om du väljer diesel-Skodan istället som enligt Spritmonitor drar 0,52 bland majoriteten av de som kör. Då kommer du spara 5000 kr i bränslekostnader per år (räknat på 14 kr litern). Det som kan bli dyrt är skatten som är högre på äldre dieselbilar. På nyare bilar verkar det inte vara alls så stor skillnad. Du kan kolla skatten hos Transportstyrelsen
[url]https://fu-regnr.transportstyrelsen.se/extweb[/url] ([url]https://fu-regnr.transportstyrelsen.se/extweb[/url])
I så fall undrar jag hur faaan majoriteten kör egentligen?!
Jag knappade för skojs skull in den modell av Opel corsa jag själv hade, och det verkar som att majoriteten körde den på 0,64 liter milen... Jag körde min på ganska nära 0,5, och på långkörningar neråt 0,48, trots att jag var betydligt tuffare på gaspedalen på den tiden än jag är nu. Hittar inga uppgifter från Trafikverket på den modellen, men för de som är snäppet nyare var siffran 0,58.
Jag, har även kört min gamla Volvo på 0,8 med de däcken som satt på när jag köpte den. Med nyare däck har den dragit 0,9 om vi skött servicen. På sistone har det varit svårt att få den under litern, trots nyservad. Misstänker att inblandningen av E85 har ökat. Och av den anledningen är det ju intressant med en motor som fixar högre inblandning av E85 utan att förbrukningen skenar iväg!
På de bilar jag kört i jobbet som haft färddator har jag roat mig med att sänka förbrukningen för de senaste 100 kilometrarna. Och enda gången jag inte lyckats är de gånger jag haft tre stopp på ett par kilometer. Kör jag minsta lilla landsvägssträcka så sänker jag förbrukningen. Och då har ändå många kollegor fått eco-drivingutbildning av jobbet. Så jag vågar påstå att jag är hyfsat kapabel att köra snålt!
-
I så fall undrar jag hur faaan majoriteten kör egentligen?!
...
Kör jag minsta lilla landsvägssträcka så sänker jag förbrukningen. Och då har ändå många kollegor fått eco-drivingutbildning av jobbet. Så jag vågar påstå att jag är hyfsat kapabel att köra snålt!
Snålkörning är kul. Kanske påverkas Spritmonitor av att det är i grunden en tysk site med många tyska användare och de kör fort på motorvägarna. Hastigheten påverkar bränsleförbrukningen något enormt. Kör man 80 pannor istället för 110 på motorvägen vilket ju är fullt möjligt utan att irritera någon så sänker man förbrukningen en hel del.
-
När det gäller servicebehov på dieselbilar så bör man tänka på
...
Lustigt, under 8 år jag hängt på forumet ser jag att du aldrig missar en chans att racka ner på dieselbilar; hur usla och kostsamma de är. Konstigt att de är så populära att på kontinenten är över hälften av nybilsförsäljningen är dieslar.
Har stor respekt för ditt kunnande inom allehanda ottobaserade motorer och verkligen glad att du gillar att dela med dig av den. Men misstänker att du börjat skruva på mopeder i din barndom, sen en massa bensinvolvos, vidare till andra bensinfordon kanske yrkesmässigt (då Sverige länge sen inte hade så många dieslar) och aldrig "kommit in" på dieslar vilket till slut gjort att det är ett skrämmande läger och du måste i varje inlägg befästa dina positioner (trist).
Önskar att du som moderator kunde väl haft en lite mer neutral hållning?
Nu har du talat om vilka kostnader en dieselbil har.
Vilka extra kostnader har en bensinbil som du inte redovisar?
Hur står sig andrahandsvärdet på en bensinbil jämfört med diesel-dito? (tips, kolla blocket: dieslar med samma mil är alltid mycket dyrare)
Hur ofta byter du tändstift, tändfördelare på en dieselbil?
Hur ofta behöver du justera förgasaren på en dieselbil?
Hur ofta behöver du byta inspruten på en modern bensinbil och vad kostar det?
Hur står sig dieselbilens lägre förbrukning i en totalekonomisk kalkyl?
Hur står sig dieselbilens längre livslängd i en totalekonomisk kalkyl? Få kör bensinbilar över 30.000 mil längre, medans dieslar ofta går det dubbla.
Nä lite balans i kalkylen va ;D
-
Smällde ihop en tabell med några slumpmässigt utvalda bilar med både bensin- och dieselvariant.
Förbrukningen är från Spritmonitor och bör reflektera verklig skillnad mellan modellerna.
På 30.000 mil spar man alltså 76.000 - 89.000 kr på att välja dieselbilen, i bränslekostnader.
Hur många partikelfilterbyten (som man inte ens gör på bilar med självgenererande filter) och extra oljebyten är detta?
Och efter 30.000 mil så har man en bensinbil värd betydligt mindre än en diesel-dito.
-
Glöm inte skillnaden i fordonsskatt, speciellt på den där gamla passaten du tagit med i listan. Om det skiljer 3000kr per år så blir det 30.000kr på tio år, det gör ganska stor skillnad i beräkningen.
-
Glöm inte skillnaden i fordonsskatt, speciellt på den där gamla passaten du tagit med i listan. Om det skiljer 3000kr per år så blir det 30.000kr på tio år, det gör ganska stor skillnad i beräkningen.
Du har rätt, skatten var tidigare en riktig killer. Tog mest med passaten för jag ägde en sån innan (och körde 0,52 i snitt med den)
Idag är väl skillnaden försumbar på miljöklassade bilar. Någon med siffror på motsvarande bilars skatt?
-
Tittar på blocket just nu.
Årsmodell 2005 och nyare, mer än 30.000 mil:
Bensinbilar 71 st
Dieselbilar 460 st
Då det har sålts ungefär lika många diesel- som bensinbilar kan man inte tolka det på så många andra sätt än att dieselbilar har ett betydligt högre ekonomiskt värde efter 30.000 mil. Dvs bensinbilarna är vid detta miltal oftare slutkörda, värdelösa, skrotfärdiga och man måste helt enkelt köpa en helt annan bil för sitt fortsatta färdande.
Vad gör det för ens totala ägandekostand?..
-
Det är väl snarare så att folk som kör väldigt mycket har köpt en dieselbil, och det är därför det finns så många sådana långmilare?
-
Lustigt, under 8 år jag hängt på forumet ser jag att du aldrig missar en chans att racka ner på dieselbilar; hur usla och kostsamma de är. Konstigt att de är så populära att på kontinenten är över hälften av nybilsförsäljningen är dieslar.
Har stor respekt för ditt kunnande inom allehanda ottobaserade motorer och verkligen glad att du gillar att dela med dig av den. Men misstänker att du börjat skruva på mopeder i din barndom, sen en massa bensinvolvos, vidare till andra bensinfordon kanske yrkesmässigt (då Sverige länge sen inte hade så många dieslar) och aldrig "kommit in" på dieslar vilket till slut gjort att det är ett skrämmande läger och du måste i varje inlägg befästa dina positioner (trist).
Önskar att du som moderator kunde väl haft en lite mer neutral hållning?
Nu har du talat om vilka kostnader en dieselbil har.
Vilka extra kostnader har en bensinbil som du inte redovisar?
Hur står sig andrahandsvärdet på en bensinbil jämfört med diesel-dito? (tips, kolla blocket: dieslar med samma mil är alltid mycket dyrare)
Hur ofta byter du tändstift, tändfördelare på en dieselbil?
Hur ofta behöver du justera förgasaren på en dieselbil?
Hur ofta behöver du byta inspruten på en modern bensinbil och vad kostar det?
Hur står sig dieselbilens lägre förbrukning i en totalekonomisk kalkyl?
Hur står sig dieselbilens längre livslängd i en totalekonomisk kalkyl? Få kör bensinbilar över 30.000 mil längre, medans dieslar ofta går det dubbla.
Nä lite balans i kalkylen va ;D
Mina egna dieselerfarenheter baserar sig dels på en massa skruvande med kompisars dieselmercor i ungdomen på 80-talet, dels tunga fordon i militärtjänsten, dels diverse traktorer, motorredskap mm på senare år. Jag har haft en egen dieselbil, Peugeot Partner '97 som tyvärr inte blev så långlivad pga att en epatraktor plötsligt stod ivägen. Jag hann i alla fall med att bl a renovera dieselpumpen på den. De nyaste dieslar jag har skruvat med själv eller bistått med rådgivning om har varit tillverkade kring 2003-2005.
Den främsta anledningen till att dieselbilar är (eller var) så populära nere på kontinenten är lyckad lobbyverksamhet från de biltillverkare som under 90-talet lade ner enorma summor på vidareutveckling av dieseltekniken och sedan till varje pris försöker rädda sina investeringar sedan det har visat sig att man inte kommer i närheten av ottomotorernas fördelar ur miljösynpunkt beträffande kväveoxider, partikelutsläpp mm utan att antingen fuska på olika sätt eller påverka myndigheterna till att anpassa avgasbestämmelser och provningsmetoder så att dieselfordonen passar in i dem.
Jag ogillar mycket bestämt de här kraven på partikelfilter som tar bort s k pm10-partiklar, dvs i princip det grova, svarta, synliga sotet, medan de mikroskopiska pm2,5 -partiklarna, som är de som verkligen är hälsofarliga och cancerframkallande, slipper igenom utan vidare. Faktum är att enligt vissa uppgifter lär en dieselmotor utan partikelfilter ha mindre cancerogena avgaser, eftersom en stor del av pm2,5 klibbar ihop med de grövre partiklarna längre bort i avgassystemet där temperaturen är lägre.
Och kväveoxidproblemen är ju mycket väl ältade i massmedia på senare tid. Det är intressant att gränsvärdena på kväveoxider (även kallat NOx) är så lindrigt satta även för de högsta miljöklasserna av dieslar, att en bensinmotor av 70-talstyp, helt utan avgasrening, i stort sett skulle klara dem. Medan det råder mycket strängare kväveoxidkrav för bilar med andra bränslen.
Man kan också notera att åtskilliga länders myndigheter har börjat bli mer skeptiska till dieselbilar på senare år, redan före den senaste skandalen. Frankrike, som ju tidigare var ett mycket dieselvänligt land, har t ex infört restriktioner för personbilsdieslar i Paris. I Norge lär något liknande förekomma i Oslo. Och främsta anledningen till detta var att man, efter många års mätningar, har märkt att luftkvaliteten inte har förbättrats så mycket som man skulle kunna vänta sig om man tittar på hur myndighetskraven för olika slags utsläpp har skärpts för nyare årsmodeller.
Ett annat argument mot dieslar är att om man skulle ställa om till icke-fossil (eller bara inhemsk) bränsleförsörjning av befintlig bilpark så skulle det krävas rent orimliga åkerarealer för att odla oljeväxter för att få fram någonting liknande dieselbränsle. Jag har hört en siffra att om man skulle odla raps på all åkermark som överhuvudtaget går att använda för detta ändamål i Sverige, så skulle det kunna täcka 7 % av Sveriges dieselförbrukning. Produktion av biobränslen som mer eller mindre lätt kan ersätta bensin är betydligt mer arealeffektiv.
Beträffande servicefrågorna för bensinbilar så gäller följande:
Tändfördelare har knappast förekommit på bensinbilar de senaste 15 åren. Och på de sista generationerna bilar med fördelare var det ytterst sällan något överhuvudtaget behövde göras med den. Visst hände det ibland att folk bytte fördelarlock och rotor, men oftast i onödan. En del bilar hade mindre lyckade typer av pulsgivare för brytarlös tändning i fördelaren som kunde gå sönder någon gång emellanåt. Sådana pulsgivare finns även på bensinbilar utan fördelare samt på modernare dieslar, och kan gå sönder emellanåt där också. Men då sitter de någonstans vid vevaxeln eller kamaxeln.
Tändstiftsbyte är ju ingen nämnvärd kostnad, och sedan biltillverkarna fick tillgång till elektroniska tändsystem med väl kontrollerad tändenergi osv så håller tändstiften mycket länge, det är inte ovanligt med bytesintervall på 10000-15000 mil.
Insprutningssystemet är det så gott som aldrig frågan om att byta komplett. Visst ska bränslefiltret bytas förebyggande på en del bilmodeller, en och annan givare kan gå sönder osv, men sådant förekommer ju i precis samma omfattning på dieslar. Spridarna krånglar ytterst sällan och om de ändå gör det så beror det nästan på yttre åverkan (t ex svår överhettning i samband med att motorn har blivit av med kylvattnet under drift, eller förorening som följd av dåliga piratbränslefilter som släpper ifrån sig ludd).
Det faktum att bensininsprutningssystemen arbetar med mycket lägre tryck än dieselsystem gör ju också att det är lättare att få pumpar, tryckregulatorer, spridare mm att bli driftsäkra, och de blir också mindre känsliga för smuts. De flesta bensininsprutningssystem arbetar med mellan 2,5 och 5 bar, vissa s k centralinsprutningssystem som förekom på 80- och 90-talet var nere runt 1 bar. Äldre dieslar med mekanisk insprutningspump brukar röra sig med 100-200 bar och moderna commonrail-system har ännu högre tryck.
I praktisk körning, åtminstone under svenska förhållanden, så är skillnaden mellan bensin och diesel mycket mindre än bränsledeklarationerna antyder. I all synnerhet vintertid, då många moderna dieselbilar kör en värmare under stora delar av körtiden.
Det är ingen skillnad på livslängd mellan bensin- och dieselbilar, däremot har ju skatteregler mm gjort att många av de bilägare som har långa årliga körsträckor har köpt en ny dieselbil, så de får många mil på mätaren under de första åren då bilen har ett relativt högt värde i förhållande till körsträckan. När bilar skrotas idag är det mycket sällan som motorn är direkt utsliten, det är andra saker (t ex rost eller allmän risighet) som fäller avgörandet att köra bilen till skroten. De vanliga orsakerna till att en motor "tog slut" för 25 år sedan eller ännu längre tillbaka, nämligen utslitna kolvringar och cylinderlopp, har i stort sett upphört att existera sedan svavelhalten i bensin och diesel sänktes under 90-talet, förmodligen har det också bidragit en hel del att motoroljorna har förbättrats. Om man idag lyfter av toppen på en motor som har gått 20000-30000 mil i en personbil så brukar man inte hitta ett spår av vändkanter, och cylinderloppen är inte mer slitna än att man fortfarande kan se honingsreporna från fabriken. Givetvis med undantag för enstaka misslyckade konstruktioner.
-
Tittar på blocket just nu.
Årsmodell 2005 och nyare, mer än 30.000 mil:
Bensinbilar 71 st
Dieselbilar 460 st
Då det har sålts ungefär lika många diesel- som bensinbilar kan man inte tolka det på så många andra sätt än att dieselbilar har ett betydligt högre ekonomiskt värde efter 30.000 mil. Dvs bensinbilarna är vid detta miltal oftare slutkörda, värdelösa, skrotfärdiga och man måste helt enkelt köpa en helt annan bil för sitt fortsatta färdande.
Vad gör det för ens totala ägandekostand?..
Och du tror inte att det är tvärt om, nämligen att bensinbilsägarna är mer nöjda med sina åk och mindre benägna att sälja dem än vad dieselägarna är?
-
Och du tror inte att det är tvärt om, nämligen att bensinbilsägarna är mer nöjda med sina åk och mindre benägna att sälja dem än vad dieselägarna är?
Du är rolig du. ;D ;D ;D
Kolla V70 diesel vs bensin. Bensinarna går för runt halva priset. Måste vara väldigt nöjda ägare som vill bli av med bilarna så pass billigt.
-
..man inte kommer i närheten av ottomotorernas fördelar ur miljösynpunkt beträffande kväveoxider, partikelutsläpp mm utan att antingen fuska på olika sätt eller påverka myndigheterna till att anpassa avgasbestämmelser och provningsmetoder så att dieselfordonen passar in i dem.
Du har rätt i att dieselbilar släpper ut mer föroreningar som är farliga för den omedelbara närmiljön. Därför är de inte särskilt lämpliga i högre koncentrationer, ex.vis. städer, men det är väl knappast där vi alternativar bor heller. När det gäller det stora problemet världen står inför, global uppvärmning, är CO2-utsläppen boven och det är dirkt relaterat till mängden bränsle man förbränner. Dvs. lägre förbrukning, bättre för miljön.
Ett annat argument mot dieslar är att om man skulle ställa om till icke-fossil (eller bara inhemsk) bränsleförsörjning av befintlig bilpark så skulle det krävas rent orimliga åkerarealer för att odla oljeväxter för att få fram någonting liknande dieselbränsle. Jag har hört en siffra att om man skulle odla raps på all åkermark som överhuvudtaget går att använda för detta ändamål i Sverige, så skulle det kunna täcka 7 % av Sveriges dieselförbrukning. Produktion av biobränslen som mer eller mindre lätt kan ersätta bensin är betydligt mer arealeffektiv.
Det finns redan skogsråvara att tanka om man vill till dieselbilar. Ska du jämföra odling av drivmedel på åkermark så kan du jämföra raps med majs-etanol. Vad har du för värden per hektar här?
Beträffande servicefrågorna för bensinbilar så gäller följande:
Sammanfattningsvis. Jag är inte tillräckligt kompetent att peka ut vilka de höga kostnaderna är på bensindrivna bilar och du vill inte heller själv nämna dem frivilligt. Gemensamt är dock en del givare, till dieselbilens specifika nackdel talar partikelfilterbyten och tätare oljebyten MEN väg detta mot snålare motor så har du redan nollat den differensen.
Det är ingen skillnad på livslängd mellan bensin- och dieselbilar,
Jo. Det är det.
Hur många bensinbilar går 50.000 mil och längre?
Åter igen, kolla begagnatmarknaden. Över 3 ggr fler dieselbilar som överlevt det miltalet än bensinare. Och mycket dyrare är dieslarna. Det reflekterar deras användbarhet.
Vet inte varför du envisas med att bortse från hårda fakta.
Har du någon plausibel förklaring till varför samtliga yrkeschaufförer väljer dieselbilar? Det har inget med .. eh .. ekonomin i bilägandet att göra? Trots högre skatt, trots partikelfilter, trots allt. Så kör alla taxichaufförer, budbilar, yrkesmänniskor dieselbilar. Har samtliga dessa fel tror jag att du har ett uppdrag att höja Sveriges BNP med mätbart antal procent.
-
:D ...Glöm inte Volvos ödödliga rödblockare :D ...Där kan man snacka miltal :D.. Läste om diselbilar på ett forum,dom med självrengöring av partikelfiltret (en kostnad som lätt kan drabba en andrahandsköpare) Verkar som dom fungerar som bläckstråleskrivare :D ...plötsligt ökar dieselförbrukningen markant...blir en dold kostnad om systemet får för sig att rensa stup i kvarten...
-
Diesel blir mycket billigare för oss på landet än bensinbil. Ligger bensin på 12kr/l så får man diesel för 8kr/l och där till lägre förbrukning.
-
Men hur ofta skrotas en bil för att motorn är utsliten? De flesta skrotas ju på grund av rost. Väldigt sällan man ser någon bensinmotor som är utsliten, och skulle något lager bli dåligt eller kamaxeln eller vad det kan vara, så går det att byta. Det samma kan hända i en diesel, skillnaden är att när dieselpumpen krånglar så är den svår att renovera själv hemma.
-
Du har rätt i att dieselbilar släpper ut mer föroreningar som är farliga för den omedelbara närmiljön. Därför är de inte särskilt lämpliga i högre koncentrationer, ex.vis. städer, men det är väl knappast där vi alternativar bor heller. När det gäller det stora problemet världen står inför, global uppvärmning, är CO2-utsläppen boven och det är dirkt relaterat till mängden bränsle man förbränner. Dvs. lägre förbrukning, bättre för miljön.
Kväveoxiderna har också stor betydelse för den globala miljön, dels genom växthuseffekt och dels genom att en del av dem bildar salpetersyra tillsammans med vatten.
Det är ändå betydligt lättare att konvertera en ottomotor för drift på icke-fossilt bränsle, än en diesel.
Det finns redan skogsråvara att tanka om man vill till dieselbilar. Ska du jämföra odling av drivmedel på åkermark så kan du jämföra raps med majs-etanol. Vad har du för värden per hektar här?
Nja, i ytterst små kvantiteter (t ex tallolja som uppstår som biprodukt i vissa massafabriker). DME-pilotanläggningen har det väl fattats nedläggningsbeslut på nu? Under kriget raffinerade man trätjära till något som åtminstone gick att använda som bränsle till tändkulemotorer, den tekniken skulle man säkert kunna använda även idag men det är ju en förutsättning att man har avsättning för allt träkol som bildas som biprodukt.
Majs-etanol produceras väl knappast idag, i varje fall inte annat än i USA eller möjligen Mexico. Och den etanol som görs där går inte på export utan används för låginblandning i bensin på hemmamarknaden.
Sammanfattningsvis. Jag är inte tillräckligt kompetent att peka ut vilka de höga kostnaderna är på bensindrivna bilar och du vill inte heller själv nämna dem frivilligt. Gemensamt är dock en del givare, till dieselbilens specifika nackdel talar partikelfilterbyten och tätare oljebyten MEN väg detta mot snålare motor så har du redan nollat den differensen.
Det finns redan idag ottomotorer som är gott och väl i klass med dieslar när det gäller verkningsgrad och låg bränsleförbrukning i praktisk körning. Skulle vi jämföra med dieslar som är nertvingade i samma kväveoxidutsläpp som ottomaskinerna, så är frågan om inte otto börjar bli överlägsen ändå.
Jo. Det är det.
Hur många bensinbilar går 50.000 mil och längre?
Åter igen, kolla begagnatmarknaden. Över 3 ggr fler dieselbilar som överlevt det miltalet än bensinare. Och mycket dyrare är dieslarna. Det reflekterar deras användbarhet.
Som redan sagt, det där hänger snarare ihop med olika användningssätt för bilarna under deras första år.
Vet inte varför du envisas med att bortse från hårda fakta.
Har du någon plausibel förklaring till varför samtliga yrkeschaufförer väljer dieselbilar? Det har inget med .. eh .. ekonomin i bilägandet att göra? Trots högre skatt, trots partikelfilter, trots allt. Så kör alla taxichaufförer, budbilar, yrkesmänniskor dieselbilar. Har samtliga dessa fel tror jag att du har ett uppdrag att höja Sveriges BNP med mätbart antal procent.
Jag kan inte hålla med om det påståendet. Visst finns det ganska många dieselbilar inom yrkesmässiga branscher, men jag har en känsla av att andelen dieslar bland nyanskaffade sådana fordon var som högst för ca 10-15 år sedan och nu är på väg nedåt, efter alltför många ledsamma erfarenheter. Det finns också mycket slentrian där, man har alltid kört diesel och fortsätter med det utan att fundera så mycket på saken. Jag har inte längre någon kontakt i taxibranschen, men jag vet en taxiåkare som för ca 7-8 år sedan hade bestämt sig för att aldrig mer köpa en diesel, åtminstone aldrig mer en VAG-diesel. Han hade haft flera bilar som stod på verkstaden nästan jämnt.
I en del sammanhang, t ex järnvägs- och militärfordon, har dieseln såklart en fördel genom det mindre brandfarliga bränslet. Det är också lättare att klara militärens hårda krav på radiostörningar med en motor som inte behöver något tändsystem.
-
Haha, vilken diskussion det blev! ;D
Och nåja. 745:an jag hade tillsammans med exet gick som en klocka på 58000 mil, men en inbrottare gjorde visst skrot av den. Så min erfarenhet av gamla bensinbilar är att de bara går och går! Den Volvo jag kör nu är ju nästan ny i sammanhanget, har bara gått 28000 nånting... Och även om jag är ute efter nåt snålare så anser jag nog den bilaffären vara bland det mer lyckade man kan göra. Väldigt mycket bil för pengarna. En helfräsch bil som går och går utan en massa krångel! Just soppaförbrukningen är nog det enda negativa, faktiskt! Och den är såpass gammal att all värdeminskning redan var bortgjord!
Jag inser att det finns för och nackdelar med både bensin och diesel, men just nu lutar det lite mer åt bensin, då jag kollar lite mer på modeller med runt tio år på nacken. Och då är skatten en fet skillnad. Angående värdeminskning så lär jag förlora de pengar jag lägger på bilköpet. Jag räknar med att den bil jag köper kommer jag att slita ut själv. Så kan jag köpa en bensinare från 06 för 30000, som drar en halvliter, är det att jämföra med en diesel från -08 för att inte skatten ska bli för kännbar, och då klättrar prislappen genast upp till 50000... Typ.
Ang taxibilar så har jag intrycket att miljöbränslen som biogas har kommit stort i den branschen. Diesel blir mycket billigare för oss på landet än bensinbil. Ligger bensin på 12kr/l så får man diesel för 8kr/l och där till lägre förbrukning.
Vart köper du dieseln för 8 kr litern?
-
Vart köper du dieseln för 8 kr litern?
Antingen genom någon form av momsfiffel eller också är det s k fuldiesel - t ex stulet från skogsmaskiner, gammal svavelhaltig dieselolja från något beredskapslager, tillvaratagen eldningsolja från skrotade villaoljetankar, begagnad transformatorolja eller hydraulolja. Men det är knappast troligt att man kan få tag i förstklassigt dieselbränsle på ärligt sätt till det priset.
-
skulle jag mot förmodan köpa någon ny bil tror jag det hade blivit en från elio motors . ska tydligen dra 0.27 L/mil bensin , bra pendlingsbil och för småsvängar tror jag och skapligt pris , dom påstår ju att de ska släppa den till försäljning iaf
-
Vart köper du dieseln för 8 kr litern?
Gårdstanken.
-
vad är det för volvo du har nu föresten ? och någon har ju nämnt volvos rödblockare , en vän till mej som är en ganska välkänd motorbyggare påstod att man kan få en en gammal rödblockare att dra 0.65 om det är rätt insprutssystem och att man renoverar och bearbetar både block och topp . han talade om bmw lager som passade som var smalare för lägre friktion och viktning av kolvar och vevstakar . tänkte om det vore bättre att uppdatera bilen du har kanske ?
-
vad är det för volvo du har nu föresten ? och någon har ju nämnt volvos rödblockare , en vän till mej som är en ganska välkänd motorbyggare påstod att man kan få en en gammal rödblockare att dra 0.65 om det är rätt insprutssystem och att man renoverar och bearbetar både block och topp . han talade om bmw lager som passade som var smalare för lägre friktion och viktning av kolvar och vevstakar . tänkte om det vore bättre att uppdatera bilen du har kanske ?
De snålaste rödblocksmotorerna är B200K och B230E, dvs de sista utförandena utan katalysator och med hög kompression, tilltagen för 98-oktanig bensin. Men så lågt som 0,65 kan man knappast komma annat än vid ren landsvägskörning och utpräglad ecodriving. Jag vet dock ett dokumenterat fall av en 740 '87 med B230E och automatlåda som drog 0,72 på långkörning Katrineholm - Sundsvall.
Därnäst kommer B230F av årsmodellerna 88B till 91 eller 92 , senare årgångar av B230F drar mer eftersom det kom strängare krav på kväveoxidutsläpp ca 1993 och Volvo löste det på enklast möjliga sätt genom senare tändförställningskurvor. Man ville kanske inte kosta på någon omfattande omkonstruktion av en motorgeneration som ändå var på utgående.
De första B230F, fram till årsmodell 88A, har mycket låg kompression eftersom de är anpassade för 91-oktanig bensin och de får följaktligen också högre förbrukning.
Om man har en Volvo från sent 80-tal så bör man vara medveten om att det finns flera olika fel som kan orsaka hög bränsleförbrukning utan att det märks på motorns gång och utan att en halvkunnig mekaniker kan inse vad som är galet.
Om motorn har EGR (avgasåtercirkulation), som t ex B230E och K-motorerna, så drar den - tvärt emot vad man vid första anblicken skulle tro - mer bränsle om EGR-systemet inte fungerar. Detta för att motorn har så tidig tändförställningskurva att den får tendens att spika om det inte återcirkuleras några avgaser, och eftersom tändsystemet har knacksensor så ställs tändningen rejält mycket senare för säkerhets skull i det läget, och då ökar förbrukningen.
Om det är något fel på knacksensorn - t ex skadat kablage, fukt och ärg i kontakten eller att sensorn inte är korrekt monterad på motorblocket - så ställs tändningen också sent för säkerhets skull. Och före '88B tänds inte eventuell motorelektronikvarningslampa för sådana fel.
På B230F kan en halvdålig lambdasond ge hög bränsleförbrukning. Antingen för att lambdaregleringen sker för långsamt och med stora svängningar i bränsleblandningen, eller för att blandningen blir för fet hela tiden. Insprutningssystemet kan nämligen inte upptäcka alla tänkbara fel på en åldrad lambdasond utan tror i vissa lägen på signalen från en trasig lambdasond trots att resultatet blir helt uppåt väggarna. Det enda lambdasondsfel som får motorelektronikvarningslampan att tändas är om det skulle vara totalt avbrott i den.
På bilar som har gått mycket långt, och i synnerhet om det dessutom har varit oljigt i motorrummet en längre tid, så är det vanligt med fel i kabelstammarna på vänster sida av motorn. Isoleringen på ledningarna blir spröd om den utsätts för värme och olja länge, och då är det lätt hänt att det blir kortslutningar i kabelstammen med ologiska fel som resultat. Volvo verkar ha använt en sämre kvalitet av pvc-isolerad kabel än alla andra europeiska biltillverkare på den tiden.
Ett fel som bara förekommer på E-motorer är att styrtrycksventilen (även kallad varmkörningsregulator) kan kärva ihop, med resultat att motorn antingen får fet kallstart- och varmkörningsblandning hela tiden eller också att den blir svårstartad och går dåligt i kallt tillstånd pga att ventilen har fastnat i "varmt" läge. Den går att plocka isär och fixa till om man är mycket försiktig och renlig av sig, men det är inget som man ska ge sig på i dammig bilverkstadsmiljö.
Det är så gott som aldrig lönsamt att ge sig på stora mekaniska arbeten på motorn i en gammal bil för att få ner bränsleförbrukningen. Även om man kanske kan sänka förbrukningen några % så får man knappast igen den kostnad man har lagt ner på arbetet inom rimlig tid.
-
b200k har jag haft en (varvvillig rackare) , som många blandar ihop med b230k med heron toppen (har haft en sån med) , nej det var ju givetvis i landsvägskörning han talade om . jag har faktiskt kommit ner i 0.7 med en 1979 volvo 240dl i jämn fart upp till tärnaby (4personer + packning) , dock med en 1989 b230f motor i som var förgasarkonverterad (nyrenoverad pierburg) samt med m46 och lite andra enkla knep, så jag tror inte det ska vara totalt omöjligt med 0.65 om det är rätt årgång på motorn . kan man göra mycket själv är det ju knappast dyrt med volvo grejer ? sen om den är totalt slut så vore det ju såklart ingen idé
-
och just dom årgångarna du nämner säger han att man ska bygga på 88b - 92
-
fast ska man åka billigt (i dagens mått mätt) så är ju inte volvo rödblock optimalt att bygga på direkt
-
Diesel blir mycket billigare för oss på landet än bensinbil. Ligger bensin på 12kr/l så får man diesel för 8kr/l och där till lägre förbrukning.
Gårdstanken.
Hur många kubik kan man komma ner och köpa av dig?
-
Ja, det där med att köpa svart av de som har gårdstank kan knappast vara så vanligt idag. Dels är det färre som har tank och så är det ju knappast billigare att köpa hem om man inte har verksamhet som har skattelättnad. Här tömde jag tanken för säkert 10 år sedan eftersom regler om invallning, besiktning och myndighetsavgifter med marginal åt upp den lilla vinsten i literpris att ta hem några kubik. Och när priset snabbt steg på diesel så ökade stöldrisken också.
-
Köp fartygsdiesel istället.
-
Köp fartygsdiesel istället.
Har du tillgång till det?
-
Köp fartygsdiesel istället.
Helt perfekt om man gillar att gå.
Kompisen kom över ett par fat sånt och tankade det på sin bil, det gick ett tag sedan fick han promenera och skaffa nytt filter.
Det hände en gång till nånn vecka senare.
-
Helt perfekt om man gillar att gå.
Kompisen kom över ett par fat sånt och tankade det på sin bil, det gick ett tag sedan fick han promenera och skaffa nytt filter.
Det hände en gång till nånn vecka senare.
Jag har bekanta som kört på det förut i äldre fordon och det var inget problem.
I och för sig hade de filter på farmartankarna.
-
Har du tillgång till det?
Inte längre
-
Den dieseln jag fick erbjudande om att köpa gick visserligen inte att köra på om vintern då den var för tjock i kyla men på sommaren skulle den vara bra. Men jag köpte aldrig någon, eftersom man var tvungen att köpa per kubik och det hade jag inte plats till
-
Skriv in regnumret här: [url]http://biluppgifter.se/[/url] ([url]http://biluppgifter.se/[/url])
Haha, "Det finns 8 st fordon registrerade på samma brukare." Jag ser ut som en målvakt.
-
Men hur ofta skrotas en bil för att motorn är utsliten? De flesta skrotas ju på grund av rost. Väldigt sällan man ser någon bensinmotor som är utsliten, och skulle något lager bli dåligt eller kamaxeln eller vad det kan vara, så går det att byta. Det samma kan hända i en diesel, skillnaden är att när dieselpumpen krånglar så är den svår att renovera själv hemma.
När min 242 med glödtändande B230A blev stående vid vägkanten lät jag skroten hämta den där den stod och köpte en sprillans ny bil istället. Så visst händer det. Skrotat en bil pga rost har jag aldrig gjort, plåt är billigt.
-
Hur många kubik kan man komma ner och köpa av dig?
Köp från Finland eller ännu hellre Danmark de har mycket bättre skatter än vi.
-
Haha, "Det finns 8 st fordon registrerade på samma brukare." Jag ser ut som en målvakt.
Något säger mig att den sortens fordonsägare är överrepresenterad på detta forum :)
-
Jag har sju fordon stående på mig, men tre finns inte längre, en är felaktigt exporterad och en är såld till brorsan för flera år sedan så egentligen är det bara två :P
-
Det där var en smidig sida! Och med ett klick så såg jag att ett fordon tydligen inte blivit överfört på nuvarande ägare och att jag dessutom borde städa upp...
-
Den dieseln jag fick erbjudande om att köpa gick visserligen inte att köra på om vintern då den var för tjock i kyla men på sommaren skulle den vara bra. Men jag köpte aldrig någon, eftersom man var tvungen att köpa per kubik och det hade jag inte plats till
Det där låter som s k FN-diesel, dvs sådan som upphandlas centralt av FN, ofta via mer eller mindre korrumperade oljenasare, och levereras till bl a svenska FN-förband. Den brukar vara utblandad med så mycket emulgeringsmedel och vatten som är möjligt utan att den blir tydligt grumlig. Dessutom är den ofta kraftigt svavelhaltig.
Den svenska FN-styrkan som var i Liberia för ca 10 år sedan var tvungen att halvera oljebytesintervallet på alla fordon och elverk när man körde på det bränsle som FN levererade. Vid ett tillfälle fraktades en CV90 med hydraulikhaveri hem till Sverige med fartyg för reparation, den var tankad med FN-diesel och när den hade lossats från båten i Göteborg, temperaturen var väl ungefär +10 grader, så gick det inte att få igång motorn på det där bränslet.
-
Kanske var därför dom ville bli av med den här dieseln. Tur man inte köpte något.
-
Jag blev med Skoda idag. En bensinare 1,2:a från 2008. Hade spanat mer på årsmodellerna 2005-2007, men nu hittade jag denna till rätt pengar, och inte oöverstigligt långt bort. Så jag hoppas verkligen att det är något vettigt!
-
Jag blev med Skoda idag. En bensinare 1,2:a från 2008. Hade spanat mer på årsmodellerna 2005-2007, men nu hittade jag denna till rätt pengar, och inte oöverstigligt långt bort. Så jag hoppas verkligen att det är något vettigt!
Har du gjort bort dig så är vi två. Efter mycket funderande köpte jag en av samma generation. Bara kört 1500 mil än så länge men är mycket nöjd.
-
Har du gjort bort dig så är vi två. Efter mycket funderande köpte jag en av samma generation. Bara kört 1500 mil än så länge men är mycket nöjd.
Hittills nöjd. Bara att ha fungerande ac i det här sommarvädret är guld! Kör den på 0,54, och det tycker jag är helt okej!
-
Ett tips när det gäller AC på VAG-bilar av den generationen (ca 2004-2005 och fram till idag), gäller även en del andra märken som t ex Saab och Opel:
Om det blir problem med AC:n (t ex att kyleffekten avtar eller den lägger av helt och hållet), så felsök omedelbart och ta reda på vad problemet beror på, skjut inte upp det till vårkanten nästa år. Till skillnad från på äldre bilar så finns det ingen magnetkoppling till AC-kompressorn, utan den snurrar med hela tiden oavsett om det behövs kyla eller inte, sedan är det en mekanism inne i kompressorn som styr kyleffekten. Om vi nu antar att det skulle bli en läcka i AC-anläggningen så att allt kylmedium ger sig iväg, så slutar också oljecirkulationen att fungera, och då skär kompressorn snart ihop även om man inte har AC igång. Och om kompressorn har havererat så blir reparationen dyrare än nödvändigt. Inte bara pga ett kompressorbyte utan även för att den rasade kompressorn kan ha spritt skräp i systemet.
På vissa bilar, där kompressorn drivs av en egen rem, är det förstås lätt gjort att lägga av remmen om man måste använda bilen innan man hinner åtgärda AC:n.
-
Ett tips när det gäller AC på VAG-bilar av den generationen (ca 2004-2005 och fram till idag), gäller även en del andra märken som t ex Saab och Opel:
Om det blir problem med AC:n (t ex att kyleffekten avtar eller den lägger av helt och hållet), så felsök omedelbart och ta reda på vad problemet beror på, skjut inte upp det till vårkanten nästa år. Till skillnad från på äldre bilar så finns det ingen magnetkoppling till AC-kompressorn, utan den snurrar med hela tiden oavsett om det behövs kyla eller inte, sedan är det en mekanism inne i kompressorn som styr kyleffekten. Om vi nu antar att det skulle bli en läcka i AC-anläggningen så att allt kylmedium ger sig iväg, så slutar också oljecirkulationen att fungera, och då skär kompressorn snart ihop även om man inte har AC igång. Och om kompressorn har havererat så blir reparationen dyrare än nödvändigt. Inte bara pga ett kompressorbyte utan även för att den rasade kompressorn kan ha spritt skräp i systemet.
På vissa bilar, där kompressorn drivs av en egen rem, är det förstås lätt gjort att lägga av remmen om man måste använda bilen innan man hinner åtgärda AC:n.
Tack för tipset! Lite svårt dock att mörka om den lägger av mitt i vintern... Eller finns det nåt knep för det också, för oss som inte har uppvärmt garage?
-
Sannolikheten för att något allvarligt ska hända är mindre på vintern, då allting är kallt och kylmedietrycket lågt.
-
Jag har sju fordon stående på mig, men tre finns inte längre, en är felaktigt exporterad och en är såld till brorsan för flera år sedan så egentligen är det bara två :P
kostar inte det pengar? registreringsavgift måste ju betalas så länge bilen finns i registret.
Själv äger jag inga bilar längre personligen,kör bara företagsbilar. där har jag tre att välja på,rover 75,citroen berlingo, Ford transit-78. transiten körs dessutom bara som veteranfordon så den är i stort gratis.Det är en nostalgibil från min ungdom när man raggade tjejer,utrustad som van med fräck lackeringgangsterkeps ,stereo i lastutrymmet ihop med snygg madrass var succe på den tiden.
Dock rekommenderar jag ingen att köra veteranbil som bruksbil,svårt att hitta delar,miljöhänsyn,inget krockskydd samt låg standard.
just transiten är dessutom värdelös på vintern,kör fast i snö direkt pga bakhjulsdrift.
köp en så ny bil som ekonomin tillåter,undvik bilar med kända rostproblem.kolla också kostnader för service,kamremsbyten m.m.
Ulf
-
kostar inte det pengar? registreringsavgift måste ju betalas så länge bilen finns i registret.
Själv äger jag inga bilar längre personligen,kör bara företagsbilar. där har jag tre att välja på,rover 75,citroen berlingo, Ford transit-78. transiten körs dessutom bara som veteranfordon så den är i stort gratis.Det är en nostalgibil från min ungdom när man raggade tjejer,utrustad som van med fräck lackeringgangsterkeps ,stereo i lastutrymmet ihop med snygg madrass var succe på den tiden.
Dock rekommenderar jag ingen att köra veteranbil som bruksbil,svårt att hitta delar,miljöhänsyn,inget krockskydd samt låg standard.
just transiten är dessutom värdelös på vintern,kör fast i snö direkt pga bakhjulsdrift.
köp en så ny bil som ekonomin tillåter,undvik bilar med kända rostproblem.kolla också kostnader för service,kamremsbyten m.m.
Ulf
Vadå? Jag har kört min 72:a som bruksbil i 10-15 år. Inga som helst problem med reservdelar. Några dagar om jag har brottom och 1 månad om jag är snål.
-
Sannolikheten för att något allvarligt ska hända är mindre på vintern, då allting är kallt och kylmedietrycket lågt.
Okej. Då hoppas jag att det håller länge! Polon jag hade köpte jag mitt i vintern. Ac:n skulle funka sas det. Märkte först mär det blev sommar och varmt att den inte funkade nåt vidare alls! Mindre kul...
just transiten är dessutom värdelös på vintern,kör fast i snö direkt pga bakhjulsdrift.
köp en så ny bil som ekonomin tillåter,undvik bilar med kända rostproblem.kolla också kostnader för service,kamremsbyten m.m.
Just bakhjulsdriften är ju en av de bästa sakerna med Volvon! Framhjulsdrift däremot är som gjort för att fastna. Så ny bil som möjligt är inte egentligen min melodi. Gillar när värdeminskningen i stort sett är bortgjord. Så jag säger snarare såpass gammal bil att priset gör det okej att köra den tills den tar slut! Jag har inte nerver till att hålla på och sälja och byta och ha mig, så de pengar jag köper bil för har jag bränt. Därav tilltalas jag även av en komplett ifylld servicebok, men föredrar att göra framtida service själv. Nu blev det en relativt ny bil ändå, men pris och övriga omständigheter var rätt.