Alternativ.nu
Odling => Grönsaker => Ämnet startat av: torpjens skrivet 26 maj-12 kl 14:08
-
Hej!
Om jag vill försöka bli delvis självförsörjande så måste jag kunna odla grönsaker och kanske lite äpplen. Ni som är både odlare och självhushållningsintresserade kanske kan ta en funderare på vad man egentligen behöver odla och vilken odlingszon som krävs för att det ska fungera hyfsat.
Jag förstår att Zon 1 är bäst, men där är också fastigheterna dyra. Jag tittar f.n. kring västernorrland och jämtland. Kan det funka tro?
Vänligen
Jens
-
Har odlat i skåne zon 1, stockholm zon 3-4 och Dalarna zon 5-6.
Skåne kan man tro är det enklaste och mest effektiva MEN där fanns helt oväntade och jobbiga problem som gjorde arbetet oerhört krävande:
vildsvin, vind och sork. Har aldrig grävt så mycket i hela mitt liv, hopplöshetskänslan låg många gånger nära till hands. Man lägger ju ner sin själ i de där landen, och det blir så nedslående att göra om igen och igen. Blev det inte sabbat av vildsvin så blåste småplantorna sönder eller regnade bort. Tror jag sådde morötter tre-fyra gånger första året.
Dalarna och Stockholm innebär en lite kortare säsong, men eftersom vädret är stabilare och mindre stormigt än skåne så har jag upplevt att resultatet i mängd grönsaker i slutänden blir detsamma eller bättre, dessutom med mindre arbetsinsats, i de "nordligare" zonerna. Vanliga grönsaker som sallad, broccoli, kål, potatis, bönor osv ser jag fördelar med att inte odla i skåne, medan känsligare varelser som aprikoser, magnolia, kronärtskockor, kiwi osv behöver värmen.
Det bästa odlingsåret har varit i stockholm, vi var två engagerade som hjälptes åt och kunde då börja skörda en del i juni, och hade grönsaker ända till november. Lagringsmöjligheter saknades, så även potatis och morötter som man annars lagrar konsumerades direkt. Det vare en kolonilott på 100 m2.
Viktigare än odlingszon är vad du vill odla, hur mycket tid du kan lägga ner och läget på gården, om det blåser eller inte, om det finns sork eller inte, om det finns vildsvin eller inte, om det finns rådjur eller inte, om du har tillgång till vatten och hjälp eller inte.
Så jämtland/västernorrland ja absolut om du gillar mat som trivs där.
-
Hej, tack för fint svar!
Så jämtland/västernorrland ja absolut om du gillar mat som trivs där.
;D Vad trivs där? Jag tänker mest på näring, att täcka behoven av fett, kolhydrater, vitaminer och spårämnen. :-\ För djuren behövs väl lite spannmål, för oss människor krävs spannmål, potatis, kålrötter och grönsaker så att vitamin- och spårämnesbehov täcks till 80%.
Alltså, ni fattar inte hur lite jag vet. :o Jag vill bo så att jag klarar att bli 80% självförsörjande på mat räknat i näringsvärde. Måste ha köttdjur (annan diskussion, vet det men det är faktum) för proteiner, de måste då få mat odlad åt sig och dessutom måste jag och resten av de som bor där få växter så att vi klarar att täcka 80% av RDI av allt man får via växter om man äter husmanskost. Det är alltså en vision eller ett mål. Vad det blir i praktiken är en annan sak. ;)
Vänligen
Jens
-
Tänk på vad du äter nu? VAD vill du odla själv och hur mycket kött vill du äta? Sen är det bara att räkna.. ;)
Tänk på att på alla ställen i Sverige som varit bebodda sedan länge har det förekommit självförsörjning till största delen. Sen skiljer det sig vad man ätit och odlat i olika delar av landet. Hö kan man slå på de flesta ställen. Att då välja djur som till största delen lever på hö är en bra ide, kaniner, får?? De behöver bära säd till dräktiga honor, just innan de ska föda. Vill du äta säd? I så fall behöver du troligen häst eller traktor att bruka marken med. I norr har man mer levt på korn och råg, medan det är vanligare med vete och havre söder ut.
Jag har odlat i zon 3, samt 4-5, har dock inte varit självförsörjande på mjölkprodukter eller säd. I söder fanns mer kållarver.. sen beror det ju mycket på jorden vad som funkar bra att odla. Det kanske gör lika mycket som vilken zon det är.
Jag tror man får bosätta sig där man vill bo och sedan jobba så gott man kan efter förutsättningarna som finns där. Människor har bott i norra Sverige länge och det kan du med om du vill. Tror dock det går åt mer mark till samma skörd längre norr ut? Har jag rätt eller fel? Somrarna är ju annars ljusare i norr....
-
Sen måste det ju vara GOTT också, det räcker inte med att man får rätt näring... ;)
Jag odlar i zon 4, det mesta går bra även om man för förså de allra känsligaste grödorna. Men nästan allt går bra, med lite pyssel, även kokbönor. Vill du absolut odla sådana så är nog zon 4 ungefär gränsen, även om man alltid kan trixa med växthus och sånt.
Om man tänker på näring så är det ju bra med många olika sorter. Rotfrukter, ärter och bönor mättar. Gröna blad är inte mycket mat, men fullsmockat med nyttigheter. Pumpa och vintersquash är en A-vitaminbomb som håller sig långt in på våren. O.s.v.
Vill du ha lite kött ibland eller ska det stå på bordet varenda dag? Det styr ju vilka och hur många djur du behöver. Inledningsvis är det antagligen lättast att satsa på små djur och mycket grönsaker/rotfrukter/baljväxter för att sedan skaffa större djur om du vill.
Titta gärna historiskt på de platser du funderar kring. Den berättar mycket om vad som fungerar bra i ett område. Här i Sjuhärad har man haft små åkerlappar och kålgårdar, men stora slåtterängar och betesmarker. Man satsade mer på djur än på sädesodling och sålde boskapsprodukter för att köpa säd och andra vegetabilier (självhushållningen "förr i världen" är delvis en myt...). Mycket mjölkprodukter, fisk och tunnbröd med ärtmjöl i i min barndoms Jämtland är förstås inte en slump. För att bara ta ett par exempel.
-
Hej!
Av prisskäl tittar jag mest på Västernorrland och Jämtland. Till rimligt pris verkar man kunna hamna på zon 4-6 men i värsta fall zon 7. Jag kan inte äta vare sig mjölkprodukter eller baljväxter (blir kräkig och dan av proteinerna) så jag räknar med 1 kg kött/person och vecka.
Jag har inte kommit så långt att jag tittar på några specifika platser. Snarare så att jag försöker ringa in vilka län eller kommuner som är rimliga i avvägningen mellan pris och odlingsbarhet. Kanske måste sökandet utökas till Värmland, Gävleborg och Dalarna också. I norra Norrlands inland är ju priserna finfina men där är odlingszonen 7 eller 8 så det går antagligen bort. Söder om linjen genom Gävle och Mora samt närmast Norge är priserna orimliga, liksom längs stora delar av kusten. I det som blir kvar är frågan då hur stor hänsyn man ska ta till odlingszonen.
Vänligen
Jens
Edit: Mora...
-
Jag har ingen riktig ork att räkna eller nåt att backa upp mina argument med, men min erfarenhet säger mig att zon 5 funkar med lite pyssel, men det är bra mycket roligare att odla i zon 4...
Tänk på att det lokala läget gör stor skillnad. Ligger marken på en sluttning och vätter den i så fall åt söder? Grattis! Finns det en hyfsad sjö alldeles nära? Gör odlingsklimatet bättre. En hel del kan man göra själv, söderväggar och vindskydd. Rekommenderar en bok i köksodling från biblioteket och ett stort lass tålamod i att prova och prova igen. Samt lantraskaniner för köttet. :-D
-
Det finns billiga ställen i Skaraborg också, särskilt Töreboda kommun - zon 3.
-
Marks kommun, södra (gamla) Älvsborgs län har dragit till sig en hel del alternativare. Helt OK huspriser vad jag förstår och dito självhushållningsmöjligheter.
-
Välkommen till Jämtland!! (lite i förskott då)
Här har vi bra jordar och långa långa ljusa sommarnätter. Potatis, morötter och liknande - inga problem, persikor lite kinkigare troligen (fast vem vill leva på persikor??). Det finns bra (finska t ex) äppelsorter som är härdiga här också.
Allt går, det är ibland bara en lite större utmaning när man bor här ;D
-
Har inte människor i gågna tider levat på självhushåll i varierande omfattning och på varierande sätt från Treriksröset till Smygehuk? Uppblandat med byteshandel och efterhand penningekonomi. Odlingszonen (eller varför inte bördigheten och klimatet) påverkar nog mest hur tätt människorna kan bo, om de ska leva på s.k. självhushåll.
-
Har inte människor i gågna tider levat på självhushåll i varierande omfattning och på varierande sätt från Treriksröset till Smygehuk? Uppblandat med byteshandel och efterhand penningekonomi. Odlingszonen (eller varför inte bördigheten och klimatet) påverkar nog mest hur tätt människorna kan bo, om de ska leva på s.k. självhushåll.
Givetvis. Fast man har såklart odlat/producerat/jagat/fiskat/ätit ganska olika saker...
-
Här i Jämtland slipper man också mördarsniglarna. ;)
Potatis, morötter, palsternacka, blomkål, brysselkål, rödbetor, grönkål, zucchini, vintersquash, lök av alla sorter, persilja, dill, gräslök, timjan, rosmarin, rabarber, äpplen, surkörsbär, vinbär, krusbär, aronia, hallon, jordgubbar, blåbär...
Växthus för tomater, gurka, chili, paprika och basilika tex...
Det går att leva gott på odlingen i Jämtland! ;D
Det jag känner att jag kan sakna är möjligheten att ha plommon... Det hade varit jäkligt gott...
/Sara
-
Bor nu i zon 5, har tidigare bott i zon 7.
Du ska inte stirra dig blind på zon utan det beror mycket på i vilket läge
den mark ligger som du ska odla på.
De flesta rotsaker går att odla i zon 7, vinbär, hallon och jordgubbar går också bra.
Fruktträd har det varit lite sämre med men det har kommit ganska många nya sorter som
klarar även den zonen.
Tomater, chili, paprika, blomkål, vitkål, purjo, gurka och sånt får man fördriva några veckor inne.
Det går alldeles utmärkt att vara till stor del självhushållande även i zon 7.
För övrigt är det korn och havre som odlas här uppe, men jag vet att de även odlat vete här,
kan kanske vara nån sort som inte finns längre.
Somrarna här uppe är det ljust dygnet runt, så det växer så det knakar.
Ett kallväxthus kan förlänga perioden flera veckor.
Sen finns det ju massor med bär i skogen, blåbär, lingon, hallon och hjortron.
Hälsningar från torpet
-
Hej!
Av prisskäl tittar jag mest på Västernorrland och Jämtland. Till rimligt pris verkar man kunna hamna på zon 4-6 men i värsta fall zon 7. Jag kan inte äta vare sig mjölkprodukter eller baljväxter (blir kräkig och dan av proteinerna) så jag räknar med 1 kg kött/person och vecka.
Jag har inte kommit så långt att jag tittar på några specifika platser. Snarare så att jag försöker ringa in vilka län eller kommuner som är rimliga i avvägningen mellan pris och odlingsbarhet. Kanske måste sökandet utökas till Värmland, Gävleborg och Dalarna också. I norra Norrlands inland är ju priserna finfina men där är odlingszonen 7 eller 8 så det går antagligen bort. Söder om linjen genom Gävle och Mora samt närmast Norge är priserna orimliga, liksom längs stora delar av kusten. I det som blir kvar är frågan då hur stor hänsyn man ska ta till odlingszonen.
Tror det skulle gå mycket enklare om du känner efter vad du längtar efter. Vatten, skog, fjäll, odlingslandskap?!?! Hem? RÄtta känslan? Odla går alltid, lite olika saker, men så att du klarar dig är helt rimligt i nästan hela landet.
Svårare än att odla är att nära sina relationer och sitt sammanhang. Där har jag valt fel ett par gånger, och vis av erfarenhet råder jag dig att välja från hjärtat snarare än efter uträkningen om vad som borde vara bra. Det blir ändå fel, om du egentligen längtar till något annat.
Känns det du längtar efter ouppnåoeligt, så se vad du kan göra åt saken, vad du kan kompromissa med och vad som är viktigare än helt nödvändigt. Längtar du till tystnad spelar det ingen roll hur fantastiskt billig marken intill motorvägen är, du kommer inte må bra där ändå. Är du supersocial är det osannolikt att du mår bra 20 mil från närmsta granne, är du lat behöver du se till att bo i närheten av någon som kan fixa saker de dagar du känner för att göra annat än stapla ved, fixa staket och rensa ogräs.
Ju ärligare man är inför sig själv om sin längtan, desto mer sannolikt är det att man genomför ett smart drag som håller i längden.
Ditt ställe finns där, ni har bara inte träffats än:-)
-
Här i Jämtland slipper man också mördarsniglarna. ;)
Potatis, morötter, palsternacka, blomkål, brysselkål, rödbetor, grönkål, zucchini, vintersquash, lök av alla sorter, persilja, dill, gräslök, timjan, rosmarin, rabarber, äpplen, surkörsbär, vinbär, krusbär, aronia, hallon, jordgubbar, blåbär...
Växthus för tomater, gurka, chili, paprika och basilika tex...
Det går att leva gott på odlingen i Jämtland! ;D
Det jag känner att jag kan sakna är möjligheten att ha plommon... Det hade varit jäkligt gott...
/Sara
Omöjligt borde det inte vara med plommon, här i Västerbotten hittade jag ett förvildat ett troligen av liknande typ som de som säljs som Tuna-plommon. De var lite sura men plommonmarmeladen blev kunglig!
-
Tycker nog också att det är viktigare att du trivs på stället du ska bo. Man ska ju leva också, inte bara överleva.
Sen går det inte att bara titta på en zon-karta och tänka att där funkar det och det. Det lokala klimatet kan variera högst avsevärt. Se upp med låglänta partier i närheten av skog, där du får vårfrost som kan knäcka blommor just när dom är känsligast. Högre lägen är bättre på det viset då kalluften 'rinner' av.
Norrsluttningar gör ingen odlare glad, medan en södersluttning 100 meter därifrån kan funka ypperligt.
Se till så det finns vatten i närheten. Ska du ha nån chans att kunna styra dina odlingar istället för att dom styr dig, så måste du kunna vattna.
Sen övrigt klimat kan man ju alltid styra med odlingstunnlar och liknande.
-
Hej!
Om jag vill försöka bli
delvis självförsörjande
så måste jag kunna odla grönsaker och kanske lite äpplen.
Ni som är både odlare och självhushållningsintresserade
kanske
kan ta en funderare på
vad man egentligen behöver odla
och vilken odlingszon som krävs för att det ska fungera hyfsat.
Jag förstår att Zon 1 är bäst,
men där är också fastigheterna dyra. Jag tittar f.n. kring västernorrland och jämtland.
Kan det funka tro?
Vänligen
Jens
För att det ska funka så behöver du ta reda på om det är att leva självförsörjande som du vill.
Eller om det är något annat du längtar efter. Oavsett odlingzon är det viktigt att älska sin mark, sitt vatten, sitt grävande och det aldrig färdiga projekt som det livet innebär.
Att leva det livet behöver vara målet, livet där allt är föränderligt och det alltid finns något att fixa med.
Det går inte att nå en plats eller en situation där det "är färdigt", finns inget NU är det bra. För strax efter det perfekta ögonblicket så läcker grunden eller pannan går sönder eller det haglar i maj så att alla hjärtbladsplantor dör. Då behöver man ha resurser *inom* sig att göra det en gång till, och man måste ge sig ut för att hämta in getterna kl 3 kl 8 kl 12 och kl 17, varje dag om de gillar att vara på andra sidan staketet och dina nyplanterade granar ska ha en chans att bli stora.
Det handlar alltså inte om vilken odlingszon som är bäst, det handlar om hur du tycker om att spendera din tid. Oavsett odlingszon.
kram till dig, det kommer bli hur bra som helst!
-
Hej!
Kanske dags att knoppa av tråden till något på Ljugarbänken eller så, jag hamnar långt från odling av grönsaker i mina tankar. Jag har startat en tråd på ljugarbänken för att inte bli för OT. Jag skulle uppskatta att få diskutera vidare om vad som driver mig - och er andra - där istället: http://www.alternativ.nu/index.php?topic=134833.msg1261316#msg1261316 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=134833.msg1261316#msg1261316)
Vänligen
Jens
-
...och i denna tråd fortsätter jag att tjata om vilken zon som är rimlig. ::)
I första hand basföda för överlevnad men får jag önska mer än så blir hela listan (snodd från http://www.alternativ.nu/index.php?topic=134330.msg1255898#msg1255898 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=134330.msg1255898#msg1255898)) ungefär såhär:
- Vete
- Havre
- Råg
- Hö
- Raps? (Främst för oljan)
- Potatis (vit drottning om möjligt)
- Kålrötter
- Broccoli
- Vitkål
- Morötter
- Palsternacka
- Gul lök, vitlök, purjolök
- Persilja
- Dill
- Hallon
- Äpplen
- Jordgubbar
- Bärbuskar
- Rabarber
- Pepparrot
Räknar med tillgång till växthus så även
- Tomater
- Någon citrus om möjligt.
- Chili eller peppar av något slag.
Vad behöver jag då för växtzon, eller vilka blir klart svåra?
Nån frågade om kött. Jag kan inte käka baljväxter så jag måste ha kött så det måste gå att odla mat så att jag kan få loss 1 kg kött/vecka och person ungefär.
Några undrar vad jag vill, det blir lite OT men helt kort: Stillhet, avskildhet, skog, filosofera, roddbåt, göra nytta som syns, några schyssta människor så man kan hjälpas åt med saker utan att man för den skull ska bo i samma hus. Typ...
Vänligen
Jens
Edit: Förtydligande om växthus
-
Citrus blir nog svårt i Sverige, varför inte satsa på den c-vitaminrika havtornen istället som smakar sur ananas blandat med aprikoser?
-
...och i denna tråd fortsätter jag att tjata om vilken zon som är rimlig. ::)
I första hand basföda för överlevnad men får jag önska mer än så blir hela listan (snodd från [url]http://www.alternativ.nu/index.php?topic=134330.msg1255898#msg1255898[/url] ([url]http://www.alternativ.nu/index.php?topic=134330.msg1255898#msg1255898[/url])) ungefär såhär:
- Vete
- Havre
- Råg
- Hö
- Raps? (Främst för oljan)
- Potatis (vit drottning om möjligt)
- Kålrötter
- Broccoli
- Vitkål
- Morötter
- Palsternacka
- Gul lök, vitlök, purjolök
- Persilja
- Dill
- Hallon
- Äpplen
- Jordgubbar
- Bärbuskar
- Rabarber
- Pepparrot
- Räknar med tillgång till växthus så även
- Tomater
- Någon citrus om möjligt.
- Chili eller peppar av något slag.
Vad behöver jag då för växtzon, eller vilka blir klart svåra?
Nån frågade om kött. Jag kan inte käka baljväxter så jag måste ha kött så det måste gå att odla mat så att jag kan få loss 1 kg kött/vecka och person ungefär.
Några undrar vad jag vill, det blir lite OT men helt kort: Stillhet, avskildhet, skog, filosofera, roddbåt, göra nytta som syns, några schyssta människor så man kan hjälpas åt med saker utan att man för den skull ska bo i samma hus. Typ...
Vänligen
Jens
Jag är uppvuxen i norrbotten (luleå), och, det enda på din lista jag inte sett odlas är raps och citrus. Men, citrus är det säkert nån rackare som drar upp i alla fall. En granne på kvarteret där jag växte upp har vindruvor... Den intensiva ljusa sommaren ger dessutom lite mer karaktär åt grödorna. Det går inte att få lika söta jordgubbar söderöver.
-
Rybs går fint :-). Smakar "mera" raps, kallpressad rapsolja smakar som varmpressad rybs.
Rybs är en äldre släkting. Jämför brödvete och dinkelvete.
Varför odla citrus när vinbär är mer lättskött :-)? Det finns mycket c-vitamin i bär, och vilda (åkerbär, hjortron, havtorn, lingon, hallon, blåbär mfl) är "gratis".
-
Vi köpte vårt hus med 4600kvm mark, älvutsikt och goda kommunikationer för 200 000. Går att få riktiga gårdar för det priset om man vill bo mer öde.
Norrbotten är fint och billigt bara man är utanför Luleå kommun.
Ang kött, höns och kaniner. Lättskött och kaninerna kan leva på hö och annat grönt du kan skörda vilt.
Zon 6 är nemas problemas. Man får förodla det mesta men det får man igen i få skadedjur/parasiter/rötor. Vi har inte ens fästingar :-D.
-
För protein är väl tillgången till fiskevatten viktigt?, särskilt som baljväxter och mjölk går bort.
-
Om du tänker animaliskt protein så funkar väl ägg lika bra som kött? Höns är väl det självklara valet.
Annars tror jag inte man ska stirra sig blind på vissa givna proteinkällor. Det finns protein i det mesta, inte bara animalier och baljväxter.
-
Man kommer alltid behöva en inkomst för att betala olika avgifter och skatter som inte går att komma ifrån. Så jag tycker inte man ska haka upp sig på att det är någon enstaka gröda man inte kan odla, det går att köpa. Då tycker jag att det är viktigare att man bor på en plats där man trivs.
-
Jag kanner sjalvhushaller i Alaska och jag kanner sjalvhushallare pa tropiska soderhavsoar och nagra daremellan. Naiv som jag var trodde jag att det skulle vara busenkelt att sjalvhushalla pa en soderhavso men klimatet och insekterna ar rent mordiska. Pa samma satt trodde jag att det skulle vara omojligt att sjalvhushalla i Alaska men lustigt nog ar det min kompis som taltar aret om i Klondyke som klagar minst och lagger ner minst jobb pa sin odling.
Sa du ska nog inte oroa dig for vilken zon du hamnar i! ;D
-
Välkommen till Västerbotten! Jag kommer från Karesuandotrakten och jämfört med det är här frodigt som i paradiset. Här är gott att leva.
-
det enda på listan (friland) jag inte sett häromkring är raps och vete (vad jag vet man ser mest havre av såna fält) och jag bor i zon 7 (södra lappland)
men här på gården har vi antagligen pga höjd från havet och lä zon 6. vi har blandannat massa blommor på legda som inte "ska" finnas här, så läget/zonen på gården är ju också viktigt.
ett annat plus med att bo norrut är ju att det inte finns lika många elakasjukdomar och insekter som vill äta ens mat >:D
och sen finns det ju massa nya sorter i det mesta som tål högre zon tex har vi äppelträd som ska klara av zon 8 och så dom som ska klara av zon 7 även massa andra perenner tex körsbär (som kan ha blivit mördad av hararna innan vi fick upp nät). nu är ju vi inne på första året så hur bra det går vet jag inte.
Men ryssarna och finnarna håller ju på att få fram härdigare sorter på det mesta vad jag förstått.
-
Intressant.. Nu börjar det alltså slås fast att den bästa platsen för en självhushållare är lappland.
Och den längre odlingsperioden i söder? Inga fördelar med det? Att t.ex kunna ta en skörd tidig potatis och sen odla grönsaker som t.ex sallad på samma bit..
Idag plockar man ju t.ex potatis i skåne.. 31 maj.
-
Intressant.. Nu börjar det alltså slås fast att den bästa platsen för en självhushållare är lappland.
Och den längre odlingsperioden i söder? Inga fördelar med det? Att t.ex kunna ta en skörd tidig potatis och sen odla grönsaker som t.ex sallad på samma bit..
Idag plockar man ju t.ex potatis i skåne.. 31 maj.
det har väl fördelar för växter som kräver lång odlingssesong, tex kronärtskocka men mycket går ju också att förså och de längre dagarna (mer sol) gör ju att den faktiska växartiden blir längre än vad man tror (tex är det ju känt att jordgubbar är godare/nyttigare här uppe).
vad jag förstått så fnukar potatis mycket bättre här uppe också (mandelpotatis odlar alla här uppe visste inte att det var lyxmat förrens jag var vuxen)
och häromkring är ju gårdar/hus riktigt billigt så man kan odla tex sallad och potatis i olika bäddar. (tex köpte min mamma sitt hus för några år sen för 60 000 kr)
-
när det gäller djur föreslår jag små lantrasdjur tex höns eller kaniner (vi har hedemora och gotlands) då man inte behöver ge dom "människormat" som tex vete förutom vid tex dräktighet (jag räknar inte med matrester som människormat) iallafall inte under långa perioder (höns som går fritt) då slipper du ge djuren mat du själv skulle kunna äta.
-
Intressant.. Nu börjar det alltså slås fast att den bästa platsen för en självhushållare är lappland.
Och den längre odlingsperioden i söder? Inga fördelar med det? Att t.ex kunna ta en skörd tidig potatis och sen odla grönsaker som t.ex sallad på samma bit..
Idag plockar man ju t.ex potatis i skåne.. 31 maj.
Det är antagligen så att det inte finns nån "bästa plats", utan det finns olika platser med olika förutsättningar. Och, det finns faktiskt många goda förutsättningar i norr, trots att många här neråt verkar tro att "där går det inte att odla nåt, för det är så kort säsong".
Vad jag har märkt, av att bo lite här och var är att skillnaden mellan mälardalen och norrbotten (ja, luleå, jag är inte från allra norraste inlandet), är ungefär tre veckor. Och det är inte så fasligt mycket när det kommer till kritan. Tänker man då skåne så tror jag att det är en kvalificerad gissning att skåne är kanske två veckor före mälardalen. Visst. Det gör skillnad. Men att tro att inte går i norr, eller skulle vara väldigt svårt, det är en myt!
Fördelen i norr är dels att det oftast knäpper till och blir riktigt kallt ett tag på vintern, och det tar kål på mycket av skadedjur och sjukdomar, dels den ljusa sommaren. Fördelen i söder är att några veckor tidigare skörd gör att man hinner med mer. Inget är rätt eller fel. Man får helt enkelt hitta nåt som funkar för en själv!
-
Jag misstänker att man blir mer beroende av animaliskt protein ju längre norrut man kommer. Men för mig vore det en dröm att slippa fästingar, varroa och annan värmeberoende skit.
-
Nej, den större friskheten i norr känner jag ju såklart till. Man har ju under lång tid exempelvis odlat utsädespotatis i norr för att man slipper mycket av bladmöglet. Och självklart vet jag även att de längre dagarna rättar till mycket.
Men att få det att låta som att det inte finns några begränsningar, tycker jag är fel och kan locka in någon i en villfarelse.
Det är ju t.ex inte enkelt att odla speciellt många sorters säd, utan man är mest hänvisad till korn och havre. Så vetemjöl blir svårt för den som vill ta fram det själv längst i norr.
Och jag tycker heller inte att man bara kan bortse från det faktumet att man idag plockar potatis i skåne, medan det ännu ligger snö i kiruna.
Jag lägger inga värderingar i det, alla landsändar har sin tjusning och jag tycker själv att norrland är helt underbart. Men sverige är avlångt på ledden norr-söder, det går inte att komma ifrån.
-
Det handlar nog inte om bättre/sämre. Utan snarare om flera olika sätt.
Lillhärjåbygget var ett bra exempel på självhushållning i norr innan det urartade.
I min mening handlar självhushållning om att annpassa sig utefter förutsättningarna som givits och sedan anpassa förutsättningarna utifrån sina egna behov. Ingen blir självhushållare över natt. Det räcker med att anlägga ett trädgårdsland i en villaträdgård för att begripa det.
-
Nej, den större friskheten i norr känner jag ju såklart till. Man har ju under lång tid exempelvis odlat utsädespotatis i norr för att man slipper mycket av bladmöglet. Och självklart vet jag även att de längre dagarna rättar till mycket.
Men att få det att låta som att det inte finns några begränsningar, tycker jag är fel och kan locka in någon i en villfarelse.
Det är ju t.ex inte enkelt att odla speciellt många sorters säd, utan man är mest hänvisad till korn och havre. Så vetemjöl blir svårt för den som vill ta fram det själv längst i norr.
Och jag tycker heller inte att man bara kan bortse från det faktumet att man idag plockar potatis i skåne, medan det ännu ligger snö i kiruna.
Jag lägger inga värderingar i det, alla landsändar har sin tjusning och jag tycker själv att norrland är helt underbart. Men sverige är avlångt på ledden norr-söder, det går inte att komma ifrån.
Jag har aldrig påstått att det inte finns några begränsningar. Jag har påstått att det finns vissa fördelar i norr, och andra fördelar i söder! Och, man kan inte säga att det ena är sämre än det andra. Det jag ser som största hindret norröver är faktiskt rent ekonomiska. För, ska man tänka självhushållning, var det än må vara, så får man inse att det krävs en del investeringar från början, och... då kan det vara lite svårt att flytta nånstans där man känner sig osäker på om man kommer att få jobb..
Det var nog det som var det största frågetecknet angående en gård jag kollade på i Kramfors. 3 ha åkermark i söderläge, lagård, hundra meter älvstrand med fiskerätt i öringrika vatten, och ett pris på under 200000. På en av Sveriges vackraste platser. Det hade varit helt idealiskt! Och, jag hade säkert fått jobba lite. Men hade Skogsvilden hittat nåt? Och, om man nu inte fått jobb, hur ska man då finansiera de renoveringar som kan tänkas bli? Utsäde? Stängsel till djuren? Inköp av djur? Virke till odlingsbäddar?
Jag skulle säga att en som kan fixa sin försörjning själv hemmifrån kan bosätta sig ungefär var som helst. Andra får anpassa sig på ett eller annat vis. Odla kan man göra på de flesta platser (bortsett från de allra nordligaste fjälltrakterna), och det gäller att lära sig de förutsättningar som gäller på just den plats man valt/hamnat på. I vissa fall kanske det är så att det är lättare att hantera de begränsningar och möjligheter som finns i den miljö man är van vid.
-
Nej, den större friskheten i norr känner jag ju såklart till. Man har ju under lång tid exempelvis odlat utsädespotatis i norr för att man slipper mycket av bladmöglet. Och självklart vet jag även att de längre dagarna rättar till mycket.
Men att få det att låta som att det inte finns några begränsningar, tycker jag är fel och kan locka in någon i en villfarelse.
Det är ju t.ex inte enkelt att odla speciellt många sorters säd, utan man är mest hänvisad till korn och havre. Så vetemjöl blir svårt för den som vill ta fram det själv längst i norr.
Och jag tycker heller inte att man bara kan bortse från det faktumet att man idag plockar potatis i skåne, medan det ännu ligger snö i kiruna.
Jag lägger inga värderingar i det, alla landsändar har sin tjusning och jag tycker själv att norrland är helt underbart. Men sverige är avlångt på ledden norr-söder, det går inte att komma ifrån.
Det jag tror många som bor norrut vill visa på är att det faktiskt går bra att odla här inte att det inte finns några begränsningar. Läser du in detta så måste jag säga att du läser lite slarvigt. Jag har berättat för storögda vänner från södra Sverige att jo, det går faktiskt att odla annat än fjällbjörk i Norrbotten (växte upp där och bor nu i Västerbotten). Det finns definitivt begränsningar men de är inte så stora som många inbillar sig. Med de finska och ryska sorterna av fruktträd som blivit vanligare så är ju den största skillnaden klart minskad. Som barn hade vi ett Transparante Blanche-äppleträd som bara enstaka somrar hann ge mogna äpplen och ett surkörsbärsträd som dock ofta gav hyfsad skörd, idag kan du även i norra Sverige odla flera olika sorters fruktträd. De flesta vanliga grönsaker går att odla och det är inte speciellt svårt att göra det heller och som en tidigare kommentator skrev, vissa grejer blir bättre tex jordgubbarna.
Jag tror snarare att många i norr är less på hela norra Sverige direkt blir uteslutet när folk pratar om självhushållning men frasen 'ja det är billigt att köpa men du kan ju inte odla något där' och vill visa att det går visst men att man kanske inte kan tänka exakt likadant som i Skåne och att det också finns fördelar. Jag säger inte att detta är den ideala platsen för självhushållning men finns den överhuvudtaget och om den finns tvivlar jag på att den ligger i Sverige utan borde rimligen vara någonstans längre söder i Europa.
-
den ideala självhushållningsplatsen är nog olika för alla, dvs vad man själv vill ha och inte ha.
och sen finns det ju olika grader av självhushållning också vissa vill/kan/orkar kankse inte odla allt själv men en hel del eller bara litegrann.
det är ju väääldigt få som nu eller tidigare varit helt självförsörjande, för även förr skedde handel (= inte självständig däremot mycket, mycket mer och då hade man fler i ett hushåll som ändå hjälpte till man var inte bara en eller två som så ofta många är nu)
-
Det är antagligen så att det inte finns nån "bästa plats", utan det finns olika platser med olika förutsättningar. Och, det finns faktiskt många goda förutsättningar i norr, trots att många här neråt verkar tro att "där går det inte att odla nåt, för det är så kort säsong".
Min svärfar kommer från det östligaste av Finland, ungefär på Sundsvalls breddgrad, och min svärmor från trakten kring Ånge. För några år sedan flyttade min sambo och jag söderut till Skåne. Ett par år är kanske inte tillräckligt lång tid, men hittills är den stora skillnaden att vårarna och höstarna varit mycket längre här i Skåne. Om det sedan är "bra" eller dåligt, det är inte alls så säkert.
Det vi ville med att flytta hit, det var först och främst att kunna ha djuren ute på bete längre. Och det besannades verkligen. Självhushållning har vi inte startat med. Man hinner inte med allt. Och just den saken är inte det viktigaste. Men jag har ändå en bestämd känsla av att behovet av (kall-) växthus är större för den som vill odla kring Ånge än för den som vill odla i norra Skåne.
Vad jag har märkt, av att bo lite här och var är att skillnaden mellan mälardalen och norrbotten (ja, luleå, jag är inte från allra norraste inlandet), är ungefär tre veckor. Och det är inte så fasligt mycket när det kommer till kritan. Tänker man då skåne så tror jag att det är en kvalificerad gissning att skåne är kanske två veckor före mälardalen. Visst. Det gör skillnad. Men att tro att inte går i norr, eller skulle vara väldigt svårt, det är en myt!
Folk har överlevt i norr som i söder. Utmaningarna är lite olika, bara.
Inom Skåne tycker jag att det verkar vara minst två veckors skillnad mellan slättbygderna i sydvästra Skåne och skogsbygderna här uppe på åsarna åt Småland till.
-
Rent konkret behöver man följande för självhushållning:
Inga skulder.
Odlingsmöjligheter.
Bete om man vill hålla djur.
Slåtteräng om man vill hålla djur.
Kunskap.
Skog till vike och ved.
Dricksvatten.
Hygienvatten.
Har man möjlighet väljer man att bosätta sig på gångavstånd till fiskevatten. (om man inte är vegetarian)
Alla dessa förutsättningar finns i i stort sett hela landet med allt norr om trädgränsen som undantag.
-
Jag tror de viktigaste resurserna för självhushållning är:
* Att man själv är någorlunda frisk eller åtminstone att någon/några/de flesta i ens familj/hushåll är det.
* Ett fungerande lokalsamhälle, där man kan hjälpas åt. Självhushållning för en by, trakt eller annan mer eller mindre lokal gemenskap är mycket mer realistisk än för en gård eller ett hushåll. Troligen även mer givande mänskligt sett, t ex socialt och kulturellt. Särskilt om det handlar om uthålligt självhushåll tror jag lokalt samarbete är nödvändigt.
* En bit mark som man äger eller på annat sätt disponerar på bra villkor, så man inte kan bli vräkt därifrån (om man fullgör rimliga skyldigheter)
* En någorlunda frisk miljö, som inte är alltför extrem. Helst inte glaciär eller öken.
* Fungerande skydd mot brottslighet, t ex rövarband eller lurendrejare som vill lura till sig ens mark. Detta förutsätter normalt sett en fungerande rättsordning och därmed ett fungerande samhälle. Detta må sen vara lokalt eller centralt ordnat.
* Frihet från orimlig (orättfäridig) uttaxering, expropriation, lagstiftning eller myndighetsutövning. Detta förutsätter ett fungerande samhälle med fungerande rättsordning, rimliga mänskliga rättigheter och helst någon form av fungerande demokrati.
En rimlig slutsats av detta är att man är beroende av sitt samhälle och sin miljö och gör klokt i att försöka bidra konstruktivt till dem mer än man belastar dem.
-
Wow, kul!!
Vilken massa intressanta svar. Låter jättepositivt att det funkar så bra även långt norrut. Då behöver jag inte per automatik avfärda fastigheter i Zon 7 (här är förresten en bra karta (http://www.tradgard.org/svensk_tradgard/zonkarta/zonkarta_stor.html)) vilket är lysande eftersom många billigare fastigheter ligger i Zon 6 - 7.
Med skogen i Norr och öppet åt söder, gärna nedför mot syd om jag förstår rätt, ett växthus på 10-20 m2 samt kunskap, redskap och nån (helst några) att dela jobbet med skulle man alltså kunna klara sig ganska bra och få fram det mesta man behöver på egen hand.
Många intressanta infallsvinklar, om behovet av rättsystem, nyttan av fiske, olika längd inte bara på växtsäsong utan även betessäsong, mindre skadedjur m.m. Det blir mycket att tänka på, speciellt som man behöver någon form av inkomst för att klara många saker. Det (om pengar) skulle kunna bli ämne för en ny tråd (bland alla andra (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=135133.0) ;D "Hur mycket pengar behöver man? (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=135133.0)") - och det blev det.
Vänligen
Jens
-
Rent konkret behöver man följande för självhushållning:
Inga skulder.
Odlingsmöjligheter.
Bete om man vill hålla djur.
Slåtteräng om man vill hålla djur.
Kunskap.
Skog till vike och ved.
Dricksvatten.
Hygienvatten.
Har man möjlighet väljer man att bosätta sig på gångavstånd till fiskevatten. (om man inte är vegetarian)
Alla dessa förutsättningar finns i i stort sett hela landet med allt norr om trädgränsen som undantag.
Man kan sammanfatta det med att man måste vara jävligt tät och enklaste sättet är väl att man föds av rika föräldrar? Alternativt jobbar med välbetalt jobb tills man är 65 och då går över till att börja vara självförsörjande...
-
Man kan sammanfatta det med att man måste vara jävligt tät och enklaste sättet är väl att man föds av rika föräldrar? Alternativt jobbar med välbetalt jobb tills man är 65 och då går över till att börja vara självförsörjande...
Det behövs verkligen inte.
Det är bara att leva billigt och spara mycket, då har man råd att köpa en halvkass gård någonstans ute på vishan.
Givetvis får man slita tills man är 65 (och säkert längre) om man samtidigt som man sparar ska köpa villa, köpa nya bilar, skaffa ungar och åka till thailand och segla jorden runt.
Livet handlar om prioriteringar.
Tjänar du 15k i månaden och spenderar 5k på förnödigheter så har du sparat ihop till en liten gård på 4 år.
-
Man kan sammanfatta det med att man måste vara jävligt tät och enklaste sättet är väl att man föds av rika föräldrar? Alternativt jobbar med välbetalt jobb tills man är 65 och då går över till att börja vara självförsörjande...
Jag håller inte med. Jag argumenterar emot det i en tråd i det ämnet: http://www.alternativ.nu/index.php?topic=135133.msg1264287#msg1264287 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=135133.msg1264287#msg1264287)
Vänligen
Jens
-
TS: vill bara tipsa att du läser på om djupbäddar, det kanske inte är nått för dig när du läst lite men kanske är det det.
Jag och min man odlar i djupbädd men vi har bara hunnit med potatis eftersom vi bara bott här ett år men i år blir det mer.
med djupbädd så behöver man inte stor plats då växterna växer på djupet iställer för att breda ut sig (man kan sätta dom tätare)
tex så fick vi all potatis vi behövde (med den mängd vi äter om vi bara skulle äta potatis behöver vi kanske 2 bäddar mer) på 3 bäddar (1,5x6m)
och just nu skänker vi bort potatis till folk som hjälper oss för vi har väl hälften kvar (vi är van vid pasta m.m så första halvåret åt vi inte så mkt potatis)
vi använder djupsängsmetoden delvis för at efter den är grävd (eller före om man orkar) behöver man ingen traktor till den, den sparar plats så vi kan slå hö på resten av legda och eftersom dom står så tätt behöver man inte vattna/rensaogräs lika mkt ;D
vi räknar på att vi ska klara oss på 7-9 bäddar (nån ska ju vila varje år) men då köper ju vi tex sojabönor, mjölk, havre, vete m.m men det andra kan man ju odla på vanligt vis.
däremot kan jag inte lova att det funkar på dig men ett tips om vad man kan läsa om :-[
-
Rent överlevnadsmässigt klarar man vitamin och mineralbehovet med ägg och vinbär.
Men det blir kanske lite knasigt på längden.
Vi bor och odlar i en vanlig villaområde ( tomten ser ut som en kolonilott),
men drömmer om " landet" .
Våra stora funderingar går kring rent vatten. Egna brunnar är ingen garanti för rent vatten idag
då många gifter har sjunkit i odlingsmarker och börjar nå brunnar.
En gård i skogen... men har dom besprutat även skogar med " något" nuförtiden...???
Lika så funderar vi kring skadedjur( vildsvin, rådjur, sork, sniglar...) Hur mycket kostar det att skydda sig
mot alla dessa? Går det fullt ut överhuvudtaget?
-
"Man kan sammanfatta det med att man måste vara jävligt tät och enklaste sättet är väl att man föds av rika föräldrar? Alternativt jobbar med välbetalt jobb tills man är 65 och då går över till att börja vara självförsörjande..."
Håller med torpjens, det där stämmer inte... läs tråden han hänvisar till!
-
Mitt torp ligger vid en glänta, helt omgivet av skog. Vattnet i min brunn var utmärkt senast jag lämnade in ett prov för annalys. Läget är högt, nästan vid toppen av en dalgång och det vatten som jag får ner till mig är från ett berg jag har bakom torpet och brunnen. Är risken för otjänligt vatten större vid en lägre placering av vattenkällan möjligen?
Skadedjur går väl att skydda sig mot till viss del. Sniglar inbillar jag mig är svårast. Rådjuren tycker jag inte är något bekymmer, och det lilla sorkarna äter får de ta. :)
Skulle vildsvinen bli ett bekymmer så skulle jag sätta upp elstängsel. Hjälpte inte det så blev det ett nattpass med bössan! 8)
-
Det går att vara i princip självhushållande överallt. I princip de enda i Sverige nu levande som i obruten följd praktiserat självhushåll är samerna.
Läs också gärna O.P Petterssons bok "En nybyggares dagliga leverne" ur bokklubben.
-
Tack för all återkoppling!
Verkar som att alla landskap har sina fördelar. Om du som läser detta fick ett litet torp med 20 ha skog och 5 ha åker var som helst i Sverige, var skulle du vilja att det låg - med hänsyn taget endast till odlingsmöjligheterna? Är det något speciellt som gör att du svarar som du gör?
Vänligen
Jens
-
Det går inte att bara ta hänsyn till odlingsmöjligheterna. Det är som att välja partner efter utseende. Och även om min man är fin att se på, så har han andra viktigare kvaliteer ;-)
-
Det går inte att bara ta hänsyn till odlingsmöjligheterna.
Ok, men om du bortser från möjligheten att få jobb, ditt nuvarande sociala umgänge och ... (vet inte) var skulle du då ploppa ned torpet och varför?
Vänligen
Jens
-
Tack för all återkoppling!
Verkar som att alla landskap har sina fördelar. Om du som läser detta fick ett litet torp med 20 ha skog och 5 ha åker var som helst i Sverige, var skulle du vilja att det låg - med hänsyn taget endast till odlingsmöjligheterna? Är det något speciellt som gör att du svarar som du gör?
Vänligen
Jens
Det var en knepig fördelning mellan åker och skog för en självhushållare tycker jag ju. Men jag skulle välja södra halland/nordvästra skåne för odlingens skull. För att få en lång odlingssäsong och kort period då jag måste leva på lager.
-
Det var en knepig fördelning mellan åker och skog för en självhushållare tycker jag ju.
Berätta mer! Varför?
Jag tänker mig att med 20 ha skog får man tillräcklig årlig återväxt för att kunna plocka till brännved, snickerier samt en ringa försäljning. Med 5 ha åker tänker jag mig att man klarar behovet av människomat för 2-4 personer samt vall och havre till hästar. Var har jag tänkt fel?
Vänligen
Jens
-
Berätta mer! Varför?
Jag tänker mig att med 20 ha skog får man tillräcklig årlig återväxt för att kunna plocka till brännved, snickerier samt en ringa försäljning. Med 5 ha åker tänker jag mig att man klarar behovet av människomat för 2-4 personer samt vall och havre till hästar. Var har jag tänkt fel?
Vänligen
Jens
Till hur många hästar och vilken typ? Och glöm inte att du bör kunna lägga om vissa valar vart tredje- femte år .
-
Berätta mer! Varför?
Jag tänker mig att med 20 ha skog får man tillräcklig årlig återväxt för att kunna plocka till brännved, snickerier samt en ringa försäljning. Med 5 ha åker tänker jag mig att man klarar behovet av människomat för 2-4 personer samt vall och havre till hästar. Var har jag tänkt fel?
Vänligen
Jens
Du har gått på myten om att man klarar sig med så lite mark. Då får du slopa stora djur, som hästar mm. 5 ha är inte mycket när det ska börja samlas foder, dessutom troligen utan gödsling i nån större utsträckning. Då är det ju gräöngödsling som gäller, och då försvinner några ha hela tiden till det.
Dessutom är ju 20 ha skog inte direkt gratis..
-
Till hur många hästar och vilken typ? Och glöm inte att du bör kunna lägga om vissa valar vart tredje- femte år .
Den första frågan får du svara på Dbs. Två hästar som passar att arbeta framför plogen, i skogen och då och då framför en lätt persontransportvagn. Nordsvenskar av brukstyp? Ardenner? Fjordingar?
Jag tänkte att man delar upp de 5 hektaren i 5 delar och gör en femårig växtföljd med stor andel vall. Eller så delar man den i 7 delar och gör en sjuårig växtföljd. Vall, vall, vall, havre, vete, baljväxter, råg (?).
Vänligen
Jens
-
Du har gått på myten om att man klarar sig med så lite mark. Då får du slopa stora djur, som hästar mm. 5 ha är inte mycket när det ska börja samlas foder, dessutom troligen utan gödsling i nån större utsträckning. Då är det ju gräöngödsling som gäller, och då försvinner några ha hela tiden till det.
Dessutom är ju 20 ha skog inte direkt gratis..
Men... ??? Jag tänker inte i banor av 100% självhushåll, snarare 70%-80% (hur man nu mäter % när det gäller självhushållning).
Klarar man inte att gödsla marken genom att återföra allt som är lämpligt (människoskit, hästskit, rötat matavfall etc.)?
Hur stor odlingsyta tror du är lämpligt för att klara 2-4 personer och 2 hästar, 15 höns? Om man vill plussa på med ett par grisar också?
Vänligen
Jens
-
Hur stor odlingsyta tror du är lämpligt för att klara 2-4 personer och 2 hästar, 15 höns? Om man vill plussa på med ett par grisar också?
Vänligen
Jens
Med tanke på de mediokra skördar man brukar ta i såna här sammanhang, plus det faktum att det ju måste finnas reserver så skulle jag snarare säga 10 ha. Men det beror ju såklart var du hamnar.. Är ju lite skillnad på en god jord i bra läge, jämfört med små lyckor i skogsterräng.
-
Den första frågan får du svara på Dbs. Två hästar som passar att arbeta framför plogen, i skogen och då och då framför en lätt persontransportvagn. Nordsvenskar av brukstyp? Ardenner? Fjordingar?
Jag tänkte att man delar upp de 5 hektaren i 5 delar och gör en femårig växtföljd med stor andel vall. Eller så delar man den i 7 delar och gör en sjuårig växtföljd. Vall, vall, vall, havre, vete, baljväxter, råg (?).
Vänligen
Jens
Nä det lär ite funka med dom raserna . Om du ska ha en Norsdis så går det åt 2.-3 ha bara i bete så du skulle bara kunna ha en full presterande arbets häst och något för lättare arbete så som ett russ bra i odlingar och små sysslor på gården .Så med dessa två så skulle det gå åt 3 -4 bara i bete .Så du får bara ett ha att odla på över för foder och självförsörjning till familjen .
-
Sen kan man ju fråga sig varför man behöver två hästar av så stora raser när ett par fjordingar äter hälften och funkar till allt.
Edit: såg nu att Jens själv föreslagit fjordingar.
Edit 2: Ardenner är super om man har ett jättejordbruk och ska ha häst istället för traktor. Helst meningslöst om man "bara" ska vara självhushållare.
-
Sen kan man ju fråga sig varför man behöver två hästar av så stora raser när ett par fjordingar äter hälften och funkar till allt.
Och vad får dig att par fjordingar äter så mycket mindre då dom ska jobba för full ? den arealen räcker hur som hällst inte ändå .
-
Och vas får dig att par fjordingar äter så mycket mindre då dom ska jobba för full ? den arealen räcker hur som hällst inte ändå .
Nej, den räcker inte, men varför i hela friden ska han ha två nordsvenskar, eller ännu värre ardenner?
Fjordingar lär väl äta mindre i alla fall? Eller är jag helt ute och cyklar?
-
Nej, den räcker inte, men varför i hela friden ska han ha två nordsvenskar, eller ännu värre ardenner?
Fjordingar lär väl äta mindre i alla fall? Eller är jag helt ute och cyklar?
Jovisst
äter dom mindre men gaska obetydligt om dom ska jobba så hårt . nä det är inte realistiskt bättre ha en stor och en liten enligt mig går faktiskt att plöja med dom också om man ställer om lite .
-
Arrghhh.... *sliter mitt hår* Jag har tydligen ställt frågan fel. Jag gör ett nytt försök:
Stor del av maten på bordet ska komma från egna odlingar (stor del betyder mer än 2/3). För att åstadkomma det behöver jag nog odla bl.a. spannmål och potatis och kanske hö till något djur (får/get) eller något som en gris kan äta samt hönsmat.
Edit: Antag att inget fossilt bränsel finns och att el endast finns för belysning.
Hur ska jag lösa det, hur många hästar, hur stor areal? En ensam häst blir olycklig (har jag förstått) därav tanken på två hästar.
Egentligen kan min fråga kanske formuleras såhär: Vad behöver jag för att bli 80% självförsörjande på det mesta (fri tolkning) och var är det lämpligast att placera det ur ett självhushållarperspektiv. Med "jag" menar jag en genomsnittssjälvhushållare som inte förväntar sig att få avokado och stjärnfrukt var och varannan dag (tillspetsat uttalande, det är sen lördagsnatt).
Vänlig, som vanligt
Jens
-
På den arealen så skulle du klara dig med två russ om man ser det till ditt behov av odling och ved knivigare det där om du ska köra ut grovtimmer men ja skulle tro att du kör gaska grovt men lite tekniska hjälpmedel för dom små hästarna om än att du bara kanske kan ta en stock i taget typ och tiden till hjälp . Så det var därför mitt första förslag kom upp i mitt huvud en stor och en liten .
-
rapchic viskar: djupbäddar ;)
till frågan om var vi skulle vilja bo beroende på odlingsmöjligheter skulle jag nog ändå vilja bo kvar här uppe i norr pga bristen av sjukdomar/ohyra
jag menar jag har bara sett mördarsniglar, fästingar och dyl på TV ;D
edit: angående odla för självhushåll jag och min man kommer att odla grönsaker före spannmål eftersom spannmål är ändå så billigt jämfört med grönsaker :-[
legdan konverterar vi till äng så att vi slipper gödsla, för kanineran och hönsen räcker det att vi slår en omgång/år men då får vi ju hö av morfar om det krisar (en till bra anledning att stanna i krokarna)
-
Jag skulle också hålla mig i Norrland. Vi bor vid kusten, har väl numera i storleksordingen 5 ha åker men däremot ca 120 ha skog. Med den arealen börjar vi närma oss en bra bas för självhushåll. Förutom att vi bor tre mil norr om Umeå och här gav de inte precis bort skogen. Men då var de de där andra faktorerna, lönearbete, sociala frågor, ett stort bra sjukhus, möjligheten för våra barn att få utbildning och utsikten att få dem att stanna nära oss. Men börjar man om, utan att redan ha familj såsom frågan ställs här skulle jag välja Västerbottens eller Norrbottens inland, inte direkt fjälltrakten men inlandet. Där får du mark för lite pengar.Skog är aldrig gratis men den är billigare där. Och åkermarken är näst intill gratis. Mitt bästa råd, med lite av facit på fickan, är ändå att köpa nog med mark på en gång så du slipper brottas med frågan att få köpa mer mark eller flytta och gå igenom samma vånda igen. Du behöver mer mark än du tror allt eftersom du utvecklas. I dessa trakter behöver du dessutom knappt hålla djur för köttet, det finns gott om vilt. Ytterligare en anledning att köpa mer mark, 20 ha ger dig inte alltid en jakträtt. Och att få vara med och dela på älgen fyller frysen bra! På det lite fisk, som du vid behov kan odla i egen sjö om du har nog med mark, och ägg så har du proteinbehovet täckt. Utan beten och vall. Då kan allt bete och hö gå till hästarna.
Men lite spannmål måste du nog odla åt hönsen och dig själv. Den gödning du pratar om räcker väl precis till att odla grönsaker och potatis, beroend på hur det blir med hästarna, så du behöver ha mycket gröngödning i din växtföljd. Grönsaker behöver i runda slängar 25-30 ton hästgödsel per hektar och år. Det blir 50-60 kubikmeter, och en "vanlig" lastbil tar ca 10 kubik. Bara som jämförelsemått, så man förstår mängden. Gröngödning är ändå alltid bra, resurseffektivt och väldigt permakultur. Men arealkrävande.
All lycka i ditt projekt. Jättespännande att du tänker så förutsättningslöst! Nu går jag ut och jobbar, men ser fram emot att läsa vidare i tråden i eftermiddag.
-
Men... ??? Jag tänker inte i banor av 100% självhushåll, snarare 70%-80% (hur man nu mäter % när det gäller självhushållning).
Snackar du 70-80% självhushåll så säger jag bara att skippa stora krävande djur som hästar! Vad behöver du hästarna till? Att ta vall? Då ska du vara medveten om att största delen vall du kommer att behöva kommer att gå till just hästarna. Ta lite timmer ur skogen? Ja, det är hästarna bra till. Men, hur mycket timmer kommer du att ta? Är det värt kostnaderna och arbetet att hålla två hästar hela året för att dra hem lite ved under en vecka? Eller plöja ett potatisland?
Rent generellt så kräver stora djur stora resurser. Därmed inte sagt att man inte har nytta av dem, men, det där med resurserna kontra vad man får ut av djuret bör man fundera över. Och, som några redan sagt. Kommer du fram till att du behöver hästar, så kräver små hästar som exempelvis russ betydligt mindre än stora ardennrar...
-
:)
-
Jag tänkte att man delar upp de 5 hektaren i 5 delar och gör en femårig växtföljd med stor andel vall. Eller så delar man den i 7 delar och gör en sjuårig växtföljd.
När du är inne på att köpa ett småbrukarställe, så kanske du bör räkna med att åkrar och hagar inte går att slå ihop sådär utan vidare. ...och antagligen är för små för att dela på. Många marker, särskilt om priset är någorlunda överkomligt, är steniga. Generation efter generation har plockat sten och flyttat de största till åkrarnas kanter.
Försöker du slå ihop åkrar så gäller det att få undan stenbumlingarna i kanten. Visserligen är det en engångsåtgärd, men inte handlar det om något litet arbete, direkt.
-
Gammal tråd som slumpgeneratorn väckt till liv? ???
Det slår mig lite att TS verkar vara så inne på hästar. De som levde självhushållande förr höll sig inte med hästar. De är på tok för krävande med foder och skötsel. De som höll hästar hade någon inkomst på dem som skogskörslor eller annat. På de självförsörjande torpen var det i bästa fall någon oxe som stod för dragkraften. Den fick man gratis ifrån kon och kunde äta upp den när man tröttnat på den.
-
Den svenska hästfebern lugnar sig snart, i samma takt som rikets befolkning tvingas börja räkna pengar. I självförsörjningen har de ingen plats. Precis som stora traktorer, fyrhjulingar och stadsjeepar är de dyra leksaker.
-
Kul att denna gamla tråd vaknade till igen. :)
Hästar... Tja, jag antar att man behöver dragkraft i jord- och skogsbruk och jag tänker mig en situation där diesel och traktordelar är svårt att komma över. Ett samhälle i kris där många resurser är bristvaror och man blir illa tvungen att klara sig själv i hög grad.
Var man trivs? För min del handlar det mycket om var man lagt arbete, var man kämpat med stenar och stubbar och lagat och lagt lönepengar.
Nån skrev att den hade bra växtodlingszon för att de låg ganska högt, eller så uppfattade jag det. Jag trodde att man vanligen hade bättre växtodlingszoner nere i dalgångar vid älvar och i kustbandet, ser ut så på zonkartorna också. Vad har jag missförstått?
För att ställa frågan en gång till: Om du hade 500.000 och fick köpa en gård var du ville i Sverige och inte hade något som band dig någonstans och chansen att få jobb var lika liten överallt och du visste att du i hög grad skulle tvingas leva på vad gården ger, var skulle du lägga din gård och varför?
/Jens
-
Om jag finge tag på 1-4 hektar med ett beboeligt hus och lite uthus utan stall, beläget på sjön Åsnens östra eller södra sida. En fastighet utan stall kan inte betecknas som "hästgård" och säjaren kan inte ha så våta drömmar ang. priset. Bygden neråt Urshult har länge levt på äppelodling, jorden är bördig och klimatet jämt och fint. Där bor en och annan alternativare också!
http://tradgardssidor.se/zonkarta.php (http://tradgardssidor.se/zonkarta.php)
-
Kul att denna gamla tråd vaknade till igen. :)
Hästar... Tja, jag antar att man behöver dragkraft i jord- och skogsbruk och jag tänker mig en situation där diesel och traktordelar är svårt att komma över. Ett samhälle i kris där många resurser är bristvaror och man blir illa tvungen att klara sig själv i hög grad.
Var man trivs? För min del handlar det mycket om var man lagt arbete, var man kämpat med stenar och stubbar och lagat och lagt lönepengar.
Nån skrev att den hade bra växtodlingszon för att de låg ganska högt, eller så uppfattade jag det. Jag trodde att man vanligen hade bättre växtodlingszoner nere i dalgångar vid älvar och i kustbandet, ser ut så på zonkartorna också. Vad har jag missförstått?
För att ställa frågan en gång till: Om du hade 500.000 och fick köpa en gård var du ville i Sverige och inte hade något som band dig någonstans och chansen att få jobb var lika liten överallt och du visste att du i hög grad skulle tvingas leva på vad gården ger, var skulle du lägga din gård och varför?
/Jens
aAllt eror ju på hur mycket mark du har och var för det är inge snack hästen är många gånger ovärderlig men dom flesta förstår inte det då dom tänker dom allra största hästarna .
-
---klipp---
Nån skrev att den hade bra växtodlingszon för att de låg ganska högt, eller så uppfattade jag det. Jag trodde att man vanligen hade bättre växtodlingszoner nere i dalgångar vid älvar och i kustbandet, ser ut så på zonkartorna också. Vad har jag missförstått?
---klipp---
/Jens
kan ha varit jag som skrev. Härikring (norrlands inland/södra Lappland) så är det så att på vintern så sjunker ju kylan (så är det ju överall, men säkert mer märkbart här) så kylan sjunker förbi oss till "grannarna" i byn nedanför >:D (ofta på vintern 10 graders skillnad men ju varmare det blir ju mindre skillnad är det)
man ser det ju ännu tydligare i fjällen i de gamla bondebyarna därikring där är alltid husen längst upp på legdarna och inte längst ner nära vattnet.
Jag tror däremot inte att höjden har den effekten tex vid kusten tex och söderut har jag ingen aning om hur det är.
-
Här hos mig på västkusten kan man se att det är kallare nere på slätten vid enstaka tillfällen. Men oftast blåser det in mild luft från havet, och den hinner kylas av innan den når upp på mitt berg. Det händer ofta att det snöar här uppe, medan det är snöblandat eller rent regn när man kört en kilometer ned för backarna.
-
För att ställa frågan en gång till: Om du hade 500.000 och fick köpa en gård var du ville i Sverige och inte hade något som band dig någonstans och chansen att få jobb var lika liten överallt och du visste att du i hög grad skulle tvingas leva på vad gården ger, var skulle du lägga din gård och varför?
Blekinge, där är det bäst klimat i förhållande till hur mycket man får för pengarna. Dalboslätten kan också vara intressant.
-
Jag hade helt klart lagt mina 500.000 på en gård här i Västerbottens inland! Man får då väldigt mycket för pengarna, kanske en gård på runt 15 hektar, hyffsat hus och hyffsad ladugård. Dessutom har vi här i dagsläget väldigt små problem med ohyra på det vi odlar. Härliga vintrar med snö istället för lera och regn. Bra höst då det fryser till snabbt i marken och gör att man kan jobba i skogen.
Här hos mig är det zon 6 och vi har inga som helst problem med att odla så det räcker för oss. Enda nackdelen är väl att man vintertid inte kan proppa i sig så mycket färskt grönt som man skulle vilja.
-
Får man bara 15 ha för 500 000 där uppe?
-
Ja hur man än vänder och vrider på saker och ting finns det nästan allting fördelar och nackdelar med allt.
Häst är fruktansvärt resurskrävande, hur lämplig en fastighet är för hästhållande påverkar dessutom ofta priset extremt.
Fantastiska somrar och frihet från mördarsniglar och fästingar till trots får man fundera på om självhushållning vad gäller vegetabilier i Norrland handlar mest om lagring eller odling av vegetabilierna. Om det är mörkt i princip hela dygnet och tempen håller sig mestadels mellan -20 och -30 i månader skulle jag tro att det inte alltid är så roligt att vara självhushållare, men det kanske är olika för olika personer. Älskar man att jobba med ved, äta konserverade grönsaker och kämpa mot frysning av vattenledningar och vattenbehållare till djuren är det väl inget större fel att välja Norrland för självhushållning.
Personligen skulle jag kolla efter möjlighet till fiske där fisken har låga halter av de gifter som ackumuleras i kroppen. Abborre kommer ju i "portionsförpackning", med lite vana tar det inte många sekunder att rensa en abborre. Enklast är väl om man kan ha några mjärdar i som man enkelt kan vittja, vitfisk kan man väl koka och ge till hönsen om man är för kräsen för att äta det själv, eller meta gädda på. Insjö-gädda är väl något man ska vara försiktig med att äta alltför regelbundet, särskilt om man inte redan är på ålderns höst, men det kan vara väldigt uppskattat av andra, och för de som redan passerat möjligheten att föröka sig spelar det mindre roll att äta gädda då och då.
Och för att besvara en tidigare fråga, i teorin kanske det är möjligt att få kretslopp genom att återföra "dyngan" från både människa och andra djur. Men i praktiken läcker en del bort så man får en gradvis försämring om man inte återför näring till "systemet", exempelvis genom fiske. Med en femtedel till en tredjedel inköpt föda är det antagligen möjligt att behålla någon form av näringsbalans så länge du inte blandar in stora djur som hästar, det kan rinna bort stora mängder fosfor och annat nödvändigt när det regnar på häst-bajs/kiss.
-
Får man bara 15 ha för 500 000 där uppe?
Bara 15 hektar? Hur menar du då? 15 hektar är ju ganska mycket för 500.000 kr om man dessutom får hus och ladugård! Sen beror det ju på vad som finns på de 15 hektaren, men jag tänker att det är ca hälften skog hälften bete/åker.
-
Hade bara för mig att det brukar vara annonser med mycket större arealer, för det priset. Men det kanske är kalhyggen då :).
Nej, annars är det ju mycket, här går ju 15 ha för 2 miljoner.
-
Jag hade helt klart lagt mina 500.000 på en gård här i Västerbottens inland! Man får då väldigt mycket för pengarna, kanske en gård på runt 15 hektar, hyffsat hus och hyffsad ladugård. Dessutom har vi här i dagsläget väldigt små problem med ohyra på det vi odlar. Härliga vintrar med snö istället för lera och regn. Bra höst då det fryser till snabbt i marken och gör att man kan jobba i skogen.
Här hos mig är det zon 6 och vi har inga som helst problem med att odla så det räcker för oss. Enda nackdelen är väl att man vintertid inte kan proppa i sig så mycket färskt grönt som man skulle vilja.
nej men södra/sydöstra Lappland heter det ju ;) fast här kan man ju få mer än 15 ha för 500 000 bara en zon kallare om inte man bor som oss och har varmare microklimat
men främst man slipper mördarsniglar, fästingar och annat hemskt (hade en diskussion med en sörlänning om detta häromdagen)
@fishyerik: vilken negativ syn du har om norröver, det är bara mitt i vintern det är mörkt, nu är det ju superljus eftersom ljuset är påväg tillbaka och snön gör det ännu ljusare + vi har ljus om natten på sommarn istället. så kallt som -20-30 är det ju bara korta perioder annars är det ju bara medelkallt (typ -15) eller blia som nu. (+ fuktig kyla känns kallare än torr kyla, här i inlandet i alla fall har vi torr kyla).
vi åt färsk grönkål fram till jul också, däremot så skulle vi kunnat äta längre om vi hade odlat mer.
nä helldre kål, snö och riktig vinter än mördarsniglar, fästingar och slask.... i bästa fall.
-
Det enda ja har i mot Norrland är mygg helveten . Och ja håller med dig för övrigt rapchic mins när ja var i Norrbotten på seminarium i mars ljusa mårnar solen värmde så man kunde gå i bara skjortan nästan .ett fint minne från Överkalix så nog skulle ja kunna trivas där uppe förutom myggen då :) .
-
Det enda ja har i mot Norrland är mygg helveten . Och ja håller med dig för övrigt rapchic mins när ja var i Norrbotten på seminarium i mars ljusa mårnar solen värmde så man kunde gå i bara skjortan nästan .ett fint minne från Överkalix så nog skulle ja kunna trivas där uppe förutom myggen då :) .
ja det är väl enda anledningen jag kan komma på för att få mig att flytta faktiskt, särskilt eftersom jag är allergisk mot myggbett :-\
men lite kan man ju förbättra ändå vi kommer tex trycka ner surhålen så det blir ett (de tär alltså flera bredvid varann) och om vattenhålet då blir stort nog plantera ut laburintfiskar över sommarn (som får bo i akvarium under vintern) dom äter ju nämligen mygglarver (helt hur vi ska göra vet jag inte än men lite planer har vi ändå). även saker som att slå högt gräs och svalor hjälper ju mot myggen.
-
ja det är väl enda anledningen jag kan komma på för att få mig att flytta faktiskt, särskilt eftersom jag är allergisk mot myggbett :-\
men lite kan man ju förbättra ändå vi kommer tex trycka ner surhålen så det blir ett (de tär alltså flera bredvid varann) och om vattenhålet då blir stort nog plantera ut laburintfiskar över sommarn (som får bo i akvarium under vintern) dom äter ju nämligen mygglarver (helt hur vi ska göra vet jag inte än men lite planer har vi ändå). även saker som att slå högt gräs och svalor hjälper ju mot myggen.
Fint att ni har planer för myggen med .
-
Den norrländska vintern går väll att uthärda utan större problem, men jag skulle få ångest i april när man ser på TV hur det är grönt och 15 grader varmt i södra Sverige, medan det fortfarande är 75cm snö och minusgrader utanför fönstret :-\
-
Om det är mörkt i princip hela dygnet och tempen håller sig mestadels mellan -20 och -30 i månader skulle jag tro att det inte alltid är så roligt att vara självhushållare, men det kanske är olika för olika personer. Älskar man att jobba med ved, äta konserverade grönsaker och kämpa mot frysning av vattenledningar och vattenbehållare till djuren är det väl inget större fel att välja Norrland för självhushållning.
Eftersom solen lyser så starkt här uppe och vi har snö som reflekterar så kan man ha grönsaker under fiberduk/fönster utomhus i april här i norr och det växer då jättebra. Satte mina bondbönor i mitten på april förra året och det gick kanon trots att snö låg kvar på marken. Sen är det ju verkligen inte så att det är -20-30 grader flera månader. December, januari och halva februari kan vara kall, men sen vänder det och solen värmer otroligt mycket. Just nu har vi ganska exakt lika långa dagar som Stockholm har och det blir bara längre och längre dagar i jämförelse ju närmre sommaren vi kommer. Tror dessutom att det känns mycket ljusare här än i södra Sverige då vi som sagt har snön som reflekterar. Vattenledningarna tål kylan bra då snön isolerar hela vintern.
Plockade förresten mina sista salladsblad utomhus 12 december i år, visserligen under dubbla lager fiberduk plus fönster men med ganska små medel kan man förlänga växtsäsongen otroligt mycket.
Å myggen, ja det är ju faktiskt här hos oss något man knappt tänker på. Kanske dumt att köpa ett hus bredvid en myr eller något annat surhål, men röj bort lite sly runt huset och öppna markerna så försvinner myggen av sig själva.
-
Den norrländska vintern går väll att uthärda utan större problem, men jag skulle få ångest i april när man ser på TV hur det är grönt och 15 grader varmt i södra Sverige, medan det fortfarande är 75cm snö och minusgrader utanför fönstret :-\
En får låta bli att glo på burken förstår du :)
-
Det enda ja har i mot Norrland är mygg helveten . Och ja håller med dig för övrigt rapchic mins när ja var i Norrbotten på seminarium i mars ljusa mårnar solen värmde så man kunde gå i bara skjortan nästan .ett fint minne från Överkalix så nog skulle ja kunna trivas där uppe förutom myggen då :) .
Mygg, jag läste för flera år sedan om en man som bodde i ett ökänt "mygghål" i Norrland som satte upp holkar för svartvit flugsnappare, när han var uppe i strax över hundra träffade han på mygg på tomten två gånger på en säsong. 100 fågelholkar låter kanske mycket, men även om man lägger en hundring styck på dom så blir det bara 10 000:-, vilket inte är mycket i sammanhanget. Har man några grannar i närheten som man kan få med sig behöver var och en inte riktigt lika många holkar.
I princip alla fiskar äter mygglarver, har man möjlighet att sätta fisk där mygglarverna lever har man bäst chans med ruda/guldfisk, de är väldigt nära släkt, och båda klarar att övervintra i förvånansvärt små dammar. I Norrland krävs dock en ganska ordentlig damm för att övervintra dom utomhus. Guldfisken är naturligtvis mer utsatt för rov, annars är det ingen större skillnad mellan rudans och guldfiskens förmåga att klara sig.
-
Mygg, jag läste för flera år sedan om en man som bodde i ett ökänt "mygghål" i Norrland som satte upp holkar för svartvit flugsnappare, när han var uppe i strax över hundra träffade han på mygg på tomten två gånger på en säsong. 100 fågelholkar låter kanske mycket, men även om man lägger en hundring styck på dom så blir det bara 10 000:-, vilket inte är mycket i sammanhanget. Har man några grannar i närheten som man kan få med sig behöver var och en inte riktigt lika många holkar.
I princip alla fiskar äter mygglarver, har man möjlighet att sätta fisk där mygglarverna lever har man bäst chans med ruda/guldfisk, de är väldigt nära släkt, och båda klarar att övervintra i förvånansvärt små dammar. I Norrland krävs dock en ganska ordentlig damm för att övervintra dom utomhus. Guldfisken är naturligtvis mer utsatt för rov, annars är det ingen större skillnad mellan rudans och guldfiskens förmåga att klara sig.
wow ruda var spännande att läsa om, men jag kom på att den är väl inte en laburintfisk (dvs som andas luft) så den funkar nog inte i vårt framtida vattenhål men ändå spännande att läsa om en antfrysfisk ;D
edit: ser att labyrintfiskar antagligen inte går för att dom antagligen skulle få "lunginflammation" :(
-
Åter till grundfrågan så är ju eskimåerna i sitt urspungliga levnadssätt hyfsat självhushållande och de har ingen odlingszon alls! Så det gällar bara att ta förutsättningarna där man befinner sig.
-
Åter till grundfrågan så är ju eskimåerna i sitt urspungliga levnadssätt hyfsat självhushållande och de har ingen odlingszon alls! Så det gällar bara att ta förutsättningarna där man befinner sig.
Tror inte vi är anpassade för sådant leverne så som inuiterna är sedan årtusenden
-
wow ruda var spännande att läsa om, men jag kom på att den är väl inte en laburintfisk (dvs som andas luft) så den funkar nog inte i vårt framtida vattenhål men ändå spännande att läsa om en antfrysfisk ;D
edit: ser att labyrintfiskar antagligen inte går för att dom antagligen skulle få "lunginflammation" :(
Även de mest köldtåliga av labyrintfiskarna har en väldigt kort period de är aktiva i norrländskt klimat, och det bara i relativt gynnsamma förhållanden. Det är inte alls säkert att syretillgången i vattnet är ett problem för ruda/guldfisk, de klarar mycket låga syrehalter, särskilt i kallt vatten. Det behövs inte särskilt tätt med fisk för att hålla myggproduktionen till ett minimum heller. Just syrefrågan är sällan det stora problemet. Är vattnet för näringsrikt eller extremt mineralfattigt kan man få andra problem, och det är vanligare än syrebrist.
-
Även de mest köldtåliga av labyrintfiskarna har en väldigt kort period de är aktiva i norrländskt klimat, och det bara i relativt gynnsamma förhållanden. Det är inte alls säkert att syretillgången i vattnet är ett problem för ruda/guldfisk, de klarar mycket låga syrehalter, särskilt i kallt vatten. Det behövs inte särskilt tätt med fisk för att hålla myggproduktionen till ett minimum heller. Just syrefrågan är sällan det stora problemet. Är vattnet för näringsrikt eller extremt mineralfattigt kan man få andra problem, och det är vanligare än syrebrist.
eftersom det var ganska långt i framtiden så hade vi inte kollat allt men vi vill ju inte ge våra fiskar lunginflammation.
hålet (snarare än damm) har inget in/ut flöde så därför hade vi tänkt luftandandes fiskar, men hursom tror jag det är bra att göra pölarna till en pöl för djurlivet, men som sagt det är bara på teoristadiet ännu.
-
En egnahemsfastighet på landet, med 4000-6000 kvadratmeter kan man lätt få för ca 500 000 här i norra Skåne. Odlingszon 3. Samma priser gäller i stora delar av Småland och Blekinge. Fördelen är att det går åt mycket mindre energi att hålla huset varmt här än i Norrland. Ofta finns det gott om jordbruksmark som knappt används, som man kan arrendera i princip gratis, eller köpa upp efterhand som man har råd. Byteshandel med grannarna kan lätt göra att man inte behöver använda nämnvärt mycket pengar för att ha i princip all mat och all ved man behöver.
Själv är jag ju hårt knuten till södra Sverige, av eget val. Jag har varit runt på många ställen i Sverige, och till Norrland flyttar jag aldrig, under några som helst omständigheter. Jag hatar snö och vinter något kopiöst. Dessutom älskar myggen mig mer än alla människor jag känner, utom pappa. Så ju mindre av de varorna (vinter eller mygg) desto bättre. Men tycke och smak är ju olika.
På 4000 kvadratmeter i zon 3 får man lätt ihop alla rotfrukter, all frukt, alla grönsaker man behöver. Man kan få alla ägg och allt kött man behöver. Det är värre med mjölk och mjöl, det räcker det inte till.
-
Värst vad folk verkar ha problem med mygg ???
Själv låter jag dem bara flyga förbi.
Sanningen är väl den att det inte är en massa mygg överallt och inte varje år heller.
Ja jag vet, det finns riktiga mygghål.
-
Det finns mygg i södra Sverige också, liksom knott, flugor, bromsar, fästingar och så vidare. Sommarhalvåret får man helt enkelt acceptera att ha insektsbett över hela kroppen.
-
Det finns mygg i södra Sverige också, liksom knott, flugor, bromsar, fästingar och så vidare. Sommarhalvåret får man helt enkelt acceptera att ha insektsbett över hela kroppen.
Äntligen nån som erkänner ;)
-
Men i södra Sverige så har det inte under min livstid någonsin varit en meter snö, och ska förhoppningsvis inte bli det heller. I år är det ovanligt snörikt, men det är inte ovanligt med vintrar med bara ett fåtal veckor med snö på marken. Det är vintrar i min smak. Vintrar när man kan glädja sig åt att rensa lite maskrosor i februari, skörda färskt grönt från typ mars till november, åtminstone, ofta under ändå större del av året.
Nä, för min del kan det vara hur billigt som helst att bo i Norrland, om jag så fick 10 miljoner, så skulle jag inte flytta dit. Tur att folk tycker olika, skulle alla gilla min hembygd lika mycket som jag gör, och flytta hit, då skulle jag inte trivas här mer. Jag bor där det är relativt billigt, relativt glesbefolkat och relativt bra odlingsförutsättningar. Och ganska lite vinter. En mycket bra plats, nästan den bästa av alla platser på hela jordklotet :).
-
vi kan minsann i norr också! å vi behöver inte oroa oss för mördarsniglar eller fästingar.
grönsaker o kött har vi heller inga problem med, så det så.
marken är billigare, färre med folk ock husen är ibland nästan gratis:P
gillar man inte vädret är det bara att klä på sig därefter.
puss o kram!:)
-
TS kan nog bosätta sig där han trivs, självhushållning går nog att bedriva var som helst.
Det är bara lite olika vad man ska äta.
-
Mördarsniglar och fästingar tar hönsen och ankorna hand om, så de oroar inte jag mig för. Här är hyfsat glesbefolkat, och hus/gårdar långt från större orter är billiga. Jag är övertygad om att jag bor billigare, alla kostnader för uppvärmning, räntor osv inräknade, här än vad jag skulle göra i Norrland.
-
Värst vad folk verkar ha problem med mygg ???
Själv låter jag dem bara flyga förbi.
Sanningen är väl den att det inte är en massa mygg överallt och inte varje år heller.
Ja jag vet, det finns riktiga mygghål.
just där jag bor har vi rent problem med mygg, ingen som kommer på besök på sommaren vill vara ute, djuren försöker man skydda så bra som möjligt och vi som är någorlunda van går inte ut utan att ha heltäckande kläder, myggnätshatt och massor av djungelolja i perioder men jag får ändå myggbett (och jag är allergisk mot dom) men ingen har igentligen bott här på några år (dödsbo) och innan hade farfar inte så mkt tid över att röja m.m. pga sjuk fru så om ett par år när vi hållit på blir det nog bättre.
däremot har jag inte hört om nån annan som har haft så illa med mygg varken söderut eller norrut.
och ändå väljer jag det före slask på vintern...
förövrigt behöver inte uppvärmning vara dyrt, om vi inte gallrar ur egen skog kostar det ca 7000/år (beroende på vad man får betala för veden) på 127 kvadrat, mindre än en tusing i el/månad är vanligast, eget vatten (=ingen vattenavgift) och sophämtning m.m. ska visst vara billigast i landet. jämfört med vad jag sett andra betalar för boende tycker jag inte det är dyrt.
-
Blekinge, där är det bäst klimat i förhållande till hur mycket man får för pengarna.
Japp, så är det men, säg det inte till någon för då går ju priserna upp. ;)
Jag har gärna snö på vintern men, föredrar korta vintrar. Mygg har vi inga där jag bor tack vare närhet till kusten och massor av svalor men, ack så mycket fästingar. :-X På en själv är väl en sak men, det är värre med djuren.
Jag var med min mamma och hälsade på hennes vänner på Madeira och där är det onekligen utmärkt klimat för självhushållning. De försörjer lätt familjen med trädgård/mark på 1000 kvm. De kan odla året om. Hos oss behöver man lite mer men, inte så mycket. Det gäller bara att ta tillvara och kunna spara det man odlar till nästa säsong.